Nr 8/05 RIO 2005. Regionala inspektionsprojekt i Kalmar, Stockholm och Sörmland. Kalmar Stockholm Sörmland



Relevanta dokument
1/05. RIO Skåne 2004 ett regionalt inspektionsprojekt

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003

Nr 3/02 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2002

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

RIO 2006 Regionala inspektionsprojekt i Dalarna och Gävleborg

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG.

NS STADSBYGGNAD Diarienr: Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln

2003 och Landskrona

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN

Kemikalier i detaljhandeln

Beskrivning av produktregistret

Aktuellt om Reach-tillsyn

ka produkter på den svenska marknaden. Det blir alltså frågan om fortsatt samverkan mellan det lokala och centrala planet.

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen

Omtentamen i Tillsyn av Kemiska produkter 7,5 p Ht 2011 (tentamenstid )

Roller & tillsynsansvar

PROJEKTBESKRIVNING OCH SLUTRAPPORT

Säkerhetsdatablad då och nu. Arbetsmiljöingenjörens arbete?

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt Maria Mattsson. oktober 2008

Nr 3/04 Allergi ett inspektionsprojekt

Beslut om förbud för XX att till allmänheten upplåta verksamhetens solarier

Kemikalieinspektionens uppföljning av marknadskontrollplan för 2015

PM 6/05. Konstnärsfärger ett inspektionsprojekt

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: Vattenmyndighetens kansli Kalmar

Nickel och allergi. Regler minskar riskerna.

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Kemiska produkter i butiker

Förvaring, förpackningsregler, tillstånd m.m. Detta går vi igenom. Förpackningsregler. Gamla regler. Nya regler

Reach. Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of CHemicals. November 2015 Lisa Ekstig & Elisabeth Kihlberg

Följa upp, utvärdera och förbättra

Kemikalieprojekt Med inriktning på kontroll av bekämpningsmedel

TILLSYN 13/17. Ögonfranslim. kemikalieinspektionen.se. Rapport från ett tillsynsprojekt 2016/2017

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Nickel och allergi. Regler minskar riskerna.

Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2010

Nr 9/04 BIOCID Ett inspektionsprojekt om mygg-, flug- och fästingmedel SLUTRAPPORT

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

Kemiska produkter i butiker

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 4 Avtal för bedrivande av boendestöd

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Solarietillsyn i Luleå 2008

Allergiframkallande ämnen i färg

PROJEKT. Märkning av livsmedel. - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört våren 2012

Kemikalietillsyn i detaljhandeln

Tillsyn 4/11. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2009 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG.

Djurskyddet Sverige menar att det av djurskyddsskäl är viktigt att behålla den svenska definitionen för djurförsök och inte införa EU-definitionen.

Tillsyn av båtklubbar 2014

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015

FAKTABLAD Kemikalieförteckning. Checklista och exempel WSP Natlikan

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116

PROJEKT. Tillsynskampanj 2011 Märkning av kemikalier och livsmedel

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Avrundning av eftermiddagen

Utredning av barnomsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning i Upplands Väsby kommun

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Gemensam policy för verksamheter som verkar på Södertörn. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö

Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Smycken i detaljhandeln - ett nationellt samverkansprojekt 2014

Bekämpningsmedelsregistret

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

Tillsyn vattenmätare 2013

Teknisk rapport Stockholmsenkäten

Tryggheten i stadens parker

Vä gledning fö r etiskä kräv öch uppfö ljning äv nätursten

Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser 2014 MI0501

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Information om tillsyn enligt miljöbalken på förskolor 2013

Mini-lumpen. En sensommarhelg i Stockholms skärgård?


ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket. Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger

Årsrapport riktad tillsyn av kosmetiska produkter

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Information och hantering av allergener på restaurang Januari Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Kameratillsyn skolor

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

DATUM. Tillsynsenkät avseende användning av antidiskrimineringsklausuler i upphandlingskontrakt

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

Vägledning för intern kemikaliekontroll

PROTOKOLL. Inspektion den november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman

Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad

Rapport tillsyn av tillfälligt boende

FAKTABLAD Skillnader i klassificering och märkning enligt CLP förordningen och KIFS 2005: WSP Natlikan

Säkerhetsdatablad. I nödsituationer ring: Ecovation Produktion AB tel Giftinformationscentralen 112

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

Plan för tillsynsvägledning för åren TILLSYN 2/14. kemikalieinspektionen.se

Förköpsinformation TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING FAO/FTF I BLIWA Gäller från 1 januari 2016

KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt Maj stockholm.se

Transkript:

PM Nr 8/05 RIO 2005 Regionala inspektionsprojekt i Kalmar, Stockholm och Sörmland Fördelning av antalet inspekterade företag RIO 2005 32 20 Kalmar Stockholm Sörmland 80

RIO 2005 Regionala inspektionsprojekt i Kalmar, Stockholm och Sörmland

Best.nr. 510 819 Sundbyberg i december 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: tel: 08-59 33 35, fax: 08-50 59 33 99, e-post: kemi@cm.se

Innehållsföretckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Urval av företag... 4 Information till företagen... 5 Genomförande... 5 Inspektionerna... 5 Resultat... 6 Fördelning av brister i produktinformationen... 6 Fördelning av brister i säkerhetsdatabladen... 7 Seminarium... 8 Bakgrund... 9 Brister... 9 Vanligt förekommande brister i produktinformationen... 9 Förpackningsmärkning... 10 Åtgärder... 10 Föreläggande/Redovisningskrav... 10 Påpekanden... 10 Anmälan... 10 Miljösanktionsavgift... 10 Förbud... 11

Sammanfattning Det som skiljer årets RIO-projekt från tidigare genomförda är informationsbreven som skickades ut till företagen före projektets start. Breven innehöll information om vad Kemikalieinspektionen granskar vid inspektionerna. Informationsbreven gav ingen effekt på resultatet. Det är fortfarande ungefär hälften av inspektionerna som avslutas direkt och den andra hälften får ett föreläggande med redovisningskrav efter första granskningen. När det gäller fördelning och omfattning av brister i produktinformationen så ligger de på samma nivå som i föregående RIO- projekt. Den ökning man kan se när det gäller brister under avsnitt 4 beror antagligen inte på att företagen blivit sämre på att lämna information under detta avsnitt utan snarare på att Kemikalieinspektionens inspektörer blivit bättre på att se säkerhetsdatabladen ur ett användarperspektiv. När det gäller allvarligare brister som ligger till grund för polisanmälan och miljösanktionsavgift så ligger även de på samma nivå som i föregående RIO-projekt. Den vanligaste orsaken till polisanmälan och miljösanktionsavgift denna gång var brister i förpackningsmärkningen. I flera fall saknades svensk märkning. Fortfarande är så mycket som var sjätte förpackningsmärkning bristfällig. Det är allvarligt eftersom det är den första informationen om risker som en yrkesmässig användare får och den enda information som konsumenterna får. De allvarligare bristerna är fördelade på företag i Stockholm och Sörmland. En av förklaringarna kan vara att många av de företag som inspekterades i Kalmar län hade relativt få produkter och/eller produkter som inte klassificerades som hälso- eller miljöfarliga. 3

Inledning Under 2005 har Kemikalieinspektionens regionala inspektionsprojekt genomförts i Kalmar, Stockholms och Sörmlands län. Vid de regionala inspektionsprojekten granskas många olika typer av företag och kemiska produkter inom en geografisk region. I Kalmar, Stockholm och Sörmland inspekterades 132 företag. Denna rapport redovisar det övergripande resultatet från projektet. I sammanställningen av statistiken saknas resultat från två av företagen eftersom dessa inspektioner inte var slutförda. Urval av företag 1 En RIO omfattar vanligtvis ett län och det optimala är att alla företag i länet inspekteras. Att den i detta fall omfattar tre län beror på att både Kalmar och Sörmlands län har relativt få företag som tillverkar eller importerar kemiska produkter. Kemikalieinspektionen valde att inspektera samtliga företag, som finns registrerade i produktregistret, i Kalmar (20 st.) och Sörmland (32 st.) eftersom det fanns många företag som aldrig blivit inspekterade i dessa län. När det gäller Stockholms län så har företag i olika kommuner i länet inkluderats i RIOprojekt under flera år men det finns fortfarande många företag som aldrig inspekterats av Kemikalieinspektionen. Alla företag (80 st.), som finns registrerade i produktregistret, i Sollentuna, Lidingö, Nacka, Sundbyberg, Huddinge och Haninge valdes ut för inspektion. Dessutom inkluderades ett företag i Järfälla och tre i Stockholm. Vid urvalet av företag valdes egenanvändare bort, trots det så kom en egenanvändare med i projektet. I de här länen finns det 500 företag registrerade i produktregistret, 132 valdes ut för inspektion i RIO 2005. Merparten av företagen är importörer, bild 1. RIO 2005 företagstyp Övrigt 3% Tillverkare 18% Egenanvändare 1% Tillv/Imp 6% Namnbytare 5% Importör 67% Bild 1. De flesta inspekterade företag är importörer vilket även speglar fördelningen i Kemikalieinspektionens produktregister. 1 De regionala projekten kallas för RIO (= Regional Inspektions Omgång). Urvalet av företag sker genom Kemikalieinspektionens produktregister där tillverkare och importörer av kemiska produkter ska vara anmälda. 4

Information till företagen Det som skiljer årets RIO-projekt från tidigare genomförda är informationen som skickades ut till företagen före projektets start. Samtliga cirka 500 företag i Kalmar, Stockholms och Sörmlands län, som tillverkar eller importerar kemiska produkter och som är registrerade i Kemikalieinspektionens produktregister, fick under januari månad ett informationsbrev om att årets RIO skulle komma att äga rum i deras region. I brevet fanns även en faktaruta med information om vad Kemikalieinspektionen granskar på inspektionerna (se nedan). Avsikten med detta utskick var att påminna samtliga företag i regionen om att se över sitt kemikaliearbete och inte bara de som senare valdes ut för inspektion. Kemikalieinspektionen ville även se om resultatet från projektet skulle bli annorlunda, jämfört med tidigare år, om företagen blev informerade i god tid före inspektionstillfället. (De första inspektionerna genomfördes under mars månad). Del av informationsbrevet som gick ut till företagen under januari månad. Bra att veta: Vid inspektionerna kommer Kemikalieinspektionen att granska framför allt följande områden. Klassificering Är produkterna klassificerade i enlighet med Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter? Säkerhetsdatablad Finns säkerhetsdatablad på svenska för de produkter som kräver det, innehåller de rätt information? Förpackningsmärkning Finns märkning på svenska, är den rätt utformad? Barnskyddande förslutning och taktil märkning Finns sådan för de produkter som kräver det, är den rätt utformad? Produktregistret Är anmälningspliktiga produkter anmälda till produktregistret, har sammansättningsuppgifter lämnats? Tillstånd för överlåtelse av särskilt farliga produkter Finns tillstånd för de produkter som kräver det? Kunskap och rutiner Vilka kunskapskällor och rutiner har företaget för att säkerställa att reglerna efterlevs? Genomförande Av företagen inspekterades 62 brevledes, vilket innebar att de fick ett föreläggande att redovisa sin produktinformation i form av säkerhetsdatablad (SDB) samt förpackningsmärkning. De flesta företagen inkom med redovisning inom utsatt tid. Två företag fick dock föreläggas med vite innan redovisning inkom. Övriga 70 företag i projektet inspekterades på plats. Vid 24 av dessa inspektioner deltog representanter från respektive kommun eller Länsstyrelsen som medföljare. Detta är en operativ del av Kemikalieinspektionens tillsynsvägledning. Inspektionerna Vid inspektionerna kontrollerades företagens efterlevnad av kemikalielagstiftningen. Främst granskades företagens produktinformation (klassificering, märkning samt SDB) men även eventuellt tillstånd för överlåtelse av särskilt farliga kemikalier samt överensstämmelsen mellan SDB och de sammansättningsuppgifter som rapporterats till produktregistret. När inspektionerna har skett på plats så har även taktil märkning och barnskyddande förslutningar kunnat granskas. 5

Av de produkter som granskades är cirka 75 procent avsedda enbart för yrkesmässig användning. Resterande 25 procent fördelas på konsumentprodukter och produkter som når både konsumenter och yrkesmässiga användare. Företagen redovisade ett representativt urval av sina produkter. Vid inspektionerna granskades 1-10 produkter som av företagen bedömts och klassificerats som hälsofarliga/miljöfarliga och 1-9 ej hälsofarliga/miljöfarliga. Totalt granskades 547 produkter. Resultat Drygt hälften av inspektionerna avslutades direkt eller med påpekande. För övriga inspektioner var de funna bristerna så stora att företagen förelades att redovisa vilka åtgärder de tänkt vidta för att komma till rätta med bristerna. För en del av företagen innebar bristerna att de anmäldes till åklagarmyndigheten samt att beslut togs om miljösanktionsavgift. Resultat - åtgärder 22% 43% 35% redovisningskrav avslut med påpekande avslut utan anmärkning Bild 2. Fördelningen av åtgärder. Fördelning av brister i produktinformationen När det gäller produktinformationen är brister i förpackningsmärkningen mest frekvent. Det kan vara att risk- eller skyddsfraser saknas eller är felaktigt formulerade. Ibland saknas även farobeteckning och / eller farosymbol. Som bilden visar saknade 36 av produkterna märkning eller hade märkning som inte var på svenska (varav ett företag stod för 26 av dessa). Femton produkter var felaktigt klassificerade. Inkonsekvenser inom SDB är en vanlig brist. Informationen under de olika avsnitten ger inte samma bild av produktens farlighet. Inkonsekvenser mellan SDB och märkning är också en mycket vanlig brist. Tretton av företagen överlåter tillståndspliktiga produkter. Tre av dessa företag saknade tillstånd. För en mer omfattande beskrivning av de olika bristernas allvarlighetsgrad se Bakgrund sid. 9. 6

Fördelning av brister i produktinformationen Märkning saknas 36 (7 %) Brister i märkning Inkonsekvenser SDB och etikett Inkonsekvenser inom SDB 93 (17 %) 81 (15 %) 78 (14 %) Felklassificering 15 (3 %) 0 50 100 150 antal produkter Bild 3. Bilden visar fördelningen av bristerna i produktinformationen. Fördelning av brister i säkerhetsdatabladen Det avsnitt i säkerhetsdatabladen där antalet påpekade brister ökat från föregående år, från 16 procent till 27 procent, är avsnitt 4 (Första hjälpen). Här anges ofta standardfraser oberoende på hur produkten klassificerats, t.ex. angiven ögonsköljtid på 15 minuter för alla typer av klassificeringar. Ökningen beror förmodligen inte på att företagen som inspekterats i år blivit sämre på att lämna information under detta avsnitt utan snarare på att Kemikalieinspektionens inspektörer, i ett samarbetsprojekt med Arbetsmiljöverket, blivit bättre på att se säkerhetsdatabladen ur ett användarperspektiv. För information om vilka brister som brukar upptäckas under respektive avsnitt, se sid. 9. Brister i SDB avsnitt 15 59 (11 %) avsnitt 12 avsnitt 11 91 (17 %) 78 (14 %) avsnitt 4 149 (27 %) avsnitt 3 avsnitt 2 88 (16 %) 100 (18 %) 0 50 100 150 200 antal produkter Bild 4. Fördelningen av brister i säkerhetsdatabladen. En produkt har ofta brister under flera avsnitt i säkerhetsdatabladen. 7

Av de totalt 547 granskade produkterna hade 144 brister relaterade till produktregistret dvs. cirka 25 procent. Vanligast är att sammansättningsuppgifterna i produktregistret inte stämmer överens med uppgifterna i säkerhetsdatabladen. Inspektionsprojektet har resulterat i att femton företag har anmälts till åklagarmyndigheten. Den vanligaste orsaken har varit att förpackningsmärkningen saknats eller varit på annat språk än svenska. Tre företag har anmälts då de saknade tillstånd för överlåtelse av särskilt farliga produkter. Ett företag hade produkter som saknade barnskyddande förslutning. För tio av företagen har det tagits beslut om miljösanktionsavgift (MSA). Avgifterna har varierat mellan 5 000 och 30 000 kr. Antalet anmälningar och miljösanktionsavgifter i årets projekt ligger i samma storleksordning som de föregående åren (11 procent för anmälningar och 8 procent för MSA). 2005 års resultat är något bättre än föregående års om man ser till antalet inspektioner som kunde avslutas utan redovisningskrav, se bild 5. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 47% Fördelning av åtgärder för produktinformationen 9% 13% 44% 33% RIO 1999 19% 24% 23% 27% 16% 24% 25% 35% 54% 54% 52% 52% 48% RIO 2000 RIO 2001 RIO 2002 RIO 2003 RIO 2004 22% 35% 43% RIO 2005 redovisningskrav avslut med påpekande avslut direkt Bild 5. Fördelning av åtgärder för produktinformationen. En jämförelse mellan regionala inspektionsprojekt 1999-2005. Seminarium Ett seminarium genomfördes i Kalmar 15 december 2005. Samtliga företag i länet samt kommuner och länsstyrelse var inbjudna. På förmiddagen presenterades resultat från projektet, Kemikalieinspektionens tillsynsverksamhet och produktregister samt Kemikalieinspektionens samarbetsprojekt med Arbetsmiljöverket. Eftermiddagen ägnades åt tillsynsvägledning för länsstyrelse och kommuner i form av föreläsningar om klassificering och märkning samt säkerhetsdatablad. 8

Bakgrund Brister I det aktuella projektet observerades ett antal brister. Dessa brister kan delas in i tre nivåer beroende på graden av allvarlighet. Formella brister är sådana som inte har någon betydelse för faran eller risken med produkten. Det kan vara t.ex. att risk- eller skyddsfraser eller rubrikerna i SDB inte är helt korrekta. Åtgärden blir vanligtvis ett påpekande. Brister innebär att produktinformationen inte ger en fullständig bild av riskerna med produkten. Exempel på detta är inkonsekvenser mellan informationen i SDB och förpackningsmärkningen eller att produkten är felklassificerad. Många gånger är informationen i säkerhetsdatabladen inkonsekvent, d.v.s. informationen i de olika avsnitten ger inte samma bild av produktens farlighet. Brister är förenade med redovisningskrav, d.v.s. företagen föreläggs att redovisa vilka åtgärder de ämnar vidta för att rätta till bristerna. Allvarligare brister är sådana som kan medföra stora risker vid användningen av produkterna. Det kan vara SDB eller förpackningsmärkning som saknas helt eller som inte är på svenska. Även avsaknad av miljöfarlighetsmärkning eller information om allvarliga hälsoskador, t.ex. allergi och cancer, betraktas som allvarliga brister. Allvarliga brister är straffsanktionerade och åtgärderna blir redovisningskrav, polisanmälan via åklagarmyndigheten samt i flera fall även miljösanktionsavgift. Vanligt förekommande brister i produktinformationen (SDB och förpackningsmärkning) Avsnitt 2, Sammansättning/ämnenas klassificering Klassificeringen av de ingående ämnena stämmer inte överens med ämnenas bindande klassificering i klassificeringslistan (bilaga 5 och 6 till KIFS 1994:12). En annan brist är att angivna haltintervall är för stora, t.ex. att haltintervallet 10-30 procent anges när klassificeringsgränsen ligger på 20 procent. I en beredning ska haltintervallen anges så att det klart går att avläsa ämnets bidrag till produktens klassificering. Avsnitt 3, Farliga egenskaper Fullständig information saknas om produktens alla farliga egenskaper, t.ex. kan det saknas information om miljöfarlighet trots att produkten är klassificerad som miljöfarlig. Avsnitt 4, Första hjälpen Standardfraser anges oavsett hur produkten är klassificerad. En sådan vanlig brist är att råd om ögonspolning i 15 minuter anges oavsett om produkten har klassificerats som frätande/irriterande eller inte. För icke klassificerade produkter lämnas ibland information som antyder att produkten är miljö- eller hälsofarlig. Avsnitt 11, Toxikologisk information Här är brist på information vanligt. Det kan t.ex. saknas symtombeskrivningar eller att dessa enbart har placerats under avsnitt 3. Det kan saknas information om hälsofarliga effekter vid 9

olika exponeringsvägar, exempelvis kan information om allergi saknas för en allergiklassad produkt. Avsnitt 12, Ekotoxikologisk information Informationen som lämnas kan vara bristfällig. I en del fall saknas information under avsnitt 12 trots att produkten är klassificerad som miljöfarlig eller innehåller ämnen som klassificerats som miljöfarliga. Ibland är det oklart om informationen avser hela produkten eller ingående ämnen. Avsnitt 15, Gällande bestämmelser Informationen under avsnitt 15 överensstämmer inte med den som lämnas under avsnitt 2 eller i märkningen. T.ex. kan vissa risk-eller skyddfraser saknas. Förpackningsmärkning Ibland saknas risk- eller skyddfraser eller så är de felaktigt formulerade. I en del fall saknas farobeteckning. Det förekommer även att förpackningsmärkningen är på annat språk än svenska. Åtgärder Föreläggande/Redovisningskrav Vid mer omfattande brister, eller då det rör sig om allvarligare brister, ställs krav på företagen att redovisa vilka åtgärder företaget ämnar vidta (t.ex. sända in uppdaterad SDB och förpackningsmärkning) för att rätta bristerna. Den andra redovisningen granskas (ny bedömning) och ärendet pågår tills dess att produktinformationen är acceptabel från regelsynpunkt, vilket också innebär riskhanteringssynpunkt. Påpekanden Vid mindre brister avslutas ärendet med påpekanden om brister som företagen förutsätts rätta till. Detta kan komma att kontrolleras vid senare tillfälle. Anmälan Vid allvarliga brister som är straffsanktionerade enligt miljöbalken sänder Kemikalieinspektionen in en anmälan om misstanke om brott till åklagarmyndigheten. Vanligt förekommande straffsanktionerade överträdelser är att produktinformation på svenska saknas eller att information om allvarliga egenskaper som exempelvis allergi eller miljöfarlighet saknas. Andra allvarliga överträdelser är avsaknad av tillstånd för försäljning av särskilt farliga produkter eller att företaget inte har anmält sina produkter till produktregistret. Miljösanktionsavgift Flertalet straffbelagda överträdelser är även belagda med miljösanktionsavgift. Denna administrativa avgift infördes i samband med miljöbalken år 1999. Syftet med avgiften är 10

främst att åstadkomma snabb rättelse hos företagen. Det är tillsynsmyndigheten som tar beslut om avgiften, efter det att företaget fått tillfälle att yttra sig i frågan. Avgifterna är fasta belopp som inte är beroende av företagets omsättning eller storlek. Beloppen, och vilka överträdelser som omfattas, anges i bilagan till förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Förbud I vissa fall då företaget inte åtgärdar allvarliga brister kan KemI välja att lägga ett förbud för aktuell produkt. 11

KEMIKALIEINSPEKTIONEN Box 2 172 13 Sundbyberg 08 519 41 100 Fax + 08 735 76 98 e-post kemi@kemi.se www.kemi.se