ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) AFS 1992:17 Utkom från trycket den 2 december 1992 BLY Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om bly samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om bly Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller allt arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras så att blyexposition kan förekomma. Sådant arbete kallas i föreskrifterna blyarbete. Föreskrifterna gäller dock inte 1. Arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent. 2. Arbete i gruva, om ingen blyexposition förekommer utom den som orsakas av bergmaterialet. 2 Bestämmelserna i 15-24 gäller inte

1. Blyarbete som är enstaka eller sporadiskt återkommande och utförs under högst fem timmar per vecka. 2. Manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv. 3. Kvinnor som fyllt 50 år eller män som utför blyarbete med en arbetsmetod vid vilken biologisk exponeringskontroll av minst en för varje påbörjat tiotal arbetstagare visat att metoden inte ger upphov till blodblyhalter på 0,8 μmol/l eller högre. 4. Arbete med organiska blyföreningar. Bestämmelserna i 15 skall dock alltid tillämpas för personal som sysselsätts med starkt förorenande blyarbete. (AFS 2005:21). 3 Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd samt de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. Definitioner 4 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Bly Grundämnet bly som metall eller i kemiskt bunden form. Blyexposition Utsättande av person för bly eller blyhaltigt material i sådan form att bly kan tas upp i kroppen genom inandning, nedsväljning eller hudupptag. Allmänna bestämmelser 5 23 Upphävda.( AFS 2011:21). Medicinsk kontroll 24 Arbetsgivare skall ordna med medicinska kontroller, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, för arbetstagare som sysselsätts eller kommer att sysselsättas i blyarbete. (AFS 2005:21). 25-37 Upphävda. (AFS 2005:21). 38 Kvinnlig arbetstagare under 50 års ålder som omfattas av periodisk kontroll skall upplysas om riskerna för fostret vid en eventuell graviditet. 39 Upphävd. (AFS 2008:1).

Särskilda bestämmelser 40 Bestämmelserna i 9 utgör föreskrifter enligt 4 kap 4 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 19-22 utgör föreskrifter enligt 4 kap 1 3. samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 första stycket arbetsmiljölagen medföra böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelserna i 24-26, 27 första stycket, 30 och 36 utgör föreskrifter enligt 4 kap 5 arbetsmiljölagen. Bestämmelserna i 23 och 34 utgör föreskrifter enligt 4 kap 8 samma lag. Bestämmelserna i 32 utgör föreskrifter enligt 4 kap 7 samma lag. Bestämmelserna i 39 andra stycket utgör föreskrift enligt 4 kap 6 samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 andra stycket 2. samma lag medföra böter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1992:17 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 1993. Dock träder 28-29 och 36 i kraft den 1 januari 1994. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om bly (AFS 1984:12) upphävs den 1 mars 1993, med undantag av 30-31 och 38, som upphävs den 1 januari 1994. Vid tillämpning av 19-22 får luftundersökning som utförts enligt AFS 1984:12 jämställas med luftundersökning enligt dessa föreskrifter. Vid tillämpning av 28-29 får kontroller av blodblyhalten som utförts enligt AFS 1984:12 jämställas med periodisk kontroll enligt dessa föreskrifter. 2000:14 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2001. 2005:21 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2005. 2008:1 Denna författning träder i kraft den 1 april 2008. 2011:21 Denna författning träder i kraft den 1 juli 2012. Allmänna råd till kungörelsen med föreskrifter om bly Allmänt om bly Bly är i ren form en tung och mjuk metall med låg smältpunkt (327 o C). Kokpunkten är ca 1 750 o C. I kemiskt avseende liknar den närmast tenn, men bly är giftigare för levande organismer.

Arbete med oorganiskt bly kan förekomma vid metallgjuterier och smältverk, vid batteritillverkning, skrothantering, målning med blyhaltiga färger, svetsning och skärning av plåt som målats med blyhaltig färg, tillverkning av emalj-, mässings-, tenn- och bronsvaror, tillverkning av vissa plaster, tillverkning av glas och keramik samt tillverkning och användning av ammunition. Vissa organiska blyföreningar, i huvudsak tetrametylbly och tetraetylbly, används som tillsats i bensin för att höja oktantalet. De har helt andra egenskaper och är giftigare än oorganiska blyföreningar. Användningen av bly torde komma att minska genom politiska beslut. I regeringsproposition 1990/91:90 aviseras förbud mot blyhagel och blymantlad jordkabel samt att blyfria startbatterier bör utvecklas. Blyupptag i kroppen Oorganiskt bly kommer in i kroppen genom inandning eller nedsväljning. Vid yrkesmässigt arbete med bly är inandning av blyhaltigt damm eller rök den viktigaste expositionsvägen. Bly som man andas in tas upp i kroppen effektivare än bly som nedsväljs. Detta gäller dock främst vuxna, medan barn verkar ha ett effektivare blyupptag via mag-tarmkanalen. Upptaget via lungorna beror till stor del av partiklarnas storlek och löslighet. Rök från en blyhaltig smälta innehåller mycket små partiklar av blyoxid. Denna är löslig i kroppsvätskorna och tas lätt upp i kroppen via lungorna. Risken för högt blyupptag är därför större med blyrök än med blydamm som innehåller större partiklar. Risken är också mindre om partiklarna är svårlösliga, t ex består av blysulfid. Större partiklar deponeras i övre luftvägarna och transporteras med hjälp av flimmerhåren till svalget, där de sväljs eller spottas ut. Det är angeläget att iaktta särskild försiktighet vid upphettning (smältning) av blyhaltigt material. På metalliskt bly bildas på ytan en blyoxid som är pulverformig och kan följa med fingrar och därmed komma in i kroppen i samband med födointag, rökning, snusning etc. Den personliga hygienen och särskilt handhygienen är därför av särskild vikt vid blyarbete. De flesta oorganiska blyföreningar tas inte upp genom oskadad hud. S k blytvålar (blysalter av vissa organiska syror) kan dock tas upp genom huden. Blytvålar, t ex blynaftenat, används som tillsats i vissa smörjmedel. Tobak innehåller små mängder bly, som vid rökning kan tas upp i kroppen via lungorna. Därtill kommer risken för att blyhaltigt damm från arbetsprocessen kommer in i kroppen via fingrar och rökverk. Oorganiskt bly som tagits upp i blodet transporteras till olika organ och vävnader. 90 % av det bly som kvarstannar i kroppen upplagras i benstommen. Den biologiska halveringstiden (dvs den tid det tar innan hälften av en viss upptagen blymängd har utsöndrats) där är lång, 10 år eller mer. En mindre del upplagras även i lever och njurar. Utsöndringen av bly sker främst genom urinen.

Bestämning av blyhalten i blod används som metod att övervaka pågående blyexposition. Den biologiska halveringstiden för bly i blod är normalt ca en månad, om man inte har stora blydepåer i kroppen på grund av tidigare hög blyexposition. I det senare fallet kan det vara svårt att få ned blyhalten i blodet till normala nivåer även om blyexpositionen har upphört. Blyhalten i blod hos personer som ej exponeras yrkesmässigt är i vårt land ca 0,5 μmol/l (mikromol per liter) eller lägre. Blyhalten i urin kan också användas som mått på exposition men har nackdelen att vara känsligt för kontamination och påverkas även av befintliga blydepåer i kroppen, alltså av exposition långt tillbaka. Organiska blyföreningar medför särskilda risker genom att de kan tas upp också genom huden. Organiskt bly lagras inte i benstommen men däremot i viss utsträckning i annan vävnad t ex i lever, njurar och hjärna. Bortsett från yrkesmässig blyexposition utsätts alla människor, särskilt i storstäder, för bly genom inandningsluften. Den huvudsakliga källan till blyet är tillsatser i bensinen, som genom avgaserna kommer ut både som oorganiska och organiska blyföreningar. Ett visst blyupptag via mag-tarmkanalen sker också genom födans "naturliga" men normalt låga innehåll av bly. Hälsoeffekter Akut blyförgiftning kan uppstå genom inandning av blyrök eller blyhaltigt damm i höga koncentrationer, t ex vid skärning i blymönjat eller annat blyhaltigt material. Den kan yttra sig som magsmärtor (blykolik) samt huvudvärk, irritabilitet och andra symptom från nervsystemet. Akut blyförgiftning kan också uppstå genom intag av bly genom munnen. Akut yrkesmässig blyförgiftning är numera sällsynt, åtminstone i vårt land. Långvarig blyexponering kan ge upphov till effekter framför allt på blodet och blodbildningen, perifera och centrala nervsystem samt njurarna. Ett tidigt tecken på blypåverkan är en störning av bildningen av blodfärgämnet hemoglobin samt en skada på de röda blodkropparna, till vilka blyet i första hand binds. En blodbrist (anemi) kan bli följden. Skada på centrala nervsystemet med påverkan på minnesfunktion, reaktionstid och uppfattningsförmåga har kunnat påvisas efter en längre tids blyexposition. Lätta effekter kan uppträda vid blodblyhalter omkring 2,5 μmol/l och kanske ned mot 1,5 μmol/l. Skada på perifera nervsystemet med nedsatt nervledningshastighet har påvisats vid blodblynivåer under 2,5 μmol/l, kanske ned mot 1,5 μmol/l. Barn har större känslighet för bly än vuxna, speciellt vad gäller hjärnans funktioner. En särskild riskgrupp utgör foster, som sannolikt kan få hjärnskador vid blodblynivåer som är ofarliga för modern. Blyet passerar via moderkakan till fostrets blod. Bly utsöndras även via bröstmjölk. Blyexposition har också enligt vissa dock ej entydiga undersökningar givit skador på arvsmassan och eventuellt på barnalstringsförmågan. Effekter på spermier har beskrivits vid blodblyhalter på 2-3 μmol/l men får anses som osäkra. Effekter på foster, såsom inverkan på nervsystemet och eventuellt risk för mental påverkan av det blivande barnet, är bättre belagda och kan befaras vid

lägre nivåer. Detta är skäl för de särskilda gränsvärden för kvinnor i blyarbete som införs med dessa föreskrifter. Utgående från resultat av djurexperiment har även gjorts gällande att vissa blyföreningar (i huvudsak acetat och fosfat, däremot inte metalliskt bly och andra blyföreningar) kan orsaka cancer. Någon bekräftelse av misstanke om cancerframkallande effekt på människa har dock hittills ej framkommit. Organiska blyföreningar som tetraetylbly har som regel högre giftighet än de oorganiska. De påverkar främst nervsystem och dess psykiska funktioner. Sömnlöshet, aptitlöshet och psykotiska tillstånd har rapporterats. Dödsfall har inträffat vid akut förgiftning, dock såvitt känt ej i Sverige. Medicinsk kontroll vid blyarbete Mätning av halten bly i blod syftar till att bestämma det totala upptaget av bly i kroppen hos den enskilde arbetstagaren. Den medicinska kontrollen vid blyarbete utgör ett komplement till luftundersökning. Blyhalten i blodet har största betydelsen för bedömning av den enskildes blyupptag och blyexposition, men för bedömning av arbetsplatsen utgår man i första hand från luftundersökning. Bestämmelserna om medicinsk kontroll, 24-39, innebär en viss skärpning av de regler för medicinsk blykontroll som hittills gällt enligt blykungörelsen AFS 1984:12. Närmare beskrivning av skaderisker vid olika halter av bly i blod finns i: "Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation 6. Oorganiskt bly". Arbete och Hälsa 1979:24, Arbetarskyddsverket. "Underlag för hygieniska gränsvärden", Arbete och Hälsa 1992:2, Arbetsmiljöinstitutet. "Environment Health Criteria 3, Lead". WHO, Geneva, 1977. "Recommended Health-Based Limits in Occupational Exposure to Heavy Metals". Technical Report Series 647, WHO, Geneva, 1980. IARC Monographs on the evaluation of the carcinogenic risks of chemicals to humans. Some metals and metallic compounds. Vol 23, IARC, Lyon, 1980. Allmänna råd till vissa paragrafer Till 1 Exempel på arbeten där blyexposition kan förekomma är hantering av blyhaltigt material i pulverform, lödning, gjutning av blyhaltig metall, målning med blyhaltig färg, skärning, svetsning, slipning eller annan bearbetning av blyhaltigt material, metall målad med blyhaltig färg m m. Av 1 följer att föreskrifterna inte gäller då blyhaltiga produkter används på ett sådant sätt att

blyexposition inte rimligen kan föreligga. Exempel på detta är användning av blyhaltiga metall- eller plastföremål som inte utsätts för bearbetning. Blyhaltig bensin innehåller betydligt mindre än 1 % bly. Kungörelsen är därför inte tillämplig på bensinhantering, t ex på bensinstationer. Det är dock viktigt att undvika all hudkontakt med sådan bensin och mycket olämpligt att använda den som rengöringsmedel eller liknande. Blyhalten i svenska gruvor är sällan mer än 1-2 %. Dessutom föreligger blyet där som blysulfid, som är mycket svårlöslig. Detta minskar risken för skadligt blyupptag. För sammansatt material, t ex plåt och balkar målade med blyfärg, gäller 1 %-gränsen färgskiktet, ej balken i sin helhet. Till 2 De allmänna råden till 2 i AFS 1992:17 om bly kvarstår oförändrade. (AFS 2005:21). Undantaget i 2 punkt 3 är tillämpligt om en godtagbar undersökning kan åberopas utvisande att arbetsmetoden inte medför högre blodblyhalter än som anges i föreskriftstexten. Undersökningen behöver inte nödvändigtvis ha gjorts på den aktuella arbetsplatsen om arbetsförhållandena är likvärdiga med de undersökta. Det är viktigt att man tar blodprov på tillräckligt många arbetstagare för att resultaten skall kunna anses vara representativa. Det är lämpligt att i tveksamma fall göra bedömningen i samråd med Arbetsmiljöverket. (AFS 2000:14). Med organiska blyföreningar avses i denna kungörelse en förening där bly är direkt bundet till kol, t ex tetraetylbly och tetrametylbly. Salter av organiska syror, t ex blyacetat och blystearat räknas som oorganiska blyföreningar. Blyoxid, mönja, blykromat och blysulfid är andra exempel på oorganiska blyföreningar. Exempel på starkt förorenande arbete är tömning av slangfilter, skärbränning och liknande. Till 5 23 Upphävda. (AFS 2011:21). Till 24 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet finns regler och råd om arbetsmiljörelaterade medicinska kontroller. Här beskrivs när och hur sådana kontroller skall eller bör anordnas, hur man hanterar resultaten av kontrollerna m.m. (AFS 2005:21). Till 25-37 Upphävda. (AFS 2005:21). Till 38 Riskerna för fostret är störst i den tidigaste delen av graviditeten när den kanske ännu inte har hunnit bli konstaterad. Av kroppen upptaget bly lagras bl.a. i benstommen, och blodblyhalten sjunker endast långsamt under månaderna efter avbruten exponering. Det är därför viktigt att begränsa exponeringen för bly redan långt innan en graviditet blir aktuell. Detta förhållande motiverar de särskilda biologiska gränsvärden för kvinnor i fertil ålder som föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet anger. Förbudet i 39 mot att sysselsätta kvinnlig arbetstagare, som är gravid eller ammar, i blyarbete, har överförts till föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare. Enligt dessa får

gravida och ammande kvinnor inte sysselsättas i arbete som innebär att bly eller blyföreningar kan tas upp i kroppen. Det är därför viktigt att en arbetstagare, som är gravid eller ammar, snarast anmäler detta till sin arbetsgivare (AFS 2008:1). Till 39 Upphävd. (AFS 2008:1). Andra aktuella regler Regler som är tillämpliga på arbete med bly finns i följande kungörelser och allmänna råd från arbetarskyddsstyrelsen: Kungörelse om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) Kungörelse om hygieniska gränsvärden (AFS 1990:13) Kungörelse om anlitande av minderåriga i arbetslivet (AFS 1990:19) Kungörelse om farliga ämnen (AFS 1985:17) Kungörelse om personalutrymmen (AFS 1992:1) Kungörelse om yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar (AFS 1988:3) Övrigt Boverkets nybyggnadsregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 1988:18 Svensk Standard, Luftfilter för ventilationsanläggningar. Provning SMS 2289 Sammanställning över personlig skyddsutrustning som godkänts av Arbetarskyddsstyrelsen, kan beställas hos Föreningen för arbetarskydd, Box 5970, 114 89 Stockholm. Provtagning av totaldamm och respirabelt damm, Arbetarskyddsstyrelsens rapport 1010 i metodserien, kan beställas hos Arbetsmiljöinstitutets förlagstjänst, 171 84 Solna. Märkning av kemiska produkter. Föreskrifter och allmänna råd för klassificering och märkning av hälsofarliga och explosiva varor. Liber 1986, med senare ändringar. Se särskilt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1986:3. En lista över laboratorier som har redovisat analysresultat inom de av Arbetarskyddsstyrelsen fastställda felgränserna, kan beställas hos Arbetarskyddsstyrelsens enhet för medicinska frågor, 171 84 Solna. Bilaga 1 Krav på åtgärder vid olika halter av bly i blod För män och för kvinnor över 50 år: Halt av bly i blod Åtgärd

μmol/l under 1,0 Ingen återkommande kontroll krävs 1,0-1,5 Sexmånaderskontroll av bly i blod 1,5-2,0 Tremånaderskontroll av bly i blod över 2,0 Krav på utredning/åtgärder enligt 35 Avstängning om tre prov i följd är övr 2,0 Åter i blyarbete när halten är under 2,0 över 2,5 Avstängning. Åter i blyarbete när halten är under 2,0 För kvinnor under 50 år: Halt av bly i blod μmol/l under 0,8 Åtgärd Ingen återkommande kontroll krävs 0,8-1,5 Sexmånaderskontroll av bly i blod (dock tremånaderskontroll tre gånger vid nytt blyarbete) över 1,2 Avstängning om tre prov i följd är över 1,2 Åter i blyarbete när halten är under 1,2 över 1,5 Avstängning. Åter i blyarbete när halten är under 1,2 RAPPORT Bilaga 2 MEDICINSK KONTROLL ENLIGT BLYKUNGÖRELSEN (AFS 1992:17, 34 ) Arbetsgivare Företag, arbetsställe: Adress: Telefonnummer: Företagshälsovård Hälsocentral:

Adress: Telefonnummer: Undersökta Antal undersökta män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... Arbetets art... Antal män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... Antal undersökta fördelade på kön och blodblyintervall Blodblyintervall i μmol/l <0,8 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 0,8-0,99 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 1,0-1,19 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 1,2-1,49 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 1,5-1,99 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 2,0-2,49 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 2,5-2,99 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 3,0 och högre män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... Analyslaboratorium Laboratorium Adress: Telefonnummer: För kontrollen ansvarig läkare Namn: Adress: Telefonnummer: Datum...... Underskrift (Arbetsgivare eller dennes ombud)