STÖDPAKET TILL UKRAINA

STÖDPAKET TILL UKRAINA

STÖDPAKET TILL UKRAINA Här redovisas de viktigaste åtgärderna som kommissionen föreslår på kort och medellång sikt för att hjälpa till att stabilisera det ekonomiska läget i Ukraina, underlätta övergången, uppmuntra till politiska och ekonomiska reformer och stödja en utveckling som kan gynna alla i Ukraina. Åtgärderna kan totalt innebära ett stöd på minst 11 miljarder euro från EU:s budget och internationella finansinstitutioner i EU, utöver de omfattande medel som redan lämnas av Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. Detta åtagande ska bidra till att stabilisera landet, utgöra ett stöd till reformprogrammen och vara ett sätt att göra de ukrainska myndigheterna mer delaktiga. Några av åtgärderna kan genomföras snabbt, medan andra kräver ytterligare planering och förberedelser. För många av dem krävs skyndsamt och aktivt stöd från rådet och parlamentet. Till grund för detta upplägg ligger målet att hjälpa Ukraina att uppfylla sina strävanden som tydligt visats av medborgarna och det civila samhället de senaste veckorna i de historiska händelserna i Kiev och i hela landet. I korthet: 3 miljarder euro från EU-budgeten de närmaste åren, 1,6 miljarder i makrofinansiellt bistånd och ett stödpaket på 1,4 miljarder euro. Upp till 8 miljarder euro från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Så mycket som 3,5 miljarder euro kan uppbådas genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken. En plattform för samordning av stödet upprättas. Det djupgående och omfattande frihandelsområdet tillämpas provisoriskt så snart som associeringsavtalet undertecknas och vid behov kan enskilda handelsåtgärder tillämpas i förtid. Ett investeringsforum/arbetsgrupp på hög nivå inrättas. Modernisering av det ukrainska gasledningssystemet och arbete på återflöde, särskilt via Slovakien. Påskyndad handlingsplan för visumliberalisering inom befintliga ramar, erbjudande om ett rörlighetspartnerskap. Teknisk assistans på en rad områden, t.ex. författningsreformer, domstolsreformer och förberedelser inför allmänna val. Alla dessa åtgärder bör ses som kommissionens bidrag till en europeisk och internationell satsning på att finna en långsiktig väg ut ur Ukrainas svåra ekonomiska läge och understödja den ekonomiska och politiska övergången i landet. Medlemsstaternas insatser för att komplettera och stärka vad kommissionen kan uppbåda på egen hand är avgörande. Dessutom krävs partnerländernas och de internationella finansinstitutionernas medverkan (främst IMF, EIB, EBRD och

Världsbanken) för att samla våra gemensamma ansträngningar, göra våra insatser synligare och förbättra dess verkan. Alla delar och instrument måste samlas för ett verkningsfullt, enhetligt svar från Europeiska unionen och världssamfundet. En del av EU:s satsningar består i att stödja Ukrainas väg mot politiska och ekonomiska reformer, bland annat de i associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet, som vi är redo att underteckna. Det är viktigt att öka allmänhetens medvetenhet i både Ukraina och i andra tredjeländer om fördelarna och möjligheterna som sådana reformer kan erbjuda både Ukraina och regionen som helhet. EKONOMISKT STÖD: Det ekonomiska stödet är både makrofinansiellt stöd och utvecklingsstöd. Kommissionen står redo att ta omkring 3 miljarder euro i anspråk från EU-budgeten de närmaste åren, och en avsevärd del av de medlen kan göras snabbt tillgängliga för att hjälpa Ukraina hantera sina mest brådskande behov, t.ex. att stabilisera den finansiella situationen och sköta driften av den nya administrationen. Makrofinansiellt stöd: Totalt planeras 1,6 miljarder euro för makrofinansiellt stöd. På kort sikt kan kommissionen få fram lån på 610 miljoner euro i makrofinansiellt stöd som redan överenskommits men som kräver att ett avtal ingås mellan den ukrainska regeringen och IMF. Kommissionen är villig att föreslå ytterligare makrofinansiellt stöd på upp till 1 miljard euro. Kommissionen har redan skickat ut en grupp som i praktiken ska bedöma Ukrainas finansiella behov och förbereda mottagningen av det makrofinansiella stödet. Gruppen samarbetar med IMF. Utvecklingsstöd: De närmaste sju åren kan ett paket med utvecklingsstöd till Ukraina i form av bidrag uppgå till minst 1,4 miljarder euro. Kommissionen håller på att förbereda ett nytt program på 140 miljoner euro för 2014 som ska förbättra regeringens finanspolitiska kapacitet och stödja den institutionella övergången, vilket torde förbättra det makrofinansiella stödets genomslag. Till detta kommer åtgärder till stöd för det civila samhället. Programmets medel kan utökas till upp till 200 miljoner euro om medel omfördelas inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) och om Ukraina kan få medel från det övergripande programmet ( mer för mer ) på grundval av bevisade framsteg mot att fördjupa demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. Under de återstående åren av perioden 2015 2020 planeras för närvarande ett årligt bilateralt tak på omkring 130 miljoner euro inom ENI, och till det kommer ytterligare 40 50 miljoner euro per år från det övergripande programmet ( mer för mer ) om landet kan styrka att man gjort framsteg när det gäller fördjupad demokrati 3

och respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessutom kan ytterligare betydande medel anslås från investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken (NIF) som beskrivs nedan. När det gäller de befintliga programmen finansierar kommissionen för närvarande ett antal sektoriella program för budgetstöd och teknisk assistans som ska hjälpa den nya regeringen på strategiska områden som ekonomisk utveckling, offentlig finansförvaltning och rättsväsende. Det omfattar omkring 400 miljoner euro. Vidare ska investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken (NIF) tas i anspråk för lönsamma investeringsprojekt i Ukraina. Erfarenheterna av NIF i Östeuropa den senaste programperioden har visat att för bidrag till Ukraina på omkring 200 250 miljoner euro till blandad finansiering kan man räkna med en hävstångsverkan för lån på upp till 3,5 miljarder euro. Det är mycket viktigt att de internationella finansinstitutionerna medverkar för att möjliggöra denna hävstångsverkan och utnyttja den till fullo. Inom NIF arbetar nu kommissionen på möjligheten att inrätta en särskild facilitet till stöd för tillämpningen av associeringsavtalet och frihandelsområdet i de berörda länderna. På så sätt kan våra partnerländer få tillgång till garanterade, särskilda anslag till stöd för investeringar i sektorer av stor betydelse för modernisering och införande av EU-standarder (bl.a. inom miljö och energi). Vi överväger också att använda denna facilitet för att ytterligare främja investeringsmöjligheter i den privata sektorn. Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP), f.d. stabilitetsinstrumentet, kan utnyttjas för brådskande insatser, t.ex. reform av polisväsendet eller stöd till allmänna val. Upp till 20 miljoner euro kan tas i anspråk snabbt om man finner lämpliga åtgärder, och ytterligare 15 miljoner euro kan läggas till från budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för åtgärder för reformer av säkerhetssektorn. Slutligen är Ukraina det viktigaste landet för EU i fråga om kärnsäkerhet. För närvarande drivs projekt inom instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete på totalt 50 miljoner euro. Projekten omfattar hantering av kärnavfall och sociala projekt i de drabbade områdena kring spärrzonen i Tjernobyl. Dessutom kan ytterligare medel på 36,5 miljoner euro snabbt tilldelas enligt avtal för åtgärder på detta område. Planeringen inför nästa finansieringsperiod pågår, och det innebär att EU kan intensifiera sina satsningar på detta område. Kommissionen upprepar sin beredvillighet att inrätta en EU-förvaltningsfond om medlemsstaterna ställer sig bakom det. Det innebär att man inrättar en fond som gör det möjligt för EU-länderna att lämna avsevärda ytterligare bidrag och att man ökar profilen för EU och dess medlemsstater samt bidrar till verkningsfull, snabb och samordnad medelsutbetalning. 4

Europeiska investeringsbanken (EIB) är EU:s egen politiskt inriktade bank, och den har redan projekt på gång för de närmaste tre åren i Ukraina, värda upp till 1,5 miljarder euro. EIB kan väsentligt öka denna verksamhet utan att avleda medel från andra regioner, om tillräckliga garantier avsätts och de politiska och operativa förhållandena medger det. EIB kan sedan finansiera långsiktiga investeringar med upp till 3 miljarder euro 2014 2016 till stöd för såväl det lokala näringslivet som ekonomisk och social infrastruktur. Efter halvtidsöversynen av EIB:s mandat för extern utlåning, som planeras mot slutet av 2016, skulle EIB kunna utöka sin verksamhet ytterligare till och med 2020 genom att aktivera det redan tilldelade kompletterande mandatet på 3 miljarder euro, förutsatt att budgetmyndigheten tillstyrker medelstillskottet. I sin verksamhet samverkar EIB med de andra internationella finansinstitutionerna i regionen och skapar därigenom en avsevärd hävstångsverkan. Kommissionen kommer också att överväga att öronmärka medel, tidigarelägga tidsplanen för några av de kompletterande garantierna för EIB-medlen och avsätta återbetalningar från faciliteten för investering och partnerskap för Europa-Medelhavsområdet (Femip) till lån i anknytning till associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) är en finansinstitution där EU och medlemsstaterna innehar aktiemajoriteten. Som en del av ett samordnat program för ekonomiskt stöd till trovärdiga strukturella och makroekonomiska reformer kan EBRD ställa 5 miljarder euro till förfogande under samma period, och beloppet kan utökas om de ekonomiska förhållandena medger det. MEKANISM FÖR SAMORDNING AV DE INTERNATIONELLA GIVARNA: Kommissionen håller täta kontakter med både Internationella valutafonden och Världsbanken på plats i Ukraina och vid huvudkontoren. För att stödet ska levereras effektivt och EU:s ekonomiska stöd och utvecklingsstöd ska få maximalt genomslag och hög synlighet överväger kommissionen olika möjligheter att stärka samordningen mellan de internationella givarna genom att tillsammans med världssamfundet och de internationella finansinstitutionerna inrätta en särskild samordningsmekanism. En sådan mekanism kan utgå från en behovsbedömning och de ukrainska myndigheternas reformprogram, och visa en långsiktig väg ut ur Ukrainas vanskliga ekonomiska läge till stöd för den ekonomiska och politiska övergången. Mekanismen kan ta formen av ett internationellt forum i Kiev som sammanträder regelbundet för att samordna givarnas insatser till stöd för landets ekonomi. Politisk vägledning kan lämnas av samordningsmöten på hög nivå i forumet. Kommissionen erbjuder sig att stå värd för möten i Bryssel. I mekanismen kan EU:s medlemsstater, IMF, Världsbanken, EBRD, EIB och berörda tredjeländer delta. EU:s insatser på plats är tänkta att ledas av EU:s delegation. 5

HANDEL OCH INVESTERINGAR: Ekonomiskt stöd behövs visserligen, men för att säkra hållbarhet på lång sikt i Ukraina är det viktigt med handel och investeringar. Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med EU kommer att gynna hela Ukraina. Ukrainska exportföretag kommer till exempel att spara nästan en halv miljard euro varje år tack vare att tullarna på import till EU minskar. Tullarna på jordbruksprodukter, däribland bearbetade produkter, kommer att sänkas med nästan 400 miljoner euro, vilket gynnar landets jordbruk. I avtalet beaktas det faktum att EU och Ukraina ekonomiskt befinner sig på olika utvecklingsnivåer. Avtalet ger Ukraina gynnsam tullbehandling och innebär bland annat att EU i snabbare takt öppnar flera delar av sin marknad genom att tidigarelägga avvecklingen av sina tullar, medan Ukraina har längre tid på sig för motsvarande åtgärder. Kommissionen är beredd att vidta åtgärder för att säkerställa en snabb provisorisk tillämpning av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet så snart ett beslut om dess undertecknande har fattats. Under tiden är kommissionen beredd att redan nu börja tillämpa de bestämmelser i avtalet som gäller import av varor (dvs. sänkta tullar och öppnade tullkvoter) genom att lägga fram ett utkast till rådets och Europaparlamentets förordning om så kallade autonoma handelsåtgärder. Dessa handelsåtgärder erbjuds ensidigt av EU under en övergångsperiod och betyder att Ukraina redan nu, dvs. fram till dess att avtalet undertecknas och börjar tillämpas provisoriskt, kan komma i åtnjutande av många av de fördelar som avtalet ger. För att snabbt kunna genomföra sådana stödåtgärder krävs dock att rådet och Europaparlamentet åtar sig att påskynda behandlingen av förslaget. I syfte att mobilisera samtliga tillgångar och instrument till stöd för Ukraina i denna exceptionella situation, är EU:s utrikesrepresentant och kommissionen också redo att sammankalla ett investeringsforum/arbetsgrupp på hög nivå för att diskutera möjligheterna till investeringar och samarbete i Ukraina. Forumet/arbetsgruppen torde samla ett brett spektrum av privata och offentliga ekonomiska aktörer från både Ukraina och EU samt internationella finansinstitutioner som tillsammans med värdlandet kan maximera de gemensamma effekterna och säkerställa en hållbar, demokratisk och gynnsam framtid för människorna i Ukraina. Ett evenemang av detta slag skulle dessutom innebära en möjlighet att hjälpa Ukraina att maximera nyttan av de autonoma handelsåtgärderna och av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. ENERGI OCH TRANSPORT: Energi och energitrygghet samt överkomliga priser är av avgörande betydelse för stabilitet och säkerhet i Ukraina. EU kommer att samarbeta med den nya regeringen i Ukraina, bland annat genom budgetstöd, för att garantera en diversifierad energiförsörjning på lång sikt och för att försäkra sig om att det ukrainska 6

gasöverföringssystemet även i framtiden kan användas som transitväg för gas till Europa. Kommissionen kommer att fortsätta samarbeta med den ukrainska regeringen för att modernisera landets gasöverföringssystem, samtidigt som reformer inom gassektorn genomförs i linje med energigemenskapsåtagandena. I samarbetet deltar även Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken. Förutsatt att vissa villkor är uppfyllda kan ett första lån vara möjligt inom den närmaste framtiden. På kort sikt är kommissionen beredd att hjälpa Ukraina att bidra till en diversifiering av försörjningsvägarna för gas, bland annat genom att se till att omvända flöden med EU, särskilt via Slovakien (förutom Polen och Ungern som i dag), kan förverkligas så snart som möjligt. Kommissionen bör tillsammans med Slovakien se till att de systemansvariga för överföringssystemen i Slovakien och Ukraina kommer överens om nödvändiga regler och processer som möjliggör ett ökat gasflöde från EU till Ukraina i syfte att förbättra försörjningstryggheten i Ukraina. Kommissionen lyckades i december 2013 förmedla ett samförståndsavtal mellan de systemansvariga för överföringssystemen i Slovakien och Ukraina om fysiskt omvänt flöde via den ukrainsk-slovakiska ledningen, men avtalet har inte undertecknats. Kommissionen kan på begäran av de två parterna vidta åtgärder som underlättar undertecknandet. Kommissionen är fast besluten att fortsätta att samarbeta med berörda medlemsstater för att underlätta skapandet av ytterligare korridorer för omvänt flöde till Ukraina via Bulgarien och Rumänien och via Kroatien och Ungern. På medellång sikt är kommissionen, om omständigheterna medger det, redo att främja en trilateral strategi (mellan EU, Ryssland och Ukraina) för modernisering av Ukrainas gasöverföringssystem. Efter att EU och Ukraina paraferade avtalet om det gemensamma europeiska luftrummet vid toppmötet om det östliga partnerskapet i Vilnius har kommissionen gjort stora framsteg med det förberedande arbetet för att göra det möjligt för rådet att fatta ett beslut om undertecknande av avtalet. Kommissionen är beredd på ett tidigt genomförande av avtalet. Kommissionen är fast besluten att fortsätta stärka transportförbindelserna mellan EU och Ukraina, särskilt inom ramen för transportpanelen för det östliga partnerskapet. RÖRLIGHET: Rörlighet är ett viktigt område där det enligt kommissionens uppfattning bör vidtas meningsfulla och synliga åtgärder på kort sikt. Även om ett antal av åtgärderna beror på medlemsstaternas politiska beslut är kommissionen beredd att aktivt underlätta snabb och effektiv samordning på området. Kommissionen är mycket medveten om betydelsen av rörlighet och personliga kontakter för de ukrainska medborgarna, och kommer att ge sitt stöd åt de ukrainska ansträngningarna att gå vidare och liberalisera visum så snart som möjligt enligt villkoren i handlingsplanen för viseringsliberalisering. Framstegen beror naturligtvis på i vilken mån den nya administrationen kan ta itu med de viktigaste olösta frågorna. Kommissionen kan och 7

vill dock göra sitt yttersta för att hjälpa till att skyndsamt lösa de kvarstående frågorna. Om viseringarna liberaliseras helt avskaffas visumtvånget för ukrainska medborgare som vill uppehålla sig i Schengenområdet i upp till 90 dagar under en 180- dagarsperiod. Under tiden gäller ett avtal om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Ukraina, och kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ta vara på möjligheterna i avtalet fullt ut. Medlemsstaterna har enligt avtalet möjlighet att välja från en rad åtgärder, t.ex. att avstå från visumavgifter för vissa kategorier av inresande. Dessutom ger viseringskodexen medlemsstaterna fler möjligheter att avstå från viseringsavgifter för andra kategorier, t.ex. barn. Kommissionen är också beredd, om medlemsstaterna samtycket, att erbjuda Ukraina ett rörlighetspartnerskap för främjande av direkta, personliga kontakter och möjligheter till legal invandring samt erbjuda en ram för samarbete och praktiskt stöd till de ukrainska myndigheterna, utöver visumliberaliseringen. Ett sådant rörlighetspartnerskap kan inrättas mycket snabbt om Ukraina är intresserat av det. KONTAKT MELLAN MÄNNISKOR OCH UTBILDNING: Inom det nya Erasmus+-programmet kommer EU att erbjuda fler möjligheter till rörlighet för studerande, högskolesamarbete och ungdomsutbyten. Erasmusprogrammet kommer att stödja rörlighet i båda riktningarna under kortare perioder så att studerande kan få studiepoäng vid en värdinstitution, som sedan kan tillgodoräknas vid den egna institutionen. Det beräknas att över 4 000 unga människor i Ukraina kan dra nytta av högskoleutbyten inom Erasmus+, och att över 7 000 kan delta i ungdomsprojekt och utbyten. Rörlighet för personal i fortbildnings- och undervisningssyfte kommer också att främjas. Ukrainska studerande och högskolor kommer att kunna delta i gemensamma masterutbildningar på hög nivå som erbjuds av konsortier av europeiska högskolor. Högskolorna kommer att erbjuda åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för att modernisera kursplaner, undervisningsmetoder och anläggningar samt förbättra styrningen. Via Erasmus+ kommer man även att finansiera rörlighet för ungdomar genom ungdomsutbyten, Europeiska volontärtjänsten och rörlighet för ungdomsarbetare. Ukraina kommer även i fortsättningen att delta i e-vänskolekontakter, och 101 skolor och 208 lärare har redan registrerat sig sedan utbytet startade officiellt i mars 2013. Doktorander och forskare med doktorsexamen kommer att kunna ansöka Marie Skłodowska Curie-stipendier. 8

YTTERLIGARE ÅTGÄRDER: Mer generellt är kommissionen fast besluten att hjälpa Ukraina att bygga upp institutioner som tjänar statens och folkets intresse, bland annat genom att främja god styrning och rättsstatsprincipen samt bekämpa korruption. Att skapa institutioner som fyller dessa syften är inte ett mål i sig, utan också ett sätt att trygga landets sociala och ekonomiska utveckling på medellång och lång sikt. Stöd till en hållbar ekonomisk och politisk omvandling kräver också insatser för att tillhandahålla teknisk expertis på många av de områden som behandlas i detta dokument. Kommissionen och EU:s utrikesrepresentant kommer även i fortsättningen att tillsammans med Europarådet och Venedigkommissionen stödja en konstitutionell reform. Man stöder också reformen av åklagarmyndigheten och polisväsendet genom EU-Ukraina-dialogen om reform av rättsväsendet. När det gäller valövervakning kan stöd och tekniskt bistånd tillhandahållas, och man undersöker t.ex. möjligheten att göra detta inom ramen för OSSE-ODHIR:s valobservatörsuppdrag i samband med framtida val. - Restriktiva åtgärder: EU har visat att man kan agera snabbt och flexibelt för att anta de relevanta rättsliga bestämmelser som krävs. Det förslag som kommissionen lade fram den 24 februari antas inom kort av rådet, och det har uppdaterats för att ta hänsyn till den senaste tidens händelseutveckling så att fokus nu ligger på frysning och återvinning av tillgångar från personer som har konstaterats vara ansvariga för förskingring av statens medel. Kommissionen är redo att lägga fram nya förslag om och när det är nödvändigt. - Humanitärt bistånd och civilt skydd: Kommissionen har öppnat ett kontor i Kiev för att övervaka situationen och tillhandahålla information, även till EU-länderna, om humanitära frågor och frågor som rör civilskydd. Kontoret står i kontakt med alla större hjälporganisationer för att kunna samordna eventuella kommande insatser och tillhandahålla beredskapsplanering. Kommissionen är beredd att tillhandahålla stöd via EU:s civilskyddsmekanism om Ukraina begär det. Kommissionen har i detta syfte redan bett de stater som deltar i denna mekanism att undersöka vilka eventuella erbjudanden om sjukvårdshjälp som lämnats 9

BILAGA STÖD TILL UKRAINA: PRELIMINÄRT STÖDPAKET Källa Prel. belopp/intervall (mn ) I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN (2014-2020) I.1. Utvecklingsstöd (bidrag) 1 565 Bilaterala medel, varav: => Årligt åtgärdsprogram 2014 140-200 => Åtgärdsprogram (genomsnitt) 2015-2020 780 => Övergripande program ("mer för mer") 2015-2020 240-300 Investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken 200-250 Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP) 20 Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 15 I.2. Makrofinansiellt stöd (lån) 1 610 II. EUROPEISKA FINANSINSTITUTIONER (2014-2016) EIB upp till 3 000 EBRD 5.000 SUMMA 11 175 För information: förra programperioden Åtgärdsprogram 2013 (åtaganden) 199 Åtgärdsprogram 2011-2012 (pågående) 201 Instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete i) pågående 50 ii) åtaganden 36,5 SUMMA 486,5 10