Nya pengar, bättre regler. Vägledning för nybörjare års upplaga. Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya pengar, bättre regler. Vägledning för nybörjare. 2008 års upplaga. Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna 2007 2013"

Transkript

1 Nya pengar, bättre regler Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna Vägledning för nybörjare 2008 års upplaga i Europeiska kommissionen

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2008 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2008 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

3 Nya pengar, bättre regler Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna Är det första gången Du intresserar Dig för EU-stöd? Läs denna översikt över de viktigaste möjlig - heterna att få stöd (s. 3 16) Dina möjligheter att få stöd Tycker Du att förfarandena är för byråkratiska? Se vad som har förändrats (s ) Lättare tillgång till EU-bidrag Råder det öppenhet kring stöden och är kontrollen effektiv? Se här (s ) Ökad öppenhet och bättre kontroll Hur stora summor gäller det? Titta på listan över nya program (s ) Tillgängliga belopp

4 De nya EU-programmen för är lika med en plan för ekonomisk utveckling. För att denna ambitiösa målsättning skall bli verklighet är det oerhört viktigt att det finns finansiella regler som motsvarar den reella situationen. Största möjliga enkelhet och minsta möjliga byråkrati så lyder den centrala idén bakom de nya reglerna. Resultatet enklare rutiner, ökad öppenhet och större ansvarsskyldighet kommer att skapa bättre kontroll över hur de offentliga resurserna används. Dalia Grybauskaitė Kommissionsledamot med ansvar för ekonomisk planering och budget Varför nya regler? År 2007 startar Europeiska unionen en ny omgång program med upp till 975 miljarder euro under en sjuårsperiod. Det blir enklare att få del av de nya pengarna, de kommer att redovisas mer öppet och effektivt tack vare reformen av EU:s regler för eko nomisk förvaltning. De nya reglerna minskar byråkratin. Det blir lättare att komma åt EU-bidrag särskilt för stödmottagare med begränsade resurser, t.ex. små icke-statliga organisationer och småföretag. För första gången någonsin kommer EU:s forskningsbidrag att vara till gängliga för individuella forskare. Förbättrad ansvarsskyldighet och ökad öppenhet är viktigt för att se till att EU:s medel, som är offentliga pengar, används på rätt sätt på alla nivåer. De nya reglerna gör det obligatoriskt att publicera listor över vilka stödmottagare som tar emot EU-medel via stats förvaltningen i medlemsstaterna, länder utanför EU eller via internationella organisationer. Det blir samtidigt obligatoriskt att utbyta information om bevisade fall av bedrägerier. Medlemsstaterna kommer också att förbättra sin rapportering av hur de använder de EU-medel som de själva förvaltar direkt. Sådana åtgärder kommer att effektivisera EU:s politiska åtgärder och hjälpa till att skydda skattebetalarnas intressen. Det blir en utmaning för alla inblandade parter att se till att den nya finansieringsperioden blir en framgång: Först och främst stödmottagarna själva, som skall använda medlen i sina projekt, Europa parlamentet, som gav ett avgörande stöd till moder niseringen av reglerna för ekonomisk förvaltning, medlemsstaterna, som i realiteten förvaltar nästan 80 % av EU-medlen och slutligen Europeiska kommissionen, som ytterst ansvarar för hur dessa medel används. De nya reglerna kommer att erbjuda bättre, enklare och mer praktiska lösningar för alla de som arbetar med EU-medel och samtidigt säkra en effektiv kontroll av de offentliga utgifterna.

5 Stödmöjligheter för Dig Är Du nybörjare på EU-stöd och känner Dig lite vilsen bland de olika finansieringsmekanismerna, inblandade parterna och alla programmen? Då är den här vägledningen för Dig. I det här avsnittet finns tips om hur man kommer i gång, en kortfattad genomgång av olika former av EU-finansiering, praktiska exempel för valda grupper av EU-stödmottagare. Att komma i gång Allt efter stödtyp och profilen på Ditt projekt finns det människor och nätverk som har till uppgift att ge Dig all den information som behövs för att komma i gång! Mycket information finns också tillgänglig på Internet. 1. Kontakta EU:s informationsnätverk Bolag och små och medelstora företag Övriga potentiella stödmottagare Dina möjligheter att få stöd Enterprise Europe Network eu/index_en.htm 600 partnerorganisationer i mer än 40 länder Europe Direct ring: besök Ditt lokala Europa Direkt-kontor: europedirect skicka ett e-brev eller ta kontakt online: europedirect Informationen finns på EU:s alla officiella språk. 2. Besök EUROPA-portalen Kommissionens portal om bidrag: Kommissionens portal för kontrakt om offentlig upphandling: 3

6 ... Stödmöjligheter för Dig 3. Kontakta nationella, regionala eller lokala myndigheter Eftersom det mesta av EU-medlen förvaltas nationellt eller regionalt kan de nationella, regionala eller lokala myn digheterna ofta lämna den information som behövs och annat stöd. En förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyn - digheter i varje region finns här: authority_en.cfm En förteckning över medlemsstaternas jordbruksdeparte ment finns på: 4. Ta kontakt med Din branschorganisation Om ett projekt är kopplat till ens yrkesmässiga verksamhet kan man få hjälp från sin branschorganisation. En del EU-stöd är öronmärkta för särskilda yrken: lärare av olika slag kan få stöd inom ramen för programmet för livslångt lärande, och filmare kan få stöd ur programmet Media Ditt branschnätverk kanske redan har kunskap om hur man får tillgång till EU-medel och kan eventuellt lämna praktiska tips. Finansieringsformer 1. Vilka är de huvudsakliga typerna av finansiering ur EU:s budget? Behöver Du pengar för att finansiera Ditt projekt? BIDRAG som beviljas för medfinan - siering av specifika projekt eller målsättningar, vanligt vis via ansökningsomgångar. Är Du på jakt efter möjligheter att sälja Dina tjänster eller varor? OFFENTLIGA UPPHANDLINGSKONTRAKT tilldelade efter anbudsin - fordran (offentlig upphand - ling) gällande inköp av tjänster, varor eller bygg- och anläggningsarbeten för att EU:s institutioner eller program skall kunna fun gera. 2. Vem har hand om pengarna och fattar besluten om vem som skall få bidrag/upphandlingskontrakt? EU:s medlemsstater Över 76 % av EU:s budget förvaltas av nationella och regionala myn digheter, bl.a. gäller detta struktur fonderna och jordbruksstödet. Europeiska kommissionen Omkring 22 % centralt skötta pro gram (t.ex. inom forskning, utbild ning, hälsa, ungdomsåtgärder). Länder utanför EU och internatio nella organisationer (t.ex. Röda kor set, FN): 2 %. 4

7 Stödmöjligheter för Dig Småföretag Huvudsakliga finansieringskällor Driver man ett litet eller medelstort företag kan man få tillgång till EU-pengar via bidrag, lån och i vissa fall garantier för lån. Stödet är tillgängligt antingen direkt (EU-bidrag) eller via program som sköts nationellt. Små och medelstora företag kan också utnyttja annat stöd än pengar, t.ex. program och stödtjänster. Finansiering via EU-bidrag Denna finansiering har för det mesta en viss inriktning miljö, forskning, utbildning som utformas och handläggs av olika avdelningar inom Europeiska kommissionen eller av s.k. genomförandeorgan. Små och medelstora företag och andra organisationer (t.ex. företagarföreningar, ett företag som tillhandahåller företagssupport eller konsulter) kan ansöka direkt, i allmänhet under förutsättning att de kan föreslå varaktiga transnationella projekt med ett mervärde. Strukturfonderna Direktstöd till små och medelstora företag för att medfinansiera deras investeringar är möjligt endast i ekonomiskt eftersatta områden (de s.k. konvergensregionerna). I andra regioner har man prioriterat åtgärder som skapar stora hävstångseffekter (utbildning i entreprenörskap, stödtjänster, företagskuvöser, mekanismer för teknik överföring, nätverk m.m.) i stället för att ge direktstöd till enskilda små och medel storaföretag. Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Europeiska investerings fonden har satt igång ett gemensamt initiativ för att förbättra tillgången till kapital för små och medelstora företag i ekonomiskt eftersatta regioner. Initiativet kallas Jeremie (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises) och gör det möjligt för medlemsstater och regioner att använda en del av sina strukturfonder för att lämna både lånegarantier och aktie- och riskkapital till små och medelstora företag. Programmet skall sättas i gång år Finansiella instrument Genom dessa instrument lämnas inget direkt stöd till de små och medelstora företagen utan stödet förmedlas via finansiella mellanhänder, exempelvis banker, kreditinstitut eller investeringsfonder. Avsikten är att öka de tillgängliga krediterna för små och medelstora företag och att uppmuntra mellanhänderna att öka utlåningen till dessa företag. Inom Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har miljoner euro an slagits till finansiella instrument för åren De förs samman i tre grupper som sköts i samarbete med Europeiska investeringsfonden (EIF) och andra internationella finansinstitut: Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) syftar till att tillhandahålla kapital till innovativa små och medelstora företag, både i ett tidigt skede (GIF1) och under expansionsfasen (GIF2). GIF delar risker och vinster med privata investerare, vilket i hög grad ökar tillgången till kapital för innovativa företag. Garantin för små och medelstora företag ger kompletterande garantier för att öka skuldfinansieringen till dessa företag. Ett system för kapacitetsuppbyggnad kommer att stödja de finansiella mellanhänderna i en del medlemsländer. Dina möjligheter att få stöd 5

8 ... Stödmöjligheter för Dig Hur ansöker jag? För EU-bidrag beskrivs ansökningsförfarandena i meddelandena om ansökningsomgångar för specifika program, och ansökan sker direkt till Europeiska kommissionen eller till ett genomförandeorgan som handhar det aktuella programmet. Program som finansieras genom strukturfonderna handläggs nationellt eller regionalt där projekten väljs ut. Finansiella instrument för små och medelstora företag är som regel tillgängliga via finansiella mellanhänder som exempelvis banker eller kreditinstitut. Var finns mer information? Enterprise Europe Network 600 partnerorganisationer i mer än 40 länder Europeisk portal för små och medelstora företag (med en översikt över de viktigaste finansieringsmöjligheterna): Stödmöjligheter uppdelade per politikområde hittar man på kommissionens bidragsportal: På GD Regionalpolitiks webbplats finns information om EU:s åtgärder för att stödja den regionala utvecklingen: Här finns också en förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyndigheter i varje region: Europeiska socialfonden: Jeremie-initiativet: För mer information om finansieringsinstrument: och Det nya instrumentet för stöd inför anslutningen kommer att erbjuda stöd inte bara till företag som ligger inom EU, utan också till företag i länder som håller på att anslutas till EU. För ytterligare upplysningar: instrument-pre-accession_sv.htm Visste du att...? Små och medelstora företag definieras av EU som företag med färre än 250 anställda. De får vidare ha en årlig omsättning på högst 50 miljoner euro eller en balans omslutning på högst 43 miljoner euro. 6

9 Stödmöjligheter för Dig Icke-statliga organisationer Huvudsakliga finansieringskällor Icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer är en naturlig målgrupp som kan få en stor del av EU:s stödmedel, eftersom de är verksamma på många områden som omfattas av EU:s politikområden och eftersom de verkar på ideell basis, vilket är en förutsättning för att få medel från EU. Det är faktiskt svårt att hitta ett EU-program som inte på något sätt ger möjligheter till icke-statliga organisationer att få stöd. Medel finns tillgängliga både inom program som drivs av nationella och lokala myndigheter som finansieras via strukturfonderna och inom program som sköts av kommissionen. Kommissionen beräknas anslå över 1000 miljoner euro per år direkt till icke-statliga or ganisationers projekt, huvudsakligen på området externa förbindelser för utvecklings samarbete, mänskliga rättigheter, demokratiprogram och särskilt då humanitärt bistånd (400 miljoner euro). Andra viktiga anslag sker inom den sociala sektorn (70 miljoner euro), utbildningen (50 miljoner euro) och miljösektorn inom EU. Rent praktiskt kan en icke-statlig organisation få två typer av stöd: Man kan lämna in ett förslag om ett konkret projekt inom ramen för ett EU-program som omfattar ens verksamhetsområde och om man får godkänt kommer detta projekt att medfinansieras av EU via ett åtgärdsbidrag. Inom vissa program under förutsättning att ens icke-statliga organisation söker upp nå ett mål som omfattas av Europeiska unionens politik eller som arbetar för mål av all mänt europeiskt intresse kan EU direkt ge stöd till en organisation via ett administrationsbidrag. Om så är fallet bygger bidraget mer på en analys av storleken på verksamheterna, deras räckvidd, årliga arbetsplan, förenligheten med EU:s prioriteringar etc. än på de enskilda projekten. Dina möjligheter att få stöd Som exempel på centralt förvaltade program som delar ut administrationsbidrag till icke-statliga organisationer kan nämnas Ett Europa för medborgarna (Insats 2: Aktivt civilt samhälle i Europa), Kultur 2007 (andra området: Stöd till organ som är verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet) och Progress (stöd till icke-statliga organisationer på EU-nivå inriktade på social integrering, bekämpning av diskriminering och jämlikhet mellan könen). Hur ansöker jag? Det beror på typen av finansiering: Strukturfonder handhas nationellt eller regionalt och ansökningarna skall därför lämnas till nationella eller regionala myndigheter för bedömning. För EU-bidrag beskrivs ansökningsförfarandena i meddelandena om ansökningsomgångar för specifika program, och ansökan sker direkt till Europeiska kommissionen eller till ett genomförandeorgan som handhar det aktuella programmet. 7

10 ... Stödmöjligheter för Dig Var finns mer information? Stödmöjligheter uppdelade per politikområde hittar man på kommissionens bidragsportal: Europeiska kommissionen och det civila samhället: På GD Regionalpolitiks webbplats finns information om EU:s åtgärder för att stödja den regionala utvecklingen: Här finns också en förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyndigheter i varje region: Europeiska socialfonden: Byrån för samarbete EuropeAid: Visste du att...? Är min organisation icke-statlig? Icke-statlig organisation och det civila samhällets organisationer är inte några juridiska termer. De specifika kriterier som avgör om en organisation anses berättigad att få stöd från EU anges närmare i de enskilda meddelandena om ansökningsomgång. Icke-statlig orga nisation är trots det en användbar term för alla de olika organisationer som vanligtvis har följande kännetecken: Icke-statliga organisationer har inte bildats med vinstsyfte (de kan visserligen ha avlönade medarbetare och ägna sig åt verksamhet som ger intäkter, men de delar inte ut någon vinst bland sina medlemmar). De är frivilligorganisationer. De måste i någon mån existera formellt eller institutionellt (ex empelvis ha stadgar eller någon annan handling som avgränsar deras uppgift, målsättning och räckvidd). De är ansvariga inför sina medlemmar och donatorer. De är oberoende, främst i förhållande till regering, myndigheter, politiska partier och affärsdrivande organisationer. De har inte egennyttiga ändamål eller värderingar. Deras syfte är att betjäna allmänheten som helhet eller en specifik grupp av människor. Storleken på icke-statliga organisationer liksom spännvidden på deras verksamheter kan variera betydligt. En del icke-statliga organisationer består av ett ganska begränsat antal personer, medan andra kan ha tusentals medlemmar och hundratals anställda. Rent funktionsmässigt kan icke-statliga organisationer vara inriktade på operativ verksamhet och/eller på att vara förespråkare i någon fråga. Operativa icke-statliga organisationer bidrar med tjänster (t.ex. på det sociala området), medan det primära syftet för dem som agerar som förespråkare är att inverka på den politik som förs av myndigheter och att påverka den allmänna opinionen. 8

11 Stödmöjligheter för Dig Ungdomar Huvudsakliga finansieringskällor Programmet för livslångt lärande Vill man studera utomlands kan man få hjälp av Erasmus, som är en del av programmet Livslångt lärande. Drygt 1,5 miljoner studenter har hittills fått Erasmusbidrag. Europeiska kommissionen hoppas nå en sammanlagd siffra på 3 miljoner studenter år 2012, så passa på! Inom programmet Livslångt lärande ger delprogrammet Comenius stödmöjligheter för skolungdomar upp till och med gymnasiet, bl.a. genom skolpartnerskap över Europa. Leonardo da Vinci erbjuder möjligheter för ungdomar i yrkesutbildningar, t.ex. genom utbildningspraktik i ett annat land. Aktiv ungdom Programmet medfinansierar projekt som stärker unga människors aktiva samhälls engagemang, frivilligarbete, ömsesidig förståelse och en öppen attityd gentemot världen, och erbjuder också hjälp till ungdomsassistenter och stöder utarbetandet av ungdoms politiken. Det är öppet för ungdomar i åldrarna (13 30 för vissa insatser). Som exempel på aktiviteter som man kan få finansiering för kan nämnas ungdomsutbyten, ungdomsinitiativ där unga människor deltar i verksamheter som de själva har planerat, projekt som syftar till att öka unga människors deltagande i den representativa demo kratins olika nivåer, frivilligprojekt (observera att enskilda frivilligarbetare inte kan ansöka direkt, bara juridiskt etablerade organisationer som är ackrediterade hos Europeisk volontärtjänst kan ansöka), utbildning och nätverksbyggande för personer som är aktiva inom ungdomsverksamhet och ungdomsorganisationer samt informationskampanjer för ungdomar. Dina möjligheter att få stöd Hur ansöker jag? Programmet för livslångt lärande För att kunna få ett Erasmus-stipendium måste man vara inskriven på ett studieprogram vid en högre läroanstalt som leder till en examen eller ett diplom i ett av de 31 deltagande länderna (EU:s medlemsstater plus Norge, Liechtenstein, Island och Turkiet), och ha slutfört minst ett år av sina universitetsstudier. Sektionen för internationella förbindelser eller Erasmuskontoret vid Ditt universitet är den första instansen för information om hur man deltar i programmet. Hela 90 % av EU:s universitet deltar i Erasmusprogrammet. Stipendierna delas ut till studenterna efter en urvalsprocess som anordnas av hemuniversitetet. En grundläggande förutsättning för Erasmus mobilitetsprogram är att värduniversitetet inte tar ut någon avgift. Storleken på Erasmusstipendiet varierar från ett deltagande land till ett annat, men det är inte avsett att täcka studentens alla utgifter. Det kan kombineras med ytterligare bidrag från universitet eller andra institutioner. Du måste underteckna ett studieavtal med Ditt eget universitet och med värdinstitutionen. Studieavtalet är ett informellt kontrakt som anger exakt vilka moduler Du kommer att studera. I slutet av studieperioden utomlands kommer värduniversitetet att utarbeta en rapport som innehåller Dina resultat. Den tid som tillbringas utomlands räknas som en integrerad del av studieprogrammet vid Ditt hemuniversitet. För att få information om ansökningar som gäller andra delprogram inom programmet för livslångt lärande, kontakta genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur. 9

12 ... Stödmöjligheter för Dig Aktiv ungdom Varje programland (dvs. EU-medlemsstat plus Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet) har ett nationellt programkontor som har till uppgift att välja ut lokala projekt, handlägga bidrag och lämna nödvändig information. Funderar man på att finansiera sitt projekt via Aktiv ungdom är det därför rekommendabelt att först ta kontakt med det nationella programkontoret i det egna landet. Ett begränsat antal specifika projekttyper handläggs direkt på EU-nivå, i de flesta fall via genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur. Ansökningarna måste lämnas på därför avsedd blankett som kan fås av det nationella programkontoret eller genomförandeorganet. Var finns mer information? Generaldirektoratet för utbildning och kultur, Calls for proposals : Vägledning för programmet Livslångt lärande: Programmet Aktiv ungdom: eac-youthinaction@ec.europa.eu Europeiska ungdomsportalen: Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur: youth@ec.europa.eu Eurodesk (nätverk som ger information relevant för ungdomar och personer som arbetar med ungdomar om möjligheter i Europa på utbildnings- och ungdomsområdet): SALTO-resurscentrum: SALTO står för Support and Advanced Learning and Training Opportunities. Denna struktur har inrättats inom programmet Aktiv ungdom för att ge kurser och information till ungdomsorganisationer. Visste du att...? I programmet Aktiv ungdom är informella grupper av ungdomar välkomna att lämna in projekt! Omkring 1/3 av Erasmusstudenterna får ett arbetserbjudande utomlands. 10

13 Stödmöjligheter för Dig Forskare Huvudsakliga finansieringskällor Sjunde ramprogrammet Med över 53 miljarder euro som skall användas är sjunde ramprogrammet EU:s huvudsakliga instrument för finansiering av forskning. Sjunde ramprogrammet har fem huvudsakliga byggstenar eller särskilda program: Samarbete: stöd till projekt som drivs av transnationella konsortier inom tio tema områden, allt från hälsofrågor till rymdforskning. Idéer: stöd till spetsforskningsprojekt som genomförs av forskningslag eller individuella forskare. Människor: forskares rörlighet och karriärutveckling. Kapacitet: stöd till forskningskapacitet och -infrastruktur. Kärnforskning, inklusive fusionsenergiforskning. Liksom är fallet med alla EU-bidrag bygger sjunde ramprogrammet på medfinansiering. Ersättningsnivån för forskning och teknisk utvecklingsverksamhet är normalt 50 %, vissa organisationer (t.ex. små och medelstora företag eller offentliga organ utan vinstsyfte) kan dock få upp till 75 %. En del verksamheter (t.ex. nätverksarbete och utbildning) kan få ersättning med upp till 100 % av de stödberättigade kostnaderna. Bidragen bestäms på basis av ansökningsomgångar och en inbördes utvärdering. Dina möjligheter att få stöd Hur ansöker jag? Deltagande i sjunde ramprogrammet är öppet för en mängd olika organisationer och personer. Här följer några exempel: Forskningsgrupper vid universitet eller forskningsinstitut. Företag med innovationsplaner. Små och medelstora företag eller deras sammanslutningar. Offentlig förvaltning. Forskare (från sådana som är i början av sin karriär till erfarna forskare). Institutioner som driver forskningsinfrastrukturer. Organisationer i det civila samhället. Organisationer och forskare från länder utanför EU och från internationella organi sationer. I alla EU-medlemsstater, liksom i flera andra länder, har nationella kontaktpunkter inrättats för att ge skräddarsydd hjälp, så ett första steg är att kontakta dem och förklara Din situation och Dina idéer. Deras uppgift är att informera Dig om vilken del av sjunde ramprogrammet som kan vara av intresse för Dig och att hjälpa Dig med ansökan. Specifika stödmöjligheter utlyses i ansökningsomgångar, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Man kan också hitta dem i avsnittet om sjunde ramprogrammet i CORDIS, en webbplats för EU-stödd forskning. Svar lämnar Du genom att sända in Ditt förslag via ett webbaserat online-verktyg som kallas EPSS (Electronic Proposal Submission Service), som är den kanal som måste användas. För de utvalda förslagen inleder Europeiska kommissionen finansiella och tekniska förhandlingar om projektets närmare utformning, vilket slutligen utmynnar i ett bidragsavtal. Avtalet innehåller stödmottagarnas och EU:s rättigheter och skyldigheter, bl.a. EU:s ekonomiska bidrag till Dina forskningskostnader. 11

14 ... Stödmöjligheter för Dig Var finns mer information? Förteckning över nationella kontaktpunkter: CORDIS-webbplatsen: Denna webbplats innehåller mycket information om sjunde ramprogrammet, bl.a. de senaste aktualiseringarna, kalendarium för ansökningsomgångarna, meddelanden om ansökningsomgångar, vanliga frågor (FAQ) med mera. Europeiska kommissionens forskningswebbplats: Denna webbplats innehåller enkla, nedladdningsbara faktablad som förklarar sjunde ramprogrammet. De är tillgängliga på 23 språk. Service för forskningsfrågor: Europeiska forskningsrådet: Visste du att...? Sjunde ramprogrammet kan som första EU-forsknings program nu också stödja projekt som drivs av enstaka forskare eller av forskarlag genom det nya Europeiska forskningsrådets forskarledda program. En betydande del av utgifterna i de nya strukturfonderna kommer att inriktas på politikområden som främjar tillväxt och konkurrenskraft. Om Du undersöker de nationella pla ner som antagits får Du reda på vilka forskningsrelaterade möjligheter till stöd som finns tillgängliga. 12

15 Stödmöjligheter för Dig Jordbrukare Huvudsakliga finansieringskällor Direktstöd Om Du är jordbrukare har Du förmodligen chans att få direktstöd, som är den hu vudsakliga formen av EU-stöd på jordbruksområdet. Genom 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken infördes ett nytt system för direktstöd (samlat gårdsstöd) som innebär att stödet inte längre är kopplat till produktion. Huvudsyftet med det samlade gårdsstödet är att komplettera jordbrukarnas inkomster mot att de i gengäld respekterar normerna för miljöskydd, djurs välfärd samt livsmedelssäkerhet och håller sin mark i gott skick. Jordbrukarna uppmuntras att fatta sina beslut på grundval av signalerna från marknaden. På vissa begränsade villkor kan medlemsstaterna besluta om att minska värdet på direktstöden och fortsätta att betala direktstöd kopplade till produktion. Landsbygdens utveckling Inom ramen för policyn för landsbygdsutveckling kommer EU:s medlemsstater att investera över 91 miljarder euro i förbättringar av konkurrenskraften för jord- och skogsbruk, i skydd av miljön och landskapet, i förbättringar av livskvaliteten samt i diversifiering av landsbygdsekonomin. Ett fjärde område (Leader) inför stödmöjligheter för lokalt baserade initiativ för landsbygdsutveckling. Dina möjligheter att få stöd Hur ansöker jag? Direktstöd Direktstöden sköts via utbetalningsställen som utsetts av nationella myndigheter. För att kunna få det här stödet måste jordbrukaren ha stödrättigheter och mark. Stöden beräknas på grundval av de betalningar som jordbrukaren fått under en referensperiod (historisk modell) eller antalet stödberättigande hektar som brukas (regional modell). Landsbygdens utveckling Dessa medel delas ut via program som drivs av de nationella regeringarna: Regeringen utser en förvaltningsmyndighet som har till uppgift i fråga om projekthandläggningen är att informera potentiella stödmottagare om hur man får stöd, vilka regler som gäller och vilket EU-bidrag som finns tillgängligt. 13

16 ... Stödmöjligheter för Dig Var finns mer information? Kontakta jordbruksdepartementet i Ditt land eller en lokal jordbrukarförening. Information om jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken: Visste du att...? För att få direktstöd måste jordbrukaren uppfylla vissa normer vad gäller folkhälsa, djur- och växtskydd samt miljön och hålla sin mark i gott jordbruks- och miljöskick. Om en jordbrukare inte uppfyller dessa krav kan de direktstöd som han/hon har rätt till att sänkas eller till och med helt dras in under det aktuella året. 14

17 Stödmöjligheter för Dig Offentliga organ Huvudsakliga finansieringskällor Offentliga organ, däribland lokala myndigheter, har möjlighet att få många av EU:s stöd, allt ifrån investeringar för utveckling av institutionell kapacitet och effektivisering av offentliga tjänster till lokala infrastrukturprojekt. Nedan finns några exempel på de många tillgängliga möjligheterna. Sammanhållningspolitiken Härifrån kommer de mesta stödmedlen till lokala infrastrukturprojekt eller initiativ för att öka sysselsättningen. Dessa pengar är tillgängliga via program inom strukturfonderna, som till stor del förvaltas av nationella eller regionala myndigheter. Åren kommer EU att använda mer än 347 miljarder euro på regionala projekt för att stimulera skapandet av nya jobb och tillväxt: Mer än 80 % av dessa medel kommer att gå till EU:s fattigaste 84 regioner i 17 med lemsstater. Nästan 16 % av pengarna kommer att finnas tillgängliga för de återstående regionerna. Mer än 2,5 % kommer att användas på samarbete över gränserna via gemensamma lokala och regionala initiativ. Medel från Europeiska socialfonden kommer att vara tillgängliga för nationella, regionala och lokala förvaltningar för att stärka deras institutionella kapacitet och de verksamheter de driver, främst i fråga om tjänster som har en direkt inverkan på arbetsmarknaden (arbetsförmedlingar, utbildningsinstitutioner). Jessica och Jaspers De här namnen står för två nya initiativ som utformats för att stödja offentlig förvaltning och lokala myndigheter, och som drivs via ett samarbete mellan Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanksgruppen och andra internationella finansinstitut. Jessica (Joint European Support for Sustainable Investment in City Areas) kommer att hjälpa offentliga organ att hitta partnerorganisationer, även privata företag, för att skapa fonder som stöder stadssanering och utvecklingsprojekt. Jaspers (Joint Assistance in Supporting Projects in European Regions) erbjuder stöd till offentliga förvaltningar för förberedelser av högkvalitativa projekt som är berättigade till stöd från strukturfonderna. Stora projekt prioriteras liksom projekt i de nya medlemsstaterna. Stödet kan omfatta tekniska, ekonomiska och finansiella aspekter och andra förberedelser som behövs för att leverera ett fullt utvecklat projekt. Andra EU-bidrag Centralt skötta program innehåller också stödmöjligheter för offentlig förvaltning, bl.a. lokala myndigheter. De omfattar en hel rad av EU:s politikområden, exempelvis: Främjande av kulturella aktiviteter (Kultur 2007), sysselsättning och social solidaritet (Progress), forskning (Sjunde ramprogrammet) och innovativa metoder till informationsteknik inom den offentliga sektorn (IKTstödprogrammet, som utgör en del av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation). I programmet Ett Europa för medborgarna finns pengar för initiativ till vänortssamarbete i form av medel för möten mellan medborgare och tematiskt nätverksarbete i vänorterna. Projekt som syftar till att öka den offentliga säkerheten kan medfinansieras med EU-medel. Offentliga organ som upprätthåller lag och ordning, förebygger brott och skyddar offer och vittnen kan få pengar från programmet Förebyggande och bekämpande av brott. Detta program är särskilt inriktat på bekämpning av terrorism, människosmuggling, brott mot barn, narkotika- och vapensmuggling, korruption och bedrägerier. Totalt kommer över 605 miljoner euro att användas inom programmet Förebyggande och bekämpande av brott Funding Dina möjligheter opportunities att for få you stöd 15

18 ... Stödmöjligheter för Dig Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter En medlemsstat som står inför plötsliga uppsägningar förorsakade av ändrade globala handelsmönster kan begära stöd för att hjälpa arbetstagare som blivit övertaliga att åter integrera dem på arbetsmarknaden. Högst 500 miljoner euro kommer att finnas till gängliga per år. Staten kommer att kunna finansiera exempelvis assistans till arbetssökande, person anpassad omskolning, främjande av egenföretagande samt tillfälliga tillägg för människor som redan har ett arbete, t.ex. bidrag till dem som går utbildningar eller för arbetstagare över 50. Lägg märke till att dessa medel kommer att göras tillgängliga för individuella arbetstagare (inte företag) endast via nationella myndigheter, inte via regioner eller lokala myn digheter. Hur ansöker jag? Det beror på typen av finansiering: Strukturfonderna handhas nationellt eller regionalt och ansökningarna skall därför lämnas till nationella eller regionala myndigheter för bedömning. För EU-bidrag beskrivs ansökningsförfarandena i meddelandena om ansökningsomgångar för specifika program, och ansökan sker direkt till Europeiska kommissionen eller till ett genomförandeorgan som handhar det aktuella programmet. Var finns mer information? På GD Regionalpolitiks webbplats finns information om EU:s åtgärder för att stödja den regionala utvecklingen: Här finns också en förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyndigheter i varje region: Europeiska socialfonden: Information om anslag per region: Stödmöjligheter uppdelade per politikområde hittar man på kommissionens bidragsportal: Jessica och Jaspers: Regionkommittén: Rådet för Europas kommuner och regioner: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: IKT-stödprogrammet: Visste du att...? Samarbetet mellan vänorter började i Europa kort efter andra världskriget. Varje år delar Europeiska kommissionen ut utmärkelsen Golden Stars of Town-twinning till tio fram stående projekt som framgångsrikt har bidragit till den euro peiska integrationen. 16

19 Lättare tillgång till EU-pengar EU:s regler för ekonomisk förvaltning återfinns i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, som tillsammans med de rättsliga grunder som avser specifika sektorer reglerar alla transaktioner med EU-medel. I följande avsnitt finns exempel på de viktigaste praktiska förbättringar som gör det lättare att få tillgång till EU-stöd. Praktiska förbättringar på bidragsområdet Minskade dokumentationskrav kommer att gälla vid bidrag till små belopp, ett begrepp som nyligen införts ( euro eller lägre). Stödmottagande organisationer måste delvis själva finansiera sina projekt (så kallad medfinansiering). Numera kommer de, när så är motiverat, att kunna ersätta detta med medfinansiering in natura (exempelvis genom arbete som utförs av delar av deras personal). För att få stora utbetalningar vid starten av sina projekt (så kallad förhandsfinansiering), måste de stödmottagande organisationerna (exempelvis icke-statliga organisationer) lämna finansiella garantier, som ofta utgör ett betydande ekonomiskt hinder. Med de nya reglerna kan detta krav, efter en riskbedömning, att slopas för förhandsfinansiering under euro. För stödmottagande organisationer som ansöker om EU-medel höjs trösklarna som avgör när det krävs en extern revision från till euro för specifika projekt, och från euro till euro för finansiering av organisationernas operativa kost nader. För att de sökande snabbt skall kunna informeras om hur stor chansen är att deras ansökan accepteras kan ansöknings- och bedömningsproceduren delas upp i två separata etapper, vilket gör det möjligt att i ett tidigt skede avslå de förslag som inte har några chanser att bli antagna. Reglerna för inköp gjorda av stödmottagare som utnyttjar ett bidrag har förenklats. För inköp under euro kommer de regler som skall följas av stödmottagaren att be gränsas till två grundprinciper: principen om sund ekonomisk förvaltning och principen om att det inte får finnas några intressekonflikter. Lättare tillgång till EU-bidrag 17

20 ... Lättare tillgång till EU-pengar Praktiska förbättringar vad gäller kontrakt om offentlig upphandling Generellt kommer enklare förfaranden att användas för inköp av Europeiska kommis sionen när de har ett värde som understiger euro, i stället för euro som tidigare. Främst kan kraven på intyg om ekonomisk kapacitet slopas för avtal som ligger under den nya undre gränsen. För kontrakt av lågt värde kan det ibland vara orimligt att kräva att säljarna skall belägga att de inte tidigare dömts för några brott, inte befinner sig i konkurs och att de betalar sin skatt och sina sociala avgifter. De nya reglerna höjer trösklarna rejält för när anbudsgivarna tillåts ersätta dessa handlingar med en enkel försäkran på heder och samvete. Liknande förenklingar har införts för kontrakt om offentlig upphandling som avser externt stöd, men med ännu högre trösklar ( för tjänster, euro för leveranser, för bygg- och anläggningsarbeten). EU:s institutioner kommer att kunna göra upphandlingsförfaranden gemensamt med medlemsstaters myndigheter, vilket skapar större flexibilitet, så att man kan använda skattebetalarnas pengar effektivare. Närhelst så är lämpligt, tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt kommer kontakt med stora ekonomiska konsekvenser att tilldelas i separata delar för att öka effektiviteten och konkurrensen. Tidsgränserna för hur länge ett företag kan uteslutas från EU-avtal kommer att klargöras tydligt. Budgetförvaltning Vid humanitära kriser i slutet av året eller krishanteringssituationer kommer Europeiska kommissionen att kunna reagera omedelbart genom att använda sig av outnyttjade medel som fortfarande finns tillgängliga utan förhandstillstånd från budgetmyndigheten. På samma sätt kommer de juridiska restriktionerna före pilotåtgärder och förberedande åtgärder som gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att anpassas så att beredskapsförmågan kan höjas. Det blir enklare att delegera förvaltningen av dessa medel till vederbörligen erkända nationella organisationer i länder utanför EU som får EU-stöd. Det blir enklare för Europeiska kommissionen att delegera uppgifter till Europeiska investeringsbanken och till Europeiska investeringsfonden, så att deras expertkunnande skall kunna utnyttjas. Europeiska kommissionen kommer, med vederbörlig hänsyn till internationellt godtagna normer, att kunna behandla upphandlingsförfaranden som tillämpas av nationella organ och av länder utanför EU som likvärdiga med sina egna förfaranden. Chefer inom EU-institutionerna kommer att få större flexibilitet att driva sina egna verksamheter: Genom att de får effektivare handläggningsmekanismer (t.ex. större möjligheter att betala ut bidrag i form av engångsbelopp eller till schablonsats). Genom att ta bort vissa onödigt byråkratiska restriktioner (t.ex. återkrav av räntan på förhandsutbetalda medel när det gäller mycket små belopp). Var finns mer information? Budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser: 18

21 Ökad öppenhet och kontroll De nya finansiella reglerna innehåller ytterligare åtgärder som skall säkerställa största möjliga öppenhet, och strängare kontroll av hur EU-medlen fördelas och används. Detta avsnitt ger en kortfattad översikt över de viktigaste normerna för insyn och kraven på kontroll. Öppenhet Till vem ger medlemsstaterna EU:s pengar? Vid direkta utbetalningar till jordbrukare och strukturfonder är det de nationella eller regionala myndigheterna som förvaltar medlen. Hittills har dessa myndigheter själva bestämt om de velat offentliggöra namnen på mottagarna av detta stöd. Men i och med de nya reglerna blir det obligatoriskt att offentliggöra namnen på mottagarna av jordbruksstöd och medel från strukturfonderna. Det är ett stort framsteg när det gäller att skapa total öppenhet kring EU-stöden, eftersom dessa stöd utgör tre fjärdedelar av EU:s utgifter. Det kommer att bli obligatoriskt att offentliggöra namnen på stödmottagarna i enlighet med 2007 års budget. Detta innebär att namnen på stödmottagarna kommer att börja offentliggöras För mottagarna av jordbruksstöd kommer denna regel att tillämpas för 2008 års budget, och namnen offentliggörs från och med Vem får pengar av Europeiska kommissionen? Senast den 30 juni varje år offentliggör kommissionens avdelningar på webbplatsen Europa listor över bidrag som de delat ut under det föregående året, med undantag för stipendier till privatpersoner. Dessutom sammanställer Europeiska kommissionen för ledamöterna i Europaparlamentet och ministerrådet en ingående årsrapport om fördelningen sina bidrag. Öppna förfaranden för alla: Vare sig man ansöker om bidrag direkt från Europeiska kommissionen eller via ett nationellt program som medfinansieras av EU, eller deltar i anbudsinfordringar för leverans av tjänster eller produkter till en EU-institution omfattas man av de strikta principer om öppenhet och lika behandling som finns fastställda i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Öppna förfaranden innebär också samma tillgång till information. Ansökningsomgångar offentliggörs på kommissionens webbplatser. Samma princip är tillämplig på EU-medel som förvaltas nationellt eller regionalt: Reglerna för informations- och publicitetskrav är fastställda av Europeiska kommissionen och tillämpas konsekvent i hela EU. Europeiska kommissionens anbudsinfordringar återfinns i Europaportalens webbsidor för kom missionens olika generaldirektorat och i Tillägg till Europeiska unionens officiella tidning, vars elektroniska utgåva finns i Ted-databasen. i Ökad öppenhet och bättre kontroll 19

22 ... Ökad öppenhet och kontroll Ansvarsskyldighet och kontroll Kollegiet med sina 27 kommissionärer har det yttersta politiska ansvaret för att se till att EU:s medel används på därför avsett sätt. Varje år ger de sitt godkännande av EU:s årsräkenskaper, inklusive data om alla medel som använts under året, vilket därefter blir föremål för Europaparlamentets årliga beviljande av ansvarsfrihet. Varje chef för ett generaldirektorat inom kommissionen (dvs. varje generaldirektör) utfärdar en årlig verksamhetsrapport. Dessa rapporter innehåller en analys av de interna systemen för kontroll och ekonomisk förvaltning som inrättats av varje generaldirektorat för att se till att EU-medlen används på avsett sätt. De är en objektiv informationskälla: en generaldirektör måste föra in sina reservationer på områden där revisionerna har utvisat att det eventuellt finns problem. Det mesta av EU:s medel förvaltas nationellt vilket innebär att de nationella regeringarna måste ta sin del av ansvaret för hur pengarna används. De nya reglerna förbättrar med lemsstaternas rapportering. Medlemsstaternas regeringar har åtagit sig att införa effektiva och ändamålsenliga interna kontrollsystem och att utöva nödvändig tillsyn av hur EU-medlen förvaltas. Varje medlemsstat är nu skyldig att lämna in en årlig sammanfattning av de revisioner som finns tillgängliga för dessa medel. Enligt de nya reglerna kommer Europeiska kommissionen också få ett bättre verktyg för att förhindra bedrägerier och korruption i och med att man inrättat en central databas över organisationer som är uteslutna från EU-finansiering. Denna databas (tillgänglig nu för EU-bidrag och kontrakt om offentlig upphandling) kommer från 2009 att innehålla all relevant information om personer och företag som dömts för bedrägeri, korruption, samröre med brottsorganisationer eller annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen i medlemsstaterna, länder utanför EU och internationella organisationer som är inblandade i genomförandet av EU-program. Sedan 2005 har EU:s bokföring byggt på de så kallade normerna för periodiserad redo visning. Det är ett modernt och öppet redovisningssystem, som bara används av några få nationella regeringar. Systemet avspeglar en del av de moderna redovisningsnormer som används av den privata sektorn. Var finns mer information? Budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser: Lista över mottagarna av EU-bidrag: Lista över vem som fått teckna avtal med EU: Ted-databasen: Kommissionären Dalia Grybauskaitės webbplats: EU:s budget: Initiativet om större öppenhet: Guiden Modernisering av EU:s räkenskaper : 20

23 Belopp tillgängliga RUBRIK 1A KONKURRENSKRAFT FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING Sjunde ramprogrammen ( ) ,47 Transeuropeiska nät (TEN) ( ) 8 013,00 Transeuropeiska nät (TEN) Energi ( ) 155,00 Galileo (satellitbaserad radionavigering) ( ) 3 005,00 Marco Polo II (godstransportsystemets miljöprestanda) ( ) 450,00 Livslångt lärande ( ) 6 970,00 Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation ( ) 3 621,30 Progress (programmet för sysselsättning och social solidaritet) ( ) 743,25 Tull (underlätta laglig handel, förhindra illojal och olaglig handel) ( ) 323,80 Fiscalis (samarbete mellan skattemyndigheter; bekämpning av skattebedrägerier) ( ) 156,90 Herkules II (skydd av EU:s ekonomiska intressen) ( ) 98,53 Kärnkraftsavveckling: A) Ignalina, B) Bohunice ( ) 1 260,00 Perikles (skydd av euron mot förfalskning) ( ) 7,00 Åtgärder för föroreningsbekämpning ( ) 154,00 Erasmus Mundus 2 (*) ( ) 493,69 RUBRIK 1B SAMMANHÅLLNING FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING Totalt strukturfonderna, inklusive: ( ) ,74 Europeiska regionala utvecklingsfonden (vägledande) ,36 Europeiska socialfonden (vägledande) ,37 Totalt Sammanhållningsfonden ( ) ,33 RUBRIK 2 BEVARANDE OCH FÖRVALTNING AV NATURRESURSER Period (enligt rättslig grund) Totalt belopp i löpande priser (miljoner EUR) Marknadsutgifter och direktstöd (vägledande) (**) ( ) ,70 Landsbygdens utveckling ( ) ,33 Gemensamma fiskeripolitiken och Havsrätt ( ) Europeiska fiskerifonden ( ) 4 339,67 Life+ (finansiellt instrument för miljön) ( ) 2 143,41 RUBRIK 3A ETT OMRÅDE MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare ( ) 825,00 Medborgarskap och grundläggande rättigheter ( ) 96,50 Straffrätt ( ) 199,00 Terrorism Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering ( ) 139,40 Förebyggande och bekämpande av brott ( ) 605,60 Europeiska flyktingfonden (stöd till EU:s ansträngningar för att ta emot flyktingar; gemensamma asylförfaranden) ( ) 628,00 Europeiska återvändandefonden (återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU) ( ) 676,00 Fonden för de yttre gränserna ( ) 1 820,00 Daphne (kamp mot våld) ( ) 116,85 Civilrättsliga frågor ( ) 109,30 Förebyggande av narkotikamissbruk och information ( ) 21,35 21 Tillgängliga belopp

din guide till EU-stöd

din guide till EU-stöd din guide till EU-stöd EU-upplysningens uppdrag EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, det svenska medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen. Vi

Läs mer

Erasmus+ Programhandledning

Erasmus+ Programhandledning Erasmus+ Programhandledning Om innebörden av olika språkversioner skulle strida mot varandra gäller den engelska versionen. Version 3 (2015): 16/12/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 DEL A ALLMÄN

Läs mer

EU:s bidrag till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Finansieras av

EU:s bidrag till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Finansieras av EU:s bidrag till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Finansieras av Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen

Läs mer

Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran

Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran PUBLIKATIONER OM NÄRINGSLIV OCH INDUSTRI Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen, 2006 http://europa.eu.int/comm/enterprise/enterprise_policy/sme_definition/index_fr.htm

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling. En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling. En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling Socialt ansvarsfull upphandling En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling Den här publikationen har beställts inom ramen för EU:s program för sysselsättning och social solidaritet (2007

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA MARS 2010 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/1 F E U KONSOLIDERADE VERSIONER F E U F AV FÖRDRAGET OM

Läs mer

LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG

LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 E-post: order@sns.se

Läs mer

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin En rapport som beskriver dagens möjligheter för unga arbetslösa att etablera sig i arbetslivet via arbetsintegrerande sociala

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD. Framsteg och utveckling 2005 2010

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD. Framsteg och utveckling 2005 2010 TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD Framsteg och utveckling 2005 2010 TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD FRAMSTEG OCH UTVECKLING 2005 2010 European Agency for Development in Special Needs Education

Läs mer

En Europeisk Referensram

En Europeisk Referensram NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE En Europeisk Referensram Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram är en bilaga till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18

Läs mer

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från

Läs mer

EU-MEDBORGARNAS AGENDA

EU-MEDBORGARNAS AGENDA EU-MEDBORGARNAS AGENDA Européerna säger sin mening Rättsliga frågor Innehåll 02 EU-MEDBORGARNAS AGENDA 04 DET OFFENTLIGA SAMRÅDET OM EU-MEDBORGARSKAPET 05 Vem deltog? 07 Fri rörlighet i EU 11 Medborgare

Läs mer

Att köpa grönt! Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling. Europeiska kommissionen

Att köpa grönt! Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling. Europeiska kommissionen Att köpa grönt! Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling Europeiska kommissionen Att köpa grönt! Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling Europeiska kommissionen Viktigt meddelande Denna handbok

Läs mer

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet -

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - Integrerad styrning - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - En kortfattad introduktion till en modell för ett integrerat ledningssystem, som hjälper kommuner och regioner att integrera aspekter

Läs mer

Handbok om. Genomförandet av. Tjänstedirektivet

Handbok om. Genomförandet av. Tjänstedirektivet Handbok om Genomförandet av Tjänstedirektivet Friskrivningsklausul Detta dokument, som har utarbetats av tjänsteavdelningarna vid Generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster, är inte bindande för

Läs mer

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG Europeiska kommissionen SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG M. O Briain SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet

Läs mer

UNESCOS KONVENTION. Om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar

UNESCOS KONVENTION. Om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar UNESCOS KONVENTION Om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar Svenska Unescorådets skriftserie, Nr 2/2010

Läs mer

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Forum Syd 2008 Författare: Sigrid Bergfeldt, Anja-Christina Beier,

Läs mer

"TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT HÅLLBART EUROPA" En roll för det civila samhällets organisationer. Ordförandens arbetsprogram och prioriteringar 2010 2013

TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT HÅLLBART EUROPA En roll för det civila samhällets organisationer. Ordförandens arbetsprogram och prioriteringar 2010 2013 1 "TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT HÅLLBART EUROPA" Ordförandens arbetsprogram och prioriteringar 2010 2013 En roll för det civila samhällets organisationer Jag har tre områden som prioriteringar under mitt

Läs mer

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Ester Sorri Artikelnummer:

Läs mer

Perspektiv på fattigdom

Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Utvecklingssamarbetets mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Perspektiv på fattigdom beskriver

Läs mer

STÖDPAKET TILL UKRAINA

STÖDPAKET TILL UKRAINA STÖDPAKET TILL UKRAINA STÖDPAKET TILL UKRAINA Här redovisas de viktigaste åtgärderna som kommissionen föreslår på kort och medellång sikt för att hjälpa till att stabilisera det ekonomiska läget i Ukraina,

Läs mer

Vi kommer att höra av oss till dig...

Vi kommer att höra av oss till dig... Vi kommer att höra av oss till dig... Vad du bör veta när du söker jobb i ett annat EES-land Europeiska kommissionen Vi kommer att höra av oss till dig... Vad du bör veta när du söker jobb i ett annat

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Finansiera ditt företag

Finansiera ditt företag 24-SIDIG HANDBOK Finansiera ditt företag Så hittar du kapital för att starta och växa Värde 79 kr I samarbete med: Idag hjälper vi ytterligare företag att växa! Varje dag får 100 svenska företag rådgivning,

Läs mer

Europeisk deklaration om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg

Europeisk deklaration om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg Europeisk deklaration om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg EUSTaCEA-projektet, med stöd av Daphne III-programmet Handbok NOVEMBER 2010 2 Handbok Innehållsförteckning

Läs mer

CREATIVE GROWTH Policyrekommendationer Rapport

CREATIVE GROWTH Policyrekommendationer Rapport CREATIVE GROWTH Policyrekommendationer Rapport INNEHÅLL INLEDNING 3 1. SAMMANFATTNING, OBSERVATIONER OCH REKOMMENDATIONER 4 2. UTVECKLING AV De kulturella och kreativa Näringarna OCH EU 2020. 7 2.1 De

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer