B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S REFERATSAMLING 2012
Brottsoffermyndighetens referatsamling Brottsoffermyndigheten
Brottsoffermyndigheten Box 470, 901 09 Umeå Tel: 090-70 82 00 Referatsamlingen kan beställas hos Fritzes Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertelefon: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Brottsoffermyndigheten, 2011 ISSN 1403-4077 ISBN 978-91-979206-2-9 Åströms Tryckeri AB, Umeå 2011
Innehåll VARFÖR EN REFERATSAMLING? 5 HANDLÄGGNINGEN AV BROTTSSKADEÄRENDEN 6 Nämnden för brottsskadeersättning 6 ERSÄTTNING FÖR PERSONSKADA RESPEKTIVE KRÄNKNING - SKILJELINJE 7 ERSÄTTNING FÖR PERSONSKADA 8 Ersättning för personskada vid HIV-smitta 8 Ersättning för personskada vid sexuella övergrepp 9 Ersättning för indirekt personskada på grund av anhörigs död eller svåra skada 9 SÄRSKILT OM BROTTSSKADEERSÄTTNING 10 Livränta 10 Europeisk brottsskadeersättning 11 Bevittnande barn 11 Sakskador och rena förmögenhetsskador 11 Jämkning 12 Självriskavdrag 13 Ansökningstid och preskription 13 Ränta 13 Ersättning för utredningskostnader 14 SEXUALBROTT MOT VUXNA 15 Våldtäkt 15 Försök till våldtäkt 18 Sexuellt tvång 21 Sexuellt ofredande 21 MÄNNISKOHANDEL 26 SEXUALBROTT MOT BARN 28 Våldtäkt mot barn 28 Våldtäkt mot barn med inslag av våld eller tvång 30 Sexuellt utnyttjande av barn 32 Sexuellt övergrepp mot barn 37 Utnyttjande av barn för sexuell posering 38 Köp av sexuell handling av barn 40 Sexuellt ofredande 40 Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning 42 GROVT KOPPLERI 43 BROTT MOT LIV OCH HÄLSA 44 Försök till mord/dråp 44 Våld i nära relation riktat mot kvinna 45
Våld vid ett enstaka tillfälle 46 Våld vid flera bestämda tillfällen 48 Våld vid ett stort antal opreciserade tillfällen 50 Våld i nära relation riktat mot barn 51 Övrig misshandel/grov misshandel 56 HIV grov misshandel/vållande till sjukdom/framkallande av fara för annan 66 FRIHETS- OCH FRIDSBROTT 69 Olaga hot 69 Ofredande 72 Hemfridsbrott 77 Överträdelse av besöksförbud 79 Olaga tvång 80 Internetrelaterade brott 81 BROTT MOT ALLMÄN VERKSAMHET 83 Polismän 83 Andra än polismän 87 Övergrepp i rättssak 91 RÅN MOT BANKER, POSTKONTOR OCH BUTIKER 93 TAXIRÅN 98 TILLGREPPSBROTT MOT PERSON 100 Stöld 100 Personrån 104 MORDBRAND 108 EGENMÄKTIGHET MED BARN 11 1 OLAGA FRIHETSBERÖVANDE OCH MÄNNISKOROV 114 UTPRESSNING 117 OAKTSAMHETSBROTT 120 Trafikbrott 122
VARFÖR EN REFERATSAMLING? Syftet med att redovisa ett antal beslut i denna referatsamling är att åskådliggöra skadeståndsrättslig praxis som Brottsoffermyndigheten uppfattar den vad avser nivåerna för kränkningsersättning vid ett antal olika brott av skiftande svårighetsgrad. Det är ju just posten ersättning för kränkning som är intressant ur praxissynpunkt, eftersom den i princip uteslutande bestäms på objektiva grunder utan att hänsyn tas till individuella variationer hos de brottsdrabbade. De fall som refereras har det gemensamt att de ska kunna tjäna som utgångspunkt i den praktiska hanteringen av skadeståndsfrågor. Myndigheten har inte någon speciell målgrupp utan hoppas att referatsamlingen ska kunna vara användbar för såväl rättsväsendet och försäkringsbranschen som ideella organisationer på brottsofferområdet och enskilda. Ett antal ärenden av äldre datum finns med i samlingen eftersom de fortfarande motsvarar skadeståndsrättslig praxis som myndigheten uppfattar den. Brottsoffermyndigheten redovisar fr.o.m. år 1998 sin rättstillämpning i en särskild referatsamling. Den förra utgåvan kom ut i januari 2009. Under tiden mellan utgåvorna sprider Brottsoffermyndigheten information om förändringar i skadeståndsrättslig praxis genom sitt nyhetsbrev. Samma information kan man hitta på Brottsoffermyndighetens hemsida www.brottsoffermyndigheten.se där förändringar redovisas i ett särskilt supplement till nätversionen av referatsamlingen. Samtliga medarbetare i beslutande ställning på Brottsoffermyndighetens brottsskadeenhet har deltagit i framtagandet av denna version av referatsamlingen. För den slutgiltiga sammanställningen ansvarar avdelningsdirektören Hans Sjölander.
HANDLÄGGNINGEN AV BROTTSSKADEÄRENDEN Brottsskadeersättning bestäms enligt skadeståndsrättsliga principer. Brottsoffermyndigheten är inte bunden av ett domstolsavgörande rörande skadehändelsen. Har domstolen sakprövat skadeståndet bestämmer myndigheten oftast brottsskadeersättningen till samma belopp, särskilt när fråga är om ett hovrättsavgörande. Skäl för myndigheten att frångå domstolsavgörandet kan exempelvis vara att ersättningsnivån klart avvikit från rådande praxis, att yrkandena hos myndigheten avvikit från de som framställts i domstolen eller att myndigheten kan grunda sitt beslut på omständigheter som inte har varit kända för domstolen. Nämnden för brottsskadeersättning I de flesta brottsskadeärendena beslutar en tjänsteman. Vissa ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning, som år 2011 har följande ordinarie sammansättning: justitierådet Ann-Christine Lindeblad (ordförande), hovrättspresidenten Anders Iacobæus och chefsrådmannen Anders Dereborg (vice ordförande), professorn i civilrätt Mårten Schultz, riksdagsledamoten Karin Nilsson och f.d. riksdagsledamoten Elisebeht Markström. Nämnden sammanträder cirka sex gånger om året. Vid vissa sammanträden avhandlas ärenden under ett tema, exempelvis kränkningsersättning vid en viss typ av brott eller någon annan skadeståndsrättslig fråga av speciellt slag.
ERSÄTTNING FÖR PERSONSKADA RESPEKTIVE KRÄNKNING - SKILJELINJE Kränkningsersättning förutsätter inte att en medicinskt påvisbar personskada föreligger. Det är ändå det vanligaste att kränkningsersättning utgår parallellt med ersättning för personskada (företrädesvis sveda och värk-ersättning). Gemensamt för de två ersättningsslagen är att de utgör ersättning för icke-ekonomisk skada, dvs. en ideell skada. Det går dock en skiljelinje mellan ersättningsslagen. Skillnaden mellan ersättning för kränkning och för sveda och värk kan kortfattat beskrivas i följande fyra punkter. 1) Kränkningsersättningen förutsätter inte en personskada, vilket sveda och värk-ersättningen gör. 2) Kränkningsersättningen avser till allra största delen upplevelsen vid och karaktären av själva skadehändelsen (momentant), medan ersättning för personskada tar sikte på följdverkningarna efter skadehändelsen. 3) Kränkningsersättningen bestäms huvudsakligen på objektiva grunder, medan ersättning för personskada bestäms helt efter subjektiva förhållanden. 4) Kränkningen ersätts bara om den orsakats av brottslig gärning av visst slag, vilket inte krävs för en personskada. För ersättningsrätt krävs att kränkningen varit allvarlig. Vid bedömningen av om så är fallet ska samtliga relevanta omständigheter kring handlingen beaktas. Bagatellartade kränkningar bör inte medföra att skadestånd ska betalas. Lagstiftaren pekar på att Brottsoffermyndigheten i sin praxis har ansett att en allvarlig kränkning inte kan uppskattas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. I övrigt kan man hämta ledning av den uppräkning som gjorts i propositionen 2000/01:68 rörande de faktorer som påverkar skadeståndets bestämmande.
ERSÄTTNING FÖR PERSONSKADA Brottsoffermyndighetens referatsamling fokuserar på kränkningsersättning, en skadeståndspost som på grund av sin objektiva karaktär väl lämpar sig för ett schabloniserat synsätt. Personskador ersätts ju utifrån subjektiva förhållandena i det enskilda fallet och därmed kan det vara svårt att peka ut en praxis. På vissa områden har dock rättstillämparna funnit att det är möjligt att till viss del hantera ersättningen för ideell skada vid personskada på ett mer schabloniserat sätt. Detta gäller vid HIV-smitta, psykisk personskada till följd av vissa sexuella övergrepp och vid indirekt psykisk personskada till följd av en nära anhörigs död eller svåra skada. Ersättning för personskada vid HIV-smitta Den som smittats med HIV-infektion genom ett uppsåtligt eller oaktsamt brott har i normalfallet rätt till ersättning för personskadan. I den praktiska rättstillämpningen har ersättningen legat på höga nivåer. Ersättningsbelopp på flera hundratusentals kronor för sveda och värk samt bestående skada har också i i många fall dömts ut av domstolarna. De höga beloppen har motiverats med de allvarliga och särpräglade skadeverkningarna av både medicinsk och social natur och med synsättet att HIV-smittade i de flesta fall utvecklar sjukdomstillståndet AIDS med en begränsad livstid som följd. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling när det gäller medicinsk behandling av HIV och AIDS har Brottsoffermyndigheten gjort en översyn av ersättningarna för personskada och kränkning till den som smittats med HIV. Översynen ledde till ställningstagandet att ersättning för sveda och värk schablonmässigt bör fastställas till 5 000 kr och att en bestående skada vid HIV-infektion bör ersättas med utgångspunkt i en invaliditet på 50 procent. Se närmare härom på sid 66 ff. 8
Ersättning för personskada vid sexuella övergrepp Sedan länge använder man sig av en schabloniserad ersättning för sveda och värk vid våldtäktsbrott av normalgraden. Denna är 10 000 kr. Vid sexuella övergrepp mot barn är situationen ofta sådan att läkarbehandling inte förekommer i anslutning till övergreppen eftersom dessa upptäcks först senare. Det hindrar inte att ersättning lämnas för sveda och värk eftersom det anses stå klart att den skadade måste ha tillfogats medicinska besvär till följd av övergreppen. I brist på närmare utredning om besvären bestäms ersättningen i dessa fall efter schabloner. Brottsoffermyndigheten tillämpar ett normalbelopp om 30 000 kr vid grova sexualbrott mot barn. Vid mycket grova sexuella övergrepp lämnas ersättning för sveda och värk med 50 000 kr utan närmare medicinsk utredning. Ersättning för indirekt personskada på grund av anhörigs död eller svåra skada I frågan om ersättning för sveda och värk till efterlevande har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2004 s. 26 fastställt schablonbeloppet till 50 000 kr vid uppsåtligt dödande och till 25 000 kr vid normalfall av icke uppsåtligt dödande. Fråga uppkommer någon gång om nära anhörig till en genom brott svårt skadad person har rätt till ersättning för sveda och värk för indirekt personskada. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2006 s. 181 förklarat att en sådan rätt kan föreligga. Målet gällde skadestånd i ett fall där en ung man hade utsatts för ett dråpförsök. Gärningsmannen hade tilldelat honom ett kraftigt slag med ett metallrör i huvudet. Slaget förorsakade hjärnblödning, brott på skallbenet och allvarliga hjärnskador. Den unge mannen var i ett livshotande tillstånd under åtminstone 14 dagar och han var under denna tid medvetslös. Frågan i Högsta domstolen gällde bl.a. om modern, som fick underrättelse om skadorna i nära anslutning till att de uppkom, hade rätt till ersättning för de psykiska besvär som hon ostridigt hade åsamkats som en följd av brottet. Domstolen biföll moderns yrkande om ersättning för sveda och värk och anförde att ett belopp om 10 000 kr framstod som rimligt, när det är fråga om psykiska besvär till följd av att en nära anhörig genom uppsåtligt våld tillfogats skador som varit livshotande under inte obetydlig tid. 9
SÄRSKILT OM BROTTSSKADE- ERSÄTTNING Livränta Ersättning för inkomstförlust lämnas med ett belopp som utgör skillnaden mellan den skadelidandes inkomst efter skadan och den inkomst som han skulle ha haft om han inte hade skadats. Inkomstförluster ersätts vanligen i efterhand, då man har verkliga förhållanden att utgå ifrån. När ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadades framtida vård eller försörjning kan ersättning för inkomstförlusten lämnas i form av livränta. En livränta utgår för varje år med högst tre gånger det basbelopp som gäller det år då livräntan bestäms. Livräntan värdesäkras enligt en lag om ändring av skadeståndslivräntor. Vid bedömningen av om livränta ska beviljas beaktar Brottsoffermyndigheten först den skadades medicinska invaliditet. Ju högre invaliditet, ju större är risken för att den skadade inte kan få en tryggad försörjning genom egen arbetsinkomst. I de ärenden där livränta har beviljats har de skadelidande med få undantag en invaliditetsgrad på omkring 50 procent. Förutom invaliditetsgraden beaktar myndigheten också om de förmåner som utgår till den skadade efter skadan ger en tillfredsställande försörjning. Sådana förmåner kan till exempel vara sjukersättning. I de ärenden där livränta har beviljats har de skadades årsinkomst efter skadan varit som högst 175 000 kr (nämndens beslut i oktober 2005). Sådana inkomster har inte ansetts ge de skadade en tillfredsställande försörjning. Vid en jämförelse mellan deras inkomster efter skadan och det tillskott som en livränta skulle ge har livräntan ansetts vara av väsentlig betydelse för deras ekonomiska försörjning. 10
Europeisk brottsskadeersättning Brottsoffermyndigheten hanterar också ansökningar gällande europeisk brottsskadeersättning. Tanken bakom denna är att medborgarna ska kunna söka ersättning i det land där de är bosatta, även om brottet inträffat i en annan medlemsstat. Därför har man skapat ett system för samarbete mellan nationella myndigheter som hanterar statlig ersättning. Myndigheten i det land som tar emot en ansökan, dvs. den brottsdrabbades egen medlemsstat (biträdande myndigheten), har till uppgift att vidarebefordra ansökan till en myndighet i det land som ska utge ersättning (beslutande myndigheten). En person bosatt i Sverige som drabbas av brott under besök i ett annat land i unionen kan således söka ersättning hos Brottsoffermyndigheten. Även om myndigheten fått in en ansökan om europeisk brottsskadeersättning har den kvar möjligheten att bestämma om ersättning i enlighet med svensk lagstiftning, dvs. att ge förskott till den sökande om handläggningen i det andra landet förväntas ta lång tid. Myndigheten kan också komplettera den ersättning som utgetts i ett annat land. Bevittnande barn Barn som har bevittnat ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person har rätt till brottsskadeersättning. Lagstiftaren har ansett att staten har ett speciellt ersättningsansvar för barn som bevittnat allvarliga brott mot en närstående, trots att barnet inte kan få skadestånd från förövaren. Det som framförallt avses är att barnet bevittnar våld och hot i en nära relation. Brottsoffermyndigheten har utgett brottsskadeersättning av detta slag med belopp mellan 5 000 och 40 000 kr. Sakskador och rena förmögenhetsskador De sakskador som ersätts med stöd av 3 brottsskadelagen (rymlingsfall) gäller i allmänhet förhållandevis små belopp. Typiska rymlingsbrott är tillgrepp av bilar eller andra fortskaffningsmedel samt inbrott i bensinstationer, kiosker och fritidshus. Den brottsskadeersättning som lämnas i dessa fall avser i de flesta fall bara självrisken på försäkringen och vissa poster som inte täcks av sedvanliga försäkringar, såsom stilleståndsersätt- 11
ning och värdeminskning vid bilstölder. Brottsskadeersättning med höga belopp blir det bara i de ganska få fall där den skadelidande saknar försäkringsskydd och inte är att hänföra till s.k. självförsäkrare. För att ersättning ska kunna lämnas för ren förmögenhetsskada vid rymlingsbrott krävs dessutom att det föreligger särskilda skäl. Sådana skäl kan enligt förarbetena till brottsskadelagen vara för handen t.ex. om brottet har förövats mot arbetsgivare, fosterföräldrar, övervakare eller andra som står i liknande förhållande till gärningsmannen. Vid tillämpning av 4 brottsskadelagen är det främst vid åldringsbrott som det lämnas ersättning. Det kan röra sig om väskryckning eller annat tillgrepp från en gammal människa, t.ex. i samband med post- eller bankbesök. Ett annat typfall är att en eller ett par personer under någon förevändning tränger sig på hos en ensamstående åldring och där tillgriper kontanter eller värdeföremål. Jämkning Enligt 9 andra stycket brottsskadelagen kan brottsskadeersättning i vissa fall jämkas under förutsättning att det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande eller, om skadan lett till döden, den avlidne genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken. I personskadefallen är anledningen till jämkning vanligen att den skadelidande hade uppträtt provocerande. Det är oftast fråga om ömsesidiga misshandelstillfällen av inte alltför allvarligt slag eller att den skadelidande hade inlett ett gräl med sin antagonist. Om den som har uppträtt provocerande har mötts av kraftigt våld, som inte stått i rimlig proportion till provokationen, har Brottsoffermyndigheten ofta valt att avstå från jämkning. Jämkning förekommer också i fall av uppgörelser i kriminella kretsar och i samband med narkotikabrottslighet eller brukande av narkotika tillsammans med andra. 12
Självriskavdrag Från bestämd brottsskadeersättning görs självriskavdrag enligt 10 brottsskadelagen. Avdraget uppgår för närvarande till 1 500 kr. Brottsoffermyndigheten kan avstå från självriskavdrag när det föreligger särskilda skäl, exempelvis när den skadade har avlidit till följd av brottet eller när ersättning ges med stöd av 4 brottsskadelagen. Ansökningstid och preskription Brottsskadelagens regler om ansökningstid innebär att i de fall där brottet föranlett att förundersökning har inletts, ska en ansökan om brottsskadeersättning göras inom två år från det att förfarandet hos polis, åklagare och domstol har avslutas. I de fall där förundersökning inte har inletts ska ansökan göras inom två år från brottet. Om det finns synnerliga skäl ska Brottsoffermyndigheten pröva en ansökan även om den gjorts för sent. Denna s.k. ventilregel motiveras i prop. 1998/99:4 på följande sätt. För att det ska anses finnas synnerliga skäl bör det framstå som orimligt eller stötande att kräva att den sökande skulle ha gjort sin ansökan i tid. Tillämpning av regeln torde bli aktuell främst i fall där den sökande av något skäl inte själv kunnat råda över sin situation och därför inte förmått komma in med en ansökan innan tiden gick ut. Att den sökande saknat kännedom om systemet med brottsskadeersättning bör inte i sig kunna utgöra synnerliga skäl. Ränta Det förekommer ganska ofta, särskilt när det finns en dom på skadestånd, att sökanden begär ränta på brottsskadeersättningen. Ränteyrkandena avslås dock med motiveringen att bestämmelserna i 1975 års räntelag inte är tillämpliga på ersättning enligt brottsskadelagen. 13
Ersättning för utredningskostnader Som huvudregel gäller att sökanden själv får svara för sina biträdes- och utredningskostnader. Detta hänger samman med att Brottsoffermyndigheten har ett eget ansvar för att utredningen i varje ärende blir fullständig och att den skadelidande därför normalt anses sakna behov av biträde. Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter, kan myndigheten dock bestämma att sökandens kostnader ska ersättas av allmänna medel. Ombudskostnader ersätts sällan. När så sker gäller det främst i fall där ett skäligt ombudsarvode skulle ta en väsentlig del av brottsskadeersättningen i anspråk. När myndigheten har infordrat viss utredning vanligen fotografier utvisande ärrbildning eller annat kosmetiskt lyte lämnas i regel ersättning för kostnaderna. 14
SEXUALBROTT MOT VUXNA 1. 75 000 kr Våldtäkt En kvinna utsattes för våldtäkt av en man, som knuffade ned henne i en säng samt drog av hennes strumpbyxor och trosor. Därefter tryckte han isär och höll fast hennes lår, betvingade hennes rörelsefrihet med sin kropp och genomförde ett samlag mot hennes vilja. Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 75 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Brottsoffermyndigheten tillerkände kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med det utdömda beloppet. Dnr 5434/10. 2. 75 000 kr En kvinna våldtogs av en man, som vräkte omkull henne på marken, höll fast henne samt slet av henne byxorna och släpade henne till en närbelägen skogsdunge. Därefter tryckte han sitt könsorgan mot hennes underliv samt tvingade henne att utföra oralsex på honom. Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 75 000 kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten beviljade kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp. Dnr 2352/10. 3. 90 000 kr En man överfölls av två okända män. De tryckte ned honom mot marken varefter den ene gärningsmannen genomförde ett analt samlag med honom medan den andre höll fast honom. Brottsoffermyndigheten tillerkände mannen brottsskadeersättning för kränkning med 90 000 kr. Dnr 2054/10. 15
4. 90 000 kr En kvinna utsattes för våldtäkt av en man som tog tag i henne, släpade iväg henne, tvingade ned henne på marken, tryckte en kniv mot hennes hals, uttalade att han skulle döda henne om hon inte var tyst samt genomförde ett samlag med henne. Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 90 000 kr för kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 11253/09. 5. 100 000 kr En kvinna tvingades med våld och hot till ett oralt samlag av en man, som även förde in sina fingrar i hennes vagina och anus. Det orala samlaget och införandet av fingrar i hennes underliv var, med hänsyn till kränkningen och övriga omständigheter, att likställa med samlag. Våldet bestod i att mannen utdelade minst två slag mot kvinnans huvud, varav det ena med knuten näve, samt att han vid flera tillfällen slog henne på kroppen med en trädgren eller annat liknande hårt föremål. Våldet orsakade smärta, blåmärken och sårskador. Hoten bestod i att mannen gjorde uttalanden av innebörd att han skulle döda kvinnan om hon inte gjorde som han sade eller om hon försökte fly. Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 100 000 kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten beviljade kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med det utdömda beloppet. Dnr 12042/08. 6. 100 000 kr En kvinna våldtogs av två män som tilltvingade sig var sitt samlag med henne. Kvinnan hade tidigare samma kväll mött männen på en fest i en näraliggande bostad. Tingsrätten dömde männen för brottet och förpliktade dem att solidariskt betala skadestånd till kvinnan med 100 000 kr för kränkning. Hon fick brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp. Dnr 8536/08. 7. 125 000 kr En kvinna våldtogs vid i vart fall tre tillfällen av sin sambo under en period på cirka ett och ett halvt år. Mannen dömdes för våldtäkt och förpliktades att betala skadestånd till kvinnan med 125 000 kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten beslutade att bevilja henne brottsskadeersättning för kränkning med det beloppet. Dnr 9733/10. 16
8. 150 000 kr En kvinna utsattes för grov våldtäkt av en man som under mer än två timmar tilltvingade sig flera vaginala och anala samlag samt tvingade henne att suga på hans penis och slicka hans analöppning. Under övergreppet misshandlade mannen kvinnan genom att slita henne i håret, tilldela henne ett stort antal slag mot huvudet och kroppen, bita henne i bröstet och på axeln samt böja hennes huvud och kropp bakåt. Vidare hotade han henne genom att uttala att han skulle döda henne. Tingsrätten dömde mannen för grov våldtäkt och förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan med 150 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Kvinnan beviljades brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 5885/10. 9. 200 000 kr En kvinna lurades tillsammans med en annan kvinna under falska förespeglingar att kliva in i en bil tillsammans med en man. Han hotade dem omgående genom att rikta en kniv på nära håll mot dem och uttala att han skulle döda dem om de inte gjorde som han sade. Under större delen av färden tvingades de under dödshot att sitta eller ligga på golvet i bilens baksäte och var förbjudna att prata med varandra. Under en hel dag och kväll befann de sig i bilen som fördes av mannen. Mannen stannade bilen vid flera tillfällen och tvingade kvinnorna att stiga ur vid olika avskilda platser. Där utsatte han dem bl.a. för fyra mycket grova vaginala, orala och anala våldtäkter som innehöll synnerligen kränkande inslag och även ledde till allvarliga skador. Tingsrätten dömde mannen för grov våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 200 000 kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten tillerkände henne brottsskadeersättning för kränkning med det utdömda beloppet. Dnr 10583/09. 10. 200 000 kr En kvinna våldtogs sju gånger av sin dåvarande sambo under en period på fem år. Vid ett av dessa tillfällen höll mannen en kniv mot hennes hals samtidigt som han våldtog henne. Vid ett annat tillfälle förde han upp en hand i hennes underliv. Kvinnan utsattes även för annan brottslighet. Hovrätten dömde mannen för brotten och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan för kränkning med 200 000 kr till följd av våldtäkterna. Brottsoffermyndigheten utgav ersättning i enlighet med domen. Dnr 4265/08. 17
11. 300 000 kr En kvinna tvingades under en period på cirka en och en halv månad i stort sett dagligen till samlag och andra med samlag jämförbara sexuella handlingar av sin dåvarande sambo. Övergreppen var framför allt anala, av klart sadistisk art samt innehöll våld och mycket allvarliga hot. Hovrätten dömde mannen för grov våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 300 000 kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade brottsskadeersättning med det beloppet. Dnr 8471/10. Försök till våldtäkt Normalbeloppet för kränkningsersättning vid våldtäktsförsök är 40 000 kr. I detta avsnitt redovisas också referat där ersättning har beviljats med både lägre och högre belopp. Beloppets storlek beror på omständigheterna i varje enskilt fall. 12. 30 000 kr En kvinna var ute och rastade sin hund när en man plötsligt slet ned henne på marken så att hon hamnade på rygg med mannen stående över sig. Mannen slet i hennes tröja och byxor så att de gick sönder men lyckades inte få av henne dem. När hon skrek och försökte komma loss beordrade mannen henne att ligga still. Sedan hon lyckats sparka mannen kunde hon komma loss och springa från platsen. Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat. Brottsoffermyndigheten beviljade kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med 30 000 kr med följande motivering. Av utredningen i ärendet framgår att kvinnan utsatts för ett överfall av allvarligt slag. I ärenden där gärningsmannen är okänd är det i allmänhet svårt att med någon större säkerhet bedöma vilket uppsåt som denne haft. Uppsåtsfrågan är avgörande vid bedömningen av vilket brott som har begåtts och har därmed som regel också betydelse vid bedömningen av vilken kränkningsersättning som brottsoffret har rätt till. Kvinnan har tidigt på morgonen blivit omkulldragen på marken av en man som sedan hållit fast henne. Brottsoffermyndigheten finner vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet, och då särskilt med beaktande av att gärningsmannen försökt dra av henne kläderna, att det är övervägande sannolikt att gärningsmannen haft uppsåt att försöka våldta henne. För den mycket allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet som brottet inneburit har hon rätt till ersättning med 30 000 kr. Dnr 2844/09. 18
13. 30 000 kr När en kvinna nattetid promenerade längs en gata blev hon överfallen av en man. Mannen slet tag i hennes arm, drog in henne på en angränsande gata, pressade upp henne mot en husvägg och höll fast henne. Mannen beordrade kvinnan att vara tyst samt tilldelade henne flera slag mot ansiktet och huvudet. Sedan mannen knäppt upp hennes byxor slet hon sig loss och flydde från mannen. Han hann dock upp henne och tog tag i hennes jacka. Hon lyckades få av sig den och kunde sedan springa vidare och ta sin tillflykt till en bensinstation. Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat. Brottsoffermyndigheten tillerkände kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med 30 000 kr med liknande motivering som i det föregående fallet. Dnr 10617/08. 14. 40 000 kr En kvinna angreps av en man som med våld försökte tilltvinga sig samlag med henne i en lägenhet. Mannen slängde ned henne på en säng och la sig över henne. Sedan låste han hennes ben och höll fast henne i armarna samtidigt som han försökte dra av hennes kläder. Han slet henne i håret, tog tag i hennes huvud och försökte tvinga henne att suga på hans penis. Tingsrätten dömde mannen för försök till våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 40 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Brottsskadeersättning utgick med det utdömda beloppet. Dnr 7802/10. 15. 40 000 kr En kvinna befann sig i sin bostad när en man knackade på dörren. Han trängde in i bostaden, kysste kvinnan på halsen, tog tag om hennes armar, drog in henne i ett angränsande rum samt drog ned henne på golvet. Mannen satte sig på henne, höll fast hennes armar och uttalade jag vet att du vill lika mycket som jag eller något liknande. Genom att knuffa undan mannen kunde kvinnan ta sig ut ur bostaden. Tingsrätten dömde mannen för försök till våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 40 000 kr för kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 11749/08. 19
16. 50 000 kr En kvinna överfölls av en man som tog tag i henne så att hon föll till marken. Mannen satte sig grensle över henne och höll handen över hennes mun. Han drog sedan upp henne och knuffade henne i riktning mot ett grönområde. Efter att en annan man kommit till platsen avbröt gärningsmannen sina förehavanden, men sprang efter kvinnan när mannen hade passerat. Gärningsmannen kastade på nytt omkull henne samt satte sig grensle över henne. Han lyfte en kniv samt uttalade att han skulle döda henne och att han ville ha sexuellt umgänge. Därefter knäppte han upp kvinnans kläder, blottade hennes bröst samt slickade henne över brösten, på halsen och i ansiktet. När ytterligare en person kom till platsen lämnade gärningsmannen kvinnan. Tingsrätten dömde honom för försök till våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 50 000 kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten beviljade henne brottsskadeersättning för kränkning med det utdömda beloppet. Dnr 6276/09. 17. 50 000 kr En kvinna promenerade på väg hem när en man tog kontakt med och följde efter henne. Han drog henne mot sig trots att hon bad honom att lämna henne ifred. Han följde efter henne in i trapphuset till hennes bostad, rusade efter henne i trapporna och försökte få tag i henne. När kvinnan kom in i bostaden hann mannen ifatt henne och trängde olovligen in trots att hon försökte stänga dörren. Mannen tog tag i kvinnans överarmar så att hon föll till golvet. När hon sedan kröp mot hallen tog han på nytt tag i henne och vände henne till sittande ställning. Därefter förde han ena handen över hennes lår samt drog ned kvinnans strumpbyxor och trosor. När porten i trapphuset öppnades och några personer kom in, avbröt mannen sitt handlande och lämnade bostaden. Hovrätten dömde mannen för försök till våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan för kränkning. Med beaktande av att hon utsatts för försök till våldtäkt efter att mannen följt efter henne och olovligen trängt in i hennes bostad tillerkände Brottsoffermyndigheten kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med 50 000 kr. Dnr 3952/09. 20