Allt om näringslivet på landsbygden

Allt om näringslivet på landsbygden

För att vi ska förstå landsbygdens förutsättningar och möjligheter behövs det en samlad bild, byggd på fakta, över hur det faktiskt ser ut. Allt om landet är en webbpublikation som samlar kunskap om Sveriges landsbygder. I publikationen beskriver vi en stor del av den statistik som finns om landsbygderna. I Allt om landet har vi valt en definition av landsbygd som bygger på en indelning av Sveriges kommuner i fyra regiontyper: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. De två sistnämnda menar vi är landsbygd. I dessa kommuner bor omkring 34 procent av Sveriges befolkning. Sverige består inte av en typ av landsbygd utan vi måste prata om Sveriges landsbygder. Det finns landsbygder som växer och landsbygder där befolkningen minskar. I en del bygder ökar jobben medan de minskar i andra. Allt om landet har en bred ansats och publikationen spänner över flera ämnesområden. Vi presenterar varje område som ett fristående avsnitt, men det finns många beröringspunkter mellan avsnitten. De områden som vi har valt att titta närmre på är: befolkningsstruktur, sysselsättning, företagande och tillväxt, service och infrastruktur, föreningsliv och miljö. Statistiken har lättöverskådlig grafik och kortare sammanfattningar. För den som vill ha mer kunskap innehåller varje avsnitt även en diskussionsdel som ger en fördjupad bild av ett visst område. Statistiken som ligger till grund för våra beskrivningar finns tillgänglig i en databas. Om du vill veta mer om något statistikområde kan du själv söka i databasen. Du hittar databasen här.

Sammanfattning Fler arbetsställen kommer till än det försvinner Utvecklingen i antal arbetsställen skiljer sig mellan olika delar av Sverige. Med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget har verksamhet. I de flesta av Sveriges kommuner kommer det fler nya arbetsställen än antalet arbetsställen som försvinner. I landsbygdskommunerna läggs fler arbetsställen ned än det kommer nya. Det är framförallt i på den glesa landsbygden som antalet arbetsställen minskar. Om befolkningen ökar så skapas fler arbetsställen Där befolkningen har ökat har också antalet arbetsställen ökat och sambandet är starkast på landsbygden. Det betyder att det ofta är de landsbygdskommuner som haft en positiv förändring i befolkningsutveckling som också har haft en positiv utveckling av arbetsställen. Arjeplog, Krokom och Åre är de enda tre kommunerna på den glesa landsbygden som har haft en positiv befolkningsutveckling och ökning i antal i arbetsställen mellan 2005 och 2010. Jordbruk, jakt och skogsbruk - viktiga branscher på landsbygden Branscherna fastighets- och uthyrningsverksamhet (inklusive företagstjänster) och jordbruk, jakt och skogsbruk är de två branscher i Sverige som har flest arbetsställen. På landsbygden är det jordbruk, jakt och skogsbruk som har flest arbetsställen. I städerna är det däremot branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet som har flest arbetsställen. Städerna har generellt en konkurrensfördel i sektorerna finansiell verksamhet och fastighets- och uthyrningsverksamhet. Landsbygden har däremot en konkurrensfördel i sektorerna jordbruk, jakt och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral, el, gas, värme och vatten och offentlig förvaltning och försvar. Kombinationsverksamhet möjlighet på landsbygden Många jordbruksföretag sysslar med kombinationsverksamhet. De vanligaste versamheterna är entreprenad, turism och gårdsförädling. Till exempel så arbetar 13 procent av jordbruksföretagarna på landsbygden med entreprenad och 7 procent med turism. De flesta arbetsställen har inga eller få anställda Hur många anställda de olika arbetsställena har skiljer sig inte mycket mellan stad och landsbygd. De flesta arbetsställena har inga eller få anställda. I majoriteten av Sveriges kommuner finns det fler arbetsställen där antalet sysselsatta ökar än där de minskar. Det är fler arbetsställen på landsbygden där antalet sysselsatta minskar. Omsättningen ökar mest på landsbygden Det går ändå att se att antalet arbetsställen har ökat procentuellt sett i alla anställningsklasser på landbygden och i städerna mellan 2005 och 2010. Städerna har en högre tillväxt än landsbygden, förutom för de arbetsställen som har 0 anställda och 250 eller fler anställda. Det är bara inom dessa anställningsklasser som omsättningen per arbetsställe som redovisar moms är högre på landsbygden än i staden. Omsättningen per arbetsställe har ökat i hela landet, men mest på landsbygden. Författare: Joel Karlsson

Innehåll 1 Företag och arbetsställen i stad och land...8 1.1 Arbetsställen och de som arbetar... 10 1.1.1 Flest företag och arbetsplatser på gles landsbygd... 12 1.2 Arbetsplatser kommer och går... 14 1.2.1 Fler nya arbetsställen än det försvinner... 15 1.2.2 Arbeten försvinner inte från de arbetsställen som finns kvar... 17 2 Vilken inriktning har företagen?... 20 2.1 Så här har branscherna förändrats... 22 2.2 Skillnad mellan arbetsställens fördelning i branscher i stad och land... 25 3 Antalet anställda per arbetsställe... 28 3.1 Kvinnors arbetsplatser försvinner på landsbygden... 32 4 Omsättning och arbetsställen... 34 4.1 Störst ökad omsättning på landsbygden... 37 5 Areella näringar, jord- och skogsbruk... 40 5.1 Jordbrukare har flera kombinationsverksamhet... 41 5.1.1 Jordbruksföretagen minskar och effektiviteten ökar... 41 5.1.2 Vanligare med kombinationsverksamhet i städer... 44 5.2 Enskilda skogsägare äger halva skogen på landsbygden... 48 5.2.1 En skogsägare bor ofta i samma kommun som sin skog... 49 6 Diskussion och fördjupning: Var skapas arbetsställen?... 52 6.1 Nya företag och nya arbetsställen... 53 6.2 Nya arbetsställen och arbetsmarknad... 54 6.3 Nya arbetsställen och befolkning... 56 7 Fortsatta studier... 57 8 Så här definierar vi landsbygd... 59 9 Källförteckning... 65 10 Bilaga... 66 10.1 Specialiseringskvoter... 66 10.2 Kombinationsverksamheter inom jordbruket... 67 www.jordbruksverket.se/alltomlandet

1 Företag och arbetsställen i stad och land Utvecklingen i antal arbetsställen skiljer sig mellan olika delar av Sverige. I kommunerna i regiontypen gles landsbygd minskade antalet arbetsställen mest under tidsperioden 2005-2010. I de flesta kommuner har fler nya arbetsställen skapats än de som har försvunnit. Kommunerna som har högst antal nedlagda arbetsställen i relation till nya arbetsställen finns i regiontyperna gles landsbygd och landsbygd. Kommuner som har en högre andel arbetsställen där antalet sysselsatta minskar är vanligare i regiontyperna gles lansbygd och landsbygd. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

Förutsättningarna för företagande är inte de samma över hela Sverige. Dessa förutsättningar påverkar strukturen och utvecklingen av företagandet i Sverige. Beroende på var företaget ligger finns olika förutsättningar vad gäller till exempel arbetskraft, humankapital, finansiella tillgångar och naturtillgångar. Efterfrågan på företagets produkter påverkas av marknadens storlek; hur stor marknaden är påverkas av bland annat storleken på den lokala marknaden och infrastruktur. Med bra infrastruktur ökar möjligheterna att exportera företagets produkter utanför den lokala markanden. I avsnittet Allt om sysselsättning på landsbygden hittar du mer information om de förutsättningar som arbetsmarknaden erbjuder företagandet Förutsättningarna för företagande är inte de samma över hela Sverige. Dessa förutsättningar påverkar strukturen och utvecklingen av företagandet i Sverige. Enligt SCB så avser ett arbetsställe varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. 1 Ett arbetsställe är en enhet som ägs av ett företag och som verkar på en ort och inom en näringsgren och producerar varor och tjänster främst av ett slag. Det egentliga arbetsstället bedriver företagets normala produktionsverksamhet. Arbetsställen är till exempel fabrik, butik, kontor och verkstad. Inom transport och byggverksamhet är arbetsstället det huvud- eller distriktskontor från vilket verksamheten leds. 2 Det finns aspekter som gör det tydligt vilken verksamhet som bedrivs i arbetsstället, till exempel om arbetsstället betalar moms eller om arbetsstället är huvudsysselsättning för någon person. Om arbetsstället köper eller/och säljer tjänster och varor så betalar arbetsstället moms. Nästan all omsättning av varor och tjänster är momspliktig men det finns undantag, 3 till exempel ska säljaren av sjukvård och utbildning inte ta ut moms av köparen. Alla arbetsställen behöver inte vara huvudsysselsättning för någon person. Den eller de personerna som bedriver verksamheten i arbetsstället har istället sin huvudsakliga sysselsättning i ett annat arbetsställe. Att ingen har sin huvudsysselsättning i arbetsstället är vanligt bland mindre och nystartade företag. I statistiken nedan används främst det totala antalet arbetsställen. Statistik om omsättning och sysselsättning beskriver de arbetsställen som betalar moms och de arbetsställen där någon har sin huvudsysselsättning. Utvecklingen i antal arbetsställen skiljer sig mellan olika delar av Sverige. Det finns regioner med tillväxt av arbetsplatser och företagande och samtidigt finns det regioner där arbetsplatser och företagande minskar, se figur 1. Kommunerna där antalet arbetstillfällen har minskat under tidsperioden finns främst i regiontypen gles landsbygd. Men det finns också ett antal kommuner i samma regiontyp som tillhör de kommuner där antalet arbetsställen har ökat mest i Sverige. Några exempel är Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala. Svenljunga, Mullsjö, Gnosjö, och Kinda är de enda kommunerna i södra Sverige som har en negativ förändring av antalet arbetsställen åren 2005 2010. Det finns två grupperingar av kommuner som utmärks av höga positiva förändringar i södra Sverige: en grupp är lokaliserad vid den norska gränsen och den andra i Halmstad med kringliggande kommuner. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. 1 SCB, Variabelbeskrivning, http://www.scb.se/ 2 Förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93) och förordningen (EG 177/2008) rörande företagsregister. 3 Skatteverket, Vad är moms, http://www.skatteverket.se/ 9

Figur 1. Procentuell förändring i antalet arbetsställen åren 2005 2010 Källa: raps, egen bearbetning Totalt för Sverige har antalet arbetsställen ökat med över tio procent mellan åren 2005 och 2010, se tabell 1. I storstadsområden förändrades antalet arbetstillfällen mest under perioden. Både regiontyperna landsbygd och stadsområden har haft en förändring något under riksgenomsnittet. Tillväxten i gles landsbygd var under perioden nästan sex procentenheter lägre än i landet som helhet. Tabell 1. Procentuell förändring i antalet arbetsställen åren 2005 2010, per typ av region och Sverige totalt Region Arbetsställen Gles Landsbygd 4,4 Landsbygd 8,9 Stadsområden 9,7 Storstadsområden 12,5 Sverige 10,2 Källa: raps, egen bearbetning 1.1 Arbetsställen och de som arbetar Storleken på befolkning påverkar antalet arbetsställen. Att tillväxten i antalet arbetsställen är starkare i staden än på landsbygden kan troligen kopplas till den relativa befolkningsutvecklingen. En större befolkning är relaterad till en större marknad och marknadens storlek påverkar avsättningsmöjligheter och tillgången till arbetskraft. Vi antar att en befolkningsökning driver en ökning av antalet företag och arbetsställen. Figur 2 nedan redovisar relationen mellan förändring i antal arbetsställen och befolkningsutvecklingen i landets kommuner. Mer information om befolkningsutveckling hittar du i avsnittet Allt om att bo, leva och vara på landsbygden. 10

Förändring antal arbetsställen (%) -10 0 10 20 30-10 -5 0 5 10 15 Förändring befolkning (%) Gles Landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 2. Procentuell förändring åren 2005 2010 i antalet arbetsställen i relation till procentuell förändringen i befolkning samt stads- och landsbygdskommuner Källa: raps, egen bearbetning Regiontyperna stadsområden och storstadsområden hade generellt under perioden en tillväxt i både antalet arbetsställen och befolkning. I alla stadskommuner ökade antalet arbetsställen under perioden. Kommunerna med högst tillväxt i både antalet arbetsställen och befolkningen finns i regiontypen storstadsområden, se tabell 2. Tabell 2. Procentuell förändring åren 2005 2010 i antalet arbetsställen och befolkning, alla kommuner med en procentuell befolkningsökning över 10 procent Kommun Regiontyp Arbetsställen % Befolkning % Sundbyberg Storstadsområden 12,9 13,6 Malmö Storstadsområden 13,9 10,2 Lomma Storstadsområden 14,2 14,3 Upplands-Bro Storstadsområden 14,7 11 Nacka Storstadsområden 15,3 12,3 Solna Storstadsområden 15,9 12,5 Nykvarn Storstadsområden 20,3 11,7 Knivsta Storstadsområden 24,9 10,5 Med stadskommuner menar vi alla kommuner i regiontyperna storstadsområden och stadsområden. Alla kommuner som finns i regiontyperna gles landsbygd och landsbygd är här ihopslagna till landsbygdskommuner. Källa: raps, egen bearbetning I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. 11

Mellan åren 2005 2010 har relationen mellan utvecklingen i antalet arbetsställen och befolkningsutvecklingen varit olika stark i stad och land. För Sverige som helhet var korrelationen 0,58 under perioden men för regiontyperna varierar korrelationen mellan 0,63 i gles landsbygd till 0,2 i storstadsområden. Många kommuner i regiontyperna gles landsbygd och landsbygd har under åren 2005 2010 en positiv utveckling av antalet arbetsställen trots att befolkning minskar. I vissa landsbygdskommuner minskar både antalet arbetsställen och befolkning. I tabell 3 visar vi alla kommuner med negativ utveckling i både antalet arbetsställen och befolkning. Flertalet av kommunerna finns i mellersta och norra Sverige, ett undantag är Gnosjö. Relationen mellan befolkningsutveckling och utvecklingen i antalet arbetsställen är starkare på landsbygden än i stadsområdena. Detta kan vara relaterat till att stadsområdena redan erbjuder en gynnsam storlek på marknaden. På landsbygden gör den ofta negativa befolkningsutvecklingen att både avsättningsmöjligheter och tillgången på arbetsarbetskraft minskar. Tabell 3. Procentuell förändring åren 2005 2010 i antalet arbetsställen och befolkning, alla kommuner där antalet arbetstillfällen minskat Kommun Regiontyp Arbetsställen % Befolkning % Överkalix Gles landsbygd -10,7-6,7 Dorotea Gles landsbygd -8,5-6,6 Munkfors Landsbygd -6,6-5,6 Kramfors Landsbygd -3,0-5,9 Sollefteå Gles landsbygd -2,9-3,4 Pajala Gles landsbygd -2,6-7,6 Storuman Gles landsbygd -1,5-5,9 Ljusnarsberg Landsbygd -1,3-7,3 Hagfors Landsbygd -1,2-6,4 Gnosjö Landsbygd -1,1-2,1 Bräcke Gles landsbygd -0,6-4,3 Filipstad Landsbygd -0,5-4,1 Sorsele Gles landsbygd -0,5-5,8 Valdemarsvik Landsbygd -0,4-4,5 Svenljunga Landsbygd -0,4-1,4 Vindeln Gles landsbygd -0,3-4,3 Hofors Landsbygd -0,1-4,5 Källa: raps, egen bearbetning 1.1.1 Flest företag och arbetsplatser på gles landsbygd Om vi ställer företagsförekomster och arbetsställen i regiontyperna i relation till antalet sysselsatta så finns det både flest företag och arbetsplatser på den glesa landsbygden och minst i storstadsområden, se tabell 4. Företagsförekomster och arbetsställen per sysselsatt är högre på landsbygden, jämfört med storstadsområden. Begreppet företagsförekomst är ett sätt att redovisa företag regionalt. Företag är inte enbart knutna till en kommun utan kan ha verksamhet i många kommuner. Utifrån arbetsställens belägenhet är det möjligt att redovisa om företaget har verksamhet i en viss region. 4 Att företagsförekomsten och antalet arbetsställen ställs i relation till förvärvsarbetande dagbefolkningen eller sysselsatta i ett geografiskt område gör att om råden med låg sysselsättning får en högre andel. Om vi i ställer förekomsten av företag och antalet arbetsställen i relation till befolkning så innebär det att områden med olika arbetsmarknader jämförs. 4 SCB, Variabelbeskrivning, http://www.scb.se/ 12

Tabell 4. Företagsförekomster och arbetsställen i relation till sysselsatta efter typ av regiontyp och Sverige totalt, år 2010 a Region Företagsförekomster per sysselsatta Arbetsställen per sysselsatta b Sysselsatta per capita Gles landsbygd 0,15 0,17 0,43 Landsbygd 0,14 0,15 0,41 Stadsområden 0,10 0,11 0,47 Storstadsområden 0,11 0,12 0,51 Sverige 0,12 0,12 0,47 a sysselsatta definieras här som förvärvsarbetande dagbefolkning b arbetsställen där någon har sin huvudsysselsättning i relation till sysselsatta per regiontyp och Sverige totalt. Källa: SCB, egen bearbetning Att förekomsten av företag och antalet arbetsställen i relation till sysselsatta är högst på landsbygden och lägre i stadsområden kan bero på en rad olika faktorer. Jordbruksverket 5 nämner i en rapport tre faktorer som kan förklara den högre andelen företag per capita på landsbygden. Brist på anställningsmöjligheter inom rimligt pendlingsavstånd kan få fler att starta eget. Regioner med många företagare kan dessutom påverka inställningen till företagande och skapa gynnsamma villkor för nya företagare genom att det finns kapital och kompetens. Det finns en högre andel jord- och skogsbruksföretag på landsbygden. Dessa företag är vanliga på landsbygden och har ofta inga eller få anställda. I områden där det råder utbredd småskalighet finns det en benägenhet att köpa tjänster från andra företag istället för att anställa. Andelen arbetsställen med inga anställda är högre på landsbygden, jämfört med stadsområdena. Detta är relaterat till att många företag som finns på landsbygden, som jordbruks- och skogsföretag har inga eller få anställda, se avsnitt 3. För arbetsställen med få anställda (1-4 st.) är relationen mellan stad och land det motsatta, de är flest i stadsområdena. Inom övriga anställningsklasser är skillnaderna små mellan regiontyperna. I avsnittet Allt om sysselsättning på landsbygden kan du läsa mer om pendling. 5 Jordbruksverket (2009) 13

1.2 Arbetsplatser kommer och går Under ett givet år etableras och försvinner arbetsställen. Om antalet nya arbetsställen överstiger antalet nedlagda arbetsställen ökar det totala antalet arbetsställen. Att antalet arbetsställen ökat i alla regiontyper, se tabell 1, behöver inte spegla relationerna mellan nya och nedlagda arbetsställen. Till exempel kan en ökning av arbetsställen både bero på en relativ hög andel nya arbetsställen men även en låg andel nedlagda arbetsställen. Flertalet arbetsställen är inte nya eller nedlagda utan är kvarvarande från året innan, se tabell 5. Statistik från SCB om företagens och arbetsställenas dynamik syftar till att kartlägga strukturella förändringar av företag och arbetsställen. Fokus i statistiken är företagens och arbetsställenas personal över tid medan mindre vikt läggs vid förändringar av ägare, näringsgren och var arbetsställena finns. Vad gäller dynamiken i arbetsställena så baseras den i stor utsträckning på om arbetsstället överlever mellan åren. 6 Regiontyperna har liknande andel nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen. Något högre andel nya arbetsställen kan ses på gles landsbygd och i storstadsområden. Andelen kvarvarande arbetsställen är något högre i landsbygd och stadsområden. Andelen nedlagda arbetsställe är högst i gles landsbygd och lägst i storstadsområden. Därför är kvoten mellan nya och nedlagda arbetsställen högre i storstadsområden, jämfört med gles landsbygd. Tabell 5. Antal och andel nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen per regiontyp år 2010 a Nya Kvarvarande Nedlagda Gles landsbygd 3 622 16 755 3 211 (15 %) (71 %) (14 %) Landsbygd 27 958 148 487 25 266 (14 %) (74 %) (13 %) Stadsområden 23 553 118 679 20 231 (14 %) (73 %) (12 %) Storstadsområden 39 006 169 677 32 033 (16 %) (70 %) (13 %) a Andelen per regiontyp presenteras inom parantes. Andelen är avrundad och adderar därför inte alltid till 100. Källa: raps, egen bearbetning Då antalet kommuner och befolkningsstorlek varierar i regiontyperna så speglar inte det totala antalet det genomsnittliga antalet i kommunerna, i respektive regiontyp, se tabell 6. I genomsnitt är antalet nya, kvarvarande, nedlagda arbetsställen betydligt lägre för kommunerna på landsbygden, jämfört med stadskommunerna. I genomsnitt har kommuner i gles landsbygd det lägsta antalet och kommuner i storstadsområden det högsta antalet. Antalet nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen varierar inom regiontyperna, speciellt stor är variationen mellan kommunerna i regiontypen storstadsområden. 6 SCB, Företagens och arbetställenas dynamik (FAD), http://www.scb.se/ 14

Tabell 6. Genomsnittligt antal nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen per regiontyp 2010 a Nya Kvarvarande Nedlagda Gles landsbygd 110 508 97 (66) (294) (58) Landsbygd 171 905 154 (119) (616) (102) Stadsområden 512 2 580 440 (402) 1 981 (346) Storstadsområden 830 3 610 682 (2 004) (8 296) (1 601) a Standardavvikelsen rapporteras inom parantes Källa: raps, egen bearbetning 1.2.1 Fler nya arbetsställen än det försvinner Kvoten nya arbetsställen i relation till nedlagda arbetsställen har varierat under perioden 2000 2010 för region typerna, se figur 3. Om kvoten är 1 så har antalet arbetsställen varit oförändrat. En kvot större än 1 visar att det totala antalet arbetsställen i regiontypen ökat och en kvot mindre än 1 visar att antalet arbetsställen minskat. Kvoten behöver inte relatera till arbetsplatser, då ett möjligt scenario är att nedläggningen av en stor arbetsplats leder till att några startar eget men inte på ett sätt som komp en serar bortfallet av arbetsplatser. Generellt har kvoten varit högst i storstadsområden och lägst i gles landsbygd. Efter år 2005 har det generellt till kommit fler nya arbetsställen än det försvunnit, i alla regiontyper. Kvot, nya och nerlagda arbetsställen.8.9 1 1.1 1.2 2000 2002 2004 2006 2008 2010 År Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 3. Kvot nya och nedlagda arbetsställen åren 2000 2010, per regiontyp Källa: raps, egen bearbetning 15

I de flesta kommuner är antalet nya arbetsställen högre än antalet arbetsställen som försvunnit, se figur 4. Kommunerna som har högst antal nedlagda arbetsställen i relation till nya arbetsställen finns över hela Sverige. Men endast i regiontyperna gles lansbygd och landsbygd, se tabell 7. Den kommunen med lägst antal nya arbetsställen i relation till antal nedlagda arbetsställen är Ljusnarsberg (0,63). Högst andel nya arbetsställen har Sorsele (1,83) i regiontypen gles landsbygd. De tio kommuner med högst andel finns i regiontyperna landsbygd och storstadsområden. Figur 4. Kvot nya och nedlagda arbetsställen, år 2010 Källa: raps, egen bearbetning 16

Tabell 7. 10 kommuner med högst och lägst antal nya arbetsställen i relation till nedlagda arbetsställen, år 2010 Kommun Regiontyp nya/ nedlagda Kommun Regiontyp nya/ nedlagda Sorsele Gles landsbygd 1,83 Orsa Gles landsbygd 0,84 Torsås Landsbygd 1,58 Skinnskatteberg Landsbygd 0,83 Gagnef Landsbygd 1,55 Älvsbyn Landsbygd 0,83 Osby Landsbygd 1,49 Norsjö Gles landsbygd 0,82 Dals-Ed Landsbygd 1,47 Grums Landsbygd 0,81 Bollebygd Storstadsområden 1,46 Högsby Landsbygd 0,8 Lysekil Landsbygd 1,45 Robertsfors Landsbygd 0,79 Nykvarn Storstadsområden 1,41 Gullspång Landsbygd 0,79 Boden Landsbygd 1,41 Smedjebacken Landsbygd 0,75 Knivsta Storstadsområden 1,41 Ljusnarsberg Landsbygd 0,63 Källa: raps, egen bearbetning 1.2.2 Arbeten försvinner inte från de arbetsställen som finns kvar Av de kvarvarande arbetsställena har de flesta oförändrat antal sysselsatta, se tabell 8. De regiontyper med högst respektive lägst andel arbetsställen med oförändrat antal sysselsatta är landsbygd och stadsområden, 66 procent och 60 procent. Antalet arbetsställen där antalet sysselsatta är högre än antalet arbetsställen med där antalet sysselsatta minskar, i samtliga regiontyper. Tabell 8. Andel kvarvarande arbetsställen med oförändrat, ökande och minskat antal sysselsatta av totalt kvarvarande arbetsställen, per typ av region (2010) Oförändrat antal sysselsatta i arbetsstället Ökande antal sysselsatta i arbetsstället Minskande antal sysselsatta i arbetsstället Gles landsbygd 63 % 20 % 17 % Landsbygd 66 % 18 % 16 % Stadsområden 60 % 22 % 18 % Storstadsområden 62 % 21 % 17 % Källa: raps, egen bearbetning Kvoten mellan antalet arbetsställen där antalet sysselsatta ökar och arbetsställen där antalet sysselsatta minskar visar i förlängningen på hur sysselsättningen utvecklas. Om kvoten är 1 så är antalet arbetsställen där antalet sysselsatta ökar samma som antalet arbetsställen där antalet sysselsatta minskar. Om kvoten är större än 1 så ökar antalet sysselsätta på fler arbetsställen än de minskar. Om kvoten är mindre än 1 är andel arbetsställen där antalet sysselsatta minskar fler än där de ökar. För regiontyperna har kvoten arbetsställen där antalet sysselsätta ökar eller minskar varierat under perioden 2000 2010, se figur 5. Förhållandet mellan regiontyperna är i stort konstant under perioden, med respektive högst och lägst andel i storstadsområden och gles landsbygd. 17

.8 1 1.2 1.4 Kvot arbetsställen med ökande/minskande antal sysselsatta 2000 2002 2004 2006 2008 2010 År Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 5. Kvoten av kvarvarande arbetsställen med ökande antal sysselsatta och arbetsställen med minskande antal sysselsatta åren 2000 2010, per regiontyp Källa: raps, egen bearbetning I de flesta kommuner är antalet arbetsställen där de sysselsatta ökar högre än antalen arbetsställen där de sysselsatta minskar, se figur 6. Kommunerna som har en högre andel arbetsställen där antalet sysselsatta minskar finns spridda över hela Sverige men finns endast i regiontyperna gles lansbygd och landsbygd. Lägst andel och högst andel har två kommuner i regiontypen landsbygd, Kungsör respektive Gnosjö, se tabell 9. De tio kommuner med lägst kvot finns alla utom en kommun i regiontypen landsbygd. Undantaget är Sollefteå som är en kommun i regiontypen gles landsbygd. Bland de tio kommuner med högst kvot finns alla regiontyper förutom stadsområden. I kapitel 6 presenteras mer detaljerad statistik rörande nya, nedlagda och kvarvarande arbetsställen. Kapitlet utforskar också relationerna mellan nya, nedlagda och kvarvarande arbetsställen och nyföretagande i stad och land. 18

Figur 6. Kvoten av kvarvarande arbetsställen med ökande antal sysselsatta och arbetsställen med minskande antal sysselsatta, 2010 Källa: raps, egen bearbetning Tabell 9. Tio kommuner med högst respektive lägst kvot. Kvoten av arbetsställen med ökande antal sysselsatta i relation till arbetsställen med minskande antal sysselsatta år 2010 Kommun Regiontyp ökande/ minskande Kommun Regiontyp ökande/ minskande Gnosjö Landsbygd 1,67 Ödeshög Landsbygd 0,91 Malå Gles Landsbygd 1,63 Nora Landsbygd 0,91 Salem Storstadsområden 1,63 Töreboda Landsbygd 0,9 Osby Landsbygd 1,61 Östra Göinge Landsbygd 0,89 Hagfors Landsbygd 1,61 Sollefteå Gles Landsbygd 0,89 Tjörn Storstadsområden 1,59 Degerfors Landsbygd 0,89 Kiruna Gles Landsbygd 1,56 Oskarshamn Landsbygd 0,86 Vindeln Gles Landsbygd 1,55 Surahammar Landsbygd 0,85 Partille Storstadsområden 1,55 Ydre Landsbygd 0,82 Orust Landsbygd 1,54 Kungsör Landsbygd 0,8 Källa: raps, egen bearbetning 19

2 Vilken inriktning har företagen? Andelen arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk är störst på lands bygden och betydligt mindre i stadsområden. Motsatt förhållande finns för branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. Stadskommuner har en konkurrensfördel i sektorerna finansiell verksamhet och fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. Landsbygds kommuner har en konkurrensfördel i sektorerna jordbruk, jakt och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral, el, gas, värme och vatten samt offentlig förvaltning och försvar. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

I kapitel 1 beskriver vi vad som avses med ett arbetsställe. Arbetsställens fördelning i branscher skiljer sig från kommun till kommun. I detta avsnitt beskriver vi branschfördelningen av arbetsställen, det vill säga andelen arbetsställen i en bransch i relation till det totala antalet arbetsställen. Vi har klassificerat arbetsställena i branscher enligt SNI (branschindelning) 2002 7. I figur 7 redovisar vi den branschtillhörigheten för arbetsställen för landet som helhet, för åren 2005 och 2010. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. Den största branschen i termer av antal arbetsställen i Sverige är fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster, en bransch som omfattar många företag med få eller inga anställda. Men det är inte denna bransch som har högst andel arbetsställen i alla Sveriges kommuner. Den bransch med högst genomsnittliga andel i Sveriges kommuner är jordbruk, jakt och skogsbruk, en bransch som också omfattar många små företag. Mer information om branschen finns i avsnitt 5. I landet som helhet har de flesta branscher förändrats likartat mellan åren 2005 och 2010. Förändringen mellan åren beskriver vi mer i detalj i avsnitt 2.1. Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El, gas, värme och vatten Byggverksamhet Partihandel och detaljhandel etc Hotell och restaurang Transport och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Hälso- och sjukvård; soc tjänster Samhäll och personliga tjänster Int. organisationer och ambassader Ej identifierat 0 5 10 15 20 25 2005 2010 Figur 7. Andel arbetsställen enligt branschfördelning av det totala antalet arbetsställen åren 2005 och 2010, procent Källa: raps, egen bearbetning Det finns stora skillnader mellan stad och land för de två branscher som har högst andel arbetsställen i landet, fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster samt jordbruk, jakt och skogsbruk. Andel arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk är högst i gles landsbygd och betydligt lägre i storstadsområden. Motsatt förhållande finns för branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster, där andelen är högst i storstadsområden och lägst i gles landsbygd. Kommunerna i de fyra regiontyperna är heterogena, vad gäller hur branscherna fördelar sig i antal. Figur 8 visar fördelningen för två branscher, fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster och jordbruk, jakt och skogsbruk. För en tjänst- och servicesektor som fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster är 7 SCB (2005) 21

storleken av den lokala marknaden av stor betydelse. Det finns därför en lägre andel av dessa företag i landsbygdskommuner, jämfört med branschen jordbruk, jakt och skogsbruk som är direkt relaterad till landsbygdens resurser. Figur 8. Antal arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk i relation till antal arbetsställen i branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster 2010 Värden över 1 indikerar att antalet arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk är större är antalet arbetsställen i branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. Källa: raps, egen bearbetning 2.1 Så här har branscherna förändrats Antalet arbetsställen i Sverige har ändrats mellan 2005 och 2010, se figur 9. Antalet arbetsställen har minskat i branscherna tillverkning, partihandel och detaljhandel, transport och kommunikation och offentlig förvaltning och försvar. Antalet arbetsställen i branschen fiske har i genomsnitt minskat i Sveriges kommuner. Däremot har antalet arbetsställen ökat totalt för Sverige, vilket innebär att arbetsställena har ökat i de kommuner där det tidigare fanns många. Antalet arbetsställen har ökat med över tio procent i flera branscher. Branschen Finansiell verksamhet ökade under perioden med över 30 procent. Ökningen är dock koncentrerad till ett fåtal stadskommuner. Den genomsnittliga tillväxten är betydligt lägre i Sveriges kommuner (under 20 procent). Branschen jordbruk, jakt och skogsbruk, den näst största branschen i antal arbetsställen, hade en lägre tillväxt under perioden, cirka 10 procent. Men i flera kommuner var tillväxten högre och i genomsnitt var tillväxten i Sveriges kommuner cirka 15 procent. I kapitel 5 så beskriver vi mer i detalj hur jordbruks- och skogsföretagen har utvecklats de senaste åren. 22

Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El, gas, värme och vatten Byggverksamhet Partihandel och detaljhandel etc Hotell och restaurang Transport och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Hälso- och sjukvård; soc tjänster Samhäll och personliga tjänster -10 0 10 20 30 40 % Sverige Kommuner Figur 9. Procentuell förändring av arbetsställen per bransch åren 2005 2010, landet som helhet och i genomsnitt för Sveriges kommuner Källa: raps, egen bearbetning Antalet arbetsställen i stad och land ändras över tid, se figur 10. Vid en jämförelse mellan åren 2005 och 2010 har till exempel antalet arbetsställen i branschen utvinning av mineral ökat något i regiontypen gles landsbygd och minskat i alla andra kategorier av stad och land. Antalet arbetsställen i branscherna el, gas, värme och vatten samt finansiell verksamhet har under perioden minskat något i gles landsbygd, men ökat i de andra regiontyperna. Antalet arbetsställen i branschen fiske har minskat i alla typer av regioner förutom storstadsområden. Antalet arbetsställen i branscherna jordbruk, jakt och skogsbruk och hotell och restaurang har ökat i alla regiontyper. För flera branscher kan den största tillväxten observeras för regiontypen storstadsområden. För branscherna jordbruk, jakt och skogsbruk och fiske sker dock förändringen från en låg nivå. 23

Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden -20 0 20 40 60-20 0 20 40 60-20 0 20 40 60 Tillverkning El, gas, värme och vatten Byggverksamhet Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden -20 0 20 40 60-20 0 20 40 60-20 0 20 40 60 Partihandel och detaljhandel etc Hotell och restaurang Transport och kommunikation Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden -20 0 20 40 60-20 0 20 40 60-20 0 20 40 60 Finansiell verksamhet Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Offentlig förvaltning och försvar Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden -20 0 20 40 60-20 0 20 40 60-20 0 20 40 60 Utbildning Hälso- och sjukvård; soc tjänster Samhäll och personliga tjänster Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden -20 0 20 40 60-20 0 20 40 60-20 0 20 40 60 % Figur 10. Procentuell förändring av arbetsställen per bransch och regiontyp åren 2005 2010 Källa: raps, egen bearbetning 24

2.2 Skillnad mellan arbetsställens fördelning i branscher i stad och land Arbetsställens fördelning i branscher skiljer sig mellan stad och land. Enligt vedertagen ekonomisk teori stimuleras tillväxt av täthet, mångfald och tillgänglighet till befolkning och ekonomisk aktivitet. Detta sker genom ett ömsesidigt förstärkande utvecklingsförlopp där stora marknader har konkurrensfördelar eftersom de lockar till sig företag vars produktion kännetecknas av skalfördelar. Skalfördelar innebär att den genomsnittliga kostnaden beror på storleken av marknaden. Hushåll och arbetskraft i sin tur lockas av den variationsrikedom i utbud som större marknader erbjuder. Trängseleffekter, i form av exempelvis höga fastighetspriser, kan urholka attraktionskraften hos större marknader. 8 Att företag har skalfördelar på stora marknader förklarar varför allt fler arbetsställen och arbetstillfällen finns i städer. Det är inte optimalt för alla företag att lokalisera sig i städer. Landsbygden erbjuder ett alternativ för företag där nyttan av att befinna sig i en stad inte kompenserar de kostnader som uppstår på grund av trängseleffekter. Vidare erbjuder landsbygden resurser i form av skog, jordbruksmark, vatten, mineraler och natur- och kulturmiljöer. Landsbygden kan därför erbjuda en attraktiv produktionsmiljö för näringar som drar nytta av landsbygdens resurser och låga lokalkostnader. 9 En kommuns specialisering inom en särskild bransch visar på vilka branscher som är vanliga i kommunen. De mönster som ses i tabell 10 är vad man kan förvänta sig från ekonomisk teori. Stadskommuner har en konkurrensfördel i sektorer där den lokala marknaden är av stor betydelse som finansiell verksamhet och fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. För dessa sektorer har regiontyperna stads-och storstadsområden en högre andel företag inom branschen än genomsnittet i Sverige. Här har landsbygden en lägre andel företag inom branschen än genomsnittet. Tabell 10. Branscher med hög respektive låg specialisering, per regiontyp 2010 a Hög specialisering b Låg specialisering c Gles landsbygd Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Partihandel och detaljhandel El, gas, värme och vatten Finansiell verksamhet Offentlig förvaltning och försvar Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Hälso- och sjukvård; sociala tjänster Samhälls- och personliga tjänster Landsbygd Jordbruk, jakt och skogsbruk Finansiell verksamhet Utvinning av mineral Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster El, gas, värme och vatten Offentlig förvaltning och försvar Stadsområden Fiske Storstadsområden Finansiell verksamhet Jordbruk, jakt och skogsbruk Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Utvinning av mineral El, gas, värme och vatten a Specialiseringskvoter för alla branscher, per regiontyp, finns i bilaga 10.1. b Specialiseringskvoter över 1,3. c Specialiseringskvoter under 0,7. Källa: raps, egen bearbetning 8 Krugman (1991) 9 Jordbruksverket (2012) 25

Statistik över antal besöksnätter visar att det främst är fjällvärlden och kust områdena som attraherar besökare utanför storstäderna. För branscherna jordbruk, jakt och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral, el, gas, värme och vatten är landsbygdens resurser av stor betydelse. I dessa branscher har landsbygden en högre andel företag inom branschen än genomsnittet i Sverige och staden en lägre andel företag inom branschen än genomsnittet. Inom vissa branscher finns inget som visar på några konkurrensfördelar eller konkurrensnackdelar för stads- och landsbygdskommuner. Detta är fallet för tillverkning, byggverksamhet, hotell och restaurang, samt transport och kommunikation. Andelen arbetsställen inom byggverksamhet är likartad i de fyra regiontyperna. Regiontyperna storstadsområden och gles landsbygd har en högre andel företag inom branschen hotell och restaurang än genomsnittet i Sverige och de övriga två regiontyperna har en andel under genomsnittet. Det kan bero på att både storleken av den lokala marknaden och de resurser som finns i gles landsbygd påverkar var arbetsställen i sektorn lokaliseras. Statistik över antal besöksnätter visar att det främst är fjällvärlden och kustområdena som attraherar besökare utanför storstäderna 10. 10 Jordbruksverket (2012) 26

3 Antalet anställda per arbetsställe Det finns ungefär lika stor andel arbetsplatser av olika storlekar i regiontyperna. De flesta arbetsställena har inga eller få anställda. Generellt har antalet arbetsställen procentuellt ökat i alla anställningsklasser för både land och stad. Stad har en högre tillväxt än landsbygden, förutom för anställningsklassen 0 anställda och i anställningsklassen 250 eller fler anställda. Det finns en tydlig trend på landsbygden att arbetsställen med minskande antal sysselsatta har en hög andel sysselsatta kvinnor samtidigt som arbetsställen med ökande antal sysselsatta har en låg andel sysselsatta kvinnor. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

Fördelningen av andelen arbetsställen per anställningsklass var likartad i stad och land, år 2010. Figur 11 visar att andelen arbetsställen med 0 anställda är jämförelsevis hög på landsbygden. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 250 eller fler anställda 0 20 40 60 80 Andel arbetsställen (%) Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 11. Andel arbetsställen per anställningsklass och respektive regiontyp 2010 Källa: raps, egen bearbetning Andelen arbetsställen per anställningsklass har också en likartad fördelning inom olika branscher, men fördelningen kan variera mellan branscherna. Jordbruk, jakt och skogsbruk och fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster är två branscher där de flesta arbetsställen har få eller inga anställda, se figur 12. Hur arbetsställen är fördelade mellan olika anställningsklasser i olika branscher skiljer sig inte mycket från hur fördelningen ser ut i landet. Tillväxten är högst inom anställningsklassen 1 4 anställda, en ökning med nästan 22 procent eller 14 917 arbetsställen. 29

Jordbruk, jakt och skogsbruk Tillverkning 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50 eller fler anställda 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50 eller fler anställda 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Partihandel och detaljhandel etc Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50 eller fler anställda 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50 eller fler anställda 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Andel arbetsställen (%) Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 12. Andel arbetsställen per anställningsklasser i fyra branscher, per regiontyp 2010 Källa: raps, egen bearbetning Generellt har antalet arbetsställen ökat procentuellt i alla anställningsklasser för både land och stad mellan åren 2005 och 2010, se figur 13. Städer har en högre tillväxt än landsbygder, förutom för anställningsklassen 0 anställda och i anställningsklassen 250 eller fler anställda. I dem har landsbygd respektive gles landsbygd en högre tillväxttakt än storstadsområden. Tillväxten har varit högst i storstadsområden inom alla anställningsklasser, förutom i anställningsklassen 250 eller fler anställda. Tillväxten är högst inom anställningsklassen 1 4 anställda, en ökning med nästan 22 procent eller 14 917 arbetsställen. Tillväxten har varit lägst för gles landsbygd i alla klasser, förutom i anställningsklassen 250 eller fler anställda där en ökning med över 16 procent representerar en ökning av antal arbetsställen från 18 till 21 stycken. I samma anställningsklass observerar vi att antalet arbetsställen har minskat på landsbygden med cirka 3 procent eller 11 arbetsställen. I anställningsklassen 50 249 anställda har antalet arbetsställen minskat under perioden med nästan 2 procent, vilket motsvarar 7 arbetsställen. 30

0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 250 eller fler anställda -5 0 5 10 15 20 % Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 13. Procentuell förändring av antalet arbetsställen per anställningsklass 2005 2010 och respektive regiontyp Källa: raps, egen bearbetning 31

3.1 Kvinnors arbetsplatser försvinner på landsbygden Det finns en tydlig trend på lands bygden att arbetsställen där antalet sysselsatta minskar har en hög andel sysselsatta kvinnor. Efter 2005 har generellt antalet anställda i nya arbetsställen varit högre än tidigare sysselsatta i nedlagda arbetsställen, se figur 14. Generellt under hela perioden, 2000 2010, har andelen sysselsatta i nya arbetsställen i relation till sysselsatta i nedlagda varit högre i städer, jämfört med i landsbygder. En förklaring till detta är att det skapas fler nya arbetsställen jämfört med hur många arbetsställen som lägger ner i städer, se avsnitt 1.2.1. Kvot sysselsatta, nya/nerlagda 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 2000 2005 2010 År Gles Landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 14. Antalet sysselsatta i nya arbetsställen i relation till antalet sysselsatta i nedlagda arbetsställen åren 2000 2010, per regiontyp Källa: raps, egen bearbetning Andelen sysselsatta kvinnor i relation till totalt antal sysselsatta i nya och nedlagda arbetsställen är lägre på landsbygden, se tabell 11. Det finns en tydlig trend på landsbygden att arbetsställen där antalet sysselsatta minskar har en hög andel sysselsatta kvinnor. Samtidigt har arbetsställen där antalet sysselsatta ökar en lägre andel sysselsatta kvinnor. Andelen varierar dock stort mellan kommuner och inte minst inom region typerna, se figur 15. Bland de fem kommuner med lägst andel sysselsatta kvinnor i nya arbetsställen finns två kommuner i regiontypen stadsområden, Grästorp och Habo. Grästorp har den lägsta andelen i Sverige, 18 procent, se tabell 12. De resterande tre kommunerna, Åsele, Bjurholm och Älvdalen, finns i gles landsbygd. Bland de fem kommuner med högst andel sysselsatta kvinnor i Sverige finns kommuner i regiontyperna landsbygd och storstadsområden. Högst andel har Vadstena, 54 procent. 32

Tabell 11. Andel kvinnor av sysselsatta i nya, nedlagda och kvarvarande arbetsställen med ökande eller minskande antal sysselsatta år 2010, i procent Nya % Nedlagda % Kvarvarande, ökande % Kvarvarande, minskande % Gles Landsbygd 34 34 46 54 Landsbygd 37 35 46 51 Stadsområden 39 39 50 50 Storstadsområden 41 39 49 49 Källa: raps, egen bearbetning Figur 15. Andel kvinnor av sysselsatta i nya arbetsställen år 2010, procent Källa: raps, egen bearbetning Tabell 12. Tio kommuner med högst/lägst andel sysselsatta kvinnor vid nya arbetsställen, 2010 Kommun Regiontyp Andel kvinnor (%) Grästorp Stadsområden 18 Åsele Gles Landsbygd 20 Bjurholm Gles Landsbygd 21 Habo Stadsområden 21 Älvdalen Gles Landsbygd 22 Leksand Landsbygd 49 Sundbyberg Storstadsområden 49 Stenungsund Storstadsområden 49 Höganäs Landsbygd 51 Vadstena Landsbygd 54 Källa: raps, egen bearbetning 33

4 Omsättning och arbetsställen Omsättning per arbetsställe ökade mest på landsbygden under perioden 2005 2010. Omsättningen per arbetsställe som redovisar moms är högre i stadsområden än på landsbygden. Detta gäller i alla anställningsklasser förutom i kategorierna 0 anställda och 250 eller fler anställda. Bland annat anställningsklass gör att omsättning per arbetsställe varierar både inom och mellan de olika regiontyperna under perioden 2005 2010. Endast i anställningsklasserna 10 49 anställda och 50 249 anställda ökar omsättning per arbetsställe i alla typer av regioner. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

Omsättningen per arbetsställe som redovisar moms är högre i stad än på landsbygden. Högst är omsättningen per arbetsställe i storstadsområden och lägst i gles landsbygd, se figur 16. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden 0 2 4 6 8 10 Omsättning per arbetsställe (mkr) Figur 16. Omsättning per arbetsställe a som redovisar mervärdesskatt, i respektive regiontyp 2010 a Omsättning per arbetsställe är här beräknat genom att dividera total omsättning i en given region med antalet arbetsställen som redovisar mervärdesskatt i samma region. Källa: raps, egen bearbetning Omsättningen per arbetsställen som redovisar moms är högre i stad än på landsbygden. Samma mönster finns inom alla anställningsklasser förutom i anställningsklassen 250 eller fler anställda och 0 anställda, se figur 17. I dessa anställningsklasser har landsbygd en högre omsättning per arbetsställe än stadsområden. 35

0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 0 1 2 3 4 5 6 7 10-49 anställda 50-249 anställda 0 20 40 60 80 100 120 250 eller fler anställda 0 200 400 600 800 1000 Omsättning per arbetsställe (mkr) Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 17. Omsättning per arbetsställe a som redovisar mervärdesskatt år 2010, i respektive regiontyp och anställningsklass a Omsättning per arbetsställe är här beräknat genom att dividera total omsättning i en given region med antalet arbetsställen som redovisar mervärdesskatt i samma region. Källa: raps, egen bearbetning Notera att de fyra regiontyperna inte är lika vad gäller omsättning per arbetsställe, se figur 18. Figur 18. Omsättning per arbetsställe i Sveriges kommuner år 2010 (mkr) Källa: raps, egen bearbetning 36

4.1 Störst ökad omsättning på landsbygden Omsättningen per arbetsställe som redovisar moms har ökat i alla regiontyper, under perioden 2005 2010, se figur 19. Högst procentuell förändring kan observeras för landsbygden och regiontypen gles landsbygd. Lägst är den procentuella förändringen i stadsområden. Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden 0 5 10 15 20 % Figur 19. Procentuell förändring av omsättning i mkr per arbetsställe a som redovisar mervärdesskatt 2005 2010, i respektive typ av region a Omsättning per arbetsställe är här beräknat genom att dividera total omsättning i en given region med antalet arbetsställen som redovisar mervärdesskatt i samma region. Källa: raps, egen bearbetning Omsättning per arbetsställe varierar under perioden inom och mellan anställningsklasser för de olika regiontyperna, se figur 20. Endast i anställningsklasserna 10 49 anställda och 50 249 anställda ökar omsättning per arbetsställe i alla regiontyper. Anställningsklassen 10 49 anställda ökar mest i regiontypen gles landsbygd medan klassen 0 anställda minskar. Landsbygd ökar mest i anställningsklassen 0 anställda och minst i kategorin 1-4 anställda. Regiontyperna stadsområden och storstadsområden ökar mest under perioden i anställningsklasserna 50 249 anställda och 0 anställda. Omsättning per arbetsställe minskar i anställningsklasserna 1-4 anställda och 5-9 anställda för storstadsområden. I anställningsklassen 250 eller fler anställda minskar omsättning per arbetsställe i stadsområden. 37