innehåll 93 Utredning om löner och arvoden 96 Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige, förvaltningsråd och styrelse 100 Metsä Groups ledningsgrupp

Metsä group Bokslut 2014

innehåll 2 Styrelsens verksamhetsberättelse 9 Förslag till vinstdisposition KONCERNEN 10 Rapport över totalresultat 11 Balansräkning 12 Rapport över förändringar i eget kapital 13 Rapport över kassaflöden 14 Noter till bokslutet MODERFÖRETAGET 71 Resultaträkning 72 Balansräkning 73 Finansieringsanalys 75 Noter till bokslutet 84 Förvaltningsrådets utlåtande 85 Revisionsberättelse 86 Kvartalsjämförelser 87 Fem år i siffror FÖRVALTNING 88 Utredning om företagsstyrningssystemet 93 Utredning om löner och arvoden 96 Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige, förvaltningsråd och styrelse 100 Metsä Groups ledningsgrupp UTGIVARE Metsä Group Koncernkommunikation communications@metsagroup.com Metsä Groups årsrapport och bokslut publiceras på finska, svenska och engelska. Metsä Group publicerar också en separat rapport om hållbar utveckling på engelska. Publikationerna finns i PDF-format på webbplatserna www.metsagroup.fi och www.metsagroup.com. Metsä Board och Metsä Fibre publicerar sina egna årsredovisningar. Årsrapport 2014 Sustainability Report 2014

METSÄ GROUP omsättning 5,0 miljarder euro 2014 5,0 moderföretag Metsäliitto Osuuskunta ägs av cirka 122 000 finska skogsägare 122 000 verksam i cirka 30 länder 30 sysselsätter cirka 10 500 personer 10 500 omsättning MILJ. EURO 10 11 12 13 14 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 RÖRELSERESULTAT EXKL. POSTER AV ENGÅNGS KARAKTäR MILJ. EURO 10 11 12 13 14 600 500 400 300 200 100 0 AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV engångskaraktär % 10 11 12 13 14 15 12 9 6 3 0 investeringar milj. EURO 10 11 12 13 14 250 200 150 100 50 0 omsättning PER MARKNADSOMRÅDE % FINLAND 19 TYSKLAND 13 STORBRITANNIEN 10 ITALiEN 5 FRANKRIKE 5 SVERIGE 5 polen 3 norge 2 ÖVRIGa EUROPA 18 ÖVRIGA LÄNDER 20 Nettokassaflöde från rörelsen milj. EURO Räntebärande nettoskuld milj. EURO nettoskuldsättning % Soliditet % 10 11 12 13 14 700 600 500 400 300 200 100 0 10 11 12 13 14 2 000 1 500 1 000 500 0 10 11 12 13 14 150 120 90 60 30 0 10 11 12 13 14 40 30 20 10 0

Styrelsens Verksamhetsberättelse 2014 OMSÄTTNING OCH RESULTAT Metsä Groups omsättning för 2014 var 4 970,3 miljoner euro, dvs. den var i stort sett på samma nivå som före-gående år (2013: 4 938,7 och 2012: 5 001,0). Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 418,1 miljoner euro (2013: 342,9 och 2012: 255,7), dvs. 8,4 procent av omsättningen (2013: 6,9 och 2012: 5,1). Rörelseresultatet förbättrades främst tack vare de högre barrmassapriserna, de ökade leveransvolymerna för falskartong och vit nyfiberliner och de ökade försäljningspriserna på träprodukter samt de genomförda effektiviseringsprogrammen. De poster av engångskaraktär som redovisats i Metsä Groups rörelseresultat uppgick till -1,3 miljoner euro netto (2013: -7,9) och 2012: -14,2). Den viktigaste posten var försäljningen av B-aktierna i Pohjolan Voima Oy till Kymppivoima Oy för 75,0 miljoner euro. Realisationsvinsten på försäljningen som redovisades i rörelseresultatet var 70,3 miljoner euro. Den positiva effekten av affären på koncernens eget kapital var dock obetydlig, eftersom aktierna i Pohjolan Voima värderades till verkligt värde i koncernen. Övriga stora poster av engångskaraktär var realisationsvinsterna för fastigheterna i Niemenranta i Tammerfors på 32,1 miljoner euro, det skadestånd på 59,2 miljoner euro som betalades till UPM-Kymmene Abp, nedskrivningsförlusten för Metsä Boards bruk Gohrsmühle på 26,1 miljoner euro och kostnadsavsättningarna för Metsä Boards bruk i Husum på 13,4 miljoner euro. Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 416,9 miljoner euro (2013: 335,0 och 2012: 241,5). Andelen i intresse- och samriskföretagens resultat var 16,4 miljoner euro (2013: 9,6 och 2012: 4,8), de finansiella intäkterna var 6,5 miljoner euro (2013: 8,3 och 2012: 15,3), de finansiella kursdifferenserna 2,7 miljoner euro (2013: -4,6 och 2012: 2,4) och de finansiella kostnaderna 112,6 miljoner euro (2013: 124,5 och 2012: 130,8). I de finansiella kostnaderna ingår en post av engångskaraktär på 7,6 miljoner euro, som hänför sig till ett skadestånd till UPM, samt en kostnad på cirka 6 miljoner euro, som hänför sig till en tidigarelagd återbetalning av Metsä Boards lån. I de finansiella kostnaderna för jämförelseperioden ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljoner euro, som hänför sig till en tidigarelagd återbetalning av Metsä Boards USD-lån. Resultatet för 2014 före skatt var 329,9 miljoner euro (2013: 223,8 och 2012: 133,2) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, var 69,7 miljoner euro (2013: 35,1 och 2012: 31,8). Resultatet för perioden uppgick till 260,3 miljoner euro (2013: 188,7 och 2012: 101,4). Avkastningen på Metsä Groups sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 11,4 procent (2013: 9,1 och 2012: 7,1) och avkastningen på eget kapital 13,4 procent (2013: 10,3 och 2012: 6,9). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 11,1 procent (2013: 8,9 och 2012: 6,7) och avkastningen på eget kapital 13,0 procent (2013: 9,9 och 2012: 6,1). BALANS OCH FINANSIERING Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 725,0 miljoner euro i slutet av december (2013: 1 189,9 och 2012: 1 168,7). Av detta var 947,9 miljoner euro (2013: 454,4 och 2012: 519,4) likvida medel och placeringar och 777,1 miljoner euro (2013: 735,5 och 2012: 649,3) bindande kreditfaciliteter som redovisas utanför balansräkningen. Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 173,3 miljoner euro (2013: 174,7 och 2012: 526,5). I slutet av december var koncernens soliditet 37,9 procent (2013: 37,9 och 2012: 34,7) och nettoskuldsättningsgrad 46 procent (2013: 77 och 2012: 87). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 938,2 miljoner euro (2013: 1 510,2 och 2012: 1 609,3). Nettokassaflödet från rörelsen var 617,3 miljoner euro (2013: 315,3 och 2012: 257,1). Av rörelsekapitalet frigjordes under året 198,6 miljoner euro (2013: ökade 47,7 och 2012: frigjordes 82,1). Rörelsekapitalet har minskat till följd av att nya instrument för finansiering av rörelsekapitalet har införts. I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 63,0 procent och nettoskuldsättningen 12 procent (2013: 60,8 och 17). Under 2014 ökade medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital med totalt 69,6 miljoner euro (61,8). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,8 miljoner euro (2,7). A-insatserna i tillläggsandelskapitalet ökade med 42,9 miljoner euro (38,9) och B-insatserna med 23,9 miljoner euro (34,6). I ökningen av B-tilläggsandelskapitalet för 2013 ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2014 förfaller 34,3 miljoner euro (26,4) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning 1.7.2015. Metsä Board emitterade i mars ett masskuldebrevslån på 225 miljoner euro utan säkerhet. Lånet förfaller 13.3.2019, och den fasta årliga kupongräntan är 4,0 procent. I mars ingick Metsä Board även ett nytt syndikerat kreditavtal utan säkerhet. Det nya arrangemanget består av ett lån på 150 miljoner euro och en kreditlimit på 100 miljoner euro, som förfaller i mars 2018. Medlen från finansieringsarrangemangen användes huvudsakligen till en tidigarelagd återbetalning av det lån på 350 miljoner euro mot säkerhet som skulle förfalla i mars 2016. Med den nya kreditlimiten ersattes den outnyttjade kreditlimiten på 100 miljoner euro som skulle förfalla i maj 2015. I november höjde Moody s Investors Service Metsä Boards kreditvärdighet från nivå B2 till B1. Värderingsutsikterna är positiva. Höjningen av kreditvärdigheten påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader. PERSONAL Under året sysselsatte Metsä Group i medeltal 10 775 personer (2013: 11 216 och 2012: 11 986). I slutet av december var antalet koncernanställda 10 410 personer (2013: 10 736 och 2012: 11 447), av vilka 5 131 (2013: 5 227 och 2012: 5 414) arbetade i Finland och 5 279 (2013: 5 509 och 2012: 6 033) utomlands. Personalomsättningen under räkenskapsperioden var 7,4 procent (2013: 9,5 och 2012: 20,0) och anställningens medellängd var 16,8 år (2013: 16,7 och 2012: 16,3). Utbetalade löner och arvoden inklusive aktiebonusersättningar var 469,6 miljoner euro (2013:466,6 och 2012: 469,3). I slutet av december sysselsatte Metsäliitto Osuuskunta 2 471 personer (2013: 2 579 och 2012: 2 645). Moderföretaget utbetalade 107,3 miljoner euro (2013: 105,3 och 2012: 97,1) i löner och arvoden. Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direktörer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppfö- 2 BOKSLUT 2014 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

randekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att utbilda samtliga anställda i uppförandekoden. Utbildningarna startade hösten 2011 och före utgången av 2014 hade cirka 94 procent av tjänstemännen (2013: 93 och 2012: 73) genomgått utbildningen. Andelen personer som genomgått utbildningen före utgången av 2014 var 72 procent av hela personalen. Koncernens personaladministration och affärsområden har startat förberedelserna för den kommande pensionsvågen genom utveckling av chefsarbetet, satsning på arbetshälsan och säkerheten i arbetet samt genom förberedelser för kommande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Metsäteollisuus ry:s skolkampanj, vars syfte var att presentera de mångsidiga karriärmöjligheter som skogsbranschen kan erbjuda för elever i högstadiet. Säkerhet i arbetet har högsta prioritet hos Metsä Group. Det arbetssäkerhetsarbete som utförs i alla affärsområden stöder verksamhetens kontinuerliga utveckling och bidrar till att koncernens målsättningar uppnås. Vår målsättning är att minska antalet arbetsolyckor som leder till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är noll arbetsolyckor. År 2014 minskade antalet olyckor som medförde frånvaro med 15 procent till 11,2 olyckor per en miljon arbetstimmar (2013: 13,2 och 2012: 15,7). Under redovisningsperioden inträffade inga olyckor med dödlig utgång i produktionen (2013: 1 och 2012: 1). Sjukfrånvaron inom koncernen var 4 procent (2013: 4,0 och 2012: 4,1) av den regelbundna arbetstiden. Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten bidrar till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse och hjälper även affärsområdena att uppnå sina strategiska mål. På skalan 4 10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap uppnåddes resultatet 8,2 på koncernnivå (2013: 8,3). Resultaten av den första enkäten från 2013 tillvaratas i arbetet för att förbättra personalens arbetstillfredsställelse och arbetshälsa samt affärsområdenas effektivitet. MEDLEMMAR I slutet av året hade Metsäliitto Osuuskunta 121 941 medlemmar (2013: 123 275 och 2012: 124 255). Under 2014 har 2 961 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 4 295 medlemmar avgått. INVESTERINGAR Metsä Groups investeringar i materiella anläggningstillgångar var 143,0 miljoner euro (2013: 213,5 och 2012: 204,5). FÖRVÄRV OCH FÖRSÄLJNING AV AKTIER I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom ett aktieförvärv av Jozef Antošík. Aktierna representerade totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent av Metsä Tissue och Jozef Antošík 9 procent. I april sålde Metsä Fibre totalt 170 000 B-aktier i Pohjolan Voima Oy till Kymppivoima Oy för 75 miljoner euro. Aktierna berättigar till köp av cirka 200 000 MWh elektricitet per år från Teollisuuden Voima Oyj:s anläggningar (OL1 och OL2). I juni sålde Metsäliitto Osuuskunta hela aktiestocken i Metsä Wood Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Samtidigt kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete i råvaruinköp samt i försäljning av slut- och biprodukter. Metsäliitto Osuuskunta ingick i december ett avtal om försäljning av hela aktiestocken i Metsä Woods dotterbolag Burt Boulton and Haywood Ltd i Storbritannien till ScanPole Ltd, som är ett dotterbolag till Iivari Mononen Oy. Därmed har Metsä Wood avvecklat sin stolpverksamhet. Affären slutfördes i februari 2015. Affären har inte någon större inverkan på koncernens resultat. UTVECKLING AV AFFÄRSVERKSAMHETEN Metsä Fibre planerar att bygga en bioproduktfabrik i Äänekoski som ska ersätta det nuvarande massabruket. Bygget kommer att kosta cirka 1,1 miljarder euro. Fabrikens årliga massakapacitet skulle vara 1,3 miljoner ton, vilket är cirka 800 000 ton mer än den nuvarande produktionen i Äänekoski. Om förutsättningarna för investeringen uppfylls avser Metsä Fibre att våren 2015 fatta sitt investeringsbeslut. I detta fall skulle igångkörning av fabriken ske under 2017. Metsä Board meddelade i december att man inleder nya åtgärder för att slutföra sin omstrukturering till kartongbolag och investerar cirka 170 miljoner euro i en ny falskartongmaskin vid bruket i Husum i Sverige. Maskinen kommer att ha en produktionskapacitet på cirka 400 000 ton om året och den kommer att tas i drift i början av 2016. Den förväntas uppnå full produktionseffekt före utgången av 2016. Planen är att merparten av pappersproduktionen vid Husums bruk ska upphöra i slutet av 2015 och helt före utgången av 2017. Metsä Board planerar även nya åtgärder för att eliminera förlusterna vid bruket Gohrsmühle i Tyskland. Det primära målet är att sälja bruket under den första halvan av 2015. Om en försäljning inte blir av enligt den fastslagna tidsplanen inleder Metsä Board andra åtgärder för att eliminera brukets förluster. Bruket Gohrsmühle har cirka 480 anställda. Huvudprodukterna är gjutbestruket specialpapper och etikettpapper. Bruket hade 2014 en omsättning på cirka 90 miljoner euro och en rörelseförlust på cirka 20 miljoner euro. Metsä Board planerar att finansiera de ovannämnda åtgärderna med befintliga kassamedel, kreditlimiter, det operativa kassaflödet och eventuellt också med en teckningsrättsemission på cirka 100 miljoner euro genom ett emissionsbemyndigande som bolagsstämman beviljat styrelsen. Målet är att genomföra emissionen under det första kvartalet 2015. Metsäliitto Osuuskunta har förbundit sig att delta i den eventuella emissionen enligt sin ägarandel med cirka 43 miljoner euro. AFFÄRSOMRÅDEN Virkesanskaffning och skogstjänster För år 2014 redovisar Metsä Forest en omsättning på 1 575,0 miljoner euro (2013: 1 561,0) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär på 28,2 miljoner euro (27,8). Virkesutbudet var hela året gott, och rotpriserna var stabila. Det milda vintervädret under årets sista kvartal försvårade inköp och drivning av stämplingsposter. Metsä Forest köpte alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. Anskaffningsmöjligheterna inom skogsenergi försämrades av det dåliga marknadsläget i hela Östersjöområdet. Leveranserna till produktionsanläggningarna fortsatte enligt planerna. Under 2014 levererade Metsä Forest cirka 30,2 miljoner kubikmeter (29,6) virke till sina kunder. Cirka 85 procent gick till industrin i Finland. Merparten av virket i Finland köptes av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Virkesutbudet i Ryssland var i början av året något lägre än normalt på grund av den milda vintern. I slutet av året ökade utbudet till följd av den kraftigt försvagade rubeln. I Baltikum rådde det brist på timmer STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2014 3

under hela året, men utbudet av barrmassaved var stort. I Sverige fortsatte överskottet på barrmassaved och delvis även på björkmassaved under hela året. Försäljningen och genomförandet av skogsvårdstjänsterna fortsatte att växa, och Metsä Forest närmar sig den marknadsposition som eftersträvats. Metsä Forest levererade skogsägare rekordmånga 23 miljoner trädplantor. Lagen om skogsvårdsföreningar ändrades i början av 2015, och en ny registreringsorganisation ska bildas för Finlands PEFC-certifiering, som ska stöda den regionala skogscertifieringen. Ägarmedlemmarna kan under övergångsperioden kostnadsfritt ansluta sig till Metsä Groups PEFC-gruppcertifikat. Träproduktindustri För år 2014 redovisar Metsä Wood en omsättning på 896,9 miljoner euro (2013: 899,7) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär på 37,2 miljoner euro (15,4). Rörelseresultatet var klart bättre än föregående år tack vare de högre försäljningspriserna, de effektiviseringsprogram som genomfördes och nedläggningen av olönsamma enheter. Den relativt stora efterfrågan i Finland och på huvudmarknaden i Europa under första halvåret avtog under det andra halvåret. Osäkerheten beträffande de ekonomiska utsikterna och effekten av den politiska instabiliteten minskade byggverksamheten. I Storbritannien och Skandinavien var utvecklingen inom byggande fortsatt positiv. I Asien ökade efterfrågan mot slutet av året med undantag av Japan, där efterfrågan minskade från och med våren. Den ekonomiska tillväxten i USA och dollarn som stärktes under året ökade indirekt efterfrågan på nordiska träprodukter. Marknadsbalansen för sågat virke försvagades efter början av året. Produktionen av sågat nordiskt virke ökade med 7 10 procent, vilket framför allt medförde ett överskott på sågat granvirke. Genomsnittspriserna för leveranserna visade en nedgående tendens under andra halvåret, och lönsamheten för sågverksamheten försämrades i och med de sjunkande priserna, trots att råvarupriset var lägre. Inom Metsä Woods sågverksindustri genomfördes marknadsbaserade produktionsbegränsningar vid årsskiftet. Användningen av plywoodprodukter ökade globalt. Tack vare produktionsförbättrande åtgärder utvecklades lönsamheten positivt mot slutet av året. Även försäljningen av Kerto ökade från föregående år. Försäljningen försvagades dock under året på huvudmarknaden med undantag av Storbritannien, där byggverksamheten var fortsatt aktiv under hela året. Produktionen begränsades marknadsbaserat under sista kvartalet. I juli meddelade Metsä Wood att sågverket i Karihaara stängs för gott. Produktionen har legat nere, och hela personalen har varit oavbrutet permitterad sedan juni 2009. I augusti sålde Metsäliitto Osuuskunta hela aktiestocken i Metsä Wood Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Samtidigt kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete inom råvaruinköp och försäljning av slut- och biprodukter. Metsä Wood sålde förädlings- och distributionsenheten för tryckimpregnerat virke i Kaskö till Aureskosken Jalostetehdas Oy i december. Samtidigt kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete inom sågvaru- och energileveranser. I december ingick Metsä Wood agentur- och distributionsavtal med Itochu Kenzai Corporation om försäljning av sågat virke på den japanska marknaden. Metsä Wood startade i oktober ett resultatförbättringsprogram, som består av försäljningstillväxtprojekt, kostnadsbesparingar och strukturella ändringar. I och med programmet uppskattas behovet av personalminskningar till cirka 200 årsverken, varav cirka 140 årsverken i Finland. Enligt planen ska personalminskningarna ske stegvis under de närmaste två åren. Massaindustri Metsä Fibres omsättning för 2014 var 1 295,7 miljoner euro (2013: 1 314,0) och rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär 207,5 miljoner euro (196,6). De främsta orsakerna till det förbättrade resultatet var högre barrmassapriser samt lägre priser för träråvara och övriga råvaror jämfört med året innan. Leveransvolymerna minskade, vilket hade en negativ inverkan på omsättningen och resultatet. Marknadspriserna för barrmassa i utländsk valuta var i genomsnitt 8 procent högre och för lövmassa 6 procent lägre än under 2013. Marknaden för barrmassa var i balans och för lövmassa ökade utbudet i och med den nya kapaciteten. Leveransvolymen för massa var 2 246 000 ton (2 297 000). Andelen barrmassa av leveranserna var cirka 76 procent och andelen lövmassa cirka 24 procent. De viktigaste investeringarna för Metsä Fibre under 2014 var förnyelsen av bottnen på sodapannan och moderniseringen av luftsystemet samt förnyelsen av flissilon med dess behandlingssystem för luktgaser vid bruket i Joutseno. Investeringarna förbättrade brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet samt minskade kväveoxidutsläppen i rökgaserna och luktgasutsläppen. Vid bruket i Kemi fortsatte moderniseringen av automationssystemet för fiberlinjen. Hela investeringsprojektet blir klart under 2015. Genom modernisering av systemet säkerställs en störningsfri funktion i brukets processtyrning. Metsä Fibre förbereder bygget av en bioproduktfabrik i Äänekoski på det område där det nuvarande massabruket ligger. Projektet fortsätter som planerat. Om förutsättningarna för investeringen uppfylls kommer investeringsbeslutet om byggprojektet att fattas under våren. Under sista kvartalet påbörjades förberedelserna av bruksområdet genom att man inledde rivningsarbetena för det massabruk som lades ner 1985. Bioproduktfabrikens tekniska planering och bioproduktkonceptets planering samt miljökonsekvensbedömningen och miljötillståndsprocessen slutfördes i januari 2015. I januari 2015 beviljade regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland miljötillstånd och vattenhushållningstillstånd för den planerade bioproduktfabriken. Nordsjö hamn i Helsingfors utsågs till exporthamn för fabriken. Om bioproduktfabriken blir verklighet kommer exportleveranserna för massa att öka med 800 000 ton per år. Kartong- och pappersindustri För år 2014 redovisade Metsä Board en omsättning på 2 008,4 miljoner euro (2013: 2 019,3) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär på 136,5 miljoner euro (104,4). Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var bättre än föregående år tack vare de lägre produktionskostnaderna, de ökade leveransvolymerna för falskartong och vit nyfiberliner samt försvagningen av den svenska kronan mot euron. Rörelseresultatet försämrades däremot av att genomsnittspriserna och leveransvolymerna för bestruket och obestruket papper var lägre. Posterna av engångskaraktär som redovisats i rörelseresultatet 2014 var -19,9 miljoner euro netto (+9,2). De viktigaste posterna var realisationsvinsterna för en fastighetsaffär i Niemenranta i Tammerfors på 32,1 miljoner euro och realisationsvinsten för försäljningen av Metsä 4 BOKSLUT 2014 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Fibres aktier i Pohjolan Voima på 4,0 miljoner euro. På grund av den dåliga lönsamheten för bruket Gohrsmühle genomfördes en nedskrivning på 26,1 miljoner euro och en kostnadsavsättning på 13,4 miljoner euro för den planerade nedläggningen av pappers-produktionen vid Husums bruk. Ett skadestånd på 17,4 miljoner euro betalades till UPM-Kymmene i anslutning till Metsä Fibres aktieförvärv 2012. Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskaraktär var 116,5 miljoner euro (113,6). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive poster av engångskaraktär var 9,1 procent (6,4) och resultatet per aktie var 0,27 procent (0,17). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 7,7 procent (7,0) och resultatet per aktie var 0,21 procent (0,19). I slutet av december var Metsä Boards soliditet 39,2 procent och nettoskuldsättningsgrad 51 procent (31.12.2013: 40,7 och 70). I december meddelade Metsä Board att man förnyar sin ledarskapsoch rapporteringsstruktur för att försäkra sig om en lyckad implementering av sin tillväxtstrategi. Mjuk- och matlagningspapper Metsä Tissue redovisade under januari december en omsättning på 1 012,8 miljoner euro (2013: 1 004,0). Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 62,2 miljoner euro (54,7). Bakom den positiva resultatutvecklingen ligger ökade försäljningsvolymer och en förbättrad kostnadseffektivitet. Förändringarna i valutakurserna och massapriserna hade en ogynnsam inverkan på resultatet. Det biokraftverk som byggdes i anslutning till bruket i Mariestad i Sverige tas i kommersiellt bruk under första halvåret 2015. Kraftverket är byggt i samarbete med det lokala energibolaget KKAB. Metsä Tissues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro var 50 procent. Kraftverket producerar förnybar energi för fabriken och närområdet. I juni 2014 togs den nya förädlingslinjen för tillverkning av produkter för både konsumentbruk och storhushåll i drift vid bruket i Krapkowice i Polen. Vid bruket i Mariestad i Sverige byggdes en ny förädlingslinje för cirka 10 miljoner euro. Den togs i drift i slutet av året. Den grundläggande renoveringen av kraftverket i Mänttä 2014 förbättrade avsevärt brukets energieffektivitet och gav kostnadsbesparingar. Under 2014 minskade bruket energiförbrukningen med cirka 20 000 MWh och vattenförbrukningen med cirka 250 000 m 3, vilket motsvarar den årliga energi- och vattenförbrukningen för drygt tusen finländska småhus. Metsä Tissue lanserade 2014 ett flertal nya produkter, som till exempel nya Lambi-toalettpapper och Serla-näsdukar, Serla och Mola Hushållsark samt Serla Städprodukter. I östra Centraleuropa lanserades bland annat Mola- och Tento-konsumentprodukter i storförpackningar. I Slovakien startade produktionen av en mjukpappersförpackning som är avsedd för den internationella marknaden. Metsä Group deltog aktivt i planeringen och styrningen av FIBIC Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram. Dessutom deltog Metsä Group aktivt i forskningssamarbetet kring den biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium. Inom virkesanskaffning och skogstjänster gjordes 2014 stora satsningar på utvecklingen av nya datasystem. Projekten rörde utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom transport, drivning och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. För ägarmedlemmarna lanserades marknadens mest mångsidiga mobilversion av skogsbruksplanen, med vars hjälp skogsägare kan granska och uppdatera uppgifterna i sin skogsbruksplan oberoende av var de befinner sig. Metsä Wood fokuserade på den industriella tillverkningen och försäljningen av nordliga sågvaror, plywood och Kerto. Produkterna utvecklades kontinuerligt i samarbete med kunderna. Även processutveckling för att förbättra material- och energieffektiviteten under hela leveranskedjan var en integrerad del i träproduktindustrins utvecklingsarbete. År 2014 fokuserade Metsä Wood på vidareutveckling av träbyggandets stom- och konstruktionslösningar, såsom mellanbjälklagselement, beläggningar samt brand-, fukt- och mögelskydd för LNG-plywood och plywoodprodukter av den nya generationen. Utveckling av en värdeutbytesbaserad timmersortering, postningsspecifik mätning av timmer och styrning av en marknadsspecifik sortering var integrerade delar i förbättringen av utbytet för sågverken och sågvarorna. De möjligheter som investeringen i sågverket i Vilppula medförde utnyttjades ytterligare vid lanseringen av nya produkter, såsom nya sågmallar och speciella torra kvaliteter, på marknaden. Inom Metsä Board var det viktigaste målet inom forskning och utveckling att producera lättare fals- och linerkartonger utan att ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Under året lanserade Metsä Board nya produkter inom segmentet för livsmedelsförpackningar. Målsättningen är att utveckla produktegenskaperna så att produkternas miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Inom Metsä Fibre syftade processutvecklingen till att förbättra produktionseffektivitet och miljöprestanda och utreda affärsmöjligheterna för nya biomaterial. Metsä Fibre utvärderade bland annat behandlingstekniker för avloppsvatten och förgasning av slam i anslutning till en eventuell bioproduktfabrik. Dessutom deltog Metsä Fibre tillsammans med Metsä Board i den första programsökningen av ett nytt instrument för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt (Biobased Industries PPP). Metsä Tissues produktutveckling utgår från utvecklingen av konsumenternas situation och kundernas behov. Bolagets produktutveckling är koncentrerad i en teknikcentral i Tyskland. Under året lanserade Metsä Tissue ett flertal nya produkter för konsumentbruk och storhushåll. Nya produkter utvecklades även för detaljhandelns egna produktmärken. FORSKNING OCH UTVECKLING Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner euro (2013: 17,7 och 2012: 19,6) dvs. 0,4 procent av rörelsekostnaderna (2013: 0,4 ja 2012: 0,4). Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att förbättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och -tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland annat ökat utbyte av produktionen, effektivare energi- och vattenförbrukning samt optimal användning av biprodukterna. HÅLLBAR UTVECKLING Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling i hela värdekedjan. Styrningen av och målsättningarna för hållbar utveckling beaktas ur många aspekter, som produkter, råvaror, produktion och social påverkan. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden. Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Det virke som koncernen använder kan spåras till hundra procent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2014 5

principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verksamheten ska vara över 80 procent. År 2014 kom 84 procent av det virke som Metsä Group anskaffade från PEFC- och/eller FSC-certifierade skogar (2013: 82 och 2012: 82). Metsä Group beaktar klimatet och miljön i all sin verksamhet. När det gäller att bromsa klimatförändringarna är det viktigaste målet att fram till 2020 minska de fossila CO 2 -utsläppen i produktionen med 30 procent per producerat ton från nivån år 2009. Till följd av viktiga investeringar och utveckling av arbetsmetoderna uppnåddes målet redan under 2013, då koldioxidutsläppen var 32 procent lägre jämfört med utgångsnivån. Före utgången av 2014 hade de fossila CO 2 -utsläppen minskat med 36 procent. Av de bränslen som Metsä Group använder är 86 procent träbaserade biobränslen (2013: 85 och 2012: 83). Koncernens massaverksamhet är redan i dag till 140 procent självförsörjande när det gäller elproduktion. Bark och svartlut som är biprodukter inom affärsverksamheterna används inom bioenergiproduktion. Huvuddelen, 83 procent av totalenergin är koldioxidneutral (2013: 83 och 2012: 82). Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med sex procent sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten inom verksamheten med tio procent fram till 2020. Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen med tio procent jämfört med nivån 2010. Massaverksamheten, där vattenförbrukningen är stor i processerna, har investerat för att effektivisera återanvändningen av vatten. I och med det systematiska utvecklingsarbetet minskade vattenförbrukningen före utgången av 2014 med elva procent. År 2014 var den totala vattenförbrukningen 278 miljoner kubikmeter (2013: 302 och 2012: 258). Processvattenförbrukningen var 147 miljoner kubikmeter (2013: 146 och 2012: 149). Merparten av Metsä Groups produktionsanläggningar ligger i närheten av stora vattentillgångar, varför produktionsanläggningarna använder ytvatten till 99 procent. År 2014 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid (CO 2 ) 803 000 ton (2013: 855 000 och 2012: 962 000), biogenisk koldioxid 7 035 000 ton (2013: 7 070 000 ton och 2012: 6 884 000), kväveoxider (som NO2) 6 400 ton (2013: 6 500 och 2012: 6 400) och svavel (som SO2) 2 050 ton (2013: 2 160 och 2012: 1 700). Utsläppen i vattendrag var: fosfor 51 ton (2013: 54 och 2012: 50) och kemisk syreförbrukning (COD) 39 700 ton (2013: 42 900 och 2012: 43 600). Utsläppsmängden från Metsä Groups produktion ökade med 0,1 procent under 2014, medan produktionen ökade med 0,2 procent jämfört med året innan. Utsläppsmängden var 865 000 ton (2013: 843 000 och 2012: 689 000). Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall som produktionsanläggningarna genererar återvinns, i första hand genom återanvändning av materialen och därefter inom energiproduktionen. Mängden deponiavfall minimeras och består endast av ickeåtervinningsbart avfall. År 2014 uppgick mängden deponiavfall till 70 000 ton (2013: 76 000 och 2012: 81 000). I princip alla Metsä Groups produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001. Inga avvikelser med betydande miljökonsekvenser inträffade på Metsä Groups produktionsanläggningar under perioden. Tillståndsvillkoren överskreds några enstaka gånger, sex gånger till vattendragen och en gång till luften. Metsä Groups dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening. Metsäliittokoncernens miljöåtaganden år 2014 var 18,7 miljoner euro (2013: 28,2 och 2012: 26,6). Koncernens miljökostnader under 2014 var 48,6 miljoner euro (2013: 47,6 och 2012: 49,5) och bestod främst av produktionsanläggningarnas drifts-, utrustnings- och underhållskostnader, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader. Utöver sina egna funktioner förbinder sig Metsä Group till ansvarsfull verksamhet i hela leveranskedjan. Med undantag av virkesleveranserna kommer 87 procent (2013: 87) av alla anskaffningar från länder där koncernen har egen produktion. Sedan 2011 är målet att inkludera uppförandekoden i alla nya och förnyade leverantörsavtal. Före utgången av 2014 ingick uppförandekoden i 335 nya avtal (2013: 216 och 2012: 71), vilket utgör 70 procent av de nya leverantörsavtalen (2013: 50). Allt som allt ingår uppförandekoden för närvarande i 996 avtal. Metsä Group har som mål att identifiera och revidera alla nyckelråvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015. RISKHANTERING OCH RISKER Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten. Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott. Vid riskbedömningarna 2014 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga: Situationen i världsekonomin och euroområdet På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den europeiska ekonomin har stagnerat och någon återhämtning av marknaden är inte i sikte. Metsä Group söker tillväxt även utanför våra huvudmarknadsområden, framför allt i Nordamerika och Asien. Den fortsatt svaga utvecklingen av världsekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering. Situationen i Ukraina och Ryssland De internationella sanktionerna till följd av krisen i Ukraina har inte haft några direkta konsekvenser för Metsä Groups affärsverksamhet. En eventuellt fortsatt kris eller eventuella ytterligare sanktioner kan dock ha indirekta konsekvenser både för tillgången till träråvara och energi 6 BOKSLUT 2014 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

och för försäljningen av produkterna i Ryssland och Ukraina, vilket påverkar Metsä Groups resultat. Tillgång till finansiering Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena på finansmarknaden samt på koncernens eget ekonomiska läge. Förbättring av koncernens ekonomiska läge och stabilisering på finansmarknaden har haft en positiv inverkan på koncernens tillgång till finansiering och priset för finansiering. Om någon av dessa faktorer försvagades kraftigt skulle detta ha negativa konsekvenser på priset på och tillgången till det främmande kapital som Metsä Group behöver. Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor, schemalägga återbetalningen av lånen jämlikt och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning. Utöver en stark likviditet hade koncernen i slutet av 2014 uttagbara bindande kreditlimiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande. Affärsverksamhetens cykliska fluktuationer och konkurrensvillkor Metsä Group är verksamma inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan eventuella kapacitetsnedskärningar hos konkurrenterna eller industrins konsolideringsutveckling leda till prishöjningar Även större, långvariga valutakursändringar påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa. Efterfrågan och marknadspriset på massa Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- eller lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. På grund av nya investeringar har utbudet av lövmassa ökat, vilket kan ha en avsevärd effekt på massamarknaden och därigenom ha en negativ inverkan på hela Metsä Groups verksamhet och affärsverksamhetens resultat. Kreditrisker och övriga motpartsrisker Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2014. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera kreditövervakningsåtgärderna och -processerna. Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten. När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänns enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut. Utveckling av kundrelationer och tillväxtmål Fokus inom koncernens affärsverksamhet är nyckelkunder och att skapa nya kundrelationer bland annat genom att utveckla säljstrategier. I några av koncernens affärsverksamheter har man även satt upp tillväxtmål för vissa marknader eller produktsegment. Skulle dessa utvecklingsprojekt inom affärsverksamheten inte förverkligas enligt de satta målen, kan det ha en negativ inverkan på den aktuella affärsverksamhetens och koncernens resultat. Prisrisker med och tillgång till produktionsfaktorer De betydande förändringarna i de viktigaste produktionsfaktorerna, såsom virke, energi och kemikalier, eller eventuella problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och hota kontinuiteten av verksamheten och tillväxtplanerna för produktionen. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig ökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet. Även eventuella ändringar i den lagstiftning, reglering eller beskattning som rör de centrala produktionsfaktorerna kan medföra en betydande kostnadsökning för Metsä Group om de genomförs. Ansvarsrisker Olika typer av ansvarsrisker är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Dessa risker hanteras genom effektiva affärsprocesser, avtalsutbildning, ledarskapspraxis, kvalitetsledning och transparens i verksamheten. En del av affärsverksamhetens ansvarsrisker har skyddats genom försäkringar. Risk för avbrott i affärsverksamheten Stora skador (såsom bränder och maskinhaverier) i produktionsenheterna och allvarliga olyckor, exceptionella naturfenomen, miljöskador, allvarliga fel i datasystemen, arbetskonflikter, problem med leverans av de viktigaste råvarorna samt störningar i logistikkedjan kan avbryta affärsverksamheten. Vid långvariga avbrott i produktionen eller i kundleveranserna kan de ekonomiska förlusterna vara mycket stora. Det finns även risk för bestående förluster inom kundrelationer. Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncernens dataadministration) har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Huvuddelen av egendoms- och avbrottsriskerna vid produktionsanläggningarna har täckts av försäkringsavtal. Säkerhetsrisker Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll. Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hantering av krissituationer. Personal Metsä Group lägger stor vikt vid att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av ledarskapsutbildning, utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av ersättare och utveckling av bilden av oss som arbetsgivare. Metsä STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2014 7

Group förbereder sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker bland annat genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer. Traineeprogram startas efter behov. Finansieringsrisker Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena. Ändringar i andels- och tilläggsandelskapitalet Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning. Pågående rättsliga tvistefrågor I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustribolag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 202 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 65 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Utöver ovannämnda talan har i januari 2015 nya skadeståndstalan väckts av privatpersoner och sammanslutningar, vars belopp Metsäliitto inte ännu känner till. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj krävt att Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari 2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board skulle betala totalt 67 miljoner euro i skadestånd till UPM-Kymmene. BEREDSKAP FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER För riskerna bereder man sig genom identifiering och ansvarsfördelning av de centrala förvaltningsåtgärderna. Som en del av ledningen av affärsverksamheten följer man även upp ändringar i nyckelriskerna. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produktionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishanteringsplan. Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal: Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvarsförsäkring Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring Program för transportförsäkring Program för kreditförsäkring. UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN Metsä Forest köper virke i hela landet och i första hand stämplingsposter som ska drivas under barmarkstiden. Stämplingsposter för vinterdrivning köps i begränsad omfattning, eftersom en del av förra vinterns stämplingsposter på grund av det dåliga vädret blev kvar för drivning under denna vinter. Inom skogsvårdstjänsterna är målsättningen att fortsätta den starka tillväxten och att vara den mest eftertraktade partnern för ägarmedlemmarna. Trots säsongsvariationerna i efterfrågan förväntas försäljningen för träproduktindustrin att vara fortsatt stabil under första kvartalet 2015, jämfört med sista kvartalet 2014. Utsikterna för byggverksamheten i Europa och framför allt i Finland är utmanande. Konkurrensen på sågvarumarknaden, som lider av överskott, förväntas vara fortsatt hård, och det är möjligt att produktionsbegränsningarna måste fortsätta. Valutakurserna i de viktigaste konkurrentländerna har försvagats mer än för euron gentemot de huvudsakliga handelsvalutorna, vilket försämrar konkurrenskraften för den finländska träproduktindustrin. Efterfrågan på massa är fortsatt stabil, och inga tecken på snabba marknadsförändringar kan skönjas. Förstärkning av US-dollarn gentemot euron har förbättrat lönsamheten för massatillverkarna i euroområdet. Leveransvolymerna för kartong förväntas öka något under första kvartalet 2015 jämfört med föregående kvartal. Några större prisändringar på kartong finns inte i sikte för tillfället. Metsä Boards pappersleveranser beräknas öka något under första kvartalet, medan genomsnittspriset förväntas sjunka något. Priskonkurrensen inom detaljhandeln för mjuk- och matlagningspapper fortsätter att vara hård på samtliga marknader. Efterfrågan förväntas vara på samma nivå som under 2014. Utvecklingen av rörelseresultatet för Metsä Tissue påverkas framför allt av prisändringarna för energi och råvara samt av kvaliteten och den lokala tillgången på returpapper. Metsä Groups rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär förväntas under första kvartalet 2015 vara på ungefär samma nivå jämfört med det sista kvartalet 2014. FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2014 (5,5 + 1,0 procent för 2013). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5). Styrelsens förslag har i mars behandlats av Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd, som i sin tur gjort en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut på mötet i maj. 8 BOKSLUT 2014 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Förslag till vinstdisposition FÖR 2014 Metsäliitto Osuuskunta Euro Till fullmäktiges förfogande står räkenskapsperiodens överskott 65 145 495,35 balanserade vinstmedel från tidigare år 595 420 577,62 sammanlagt 660 566 072,97 Styrelsen föreslår, att till reservfond II överförs i enlighet med 13 1 mom. i stadgarna 3 257 274,77 samt dessutom 5,23 3 257 280,00 andelsränta betalas 5,5 % på inbetalt andelskapital 11 255 612,79 5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 28 956 117,14 4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B 5 471 658,77 45 683 388,70 bland balanserade vinstmedel lämnas 611 625 404,27 sammanlagt 660 566 072,97 Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande: Andelskapital 206 204 309,48 Tilläggsandelskapital A 597 627 724,33 Tilläggsandelskapital B 134 385 125,21 Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande kapital under väntetiden -47 328 440,59 Reservfond I 3 939 904,28 Reservfond II 67 401 740,00 Balanserad vinst 611 625 404,27 Eget kapital sammanlagt 1 573 855 766,98 Esbo, den 5 februari 2015 Martti Asunta Kari Jordan Mikael Aminoff Ordförande Viceordförande Verkställande direktör Arto Hiltunen Saini Jääskeläinen Juha Parpala Timo Saukkonen Mikael Silvennoinen Antti Tukeva FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION BOKSLUT 2014 9

Koncernens rapport över totalresultat Milj. euro Not 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013* ) Omsättning 3, 5 4 970,3 4 938,7 Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 17,7 31,2 Övriga rörelseintäkter 3, 6 170,3 81,0 Material och tjänster 3, 7-3 329,6-3 390,6 Personalkostnader 3, 7-699,0-692,0 Avskrivningar och nedskrivningar 3, 8-276,2-257,1 Övriga rörelsekostnader 3, 7-436,7-376,3 Rörelseresultat 416,9 335,0 Resultatandelar i intresse- och samriskföretag 16,4 9,6 Kursdifferenser 9 2,7-4,6 Övriga finansiella intäkter 9 6,5 8,3 Övriga finansiella kostnader 9-112,6-124,5 Resultat före skatt 329,9 223,8 Inkomstskatt 10-69,7-35,1 Årets resultat 260,3 188,7 Övrigt totalresultat 10, 21 Poster, som inte omklassificeras till resultatet Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer -44,7 2,4 Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras 11,9-0,1 Totalt -32,7 2,3 Poster som senare kan omklassificeras till resultatet Kassaflödessäkringar -19,7-2,5 Finansiella tillgångar som kan säljas -43,6-57,9 Omräkningsdifferenser -43,3-20,3 Andel av samriskföretagets övriga totalresultat -4,4 0,0 Övriga poster 0,3-0,1 Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras 15,3 22,3 Totalt -95,4-58,5 Övrigt totalresultat efter skatt -128,2-56,2 Årets totalresultat 132,1 132,5 Årets resultat hänförligt till: Moderföretagets ägare 156,5 109,2 Innehav utan bestämmande inflytande 103,8 79,5 260,3 188,7 Årets totalresultat hänförligt till: Moderföretagets ägare 82,4 83,1 Innehav utan bestämmande inflytande 49,7 49,3 132,1 132,5 *) Uppgifterna för 2013 har justerats på grund av retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11. Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. 10 BOKSLUT 2014 KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

Koncernens balansräkning Milj. euro Not 31.12.2014 31.12.2013* ) 1.1.2013* ) TILLGÅNGAR Långfristiga Goodwill 11 520,3 529,0 533,9 Övriga immaterialla tillgångar 11, 33 240,8 255,0 239,4 Materiella anläggningstillgångar 12, 33 1 831,2 2 012,7 2 093,0 Biologiska tillgångar 13 11,8 11,1 8,4 Andelar i intresse- och samriskföretag 14 77,7 71,5 65,2 Finansiella tillgångar som kan säljas 15 257,1 305,7 356,2 Övriga finansiella tillgångar 16 19,7 19,1 13,7 Uppskjutna skattefordringar 17 64,8 47,1 70,6 3 023,5 3 251,3 3 380,4 Kortfristiga Omsättningstillgångar 18 774,1 775,7 725,7 Kundfordringar och övriga fordringar 19 686,3 703,0 706,9 Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst 0,3 4,7 8,4 Derivatinstrument 28 4,1 2,4 5,1 Kassa och banktillgodohavanden 20 947,9 454,4 519,4 2 412,7 1 940,1 1 965,5 Tillgångar som innehas till försäljning 4 10,9 0,0 20,6 Tillgångar totalt 5 447,0 5 191,3 5 366,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER Till moderföretagets ägare hänförligt eget kapital Andelskapital 21 719,1 654,7 594,5 Omräkningsdifferenser 21-7,1 24,9 37,9 Fond för verkligt värde och övriga fonder 21 206,7 224,9 236,1 Balanserade vinstmedel 671,6 578,3 498,5 1 590,3 1 482,9 1 366,9 Innehav utan bestämmande inflytande 14 467,0 476,3 491,2 Eget kapital totalt 2 057,3 1 959,2 1 858,1 Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder 17 230,6 244,4 319,5 Pensionsförpliktelser 22 184,8 154,4 154,0 Avsättningar 23, 33 33,4 19,3 34,6 Låneskulder 24 1 373,3 1 624,3 1 173,1 Övriga skulder 25 5,5 6,7 4,2 Derivatinstrument 28 15,7 20,9 31,5 1 843,3 2 069,9 1 716,9 Kortfristiga skulder Avsättningar 23, 33 14,0 33,9 53,8 Låneskulder 24 528,9 356,9 966,2 Leverantörsskulder och övriga skulder 26 940,0 752,4 755,1 Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst 25,4 8,8 4,5 Derivatinstrument 28 32,2 10,2 11,8 1 540,5 1 162,2 1 791,5 Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning 5 6,0 0,0 0,0 Skulder totalt 3 389,8 3 232,2 3 508,4 Eget kapital och skulder totalt 5 447,0 5 191,3 5 366,5 *) Uppgifterna för 2013 har justerats på grund av retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11. Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. KONCERNENS BALANSRÄKNING BOKSLUT 2014 11

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Milj. euro Not Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Andelskapital Omräkningsdifferens Fond för verkligt värde och övriga fonder Balanserade vinstmedel Totalt Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital totalt Eget kapital 1.1.2013 594,5 37,9 236,1 498,2 1366,7 491,2 1 857,9 Retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11 0,0 0,3 0,3 0,0 0,3 Justerat eget kapital 1.1.2013 594,5 37,9 236,1 498,5 1 366,9 491,2 1 858,1 Årets resultat 109,2 109,2 79,5 188,7 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21-13,0-17,0 3,9-26,1-30,2-56,2 Årets totalresultat -13,0-17,0 113,1 83,1 49,3 132,5 Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 21-31,6-31,6-36,8-68,4 Förändring i andelskapital 21 60,2-1,4 58,9 58,9 Överfört från fritt till bundet kapital 21 5,7-5,7 0,0 0,0 Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 0,1 5,4 5,5-27,4-21,9 Eget kapital 31.12.2013 654,7 24,9 224,9 578,3 1 482,9 476,3 1 959,2 Eget kapital 1.1.2014 654,7 24,9 224,9 578,0 1 482,6 476,3 1 958,9 Retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11 0,0 0,3 0,3 0,0 0,3 Justerat eget kapital 1.1.2014 654,7 24,9 224,9 578,3 1 482,9 476,3 1 959,2 Årets resultat 156,5 156,5 103,8 260,3 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21-32,0-20,5-21,4-74,0-54,1-128,2 Årets totalresultat -32,0-20,5 135,0 82,4 49,7 132,1 Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 21-35,1-35,1-42,5-77,5 Förändring i andelskapital 21 64,4-1,8 62,6 62,6 Överfört från fritt till bundet kapital 21 2,4-2,4 0,0 0,0 Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4-3,0-3,0-17,9-20,9 Sålda andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4-0,1 0,6 0,4 1,3 1,8 Eget kapital 31.12.2014 719,1-7,1 206,7 671,6 1 590,3 467,0 2 057,3 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. 12 BOKSLUT 2014 KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Koncernens rapport över kassaflöden Milj. euro Not 2014 2013* ) Kassaflöde från rörelsen Årets resultat 260,3 188,7 Justeringar i årets resultat 29 305,0 349,8 Erhållna räntor 5,6 8,7 Betalda räntor -91,9-119,8 Erhållen utdelning 3,3 3,4 Övriga finansiella poster, netto -11,0-16,7 Betalda skatter -52,7-51,1 Förändring i rörelsekapital 29 198,6-47,7 Nettokassaflöde från rörelsen 617,3 315,3 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av aktier i dotterföretag 4 0,0 0,0 Förvärv av övriga aktier -3,4-2,1 Investeringar i anläggningstillgångar -143,0-213,5 Försäljning av aktier i dotterföretag 4 14,9 5,4 Försäljning av aktier i intresse- och samriskföretag 0,3 0,5 Försäljning av övriga aktier 76,0 0,6 Återföring av kapital 2,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 52,2 36,0 Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto -6,2-0,6 Nettokassaflöde från investeringsverksamheten -7,2-173,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring i andelskapital 67,8 60,4 Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande 4, 29-20,9-21,1 Ökning i långfristiga skulder 437,1 1 115,5 Minskning i långfristiga skulder -508,7-1 279,6 Kortfristiga skulder, ökning/minskning -1,7 3,1 Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning 0,0-6,0 Betalda andelsräntor och dividender -87,9-78,1 Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten -114,3-205,8 Förändring i kassa och banktillgodohavande 495,8-64,3 Kassa och banktillgodohavande vid årets början 454,4 519,4 Omräkningsdifferens -2,2-0,8 Förändring i kassa och banktillgodohavande 495,8-64,3 Kassa och banktillgodohavande i tillgångar som innehas till försäljning -0,2 0,0 Kassa och banktillgodohavande vid årets slut 20 947,9 454,4 *) Uppgifterna för 2013 har justerats på grund av retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11. Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN BOKSLUT 2014 13

Noter till bokslutet 1. Redovisningsprinciper Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet. Grunddata om koncernen Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern ( Metsä Group eller koncernen ), vars fem affärsområden är virkesanskaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartongoch pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 8 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa. Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo. En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo. Vid sitt möte 5.2.2015 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta beslut om ändring av bokslutet. Redovisningsprinciper och värderingsgrunder Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2014 var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna. Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent av ett masskuldebrevslån. Koncernbokslutet presenteras i miljoner euro ifall inget annat nämnts. Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits till verkligt värde. Verksamhetens kontinuitet Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet. Nya och förändrade standarder som tillämpats under räkenskapsperioden Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standarder som trätt i kraft i början av år 2014: IFRS 10 Koncernredovisning och ändringarna i den: Enligt de befintliga principerna definierar IFRS 10 bestämmanderätten som en central faktor, då det gäller att avgöra om en sammanslutning ska omfattas av koncernredovisning. Standarden innebär ytterligare vägledningar för fastställandet av bestämmanderätten när det är svårt att bestämma. Jämförelsetalen har justerats enligt IFRS 10. IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringarna i den: När det gäller redovisningen av samarbetsarrangemang ligger tyngdpunkten i IFRS 11 mer på rättigheter och skyldigheter än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensamma verksamheter och joint ventures (samriskföretag). Vid rapporteringen av joint ventures ska rapporteringen i framtiden ske enligt en metod, kapitalandelsmetoden, och det tidigare alternativet med klyvningsmetoden är inte längre tillåtet. Jämförelsetalen har justerats enligt IFRS 11. IFRS 10 Koncernredovisning och ändringar i den samt IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringar i den inverkade på Metsä Groups jämförelsetal enligt följande: Punkavoima Oy konsolideras enligt IFRS 10 som ett dotterföretag. Hartolan Kuningaslämpö Oy, Katrinefors Kraftvärme Ab, Lohjan Biolämpö Oy och Mittaportti Oy konsolideras enligt IFRS 11 såsom gemensamma verksamheter. Punkavoima Oy, Hartolan Kuningaslämpö Oy, Katrinefors Kraftvärme Ab och Lohjan Biolämpö Oy har tidigare konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden och Mittaportti Oy såsom ett dotterföretag. Milj. euro Gammal Ny redovisningsprincip redovisningsprincip Förändringens inverkan 1.1.2013 Tillgångar totalt 5 344,4 5 366,5 22,1 Eget kapital totalt 1 857,9 1 858,1 0,3 Räntebärande nettoskuld 1 590,0 1 609,3 19,3 31.12.2013 Omsättning 4 931,6 4 938,7 7,1 Rörelseresultat 334,4 335,0 0,6 Tillgångar totalt 5 164,0 5 191,3 27,4 Eget kapital totalt 1 958,9 1 959,2 0,3 Räntebärande nettoskuld 1 486,1 1 510,2 24,1 IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet och ändringarna i den: IFRS 12 sammanställer kraven på de uppgifter som ska redovisas i bokslutet. Dessa uppgifter hänför sig till olika andelar i andra sammanslutningar, inklusive intressebolag, samarbetsarrangemang, strukturerade sammanslutningar och övriga sammanslutningar 14 BOKSLUT 2014 NOT TILL BOKSLUTET 1

utanför balansräkningen. Den nya standarden ökar antalet noter som koncernen ger om sina andelar i andra sammanslutningar. IAS 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures (reviderad 2011): Till följd av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya standarden krav på redovisning för intresseföretagen och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Den förnyade standarden har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet. Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentation: Ändringarna klargör kraven i reglerna på när finansiella tillgångar och finansiella skulder får redovisas netto i balansräkningen. De innehåller även mer vägledning gällande tillämpningen. Förändringarna har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet. Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av värdet på finansiella poster: Ändringarna syftar till att klargöra att tillämpningsområdet för information om återvinningsvärdet av tillgångar, förutsatt att detta belopp baseras på verkligt värde efter avdrag för kostnader vid avyttringen, är begränsat till värdeminskade tillgångar. Den förändrade standarden har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet. Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering: En specialbestämmelse har lagts till i IAS 39. Enligt specialbestämmelsen anses säkringsförhållandet inte som avslutat under vissa villkor, när det derivatinstrument som definierats som säkringsinstrument revideras av den ena motparten till en central motpart till följd av föreskrifter eller bestämmelser. Dessa förändringar har inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet. Övriga nya eller förändrade standarder och tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernbokslutet. Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive strukturerade sammanslutningar) i vilka koncernen har bestämmanderätt. Koncernen har bestämmanderätt i företaget, om den är delaktig och påverkas av företagets intäkter eller är berättigad till företagets intäkter och har möjlighet att påverka dessa intäkter via sitt inflytande i företaget. Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då bestämmanderätten överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från och med den dag då bestämmanderätten upphör. Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital, kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt tillläggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräkningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen går miste om bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder. Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som då varit i kraft. Strukturerad sammanslutning Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på samma sätt som ett dotterföretag. Företaget grundades för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Då villkoren för systemets upplösning uppfyllts, upplöstes systemet under första kvartalet 2014 genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto Osuuskunta. Före upplösningen hade Metsäliitto Osuuskunta bestämmanderätt i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj upptogs i koncernbokslutet som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande. Ledningens placering i Management-företaget upptogs som en finansieringsskuld i koncernbokslutet. Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under Aktierelaterade ersättningar. Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital. Gemensamma verksamheter En gemensam verksamhet är ett samarbetsarrangemang, enligt vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande i arrangemanget har rättigheter till och skyldigheter gällande tillgångar i anslutning till NOT TILL BOKSLUTET 1 BOKSLUT 2014 15

arrangemanget. Gemensamt bestämmande inflytande betyder att bestämmande inflytande över arrangemanget är baserat på avtal och endast gäller vid betydelsefulla beslut om verksamheter där det krävs ett enhälligt godkännande av de parter som delar det bestämmande inflytandet. Koncernen sammanställer sin andel av den gemensamma verksamhetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i bokslutet. Tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som ingår i koncernens andel i den gemensamma verksamheten redovisas enligt IFRS-standarden för vederbörande poster. Koncernen redovisar vinster eller förluster för de tillgångar som sålts till den gemensamma verksamheten endast till de delar som gäller de andra parternas andelar i den gemensamma verksamheten. När sådana transaktioner visar en minskning av nettorealiseringsvärdet på de tillgångar som ska säljas eller en nedskrivningsförlust för dessa tillgångar redovisar koncernen förlusterna i sin helhet. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i en gemensam verksamhet som är en följd av koncernens köp av tillgångar från denna gemensamma verksamhet förrän tillgångarna säljs vidare till en tredje part. När sådana transaktioner visar en minskning av nettorealiseringsvärdet på de tillgångar som ska köpas eller en nedskrivningsförlust för dessa tillgångar redovisar koncernen sin andel av förlusterna i sin helhet. Intresse- och samriskföretag Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmanderätt. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Ett samriskföretag är en sammanordning där parterna, som i sammanordningen har en gemensam bestämmanderätt, har rätt till sammanordningens nettoförmögenhet. Innehav i intresse- och samriskföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel i intresse- och samriskföretagen inkluderar även den goodwill som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresse- och samriskföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen efter rörelseresultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel av intresse- och samriskföretagets förändring i eget kapital i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseeller samriskföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresse- eller samriskföretagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresse- och samriskföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseoch samriskföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinst eller -förlust från minskning i ägarandelen i intresse- och samriskföretag redovisas i resultaträkningen. Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det finns några antagande att investeringens värde i ett intresse- eller samriskföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet med enhetens återvinningsvärde. Omräkning av poster i utländsk valuta Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag. Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs. De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna värderats enligt transaktionsdagens kurs. De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen. Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen. Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid sammanställning av koncernbokslutet. Finansieringstillgångar Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfallodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs 16 BOKSLUT 2014 NOT TILL BOKSLUTET 1

från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären. Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller placeringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan. Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats placeringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad. Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, tilllämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t. ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust. Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvandlas till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändringsrisk är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtillgångar klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna. Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning, överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning återförs inte via resultaträkningen. Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar: emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller kapitalbetalningar av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga sannolikheten för att gäldenären gör konkurs den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader. En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar. Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna (utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster). Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen. Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet. Finansieringsskulder Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen Övriga skulder. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan. Derivatavtal och säkringsredovisning Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4) Säkringar som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som fordras för att tillämpa säkringsredovisning, NOT TILL BOKSLUTET 1 BOKSLUT 2014 17

för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat mot. Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet. Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen. Derivatens verkliga värde visas i de räntefria fordringarna eller skulderna. Valutasäkring Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutaterminavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen. Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter. Räntesäkring Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie. Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39 för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (ränteswapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde. Räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas nuvärde. Säkring av råvaror Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sig mot prisrisken för el, naturgas och dieselbrännolja som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues, Metsä Fibres, Metsä Woods och Metsä Forests el- och naturgasköp samt logistik i Finland, Sverige och Tyskland. Dessutom tillämpas säkringsredovisning som en så kallad penningflödessäkring, som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisrisken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (el-, naturgas-, dieselbrännolja- och massaterminer), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el-, naturgas- och logistikköpen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrigering till anskaffningarna. De derivat, som syftat till säkringsredovisning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till Övriga intäkter och kostnader. Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resultaträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä Group. Segmentrapportering Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter. Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat. Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Engångsposter Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex. betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar. 18 BOKSLUT 2014 NOT TILL BOKSLUTET 1