Regeringens proposition 1997/98:17

Regeringens proposition 1997/98:17 Domstolsfrågor i anledning av den ändrade länsindelningen i västra Sverige Prop. 1997/98:17 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Sundsvall den 11 september 1997 Göran Persson Thage G Peterson (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Riksdagen har beslutat att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner skall läggas samman till ett län, Västra Götalands län, den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Habo och Mullsjö kommuner skall vid samma tidpunkt föras till Jönköpings län. Länsindelningen är styrande för bl.a. länsrätterna. Enligt lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar finns det en länsrätt i varje län. I propositionen föreslår regeringen att den nuvarande organisationen med tre länsrätter i västra Sverige behålls i avvaktan på resultatet av den pågående översynen av domstolsväsendets organisation (dir. 1995:102 och dir. 1997:50). Förslaget föranleder ändringar i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och följdändringar i ett antal författningar. Regeringen anser att länsrätterna bör behålla sina nuvarande verksamhetsområden med undantag för Habo och Mullsjö kommuner, som kommer att höra till Länsrätten i Jönköpings län. Regeringen avser att justera verksamhetsområdena för fastighetsdomstolarna. Till följd av det föreslås i propositionen en ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål när det gäller val av nämndeman. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. 1 1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 17

1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1 lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål, 2 lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3 lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 4 lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 5 lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 6 lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), 7 lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m., 8 lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 9 lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m., 10 lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 11 lag om ändring i lagen (1985:206) om viten, 12 lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 13 lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472), 14 lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., 15 lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 16 1ag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken, 17 lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, 181ag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 19 lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 20 lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. 4

2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål Härigenom föreskrivs att 7 lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål skall ha följande lydelse. 7 1 Nämndeman i fastighetsdomstol Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokfbrd i länet. I övrigt har bestämmelserna i 4 kap. 6 skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till och 8 rättegångsbalken fastighetsdomstolen. I övrigt har motsvarande tillämpning på bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8 nämndeman i fastighetsdomstol. rättegångsbalken motsvarande tillämpning på nämndeman i fastighetsdomstol. 1 Senaste lydelse 1991:512. 5

2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 23 kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse. 23 1 Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattningsmyndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattningsmyndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av vite utdömes efter anmälan av beskattningsmyndigheten av beskattningsmyndigheten av den länsrätten i det län där bolagets länsrätt inom vars domkrets styrelse har sitt säte. bolagets styrelse har sitt säte. I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 samt 7 kap. 1 och 2 taxeringslagen (1990:324). 1 Senaste lydelse 1993:463. 6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom föreskrivs att 1, 14 och 20 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse. 1 1 Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm. Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under Regeringsrätten. Kammarrätterna är Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall och Kammarrätten i Jönköping. Länsrätterna är allmänna Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. I varje län finns en länsrätt. 14 2 Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall väckas vid eller överklagas till allmän förvaltningsdomstol, skall det göras vid en länsrätt. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver något annat. något annat. Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av regeringen. Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken. förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. I varje län finns en länsrätt. Regeringen kan bestämma att det i ett visst län skall finnas fler än en länsrätt. Regeringen förordnar om länsrätternas domkretsar. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver 20 3 Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kammarrättens eller länsrättens domkrets och som inte 1 Senaste lydelse 1986:1285. 2 Senaste lydelse 1994:435. 3 Senaste lydelse 1995:21. 7

är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken. Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller socialförsäkringsnämnd. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år. Rätten prövar självmant den valdes behörighet. 8

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att 20 lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse. Mål om betalningssäkring prövas av länsrätten i det län där gäldenären hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställning om betalningssäkring görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu har sagts, prövas målet av länsrätten i det län, där verkställigheten kan äga rum. 20 1 Mål om betalningssäkring prövas av den länsrätt inom vars domkrets gäldenären hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställning om betalningssäkring görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu har sagts, prövas målet av den länsrätt inom vars domkrets verkställigheten kan äga rum. Behörig att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i det län där behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om betalningssäkring. 1 Senaste lydelse 1997:489. 9

2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs att 18 kap. 30 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse. Länsrätten i det län där fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. 18 kap. 30 1 Den länsrätt inom vars domkrets fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. 1 Senaste lydelse 1993:1193. 10

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Härigenom föreskrivs att 36 socialtjänstlagen (1980:620) i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:313) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. 36 Vill socialnämnden föra talan om Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller 33 a hjälp som avses i 33 eller 33 a eller för kostnad som kommunen eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 första eller har haft enligt 34 första eller andra stycket, skall talan väckas hos andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid länsrätten i det län där väcks vid den länsrätt inom vars den enskilde är bosatt. domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 11

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Härigenom föreskrivs att 13 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse. 13 Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av den länsrätt inom vars domkrets målet om indrivning av fordringen handläggs. länsrätten i det län, där den sökande myndigheten har sin verksamhet. Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av preskriptionstid som gäller enligt 3-6 eller 8. 12

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 a lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. 3 kap. 15 a 1 En skriftlig begäran om befrielse En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över visa upp handling eller lämna över en kopia av handling, skall ges in en kopia av handling, skall ges in till länsrätten i det län där den till den länsrätt inom vars domkrets enskilde är bosatt, tillsammans med den enskilde är bosatt, tillsammans föreläggandet och den begärda med föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften. handlingen eller uppgiften. Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision skall handlingen, om beskattningsmyndigheten anser att den bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften skall undantas från kontrollen. 1 Senaste lydelse 1994:474. 13

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. Härigenom föreskrivs att 8 lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. skall ha följande lydelse. Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. 8 Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av Statistiska centralbyrån prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. 14

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall ha följande lydelse. 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i Göteborg. 3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborg. 15

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten Härigenom föreskrivs att 6 lagen (1985:206) om viten skall ha följande lydelse. Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av länsrätten i Stockholms län på ansökan av justitiekanslern. 6 Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av Länsrätten i Stockholms län på ansökan av Justitiekanslern. Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. 16

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Härigenom föreskrivs att 47 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall ha följande lydelse. 47 1 Med socialnämnden avses i denna lag socialnämnden i den kommun som enligt 3 socialtjänstlagen (1980:620) har ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som han behöver. Att överflyttning av ärenden till en annan socialnämnd kan ske i vissa fall framgår av 72 socialtjänstlagen. Beslut om tvångsvård enligt 5 och med anledning av omhändertagande enligt 13 fattas av länsrätten i det län där den ansvariga kommunen är belägen. Den länsrätt som meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses i 44 första stycket. Beslut om tvångsvård enligt 5 och med anledning av omhändertagande enligt 13 fattas av den länsrätt inom vars domkrets den ansvariga kommunen är belägen. Den länsrätt som meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses i 44 första stycket. 1 Senaste lydelse 1994:96. 2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 17 17

2.13 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472) Härigenom föreskrivs att 55 smittskyddslagen (1988:1472) skall ha följande lydelse. Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har sin verksamhet. 55 Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av den länsrätt inom vars domkrets den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har sin verksamhet. 18

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Härigenom föreskrivs att 10 lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall ha följande lydelse. 10 1 Myndighets beslut överklagas hos Myndighets beslut överklagas hos länsrätten i det län där den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. beslutet har fattats. 1 Senaste lydelse 1994:470. 19

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Härigenom föreskrivs att 34 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård samt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till den lagen skall ha följande lydelse. Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där sjukvårdsinrättningen är belägen. 9. Ärenden hos en utskrivningsnämnd som inte har avgjorts före ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall efter ikraftträdandet prövas av länsrätten i det län som omfattar utskrivningsnämndens verksamhetsområde. 34 Frågor som skall prövas av länsrätt enligt denna lag prövas av den länsrätt inom vars domkrets sjukvårdsinrättningen är belägen. 9. Ärenden hos en utskrivningsnämnd som inte har avgjorts före ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall efter ikraftträdandet prövas av den länsrätt vars domkrets omfattar utskrivningsnämndens verksamhetsområde. 20

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken Härigenom föreskrivs att 12 lagen (1992:889) om den officiella statistiken skall ha följande lydelse. Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 andra stycket prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. 12 Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 andra stycket prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. 21

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Härigenom föreskrivs att 13 lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse. Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos länsrätten i det län där skattemyndigheten är belägen inom tre veckor från det att han fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos nämnda länsrätt inom tre 13 Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats, inom tre veckor från det att han fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från veckor från dagen för beslutet. dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. 22

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Härigenom föreskrivs att 22 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall ha följande lydelse. 22 1 Invandrarverkets eller socialnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Invandrarverkets beslut får överklagas hos länsrätten i det län där utlänningen vistades när Invandrarverkets beslut får överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets utlänningen vistades beslutet fattades. när beslutet fattades. Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 1 Senaste lydelse 1995:1728. 23

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Härigenom föreskrivs att 28 lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse. Ansökan om åtgärd, granskningsledarens beslut enligt 15 och begäran om undantagande enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där den som åtgärden avser hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställningen görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Om det inte finns någon sådan länsrätt är länsrätten i det län behörig där beslut om åtgärd skall verkställas eller har verkställts. 28 1 Ansökan om åtgärd, granskningsledarens beslut enligt 15 och begäran om undantagande enligt denna lag prövas av den länsrätt inom vars domkrets den som åtgärden avser hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställningen görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Om det inte finns någon sådan länsrätt är den länsrätt behörig inom vars domkrets beslut om åtgärd skall verkställas eller har verkställts. 1 Senaste lydelse 1997:503. 24

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Härigenom föreskrivs att 13 lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse. Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos länsrätten i det län där skattemyndigheten är belägen inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. 13 Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats, inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. 25

3 Ärendet och dess beredning Den 3 april 1997 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag till de åtgärder som krävdes i fråga om domkretsindelning m.m. i västra Sverige med anledning av regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län, utom Habo och Mullsjö kommuner, läggs samman till ett län den 1 januari 1998. I riktlinjerna för uppdraget angav regeringen att Domstolsverket skulle analysera olika alternativ samt ange vilka lösningar som verket förordade. I fråga om länsrätterna innebar uppdraget att Domstolsverket skulle redovisa lagtekniska och andra konsekvenser samt för- och nackdelar som är förenade med dels ett bibehållande av den nuvarande organisationen med tre länsrätter i västra Sverige, dels en sammanslagning av dem till en domstol med verksamhet på flera orter. Domstolsverket redovisade i juni 1997 rapporten Domkretsindelning m.m. i Västra Götalands län (DV rapport 1997:4). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Domstolsverkets lagförslag finns i bilaga 2. Domstolsverket har gett de domstolar, andra myndigheter och organisationer som närmast berörs av förslaget tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. En sammanställning av synpunkterna finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/2485). De domstolar och andra myndigheter som närmast berörs av förslaget har beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition. En sammanställning av synpunkterna finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/2485). Lagförslaget innebär i huvudsak en justering av länsrätternas domkretsar. De ändringar som föreslås är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Bakgrund och utgångspunkter Riksdagen har beslutat att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner skall läggas samman till ett län, Västra Götalands län, den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Habo och Mullsjö kommuner skall vid samma tidpunkt föras till Jönköpings län. Bildandet av Västra Götalands län aktualiserar flera frågor om såväl domstolars som andra myndigheters verksamhetsområden i västra Sverige. Länsindelningen ligger bl.a. till grund för länsrättsorganisationen, som är reglerad i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. I samband med bildandet av Skåne län redovisade regeringen sin principiella syn i fråga om verksamhetsområden för regionala offentliga organ vid en sammanläggning av län (prop. 1995/96:224 s. 41). Regeringen uttalade att utgångspunkten bör vara att en förändrad länsindelning också kommer till uttryck i en motsvarande justering av 26

verksamhetsområdena för offentliga organ i regionen med länet som indelningsgrund. En utredning, 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05, dir. 1995:102 och dir. 1997:50), gör för närvarande en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet. En annan utgångspunkt bör därför vara att de lösningar som väljs skall vara så flexibla att andra lösningar kan väljas sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag. När det gäller de frågor om indelning i domkretsar och andra verksamhetsområden som regleras i förordning anser regeringen att den nuvarande indelningen i huvudsak bör behållas oförändrad tills vidare. Det innebär bl.a. att nuvarande Skaraborgs län bör höra till Kammarrätten i Jönköping, medan övriga delar av Västra Götalands län bör höra till Kammarrätten i Göteborg. Habo och Mullsjö kommuner, som kommer att höra till Jönköpings län, bör dock föras från domkretsen för Falköpings tingsrätt till domkretsen för Jönköpings tingsrätt. När det gäller tryckfrihets- och yttrandefrihetsmålen bör dessa enligt huvudregeln i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen koncentreras till en tingsrätt i det nya länet. Regeringens bedömning i dessa delar kräver justeringar i ett antal förordningar. 5 Länsrätterna Regeringens förslag: Bestämmelserna i 1 och 20 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ändras dels så att det blir möjligt att ha flera länsrätter i varje län, dels så att kravet på nämndemännens anknytning till kammarrätternas och länsrätternas domkretsar bevaras. Förslaget att det skall vara möjligt med flera länsrätter i ett län föranleder följdändringar i ett antal författningar. Domstolsverkets förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Myndigheter som har yttrat sig över Domstolsverkets rapport: Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Älvsborgs län samt Länsrätten i Skaraborgs län anser att den nuvarande ordningen med tre länsrätter bör behållas. De anser vidare att benämningen länsrätt kan behållas även om inte domstolarnas verksamhetsområden utgörs av län. Skälen för regeringens förslag: I samband med bildandet av Skåne län uttalade regeringen följande när det gällde länsrätterna (prop. 1995/96:224 s. 42). För närvarande pågår en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet (dir. 1995:102). Enligt direktiven skall utredningen - 1995 års domstolskommitte (Ju 1995:05) - i en första etapp senast den 1 december 1996 lämna förslag till en ny organisation för domstolsväsendet som helhet. En av de övergripande utgångspunkterna är att samverkan mellan olika slag av domstolar på samma nivå, t.ex. mellan tingsrätter och länsrätter, skall utvecklas betydligt. Med tanke på kommitténs uppdrag är den lösning som nu väljs med avseende pa länsrätterna i Kristianstads och, Malmöhus län den mest flexibla. Lösningen innebär att det endast kommer att finnas en länsrätt i Skåne län, men att verksamheten även i fortsättningen 27

kommer att bedrivas i såväl Malmö som Kristianstad. Detta innebär att det finns möjlighet att på längre sikt, sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag, välja en annan lösning. Efter sammanläggningen av länsrätterna i Skåne har regeringen i mars 1997 beslutat om tilläggsdirektiv till 1995 års domstolskommitté (dir. 1997:50). Enligt dessa får kommittén även överväga lösningar som innebär att tingsrätter och länsrätter läggs samman. Enligt regeringens mening bör man när det gäller länsrätterna i västra Sverige avvakta med att eventuellt ändra organisationen till dess ställning har tagits till de förslag som 1995 års domstolskommitté kommer att lämna. De nuvarande tre länsrätterna i västra Sverige bör därför behållas tills vidare. Den föreslagna lösningen förutsätter att länsrätternas domkretsar uttryckligen regleras. Detta bör ske i förordning. Normalt utgör länet länsrättens domkrets. För de tre länsrätterna i Västra Götalands län kan länsrätternas respektive verksamhetsområde anges genom en uppräkning av de kommuner som ingår i länsrätternas domkretsar. Detta innebär inte någon annan skillnad jämfört med en länsindelning än att indelningen inte kommer att vara enhetlig för samtliga länsrätter i landet. Den lösningen hindrar inte heller att andra lösningar väljs sedan 1995 års domstolskommitté har redovisat sitt uppdrag. Domkretsarna för länsrätterna i Västra Götalands län bör omfatta de kommuner - med undantag för Habo och Mullsjö kommuner - som vid utgången av år 1997 ingår i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län respektive Skaraborgs län. Regeringen gör bedömningen att den nuvarande målfördelningen mellan länsrätterna inte i någon större omfattning kommer att påverkas av att respektive domkrets utgörs av del av län. Länsrätterna i Västra Götalands län bör benämnas Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Vänersborg och Länsrätten i Mariestad. Förslaget att det skall bli möjligt med flera länsrätter i samma län föranleder ändringar i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Det krävs bl.a. en ändring i 20 i den nämnda lagen för att nämndemännens anknytning till kammarrätternas och länsrätternas domkretsar skall säkerställas. Dessutom krävs ändringar av mer lagteknisk karaktär i ett antal författningar. 6 Fastighetsdomstolarna Regeringens bedömning: Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och Mariestads tingsrätt bör behållas som fastighetsdomstolar i Västra Götalands län. Regeringens förslag: Bestämmelsen i 7 lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål ändras så att kravet på nämndemännens anknytning till fastighetsdomstolarnas verksamhetsområden bevaras. Domstolsverkets bedömning och förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. 28

Myndigheter som har yttrat sig över Domstolsverkets rapport: Vänersborgs tingsrätt föreslår att Göteborgs tingsrätt och Vänersborgs tingsrätt behålls som fastighetsdomstolar. Borås tingsrätt har inte något emot att fastighetsmålen förs från tingsrätten. Göteborgs tingsrätt och Mariestads tingsrätt anser att den nuvarande organisationen bör behållas. Skälen för regeringens bedömning och förslag: Det framgår av 1 och 2 kungörelsen (1971:549) om fastighetsdomstol vilka tingsrätter som är fastighetsdomstolar. Regeringen anser att det inte finns skäl att göra någon mera ingripande ändring i organisationen av fastighetsdomstolarna så länge den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet övervägs av 1995 års domstolskommitté. Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och Mariestads tingsrätt bör därför även i fortsättningen vara fastighetsdomstolar. När det gäller fastighetsdomstolen vid Borås tingsrätt handläggs i dag ett mycket begränsat antal fastighetsmål där, endast 6 sådana mål kom in till tingsrätten år 1996. Det är därför inte motiverat att låta Borås tingsrätt behålla sin behörighet i fråga om sådana mål. Regeringen avser att ändra kungörelsen om fastighetsdomstol i det avseendet. Med den föreslagna lösningen kommer verksamhetsområdet för respektive fastighetsdomstol i västra Sverige att utgöras av en del av ett län. Regeringen har för avsikt att göra de förordningsändringar som detta föranleder. För att nämndemännens anknytning till verksamhetsområdet för fastighetsdomstolarna skall säkerställas krävs en ändring i 7 lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål. I övrigt krävs inte några lagändringar, eftersom den justering av verksamhetsområdena som regeringen avser att göra kan ske i förordning med stöd av 1 i den nämnda lagen. 7 Kostnader Förslaget att det skall finnas tre länsrätter i Västra Götalands län medför inte några ökade kostnader. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål 7 Av ändringen framgår att nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till fastighetsdomstolen. Därigenom behålls kravet på nämndemännens anknytning till fastighetsdomstolarnas verksamhetsområden även i de fall 29

verksamhetsområdet utgörs av en del av ett län. Ändringen föranleds av regeringens bedömning att det bör finnas tre fastighetsdomstolar i Västra Götalands län. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 1 Ändringen i fjärde stycket innebär att det öppnas en möjlighet för regeringen att bestämma att det skall finnas fler än en länsrätt i samma län. Ändringen föranleds av regeringens förslag att det skall finnas tre länsrätter i Västra Götalands län men innebär att motsvarande lösning också kan väljas i andra sammanhang. Ändringen innebär vidare att det överlämnas till regeringen att bestämma om länsrätternas domkretsar. 14 Ändringen i andra stycket föranleds av den nya ordningen att det kan finnas fler än en länsrätt i ett visst län. Domkretsindelningen kommer att framgå av förordning (se vid 1 ). 20 Av ändringen i första stycket framgår att valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är den som är folkbokförd i det län eller den del av länet som ingår i domstolens domkrets. Genom ändringen behålls kravet på nämndemännens anknytning till länsrätternas och kammarrätternas domkretsar även i de fall domkretsen utgörs av en del av ett län. Ändringen föranleds av att det kommer att finnas tre länsrätter i Västra Götalands län. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. 13 Ändringen i första stycket innebär att mål som avses i paragrafen prövas av den länsrätt inom vars domkrets det lokala kontor hos kronofogdemyndigheten som handlägger målet om indrivning är beläget. 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 10 Ändringen innebär att beslut som avses i paragrafen överklagas till den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats. Styrande för vilken länsrätt som skall pröva överklagandet är alltså var det skattekontor eller - i förekommande fall - det länsskattekontor som har fattat beslutet 30

ligger. Syftet med ändringen är att undvika att dessa mål koncentreras till en av länsrätterna i Västra Götalands län. 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 13 Ändringen i första stycket har samma innebörd och motiveras av samma skäl som anförs i avsnitt 8.4. Bestämmelsen har dessutom ändrats i redaktionellt hänseende. 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 13 Ändringen i första stycket har samma innebörd och motiveras av samma skäl som anförs i avsnitt 8.4. 8.7 Övriga förslag till lagändringar Ändringarna är av lagteknisk eller redaktionell karaktär och innebär i huvudsak att orden "länsrätten i det län" ersätts med orden "den länsrätt inom vars domkrets". 31

Sammanfattning av Domstolsverkets förslag DV föreslår att följande bör gälla från den 1 januari 1998: Bilaga 1 - De tre länsrätterna i Göteborg, Vänersborg och Mariestad bibehåller sina nuvarande domkretsar. Som grund för domkretsindelningen anges de kommuner som ingår i de nuvarande länen, med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som förs över från Skaraborgs län till Jönköpings län. Domstolarna bör benämnas Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Vänersborg och Länsrätten i Mariestad. En justering av domkretsarna för de tre länsrätterna bör ankomma på Domstolskommittén att föreslå. - Nuvarande Skaraborgs län bör alltjämt ingå i domkretsen för Kammarrätten i Jönköping respektive Göta hovrätt. - Habo och Mullsjö kommuner bör ingå i domkretsen för Jönköpings tingsrätt. - Falköpings tingsrätts domkrets bör bestå av Falköpings och Tidaholms kommuner. Domstolskommittén bör ta ställning till Falköpings tingsrätts framtid. - Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och Skövde tingsrätt bör alltjämt handlägga utsökningsmål. - Tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål bör i det nya länet handläggas endast vid tingsrätten i den ort där länsstyrelsen har sitt säte. - Fastighetsdomstolen i Borås bör läggas ned. - Fastighetsdomstolarna i Göteborg, Vänersborg och Mariestad bör ha oförändrade domkretsar, vilka bör anges genom ett angivande av kommuner. - Hyresnämnden/Arrendenämnden i Jönköping bör behålla sitt nuvarande verksamhetsområde. Verksamhetsområdet bör anges genom angivande av kommuner. 32

Domstolsverkets lagförslag Bilaga 2 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom föreskrivs att 1, 14 och 20 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ha följande lydelse. 1 Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm. Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under regeringsrätten. Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping. Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. I varje län finns en länsrätt. 14 Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall väckas vid eller överklagas till allmän förvaltningsdomstol, skall det göras vid en länsrätt. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. I varje län finns en länsrätt förutom i Västra Götalands län där det finns tre länsrätter. Om länsrätternas i Västra Götalands län domkretsar förordnar regeringen. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål något annat. föreskriver något annat. Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av regeringen. Lag (1994:435). 3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 17 33

Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken. 20 Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet eller den del därav som hör till kammarrättens eller länsrättens domkrets, och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken. Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller socialförsäkringsnämnd. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år. Rätten prövar självmant den valdes behörighet. Lag (1995:21). Bilaga 2 34

2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 23 kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse. Bilaga 2 23 Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattningsmyndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av beskattningsmyndigheten av länsrätten i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattningsmyndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av beskattningsmyndigheten av den länsrätt inom vars domkrets bolagets styrelse har sitt säte. I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 samt 7 kap. 1 och 2 taxeringslagen (1990:324). Lag (1993:463). 35

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 20 i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse. 20 Mål om betalningssäkring prövas Mål om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig i av den länsrätt som är behörig i fråga om gäldenärens taxering till fråga om gäldenärens taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om skatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för det beskattningsår, då framställning om betalningsår, då framställning om betal statlig inkomstskatt för det beskattningssäkring görs. Finns inte ningssäkring görs. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu behörig domstol enligt vad som nu sagts, prövas målet av länsrätten i sagts, prövas målet av den länsrätt det län där verkställigheten kan äga inom vars domkrets verkställigheten kan äga rum. rum. Behörig att föra det allmännas talan är den skattemyndighet som är belägen inom länsrättens domkrets. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om betalningssäkring. Lag (1990:372). 36

4 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 18 kap. 30 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse. Länsrätten i det län där fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. (1993:1193). 18 kap. 30 Lag Den länsrätt inom vars domkrets fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. (1993:1193). Lag 4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 17 37

5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Härigenom föreskrivs att 36 socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse. Bilaga 2 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid länsrätten i det län där den enskilde är bosatt. 36 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 38

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 13 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse. Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av länsrätten i det län där den sökande myndigheten har sin verksamhet. 13 Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av den länsrätt inom vars domkrets den sökande myndigheten har sin verksamhet. Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av preskriptionstid som gäller enligt 3-6 eller 8. 39

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 a lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling, skall ges in till länsrätten i det län där den enskilde är bosatt, tillsammans med föreläggandet och den begärda 3 kap. 15 a En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling, skall ges in till den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt, tillsammans med föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften. handlingen eller uppgiften. Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision skall handlingen, om beskattningsmyndigheten anser att den bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften skall undantas från kontrollen. Lag (1994:474). 40

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 8 lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. skall ha följande lydelse. Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. 8 Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. 41

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall ha följande lydelse. 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Västra Götalands län* överklagas till Länsrätten i Göteborg. 3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborg. * Förutsatt att skattemyndigheten placeras i Göteborg 42

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten Härigenom föreskrivs att 6 lagen (1985:206) om viten skall ha följande lydelse. Bilaga 2 Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av länsrätten i Stockholms län på ansökan av justitiekanslern. 6 Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av länsrätten i Stockholms län på ansökan av justitiekanslern. Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. 43