Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten



Relevanta dokument
Nr 71 Nordanö rote av Bengt Antonsson Roten

Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.

Per Johan Liljeberg

66 SKRÅMSTA Håbo-Tibble - Upplands Regemente till fot - Sigtuna Kompani nr 8 - Nr 816

Torpet var ett Alby torp fram till talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel

Ekalyckan och Klockarebolet

Gudrun Henrikssons släktbok BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl Utsikt från Backstugan Ånstorp

Sammanställt av: Gunnar Ekman, Sida 1. Generation I

Fiskarebo. Lundholmen

Soldater Kyrkby rote nr 73 Västmanlands regemente, Västerås kompani.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Kerstinbo "Hällarna"

Anfäder Jan Jansson Stor

Johan Frans Lundell

Hedkarlsbo, (Sandvreten)

Generation I. Generation II

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Soldater vid Ökna soldattorp, ST 1054 i Näshulta socken

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns ( ). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Soldater vid Österby soldattorp, ST 1058 i Näshulta socken

Stalbo Stuga kallad "Mattssons-torp". Torpare Erik Mattsson ( ) och Lena f Persdotter ( ), bodde här.

Soldater vid Österby soldattorp, ST 1057 i Näshulta socken

Soldater vid Åstorp soldattorp, ST 1052 i Näshulta socken

Soldattorpet 75 Holmen, Västmanlands regemente, Västerås kompani, Fermansbo rote)

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd inte undersökts

Soldater vid Mon soldattorp, ST 1056 i Näshulta socken

Sida 1. Tabell 1

Eriksdal, Kasen. Sammanställt av Siv Bergquist Den ursprungliga stugan i Kasen. Stugan bestod av ett stort kök och en liten kammare.

KORPARYDET Torp under Moboda, FoF

med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.

Ur Husförhörslängderna som börjar 1733: Gudmundsson Hans s Erik Håtuna dräng Norränge 1787

SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF

Erik Martin Douhan

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

men inga Katseställen 6) efter der befinnes vara mehrendehls

Christina Andersdotter. Generation I. Generation II

Soldattorp 130 u Granby (Fredriksberg)

Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd

Sör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901.

BLOMME Nils Persson född ca 1678 i Östergötland - ant kan läsa i bok. död Finland

, [Kopparberg] _SCB Kopparberg, HIAA.1204, Födde,Vigsel,Död, , 0-0, Bild 62 av 273

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse.

Ljusbäck och Ingbo. Sedan fam. Helmer och Ellen Eriksson. Sist här var fam. Erik Nordin. Stugan flyttades sedan till Ingbo.

Ruben Oscarsson 2002 Sida 1 av 10

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Ådalen, efter 1770 Norra Ådalen

En titt på hemmanet 1/4 mantal. ERIKSÅSEN (Ersåsen) i Finnerödja socken under adertonhundratalet. / Alf Gunnarson MMXIV

Händelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor.

Soldater vid Torp soldattorp, ST 1059 i Näshulta socken

Hamra båtsmanstorp nr 98, Hamra rote, Botkyrka.

Ebbes kvarn under Stensholm

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening

Ancestors. Jenny Sofia Josefina Hammar. Generation I

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Anor Mayne Kristina Wallin ( )

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Holm Här fanns ett torp. Här bodde Jan Andersson f 1813, hade en dotter Anna, som blev gift med "Sängstu-Janne".

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Båtsman. karin nilsson, text fredrik franke, illustration BLEKINGE MUSEUM

Torpvandring 16 augusti Start vid korsningen Tätorpsvägen/Skarpnäcks Gårdsväg

(fm f) efter namnet anger släkskapen till Ella Pernold, t.ex. farmors far. Personerna har även nemmer enl. Kekule: 0, I:1, I:2, II:4.

KNEKTAR OCH KNEKTATORP TÄRBY.

Brannudden torp nr 51

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1

Anfäder Gustaf Henrik Petersson

Andersdotter Catharina. Isaksdotter Lena. Jansdotter Stina. Nilsson Magnus. Larsson Petter. Jansson Petter

Befäl vid Rotarbo, befälsboställe i Näshulta socken 1 (12)

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby

Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren

Sågtorp. Från 1832 torp under Rydboholm. Från 1871 under Deglinge Erik s. Mårten dp Sågtorpet,Östra Ryd

Kocktorp (Kåktorp) Torp under Rydboholm från 1825, under Ullna från ca Nämns i husförhör från 1732, födelsebok från 1673.

Sandviken. Från 1825 torp under Rydboholm, från 1886 under Ullna.

Torpet Djupvik, Lindhov, Hågelby Västra Rote

Berättelsen om Carl Uhr och hans familj

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.

Åby 2. Stugan revs på 1940:talet, finns bara rester efter skorstenen kvar, och ett garnmalt äppelträd.

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Batsmanstorp Fordubblingstorp pa Skogsby Nr 66 i torpparmen

Josefina Skomars anor

Anfäder Astrid Viktoria Laura Leffler

Torpets sista båtsman, August Sjöblom Skog Framtaget och sammanställt av Lars Jacobsson, 2014.

Eskilstuna Kanal Källa AI:19a Sid 218

Transkript:

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864 fanns nio rotebönder i roten vars andelar grundade sig på totalt 16 öresland. Fyra av Wirsbos gårdar i Gammelby hade vardera 2 öresland och Muren, mer än dubbelt så stor som de andra Gammelbygårdarna, hade 1 öresland liksom ytterligare en gård i Gammelby. Wirsbos gård på Näs (Gnarp?) hade 3 öresland och Seglingsbergs två gårdar vardera 1 ½ öresland. Kompaniet Västerås, tidigare Majorens kompani, var Västmanlands Regementes 5:e kompani. 1856 var kompaniets samlingsplats vid kaptensbostället Fågelsjö i Svedvi, tidigare Strömsholms kompanis kaptensboställe, där 2:dre majoren vid regementet nu bodde. Kompaniets befäl hade kaptensboställe i Öster Jädra i Dingtuna, fanjunkarboställe i Frösvi i Kolbäck, sergeantboställe i Klemetsbo i Sura och furir/sergeantboställe i Finnsta i Skerike. Torpet Soldattorpen var löneförmåner för soldater i det ständiga knektehållet, som fanns i Sverige från 1682 till 1901. Det innebar att staten inte drev in skatt för att bekosta soldater och befriade bönder från utskrivningar av soldater. Bönderna indelades i rotar som svarade för en soldat. Staten reglerade inte fördelningen av kostnader mellan gårdarnas ägare och rotebönderna, rotens kostnader kom att variera starkt från tid till annan. Kostnaderna varierade också av andra skäl som hur ofta soldat rekryterades, av hälsoskäl eller om soldaten var med regementet i krig och där sårades eller stupade. Gammelby rotes torp finns som Knekt stuga på karta från 1687. 1862 omfattade torpet 1 26/32 tunnland åker och mulbete tillsammans med byn för en ko och ett får. Åkerarealen motsvarade 0,9 har jämfört med snittet inom Västmanlands regemente 0,4 har. Ladugården rymde mer än soldatens djur, åtminstone några år skulle soldatänkans ko vara där. Utöver ladugård fanns lada med golv, loge, bodbyggnad och potatiskällare. Torpstugan (grundstenarna mäter 5,5 x 10,5 meter) hade rum, kök, inbyggd förstuga och därtill ett rum med kakelugn vilket gjorde den större än den vanliga storleken 5 x 7 meter. Stugan revs efter 1943. Bruket ägde marken och roten byggnaderna. Soldater Soldaten rekryterades av roten som betalade städsel (rekryteringskostnad), 1857 med 8 rdr, en ko och ett får (värderade till 70 rdr). Gissningsvis motsvarade rekryteringskostnaden årskostnaden för omkring 5 år. Soldaten tjänstgjorde i fredstid omkring en månad om året. Soldaterna fick kontantlön (kronolega, 1827 var den 33 rdr) och uniformer av staten samt kontantlön och löneförmåner av roten i form av bostad och hemkall, spannmål och kreatursfoder. Han tjänstgjorde i fredstid omkring en månad om året. Den årliga legan och lönen var låga i Gammelby rote (1857 8 rdr, kanske en tiondel mot den högsta i Västmanlands regemente, liksom hemkallet 1 tunna 16 kappar (247 liter) råg, 1 tunna 16 kappar korn, 60

lispund (510 kg) hö och 60 lispund halm. Lönerna var satta så att soldaterna förväntades bidra till sin försörjning genom arbete åt andra när tjänsten så tillät, vanligen åt rotebönderna. I Virsbo gjorde soldaterna även dagsverken åt Bruket, så gjorde 1829 Norling 128 ¾ dagsverken. Soldaterna kunde köpa de starkt subventionerade livsförnödenheter som Bruket tillhandahöll bruksbefolkningen. Efter 20 30 års tjänst kunde soldaten få pension genom gratial från staten genom någon krigsmanshuskassa och från roten genom avskedsfördelar enligt soldatkontrakten. Gammal, Erik, förut kallad Ersson, död 1698. Antagen 1679, avsked 1699, 20 tjänsteår. Gift med Karin. Gammal, Johan, förut kallad Persson, född i Ramnäs. Antagen 1706? avsked 17070502. Kontrakt: Städsel 12 rdr. Gammal, Olof, förut kallad Andersson, död 17420126. Antagen 1709. Gift 17220503 med änkan Lisbet Ersdotter. Gammal, Erik Sr, var soldat 1721. Gift med Karin (Kerstin) med fel på synen. Gammal, Erik, var soldat 1726 och 1727. Gift 17251109 med Elisabet Jansdotter i Ramnäs. Gammal, Olof H, förut kallad Hansson, död 17420126. Avsked 17420126. Gift 17371009 med Anna Persdotter i Ramnäs Gammal, Jan, förut kallad Jansson, född 172212, död 17630525 i Ramnäs. 41 år. Antagen 174203, avsked 17630525. 21 tjänsteår. Soldat 1739, 18 år gammal, var med armén i Finland och i Pommern. Gift 1744 med Karin Matsdotter, född 1719 i Fläckebo. Barn: Johan, född 17431225 Brita, född 17470531 Anders, född 1750 Catharina, Född 1755 Gammal/Norling, Mats, förut kallad Persson, född 17440324 i Dingtuna. Antagen 17680629. Gift 17660929 med Brita Andersdotter, född 1739 i Arboga, flyttade 1799 som änka till Tumbo.

Barn: Lisa, född 1767 Caisa, född 1769 Petter, född 1772. Drunknad 13 år gammal vid Näs. Anders, född 17750817. Drunknad 21 år gammal som båtkarl på jakt när han skulle stiga i eka under färd över Virsbosjön. Han föll i vattnet och jakten hann inte tillbaka och bärga honom. Erik, född 17780709 Norling, Jan, förut kallad Carlsson, född 1762 i Hed, död 18100728 av förstoppning i Ramnäs. 48 år. Antagen 1788, avsked 18060612, oduglighet. Gift 1788 med Brita Cajsa Andersdotter, född 1768 i Seglingsberg, död 1840 i Ramnäs- Barn: Anna, född 17860610 Johan, född 17930418 Catharina, född 17950505 Petter, född 17970120 Greta Stina, född 17980119 Catharina, född 18010214 Carl, född 18020831 Brita Cajsa, född 18050114 Sara, född 18070114 Norling, Jan, förut kallad Jansson, född 1780, död 18081029 i Himango i norra Österbotten. I oktober 1808 befästes kyrkbacken i Himango. Den 30 och 31 oktober utrymdes ställningen utan strid. Antagen 18060924. Norling, Erik, dräng, förut kallad Andersson, född 17850204 i Ramnäs, död 18260602 i vattusot i Ramnäs. 41 år Antagen 18081212, avsked 18260602, 18 tjänsteår. Gift 18150515 med Brita Persdotter, född 17920320 i Ramnäs. Barn: Brita Stina, född 18151218 Anders, född 18170312 Erik, född 18200131 Johan, född 18220926 Anna Cajsa, född 18250103 Norling, Per, dräng, förut kallad Persson Östling, född 18040212 i Surahammar, död 18630103. 59 år Antagen 18260918, avsked 18470619, otjänstbar, kroppssvag och sjuklig. 21 tjänsteår. Gift 18271101 med Maja Jansdotter, född 18010903 i Sura, död 18870308 i Ramnäs. Hon bodde kvar med fördelar på torpet till sin död.

Barn: Anna Stina, född 18281212 Wilhelmina, född 18300909 Greta Lisa, född 18320423 Carolina Charlotta, född 18341104 Jan Erik, född 18370704. Kontrakt den september 1826: Städsel 8 rdr, 1 ko 3 får och 1 gris. Lön 5.26.8 rdr. Avskedsfördelar, hus och jord, efter 25 år. Norling, Mats, dräng, förut kallad Bäckström, född 18230919 i Karbenning. Antagen 18471120, avsked 18530418 för vanfrägdad. 6 tjänsteår. Kontrakt den 18 november 1847: Städsel 8 rdr. Lön 8 rdr. Hemkall 2 tunnor (330 liter) råg, 2 tunnor korn, 80 lispund (680 kg) hö och 80 lispund halm. Dragare för hemförsel av 16 lass långved, huggen av soldaten. Mot billig ersättning behövliga dragare för körningen av den upplåtna jorden. 3 kvarnresor. Avskedsfördelar, hus och planteringsland, efter 25 år. Norling, Johan Erik, dräng, förut kallad Selin, född 18301227 i Kolbäck. Antagen 18530512, avsked 1865. 12 tjänsteår. Hustrun var dotter till en landbonde i Gammelby, paret övertog arrendet och flyttade senare till Västerås. Gift 18540402 med Stina Persdotter, född 1828 i Skerike. Barn: Christina Josefina, född 18541203 Emma Carolina, född 18580425 Carl Johan, född18600727 Kontrakt den 21 oktober 1857: Städsel 8 rdr. Lön 8 rdr. Hemkall 1 tunna 16 kappar (247 liter) råg, 1 tunna 16 kappar korn, 60 lispund (510 kg) hö och 60 lispund halm. Mulbete för soldatens kor och får. Dragare för hemkörning av 16 lass långved, huggen av soldaten. Dragare för billig ersättning att bruka jorden. 3 kvarnresor. Underförstått vid städsel en ko och ett får, värt 70 rdr. Inga avskedsfördelar, men en 56-årig soldatänka hade sedan 10 år fördelsbostad, fördelsvret och fördel i ladugården. Norling, Per August, dräng, förut kallad Pettersson, född 18420209 i Härad, Sörmland. Antagen 1865, avsked 1895. 30 tjänsteår. Den 25 oktober 1894 gick han i pension efter 30 års tjänst och fick gratial från Vadstena Krigsmanshuskassa. Han arrenderade torpet några år och flyttade sedan till egen fastighet i Vretarne och dog där, 96 år gammal. Gift 18641218 med Christina Charlotta Lind, född 18431201 i Ramnäs.

Barn Edla Christina, född 18641225 Anna Augusta, född 18660407 Alma Charlotta, född 1868 0402 Josefina, född 18700903 Erika Enochina, född 18730113, död 1876 Hilma Carolina, född 18741008, gift med pråmskeppare Lundström i Vretarne. Emma, född 18760105 Matilda, född 18760105 Erika, född 18790616, gift Lindström Sigrid, född 18790616 August Emmerik, född 18810427, tog namnet Ekholm. Utvandrade den 12 juni 1895 till Amerika för att slippa militärtjänst. Han återvände och blev en av tre handelsmän i Vretarne, far till Ebba Carlsson i herrgårdsflygeln. Anna Elisabet, född 18830803, var hushållerska åt smeden Backström. Wendla Alida, född 18860123 Ekonomi 1867: Gjorde 101 dagsverken för Bruket, 96,56 rdr, högg 323 sågtimmer, 38,82 rdr, totalt inkomster 161,01 rdr, köpt mat för 35,40 rdr, och fått kontanter 88,92 rdr. Skuld till Bruket vid årets 89,66 rdr. Ekonomi år 1887: Gjorde 59 dagsverken för Bruket, 68,56 kr, utförde ackordsarbete för Bruket för 241,11 kr. Fordran på Bruket 23,45 kr. Kontrakt den 13 oktober 1864: Städsel 8 rdr, 70 rdr som ersättning för 1 ko och 1 får. Lön 8 rdr. Hemkall 9 kubikfot (234 liter) råg, 9 kubikfot korn, 12 centner (510 kg) hö, 12 centner halm. Dragare för hemforslande av 16 lass långved, huggen av soldaten. Dragare att bruka jorden för billig ersättning. 3 kvarnresor. Inga avskedsfördelar. Källor Otryckta källor Abrahamsson, Uno (1988). De indelta soldaterna nr 71 Sörbom och nr 72 Norling i Ramnäs socken, Västmanlands län (examensarbete vid Högskolan i Örebro, i Wirsbo historiska arkiv) Centrala Soldatregistret, Axvall Wirsbo Bruks arkiv, Avräkningsböcker och ämnesordnade handlingar, främst protokoll Tryckta källor Antonsson, Bengt (2009). Brukskamrerns Wirsbo Antonsson, Bengt och Ling, Hans (2012). Wirsbo bruks kolförsörjning från befälsboställen och soldattorp vid Bergs och Västerås kompanier vid Västmanlands regemente. Föreningen Bergslagsarkivs årsbok 2011-2012, Bergslagshistoria Grill, Claes (1858). Statistiskt Sammandrag af Svenska indelningsverket