1
2
3
4
Illustratör Peter Abrahamsson, Alias Design. Solar Region Skåne Bilder solfångare: Svensk Solenergi Lönsamheten för solvärme är enklare att räkna ut då mansparar all värme man tillverkar. Då styr det egna behovet. 5
Solceller omvandlas solljuset till el. Tunn skiva av halvledarmaterial (kisel) där elektroner frigörs och skapar elektrisk ström. Skivan (0,190mm kiselskiva) består av två skikt kisel. Den övre N-dopad och den undre P-dopad. När solen lyser på den yta som är P-dopad frigörs elektroner som dras mot det N- dopade kiselmaterialet som har ett underskott av elektroner. Då bildas en spänningsskillnad från vilket man kan alstra elektricitet. Polykristallina solceller ger en skimrande yta medan monokristallina är diskret svarta. Skillnaden mellan monokristallin och polykristallin(ä.k. multikristalling) ligger i hur kristallerna som solcellerna är uppbyggda av ser ut. Monokristaller har en mer homogen struktur i kristallerna, detta gör att verkningsgraden hos monokristaller är högre än hos polykristaller. Pris: Priset per watt av monokristallina solceller är högre än polykristallina solceller. Livslängd: Observera även att båda dessa solceller bör ha en hållbarhet på minst 25 år, även om en monokristallin solceller har potential att fungera i upp till 50 år En växelriktare gör om likströmmen från solcellerna till växelström, som är det som finns på elnätet. Växelriktaren ser också till att rätt spänning hålls samt att anläggningen kopplas ifrån om det blir en skada på elnätet. 6
Det finns även tunnfilmsteknik, vilket kan vara användbart när man vill ha en lättare solcell. Tunnfilmstekniken har en något lägre verkningsgrad är solceller av kisel. Solceller kan användas som takmaterial, men ska helst ventileras under så att inte överskottsvärmen minskar verkningsgraden. Från Bengts villablogg: Den nominella toppeffekten (märkeffekten) för en solcellsmodul mäts vid 25 graders solcellstemperatur. Om solcellernas temperatur ökar kommer effekten att sjunka på grund av modulspänningen sjunker medan modulströmmen endast ökar obetydligt. Våra solcellsmoduler har en för kiselbaserade moduler låg temperaturkoefficient på 0,3%/ C. Vid 60 graders solcelltemperatur blir toppeffekten (60-25)*0,3= 10,5% lägre än den nominella. På grund av den relativt höga lufttemperaturen sommartid kan man därmed aldrig uppnå modulernas nominella toppeffekt sommartid. Enheten kwpstår för kilowattpeakoch mäter toppeffekten som en modul kan producera under vissa standardiserade optimala förhållanden. Dessa är: Solinstrålning = 1000 W/kvm Paneltemperatur på 25 grader AM1,5 spektrum. AM står för atmosfär. AM1är solens sträcka till jordytan rakt när solen står rakt i zenit. AM1,5 blir 48,2 graders vinkel. Verkningsgraden på dagens solelspaneler: 13-16% Modulerna får en värme som överstiger omgivande tempteratur med ca 30 %. Illustration: Peter Abrahamsson, Alias Design. Energikontoret Skåne. 6
En jämförelse mellan ändliga och oändliga (förnybara) energireserver (Tera Watt per år). Den totala utvinningsmöjligheten visas för de ändliga resurserna medans de oändliga visar potential per år. Ändliga: naturgas, pertrolium, uran, kol. Oändliga: vind, OTEC, biomassa, vatten, geotermisk, tidvatten och sol. OTEC(Ocean ThermalEnergy Conversion) Havsvärmekraftsom utvinner el. En teknik som används med fördel i tropikerna där skillnaden mellan ytvattnets temperatur och temperaturen i djuphavet (nedanför cirka 1000 meters djup) är särskilt stor året runt. För TWh, multiplicera med (24*365) 8760. Källa: http://www.asrc.cestm.albany.edu/perez/2011/solval.pdf 7
De röda kuberna representerar den solcellsyta som skulle vara tillräcklig för att motsvara det globala behovet av el i världen, Europa och Tyskland 2005. Före Rumäninen, Kroatsien och Bulgarien gick med. Datan delges av Tyska centret för luft- och rymdfart. Zentrum für Luft- und Raumfahrt (DLR) The red squares represent the area that would be enough for solar power plants to produce a quantity of electricity consumed by the world today, in Europe (EU-25) and Germany (De). (Data provided by the German Aerospace Centre (DLR), 2005) 8
9
Den vänstra anger horisontellt placerade solcellspaneler. Den högra anger optimalt vinklade solcellspaneler. 10
En väl fungerande solcellsanläggningi Sverige bör ge 800 1 100 kwh/kw och år. Installeras exempelvis en solcellsanläggning som har en nominell toppeffekt på 3 kw bör man alltså kunna producera 2 400 3 300 kwh solelunder ett år. Men även andra faktorer spelar in: Väderstrecket Skuggor Smuts, löv och snö Instrålning där man bor Lutningen på panelerna Anläggningens verkningsgrad (specifikt viktigt med växelriktarens verkningsgrad) Källa: http://bengtsvillablogg.info/fakta-solceller/ 11
Det mörkt grönafältet visar att verkningsgraden är liknande mellan 25 och 55 graders lutning från sydost till sydväst. Ett tak med öst/väst-lägefår samma effekt med ca 10% mer solceller jämfört med ett i rakt söderläge om man lägger på både öst och västsidan. 12
Föratt få en bra produktion bör man även se upp med ytterligare några faktorer. Verkningsgradenpå själva anläggningen, där växelriktaren är den viktigaste komponenten. Snö, löv och smuts är ett problem om panelerna är horisontellt monterade. Över 15 graders lutning blir panelerna självrengörande. Undvik fastaskuggor. Dåsolceller är seriekopplade på olika sätt ska man undvika skugga för att inte sänka verkningsgraden. 13
Överskrids gränsen för mikroproduktion blir man en småskalig elproducent. Det innebär andra regler, exempelvis att betala för ett separat abonnemang för att säja el. En kostnad om ca 2000 kr/år vilket kräver än större anläggning för att få lönsamhet. P/UxI W/VxA (43470/1000) / (3x230) trefas x63 43,47 / 690 = x 63 14
Solcellerna levererar el till hushållet och vid överskott, till elnätet. Illustratör Peter Abrahamsson, Alias Design. Solar Region Skåne 15
Vad kostar solceller i Sverige? 15000 35000 kr/kw för en nyckelfärdig anläggning nätansluten solcellsanläggning, inklusive moms och installation. Hur mycket producerar solceller i Sverige? 800 1 100 kwh/kw och år (mätt efter växelriktaren) = 112-154 kwh/m 2 och år vid 14% modulverkningsgrad. Hur stor yta behövs? 7 m 2 /kw. 16
Värde använd el kr/kwh Värde såld el kr/kwh Elpris 0,46 0,46 Överföringsavgift/Nätnytta 0,2 0,05 Skatt/Skattereduktion 0,29 0,6 Moms 0,24 0 Elcertifikat 0 0,18 Summa 1,19 1,29 17
18
Bengts villablogg bjuder på en bra jämförelse elköpare emellan och deras villkor. http://bengtsvillablogg.info/ Allt från45 öre till 1,75 kr inklusive moms. Seöver detta i god tid. De elhandlare som betalar bäst brukar kräva att man även köper sin el från dem. Behöver man byta till annat elhandelsbolag kan man undvika att bryta kontrakt genom att vara ute i god tid. 19
Nätnytta innebär att elnätsbolaget får minskade kostnader för överföring av el i sitt nät tack vare din elproduktion. Hur stor ersättningen blir beror på var man bor. Ennormal ersättning är ca 5 öre + moms 20
Ansöka hos Energimyndigheten för att få elcertifikat. http://www.energimyndigheten.se/elcertifikat Man får elcertifikat i 15 år, dock längst till utgången av 2035. Man får ett elcertifikat per 1000 kwh man mäter upp. För att få för all produktion måste mätaren sitta mellan växelriktare och solelmätare. I annat fall nyttjar man den mätare nätbolaget gratis installerar. Då mäts dock endast den el man inte själv använder utan säljer. Rapportering, installation och mätare kan köpas. Pris varierar. En engångskostnad för mätare och installation och sedan en kostnad som är fast eller i % på produktionen för rapporteringen. Man kan sälja sina elcertifikat till vem man vill. Det är inte knutet till annan elhandel. Exempelvis: Öresundskraft tar en årsavgift på 900 kronor/år för administration. 4000 kronor i engångskostnad. 4000/15 år samt 900 kronor/år = 267+900=1167 kronor i kostnad/ år 1167/0,18öre/kWh=6483,33 kwh för att få +-0 Medeltalet senaste året ligger på 182,03 kr/mwh = 18,203 öre/kwh 21
https://cesar.energimyndigheten.se/default.aspx Prisstatistik för elcertifikat finns på sidan Cesar, som från och med 1 januari 2015 finns hos Energimyndigheten. Trenden säger att detta pris kommer att öka. Det är enklare än det låter med certifikat. Det tar sammanlagt ett par timmar och ger ca 15000 kronor fördelat på 15 år. 1. Skaffar sig en E-legitimation 2. Skaffa behörighet till Energimyndighetens sidor 3. Ansöker hos Energimyndigheten om ett godkännande för elcertifikat för din anläggning 4. Anmäl till Energimyndigheten att du vill ha ett certifikatkonto i systemet Cesar 5. I Cesar kan du se hur elcertifikaten växer. Även administrera automatisk försäljning. 21
Mananmäler till sitt elnätsbolag att man vill ha skattereduktion för den el man levererar ut på nätet. Elnätbolaget kontrollerar först att källan är förnybar, att anslutningspunkten har en säkring på högst 100 Ampere och säkerställer att mätningen är korrekt i anslutningspunkten. Sedan apporterar de in kontrolluppgiften till Skatteverket vid årets slut och reduktionen syns och sköts på deklarationen. Man får 60 öre/kwh för all den el som levereras ut på nätet/säljs. Dock max 30 000 kwh eller 18000 kr/år. Ommer än en person i hushållet står för elabonnemanget, kommer skatteavdraget att delas lika. 22
Förslag om momsbefrielse Ett förslag om momsbefrielse för omsättning under 30 000 kr/år är lagt. Föreslås att träda i kraft 1 januari 2017. Det skulle för en mikroproducent med solceller som ex en villaägare innebära att det inte krävs någon momsregistrering och därmed inte denna administration för såld el. Men för nu gäller: Momsregistrera sig hos Skatteverket Om du säljer överskottselär den ersättning du får från elhandelsföretaget och elnätsföretaget momspliktig och du måste därför vara momsregistrerad, eftersom det räknas som ekonomisk verksamhet. Det gäller oavsett belopp och det finns ingen miniminivå. Dra av moms för investeringskostnader Huvudregeln är att du inte får dra av moms för inköp till en stadigvarande bostad. En solanläggning som du installerar på din bostad eller ditt garage räknas som inköp till stadigvarande bostad. Du kan bara dra av momsen från inköp till solcellsanläggningen om den uteslutande används för ekonomisk verksamhet det vill säga att du säljer all el som du producerar. Källa: skatteverket.se sök: överskottsel Momsen man får redovisas till Skatteverket och betalas in en gång om året, dvs maj 2016 för den moms som vi får in under 2015. 23
Momsregistrering görs på www.verksamt.se eller på blankett SKV4620. Ange SNI-kod 35110 Övrigt vad gäller Skatteverket Ej krav på att betala energiskatt och vara F-skattregistrerad för privatpersoner som är mikroproducenter. Om max 30 000 kwh såld el/år. Skattereduktion för förnybar elproduktion går att ta med i en evansökan om skattejämkning. 20150527. Enligt uppgift har Skatteverket inte tagit ställning till moms på nätnyttan. 23
ROT-avdraget är 30% på arbetskostnaden. Skatteverkets schablon för hur stort arbetet får vara av totalkostnaden är satt till 30%. Därav blir avdraget på 10% av totalkostnaden jämfört med de 20% man som privatperson får genom solcellsstödet. Solcellsstöd Solcellsstödet handläggs av Länsstyrelsen. KontaktpersonLänsstyrelsen Skåne är Amanda Corlin, 010-224 12 83. Ansök direkt. Ansök för hela den möjliga ytan. Stödet kan alltid ges för mindre yta. Man söker för panelerna, övrigt material och arbete. Schablonmässigt kan man fylla i 8000 kr/kw på dessa för en total kostnad av 24000 kr/kw. Kostnaden kommer i verkligheten att hamna på 18-22000 kr/kw. Kön är långoch pengarna kanske inte räcker till alla som sökt. 2016 maj: Just nu är väntetiden sedan ett långt tag runt 2 år före dess att man får besked. Regeringen har långsiktigt satsning. För 2016 satsas det 225 miljoner kronor där hälften är utbetalt till Länsstyrelserna och till hösten kommer den andra halvan. Under 2017-2019 är det budgeterat 390 miljoner kronor per år. 24
Bygglovsregler är olika från kommun till kommun. I vissa kommuner måste du alltid ha bygglov för solceller. 25
26
Källa: https://www.energimyndigheten.se/global/press/pressmeddelanden/sammanfattning% 20av%20IEA-PVPS%20svenska%20solcellsrapport.pdf 27
28
Solceller med drift i 40 år finns. Ex fyrar och sateliter. Inga utsläpp vi produktion/förnybar energikälla. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, är idag oftast mindre än två år samtidigt som livslängden är minst 25 år. Källa: http://blogg.naturskyddsforeningen.se/klimatbloggen/2015/01/26/vanliga-fragorvi-far-om-solceller/ 29
30
Funderar man på elbil ska man tänka på att ta med detta i beräkningen när man dimensionerar sin anläggning. 31