1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt



Relevanta dokument
RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 59/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

RP 91/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart möjligt.

Utkast /M.O.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING Ikraftträdande... LAGTEXTER...

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

RP 58/2010 rd. I denna proposition föreslås att varumärkeslagens

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

från sparande i form av räntebetalningar)

RP 149/1998 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 2 lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund

RP 161/1997 nl PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

l. Nuläge RP 203/1995 rd

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

Regeringens proposition 2009/10:36

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 210/2010 rd. Lagen avses träda i kraft samtidigt med de ändringar som för närvarande görs i postlagstiftningen

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

Alands skattegräns. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst.

1994 rd- RP 2. MOTIVERING l. Nuläge och de föreslagna ändringarna

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

statsutskottets betänkande 30/1995 rd

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 158/1999 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås att Helsingfors universitets ensamrätt att publicera almanackor

Koncernavdrag i vissa fall, m.m.

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 177/2007 rd. fronttillägg när det gäller skyldighet att anmäla förändringar som kan inverka på förmånen.

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004*

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

2. Propositionens konsekvenser

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition 2003/04:149

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten

Finansminister Eero Heinäluoma

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Regeringens proposition 2013/14:147

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lösningar i andra stater

Regeringens proposition 2008/09:182

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Konkurrensverkets riktlinjer PRÖVNING AV PÅFÖLJDS- AVGIFTENS STORLEK

RP 365/2014 rd 2016.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38

Förmån av tandvård en promemoria

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Lag. RIKSDAGENS SVAR 40/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser om beskattningen av värdepapper.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 108/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38

RP 97/2009 rd. i sådana fall där den skattskyldige inte har kunnat dra av skatten i mervärdesbeskattningen.

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition 1999/2000:17

RP 92/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 22/2013 rd. skatteåren

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena om kompletteringsskatt i lagen om gottgörelse för bolagsskatt ändras. Enligt propositionen skall kompletteringsskatt inte påföras till den del som bolaget till sina utländska delägare delar sådan dividend vidare som den under skatteåret erhållit från utlandet och som är undantagen från finsk skatt. Befrielsen från kompletteringsskatt skall gälla dividend som betalats till utländska samfund som innehar minst 25 procent av kapitalet i det finska bolaget. Lagen avses träda i kraft den l januari 1995. Den skall första gången tillämpas vid beskattningen för 1995. Propositionen ansluter sig till budgetpropositionen för 1995 och avses bli behandlad med den. MOTIVERINGAR l. Nuläge Både dividend som erhållits från utlandet och dividend som betalats till utlandet utgör som utgångspunkt skattepliktig inkomst i Finland. I lagstiftningen ingår emellertid flera specialstadganden om beskattningen av dessa dividender. Dividend som betalas från en skatteavtalsstat till finska bolag är vanligen befriade från finsk skatt om det finska bolaget behärskar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar dividenden. skattefriheten kan grunda sig antingen på en bestämmelse i ett skatteavtal eller på ett stadgande i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, hädanefter NSL. I 7 lagen om gottgörelse för bolagsskatt (1542/92) hädanefter BSkGL stadgas att källskatt som har betalts i en främmande stat för dividend som är skattefri i Finland skall tas med i jämförelseskatten vid beräkningen av en eventuell kompletteringsskatt Dividend som betalas från Finland till utlandet är föremål för en källskatt på 25 procent enligt 7 lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (1544/92). I de finska skatteavtalen har denna skatteprocent emellertid sänkts betydligt eller källskatten undanröjts. Finlands nuvarande skatteavtalspolitiska linje är att helt försöka undanröja källbeskattningen av dividender. Trots specialstadgandena är dividend som betalas till Finland och härifrån vidare till utlandet föremål för beskattning i Finland. Eftersom minimibeloppet för bolagets inkomstskatt enligt 6 BSkGL är en tredjedel av den dividend som enligt beslut av bolaget skall betalas ut, skall bolaget betala kompletteringsskatt enligt 9 då det delar vidare dividend som det erhållit från utlandet. Bakgrunden till detta är principen om systemet med gottgörelse för bolagsskatt enligt vilken inkomst som ett finskt bolag delar ut som dividend skall beskattas en gång i Finland. Principen om enkel beskattning gäller även sådan dividend från utlandet som delas vidare till utlandet även om det faktum att den utländska källskatten inräknas i jämförelseskatten enligt vad som redo- 341007T

2 1994 rd - RP 156 gjorts ovan innebär en liten avvikelse från denna princip. 2. Lagstiftningen i övriga länder Beskattningen av dividend från utlandet som delas vidare till utlandet påverkas av beskattningen av dividend då den erhålls, en eventuell kompletteringsskatt vid vidareutdelning av dividend samt källskatten som i sista hand påförs den slutliga dividendtagaren. I stater där systemet för gottgörelse av bolagsskatt inte tillämpas nyttjas inte kompletteringsskatt Dividend på direkta investeringar kan i många fall utan skattepåföljder cirkuleras via exempelvis Sverige, Danmark eller Holland. I stater som tillämpar systemet med gottgörelse för bolagsskatt är huvudregeln att trygga en enkel beskattning på ett liknande sätt som i Finland. Under de senaste åren har man gjort undantag från denna regel i synnerhet i fråga om dividend från utlandet som delas vidare till utlandet. I Tyskland reformerades systemet med gottgörelse för bolagsskatt 1993 på så sätt att kompletteringsskatt inte längre påförs vidareutdelning av skattefria inkomster från utlandet, men till en sådan dividend hänför sig inte heller gottgörelse för bolagsskatt. Om dividendtagaren inte heller annars skulle erhålla gottgörelse för bolagsskatt, vilket är fallet i fråga om utländska dividendtagare, blir beskattningen i Tyskland vid kompletteringsskattens bortfall beroende av en eventuell källbeskattning. I Storbritannien reformerades systemet med gottgörelse för bolagsskatt 1993 bl.a. genom stadganden om s.k. internationella huvudkontorbolag. Dessa gäller sådana brittiska bolag som innehas av högst fem aktieägare och som till minst 80 procent ägs av utlänningar. Sådana bolag kan som dividend dela ut inkomst från utlandet utan förhandsbolagsskatt (advance corporation tax) vars verkningar kan jämföras med befriande från kompletteringsskatt Dividend som delas ut till utlandet är inte heller föremål för källskatt i Storbritannien. Dividend från utlandet är emellertid inte skattefri utan på den tillämpas i regel en s.k. indirekt avräkning varvid dividend kan påföras skatt även i Storbritannien. I Frankrike kan holdingbolag vars tillgångar huvudsakligen består av andelar i utländska dotter- eller andelsbolag under vissa förutsättningar dela ut dividend vidare utan kompletteringsskatt (precompte). Dividendtagarna är härvid inte berättigade till gottgörelse för bolagsskatt. 3. Bedömningen av nuläget och behovet av ändringar Principen om enkel beskattning innehar en central roll i systemet med gottgörelse för bolagsskatt. I samband med internationella inkomstströmmar kan verkningarna av denna princip emellertid avvika från övriga situationer. skillnaden ligger framför allt däri att då man med enkelbeskattning avser enkel beskattning i Finland kan inkomsten allt som allt bli beskattad flera gånger. Inkomst som delas ut till Finland i form av dividend kan först ha blivit beskattad i källstaten som inkomst för bolaget som delar ut dividenden och sedan som inkomst för finsk dividendtagare och efter Finland kan inkomsten beskattas ännu i den slutliga dividendtagarens hemviststat En ekonomisk dubbelbeskattning, eller en ytterligare mångdubblare beskattning, vilket det nuvarande finska systemet för sin del kan leda till, kan inverka på organiseringen av internationella företagsgrupper. Det är vanligt att det i en koncern finns t.ex. underkoncerner som grundar sig på en geografisk eller branschvis indelning. Det är inte endast fråga om placeringen av holdingbolag inom koncernen, utan även om strukturen på den internationella företagsgruppen i övrigt. En beskattning av nuvarande typ gynnar inte arrangemang där utländska enheter som hör till utländska koncerner ägs av ett koncernbolag beläget i Finland. 4. Propositionens mål och de viktigaste förslagen Det är inte förmånligt för Finland om beskattningsmässiga skäl hindrar internationella koncerner från att etablera moderbolag för sina underkoncerner i Finland. Vid utformningen av strukturen på en koncern spelar beskattningssynpunkter ofta en betydande roll. Därför cirkulerar i dag inte just någon dividend via Finland. Sålunda skulle en lindring av beskattningen av dessa dividendströmmar inte märkbart sänka skatteintäkterna och avlägs-

1994 rd - RP 156 3 nandet av hinder av beskattningsnatur kunde även locka sådana nya investeringar till Finland som indirekt skulle leda till att skatteintäkterna ökar. Det har i stor utstreckning ansetts önskvärt att Finland kunde inneha en slags ställning som stödpunkt i samband med investeringar i synnerhet från väst till Ryssland och de baltiska staterna. Till en sådan uppställning kunde naturligt höra att en internationell koncern skulle ha ett bolag i Finland som skulle äga dotterbolagen som är belägna i staterna i fråga. skattekostnaderna för en genomgång av dividend försvagar emellertid Finlands konkurrensmässiga ställning exempelvis jämfört med Sverige. För tillfället hänför sig det inte något problem med kompletteringsskatt vad gäller vidareutdelningen av dividend från Ryssland eftersom dividenden utgör skattepliktig inkomst i Finland. I regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om beskattning av näringsverksamhet som avges samtidigt med denna proposition föreslås emellertid att dividend som erhålls från Ryssland för direkta investeringar undantas från skatt i Finland. I propositionen föreslås att kompletteringsskatten slopas under vissa bestämda förutsättningar i situationer då dividend som ett finskt bolag erhåller från utlandet delas vidare till bolagets utländska aktieägare. Kompletteringsskatten skall undanröjas helt i fråga om dividend som uppfyller detta krav. Om kompletteringsskatten skulle undanröjas endast delvis skulle förverkligandet av de verkningar som eftersträvas kunna ifrågasättas eftersom företagen skulle ha många ur beskattningshänseende förmånligare alternativ än Finland. Att helt avlägsna kompletteringsskatten kan inte heller värderas som en fiskal börda. Detta är även en enklare lösning än att delvis undanröja skatten. Undanröjandet av kompletteringsskatten berör endast dividend som betalas för direkta investeringar. Att utvidga skatteförmånen till dividend från portföljinvesteringar inverkar inte på samma sätt på företagens placeringsbeslut som behandlingen av direkta investeringar. Finlands skattemässiga konkurrenskraft är inte ens i dag dålig ur en portföljinvesterares synvinkel. Att minska kompletteringsskatten för dividend som betalas för portföljinvesteringar innebär närmast en allmän skatteförmån för de bolag vars aktier till en stor del innehas av utländska investerare. Det finns inte tillräckliga grunder för att beskatta ett sådant bolag lindrigare än bolag vars ägostruktur är en annan. Som gränsen för direkt investering skall vara en andel på 25 procent av kapitalet i bolaget som betalar dividenden. Den föreslagna andelen på 25 procent motsvarar gränsdragningen mellan direkta investeringar och portföljinvesteringar i OECD:s modellskatteavtal, Europeiska gemenskapernas råds direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moder- och dotterbolag i olika medlemsstater och även i flera finska skatteavtal Eftersom befrielsen från kompletteringsskatt endast kommer till nytta för varje delägare i förhållande till dennes ägoandel kan investeringar med andelar på mindre än 25 procent i finska bolag inte främjas genom en lindring av kompletteringsskatten. Propositionen gäller endast vidareutdelning av dividend som erhållits under skatteåret. Ett system som möjliggör en vidareutdelning som är befriad från kompletteringsskatt efter flera år från det att dividenden erhållits skulle i praktiken bli för komplicerat. I ett sådant system borde ingå ett tungrott förfarande om beaktande av förändringar i ägandet för att det inte skall uppstå incentiv att överföra bolag som fått dividend från utlandet i utländskt ägo före dividenden delas vidare. Å ven i övrigt kunde möjligheten till en utdelning som är befriad från kompletteringsskatt sporra finska ägare att överföra aktier i finska bolag på holdingbolag som bildas utomlands. Eftersom detta inte är förenligt med propositionens syfte skall befrielsen från kompletteringsskatt inte gälla dividend som delats ut till utländska samfund över vilka i Finland allmänt skattskyldiga personer utövar bestämmanderätt. 5. Propositionens verkningar Syftet med propositionen är att avlägsna skattemässiga hinder för internationella företagsgrupper att etablera sig i Finland. Eftersom skattefaktorerna ofta är av en väsentlig betydelse vid utformningen av strukturen för internationella företagsgrupper cirkulerar nuförtiden inte just någon dividend via Finland. Sålunda minskar reformen inte i praktiken skattetagarnas inkomster fastän propositionen innebär en lindring av beskattningen. I och med att

4 1994 rd - RP 156 Finlands konkurrensmässiga ställning som etableringsort för enheter inom internationella företagsgrupper förbättras leder reformen i sin tur i en riktning som främjar ekonomiska aktiviteter i Finland. Propositionen ansluter sig till budgetpropositionen för 1995. 6. Ärendets beredning Propositionen grundar sig på mellanrapporten från arbetsgruppen för reformeringen av den internationella beskattningen som tillsatts av finansministeriet den 28 januari 1994 (VM 1994:13). DETALJMOTIVERING l. Lagförslagets motiveringar 9. Enligt det nya 2 mom. som föreslås införas till 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt skall kompletteringsskatt i vissa fall inte påföras till den del som den dividend som enligt beslut av bolaget skall delas ut inte överstiger beloppet av dividend som erhållits från utlandet och som är undantagen från finsk skatt. Den föreslagna ändringen gäller endast situationer där kompletteringsskatt i annat fall skulle påföras. Förutsättningarna för tillämpningen av det nya 2 mom. skall granskas i det skede då bolagets jämförelseskatt har klargjorts och eventuella skatteöverskott har beaktats. Vid tillämpningen av lagrummet beaktas som dividend endast den dividend som erhållits under det skatteår för vilket kompletteringsskatt fastställs. Med dividend från utlandet som är undantagen från finsk skatt avses på samma sätt som i 7 dividend som med stöd av skatteavtal och intern lagstiftning, nuförtiden NSL 61 a, är undantagen från skatt. Till dividend som är undantagen från skatt räknas endast det belopp som resterar efter att källskatt eller annan skatt betalats i en främmande stat. Befrielsen från kompletteringsskatt skall gälla utdelad dividend till den del dividenden inte överstiger beloppet av dividend som är fri från finsk skatt. Det att bolagets utdelning av dividend överstiger beloppet av den dividend som erhållits hindrar inte tillämpningen av 2 mom. men befrielsen från kompletteringsskatt gäller endast den andel av dividenden som enligt beslut av bolaget skall delas ut som motsvarar beloppet av den erhållna dividenden. Befrielsen från kompletteringsskatt gäller endast dividend som betalats till en sådan utländsk dividendtagare som vid utgången av det skatteår för vilket dividend betalas innehaft minst 25 procent av kapitalet i det bolag som betalar dividenden. Andelen av kapitalet är sålunda avgörande och t.ex. andelen i röstetalet skall inte ha någon inverkan. Att förutsättningarna för gränsen på 25 procent uppfylls granskas särskilt för varje dividend tagare. A v delägare i exempelvis samma koncern gäller förmånen endast dividend som betalats till sådana dividendtagare som ensamma uppfyller den nämnda förutsättningen. Endast ett direkt innehav beaktas. Befrielsen från kompletteringsskatt gäller inte dividend som erhållits av person som enligt en bestämmelse i skatteavtal har rätt till gottgörelse för bolagsskatt från Finland. Dividend kan inte heller delas ut utan kompletteringsskatt till den del som i Finland bosatta personer direkt eller indirekt utövar bestämmanderätt över dividendtagaren. Med bestämmanderätt avses samma som i propositionen till lag om beskattningen av delägare i utländska bassamfund. I samband med kompletteringsskatten gäller begreppet bestämmanderätt emellertid samfund med hemvist i alla främmande stater. Om de utländska dividendtagarna som avses i stadgandet äger endast en del av kapitalet i bolaget gäller befrielsen från kompletteringsskatt endast den andel av dividenden som enligt beslut av bolaget skall delas ut som svarar mot denna ägoandel Om alltså ett bolag som till hälften ägs av en allmänt skattskyldig och en begränsat skattskyldig person har erhållit l 00 enheter i dividend och delar ut 50 enheter är 25 enheter undantagna från kompletteringsskatt Även i det fall att dividendutdelningen överstiger beloppet av den erhållna dividenden kan av de erhållna dividenderna

1994 rd - RP 156 5 endast en proportionell andel delas ut utan kompletteringsskatt. Denna andel skall motsvara de utländska dividendtagarnas som uppfyller kraven på detta andel av den dividend som enligt beslut av bolaget skall delas ut. Tillämpningen av de föreslagna stadgandena illustreras av följande exempel: Ab av vars aktier det utländska samfundet A äger 35 % och det utländska samfundet B 25 %, har erhållit l 00 mk i skattefri dividend från utlandet och annan inkomst 100 mk. skatteöverskott finns inte, bolagets jämförelseskatt är 25 mk och det delar ut 150 mk i dividend. Eftersom de utländska ägarnas proportionella andel av den dividend som beslutats dela ut är 60 procent, kan 60 mk av dividenden på l 00 mk som erhållits i utlandet delas ut utan kompletteringsskatt. Härvid räknas till den dividendutdelning som föranleder kompletteringsskatt 150 mk- 60 mk = 90 mk. Minibeloppet av inkomstskatten är 1/3 av 90 mk dvs. 30 mk. Då jämförelseskatten är 25 mk, skall 5 mk erläggas i kompletteringsskatt. 2. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft den l januari 1995. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag: Lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt I enlighet med riksdagens beslut fogas till 9 lagen den 29 december 1988 om gottgörelse för bolagsskatt (1232/88) sådant detta lagrum lyder i lag av den 30 december 1992 (1542/92) ett nytt 2 mom. som följer: 9 Kompletteringsskatt påförs inte till den del som l) beloppet av den dividend som enligt beslut av bolaget skall delas ut för skatteåret inte överstiger beloppet av sådan dividend som bolaget under skatteåret erhållit från en främmande stat och som är undantagen från finsk skatt, till vilket belopp inte hänförs skatt som i den främmande staten betalats på dividend, och 2) dividendtagaren är ett begränsat skattskyldigt samfund som inte är berättigat till gottgörelse för bolagsskatt och som vid utgången av det skatteår som avses i l punkten direkt innehaft minst 25 procent av kapitalet i det bolag som betalar dividenden. Som dividendtagare som avses i denna punkt anses inte samfund över vilket i Finland allmänt skattskyldiga personer utövar direkt eller indirekt bestämmanderätt. Denna lag träder i kraft den 199. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995. Lagen tillämpas på dividend som erhållits från främmande stat den l januari 1995 och därefter. Helsingfors den 6 september 1994 Republikens President MARTTI AHTISAARI Finansminister liro Viinanen

6 1994 rd - RP 156 Bilaga Lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt I enlighet med riksdagens beslut fogas till 9 lagen den 29 december 1988 om gottgörelse för bolagsskatt (1232/88) sådant detta lagrum lyder i lag av den 30 december 1992 (1542/92) ett nytt 2 mom. som följer: Gällande lydelse 9 Föreslagen lydelse Kompletteringsskatt påförs inte till den del som l) beloppet av den dividend som enligt beslut av bolaget skall delas ut för skatteåret inte överstiger beloppet av sådan dividend som bolaget under skatteåret erhållit från en främmande stat och som är undantagen från finsk skatt, till vilket belopp inte hänförs skatt som i den främmande staten betalats på dividend, och 2) dividendtagaren är ett begränsat skattskyldigt samfund som inte är berättigat till gottgörelse för bolagsskatt och som vid utgången av det skatteår som avses i l punkten direkt innehaft minst 25 procent av kapitalet i det bolag som betalar dividenden. Som dividendtagare som avses i denna punkt anses inte samfund över vilket i Finland allmänt skattskyldiga personer utövar direkt eller indirekt bestämmanderätt. Denna lag träder i kraft den 199. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995. Lagen tillämpas på dividend som erhållits från främmande stat den l januari 1995 och därefter.