Utbud av utbildningar och utbildade inom IT och ekonomi

Utbud av utbildningar och utbildade inom IT och ekonomi Delrapport 1 i serie om tre delrapporter till huvudrapporten Sökes framtidens medarbetare Juni 2001 Skriven av: Anna Lyxell och Lena Eriksson Kontaktperson på Svenskt Näringsliv: Ulla Ericson 1

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UTBUD AV UTBILDNINGAR OCH UTBILDADE INOM IT OCH EKONOMI... 3 SÅ HÄR GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN... 4 URVAL... 4 REDOVISNING AV UNDERLAG... 4 Antagna... 4 Poäng... 5 Examen... 5 Genomströmning och jämförelse över tid... 6 SVERIGE HAR LÅG ANDEL HÖGUTBILDADE FÖR FÅ TAR UT EN EXAMEN... 7 Figur 1, Andel ej uttagna examen hos nybörjare 1991/1992... 7 EKONOMISKA UTBILDNINGAR... 8 Fördelning av studenter hösten 2000... 8 Har det skett en ökning i utbudet? - Skillnader mot 1991/1992... 9 Hur många tar examen på de ekonomiska utbildningarna?...9 TEKNISKA IT-UTBILDNINGAR... 9 Fördelning av studenter hösten 2000... 9 Har det skett en ökning i utbudet? Skillnader mot 1991/1992... 10 Hur många tar examen på de tekniska IT-utbildningarna?...10 TVÄRVETENSKAPLIGA IT-UTBILDNINGAR... 11 Fördelning av studenter hösten 2000... 11 Har det skett en ökning i utbudet? - skillnader mot 1991/1992... 11 Hur många tar examen på de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna?... 11 FRAMTIDSUTSIKTER... 12 EFTERFRÅGAN PÅ UTBILDNINGSPLATSER KOMMER ATT ÖKA... 12 REKRYTERINGSBASEN MÅSTE ÖKA... 12 BILAGA 1 FÖRKLARING AV GENERELLA EXAMINA... 14 GENERELLA EXAMINA... 14 Högskoleexamen... 14 Kandidatexamen... 14 Magisterexamen... 14 Yrkesexamina... 14 BILAGA 2 EKONOMIUTBILDNINGAR HÖSTEN 2000... 15 BILAGA 3 TEKNISKA IT-UTBILDNINGAR HÖSTEN 2000... 18 BILAGA 4 TVÄRVETENSKAPLIGA IT-UTBILDNINGAR... 22 BILAGA 5 GENOMSTRÖMNING / ANTAL EXAMINA... 24 NYBÖRJARE PÅ LINJER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLOR LÄSÅRET 1991/92 UPPFÖLJDA UNDER SJU ÅR.... 24 2

Utbud av utbildningar och utbildade inom IT och ekonomi I Sverige har relativt många personer en eftergymnasial utbildning i dag, men få är spetsutbildade. Totalt är det endast 13 procent av befolkningen i Sverige i åldersgruppen 25-64 år som har en lång högskoleutbildning om minst 3 år och som har lett till en akademisk examen. I åldersgruppen 25-34 år är motsvarande siffra 10 procent. 1 Detta placerar Sverige i botten i en jämförelse med andra länder. När vi ser oss omkring framstår det som mycket uppenbart att företagens efterfrågan på högutbildade medarbetare är stor och sannolikt kommer den att bli större. I en undersökning från TEMO 2 säger nästan tre fjärdedelar av de intervjuade företagsledarna att man kommer att ställa ökade formella utbildningskrav i det egna företaget under de närmaste åren. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att nära 7 av 10 företag har haft stora eller vissa problem att rekrytera (på alla utbildningsnivåer) nya medarbetare. 3 För att kartlägga hur väl svenska företags efterfrågan på högskolekompetens stämmer överens med det utbud som finns, genomför Svenskt Näringsliv en studie i tre delar. Detta är del ett och handlar om utbudet av utbildningar på svenska universitet och högskolor universitetsutbildningar inom ekonomi, teknisk IT och tvärvetenskaplig IT avseende programutbildningar. Samt hur många studerande som tar ut en examen inom sju år efter avslutad utbildning. Del två Efterfrågan på högutbildade medarbetare omfattar efterfrågan på kompetens inom branscherna för traditionell industri respektive IT/telekom. Del tre Workshop Framtidens medarbetare tar upp personalchefers syn på frågeställningar relaterade till kompetensförsörjning och utveckling. 1 Svenskt Näringslivs Strukturrapport 2001 2 TEMOs företagsledarenkät, hösten 2000 3 svenskt Näringslivs rekryteringsenkät juni 2001 3

Så här gjorde vi undersökningen Vi har tittat på utbudet av ekonomiutbildningar, tekniska IT-utbildningar (inklusive telekommunikation) och tvärvetenskapliga IT-utbildningar under höstterminen 2000 4 och 1991/1992 5. Utgångspunkten är att titta på andel antagna på utbildningar inom dessa områden år 2000 samt andel som tog ut examen av de som påbörjade utbildning som motsvarade dessa områden år 1991/1992. Urval Urvalet gjordes genom ASKen 6. Enbart program som läses på heltid samt ej kräver tidigare studier på högskolenivå finns med. Samtliga distansutbildningar har valts bort. De utbildningsområden som valts ut från 1991/1992 har valts ut med avsikt att möjliggöra jämförelser mellan utbudet i dag och antal examina som togs ut av de studenter som påbörjade en utbildning 1991/1992. 7 Redovisning av underlag Utbildningarna inom ekonomi, teknisk IT och tvärvetenskaplig IT har grupperats i ämnesområden utifrån vad vi uppfattar som ett företags användarperspektiv. Avsikten är inte att indelningen ska överensstämma med hur högskolor och universitet själva skulle ha grupperat utbildningarna, utan att ge en begriplig översikt av utbudet. 8 Nedan följer ett förtydligande av några av rapportens variabler. Antagna Som mått på hur omfattande en utbildning är används variabeln antagna. Antagen är den student som har erbjudits en plats på ett program. En student kan vara antagen på flera program och det är heller inte säkert att studenten börjar studera på det program som hon är antagen till. Skolorna gör inte sällan överintag av studenter då man räknar med att flera av dem kanske inte börjar på programmet. Måttet är dock det vedertagna för statistik över 4 Se bilagor för listning av utbildningar: 2 (Ekonomi), 3 (Teknisk IT) och 4 (Tvärvetenskaplig IT) 5 Se bilaga 5 för genomströmning av nybörjare år 1991/1992 6 ASKen är universitetens och högskolornas gemensamma informationssystem för studieinformation. Sökning gjordes på utbildningsområdena ekonomi, data och tekniska utbildningar samt telekommunikationsutbildningar. (Urvalet har korsrefererats mot utbildningar med samordnad antagning hos Verket för Högskoleservice (VHS). Några utbildningar hittades via högskolornas egna hemsidor. 7 SCBs Statistiska meddelande Universitet och högskolor, grundutbildning: genomströmning. Resultat t.o.m. 1997/1998 8 Samma indelning används vid Svenskt Näringslivs TEMO-rapport Efterfrågan på högutbildade medarbetare som är en andra delrapport i samma serie som denna. 4

högskoleutbildningar. I huvudsak gäller redovisade siffror antal antagna höstterminen 2000 9. Då uppgift har saknats för ett program har statistik från tidigare terminer använts. I vissa fall har berörd utbildningsanordnare kontaktats per telefon om det inte har gått att få uppgifter från Verket för Högskoleservice (VHS). I ett fall gäller uppgifterna antal registrerade. Poäng Utbildningar vid högskolor och universitet är indelade i poäng. Heltidsstudier motsvarar 1 poäng per vecka, det vill säga 20 poäng per termin. En utbildning som motsvarar 120 poäng läses alltså under sex terminer och en utbildning på 160 poäng under åtta terminer. Antal poäng ligger sedan till grund för vilken sorts examen studenten kan ta ut. Examen 10 Studenten måste själv ansöka för att få ut sin examen, detta gäller även för de studenter som läser på program som leder till en förutbestämd examen. Generella examina En generell examen grundas på ett huvudämne, kurserna kan läsas inom ett program eller som fristående kurs. Det finns tre nivåer för generell examen, högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Dessa kan omfatta från 80 poäng och uppåt. Yrkesexamina En yrkesexamen kräver att studentens studiegång följer en fastlagd utbildningsplan. Det går sällan att komponera ihop sin yrkesexamen genom fristående kurser. Valmöjligheterna avseende inriktning är därför mindre för studenten inom dessa utbildningar. En yrkesexamen kan omfatta från 80 poäng på en högskoleingenjörsexamen till 180 poäng på en civilingenjörsexamen. Högskoleingenjörsexamen är ny sedan Högskoleförordningen från 2000-08-23. 9 Verket för Högskoleservice (VHS), www.vhs.se 10 Bilaga 1 5

Genomströmning och jämförelse över tid 11 Med genomströmning mäts hur lång tid det tar för en högskolestuderande att gå igenom sin utbildning från start till erhållen examen. Det är studentens ansvar att ansöka om examen. Man kan som student även vara färdigutbildad, men av något skäl välja att ej ta ut sin examen. Det finns också studenter som inte har för avsikt att ta en examen eller slutar innan de har läst så många kurser som krävs för att få ut en examen. När det gäller nya utbildningar går det ännu inte att se hur många som tagit examen efter visst antal år, det medför att nya utbildningar inte alltid syns i statistiken. De begrepp som används vid mätning av genomströmning är högskolenybörjare / nybörjare, som innebär de som en viss termin eller ett visst läsår har registrerats för sin första termin på någon högskoleutbildning. Nybörjare används som mått på tillströmningen till högskolestudier. Registrerade, vilket står för det antal studenter som har påbörjat en utbildning, man måste vara registrerad för att kunna delta i en utbildning. Vi har valt att titta på nybörjare på linjer vid universitet/högskolor lärsåret 1991/1992 uppföljda under sju år. Då flera utbildningar inte sällan är tre- eller fyraåriga går det på så sätt se hur många som har och inte har tagit ut en examen inom sju år efter påbörjad utbildning, eller om man så vill tre-fyra år efter avslutad utbildning. Genomströmningen ett mått som används i internationella jämförelser av utbildningsnivå på befolkningen. Vi ser det också som ett mått på huruvida utbildningssystemet förmår leverera högutbildade, examinerade studenter. Vi är dock medvetna om att det finns vissa problem med jämförelser av examensfrekvenser över tid. Det har skett en utveckling i förfarandet vid hur examen utfärdats. För vissa utbildningar, där den studerande tidigare fick examensbevis utfärdas det nu endast kursbevis. Andra utbildningar har försvunnit eller arbetats om och nya har kommit till. 11 SCBs Statistiska meddelande Universitet och högskolor, grundutbildning: genomströmning. Resultat t.o.m. 1997/1998. 6

Sverige har låg andel högutbildade för få tar ut en examen Konkurrensen mellan studenterna är hård. Under 1999 var det 46 procent av de sökande som fick erbjudande om en studieplats, framför allt är det yngre som har svårt att komma in på en utbildning. Trots att det generellt sett är svårt att få en studieplats vid en högskola är det vissa utbildningar som har problem med att rekrytera studenter. 12 Det blir en allt större brist på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund samtidigt som näringslivets behov av dessa kompetenser ökar. Vid en jämförelse mellan antal platser vid högskolan och antalet registrerade höstterminen 1999 kan vi konstatera att fyra procent av det totala antalet utbildningsplatser vid högskoleingenjörsutbildningarna är tomma medan det för civilingenjörerna är sju procents överintag, dvs. det är sju procent fler studenter som är antagna och registrerade än det finns platser. 13 Trots detta vet vi att företagen saknar civilingenjörer. Andelen platser på civilingenjörsutbildningarna kommer därför att fortsätta att vara otillräckliga i antal, troligen i än högre utsträckning om inte ett krafttag görs för att utöka antalet platser och för att förmå studenterna att genomföra utbildningen och ta ut en examen. När vi jämför våra tre utbildningsområden 14 kan vi se en skillnad i genomsnittet på hur många som inte har tagit ut en examen av de som var nybörjare 1991/1992. Mätningen är gjord sju år efter påbörjad utbildning. De är heller inte längre registrerade på någon. Andel som inte tagit ut examen inom sju år efter påbörjad utbildning Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 41 37 25 Tekniska IT-utbi... Tvärvetenskapli.. Ekonomiska utbi... Figur 1, Andel ej uttagna examen hos nybörjare 1991/1992 12 HSV årsrapport 1999 13 SUHF. Rapport, Rekrytering till matematiska/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. 2000-04-06 14 Påminner om att indelningen i teknisk IT-, ekonomi- och tvärvetenskaplig utbildning har gjorts av oss även för 1991/1192 7

Inom tekniska IT-utbildningar är det mer än fyra av tio som efter sju år fortfarande inte har tagit ut någon form av examen (varken på den linje/det program de påbörjade eller vid annan utbildning). När det gäller de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna är det lite mer än tre av tio som inte har tagit ut en examen. På ekonomiska utbildningar är det är en av fyra som inte har tagit ut en examen inom sju år efter påbörjad utbildning. Det gör att ekonomstudenter är den grupp där flest antal studenter tar examen. Om vi slår ut alla utbildningar till ett snitt, så är det 37 procent av dem som påbörjade en högskoleutbildning inom våra tre områden som inte har tagit ut en examen efter sju år. 15 Det innebär att för varje tiotal studenter som påbörjar en högskoleutbildning, så är det 3-4 studenter som troligen aldrig tar ut en examen. Vad betyder dessa siffror i en jämförelse med det antal studenter som påbörjade sin utbildning år 2000? Siffrorna för 1991/1992 gäller antal nybörjare till skillnad från siffrorna för hösten 2000 som gäller antal antagna. Om vi ska jämföra läsåret 1991/1992 och höstterminen 2000 måste detta beaktas vid beräkningen. En procentuell fördelning mellan de tre områdena är det ändå rimligt att kunna utläsa. Vi antar att av de som fått ett antagningsbesked för hösten 2000 är det ungefär lika många inom respektive område som väljer att inte påbörja utbildningen. Det vill säga att ungefär lika många försvinner på ekonomi- tekniska IT- och tvärvetenskapliga IT-utbildningar. En jämförelse kan då ändå göras för att se den procentuella fördelningen mellan de tre områdena över hur fördelningen av det totala antalet antagna fördelar sig mellan dessa grupper. En jämförelse över tid kan då också ge en fingervisning avseende genomströmningen för dessa studenter. Ekonomiska utbildningar Fördelning av studenter hösten 2000 Under höstterminen 2000 var totalt 7 143 personer antagna på en ekonomiutbildning. 16 Ungefär en tredjedel av dessa var antagna till en ekonomiutbildning med allmän inriktning, vilket är den största gruppen. På utbildningar inom internationell ekonomi och industriell ekonomi var andelen antagna 16 respektive 15 procent av de ekonomistuderande. 15 Bilaga 5 16 Bilaga 2 8

Har det skett en ökning i utbudet? - Skillnader mot 1991/1992 De 7 143 personer som var antagna hösten 2000 motsvarar 40 procent av totala antalet antagna på våra tre områden. Vid jämförelse med antal nybörjare 1991/1992 visar det sig att det inte är någon större skillnad. Då var det 38 procent av nybörjarna, det vill säga 3949 personer, som läste en ekonomisk utbildning. Andelen studerande på det ekonomiska området förefaller därför vara relativt stabilt då ökningen i andel studenter endast motsvarar två procentenheter. Hur många tar examen på de ekonomiska utbildningarna? Det är en ganska stor andel av de ekonomistuderande som tar ut en examen jämfört med på de tekniska IT-utbildningarna. I snitt 25 procent på de ekonomiska utbildningarna tar inte ut en examen inom sju år. I antal motsvarar dessa siffror 979 studenter. Spännvidden för hur många som inte har tagit ut en examen ligger mellan 19 procent för studerande på ekonomiingenjörslinjen och 32 procent för de som läst Internationell marknadsföringslinje. När det gäller ekonomiingenjörslinjen är det 74 procent som har tagit ut en examen på den egna linjen och på företagsekonomisklinje är motsvarande andel 64 procent. Låt oss göra samma tankeexperiment på de ekonomiska utbildningarna som vi gjorde på de tekniska IT-utbildningarna. Om snittet på 25 procent ej examinerade består för de som antogs till en ekonomiutbildning hösten 2000, innebär detta att 1 771 av de 7 143 då antagna inte kommer att ha tagit ut en examen år 2007. Så även om 75 procent examinerande kan låta bra så blir det nästan 1 800 studenter som inte tar ut en examen. Tekniska IT-utbildningar Med teknisk IT-utbildning menar vi IT-utbildningar med stor andel IT och en teknisk eller naturvetenskaplig tyngdpunkt. Det kan t ex handla om systemvetenskap, programmering, datateknik eller elektronik. Fördelning av studenter hösten 2000 Höstterminen 2000 var det totalt 8 599 personer som var antagna på en teknisk ITutbildning 17. Majoriteten av dessa, nära 40 procent, var antagna till utbildningar inom området datateknik/adb. Lite mer än 20 procent var antagna på utbildningar inom området elektronik/elektroteknik/mekatronik, och 17 procent var antagna och inom området 17 Bilaga 3 9

systemvetenskap. Övriga antagna fördelar sig mellan andra utbildningar i andelar mellan två och fem procent. Har det skett en ökning i utbudet? Skillnader mot 1991/1992 De 8 599 studenter som var antagna på en teknisk IT-utbildning höstterminen 2000 motsvarar 48 procent av alla antagna på våra tre områden. Då vi jämför detta med hur fördelningen av nybörjare läsåret 1991/1992 visar det sig att det då var 56 procent, det vill säga 5 762 st, av nybörjarna som fanns inom de tekniska IT- utbildningarna. Antalet studenter har därför ökat, men andelen som söker sig till en teknisk IT-utbildning har däremot minskat med åtta procentenheter. Hur många tar examen på de tekniska IT-utbildningarna? Vi har nu sett hur många som började på en teknisk IT-utbildning 1991/1992 och hösten 2000. Men hur många är det som faktiskt genomför sin utbildning och tar ut en examen? Till att börja med kan vi konstatera att det finns en stor skillnad mellan olika tekniska ITutbildningar när det gäller genomströmning inom sju år efter påbörjad utbildning. Av de som började sin utbildning 1991/1992 var det hela 64 procent av de studerande på Datalinjen som inte har tagit ut en examen, varken på den linjen som påbörjades eller annan utbildning. På Teknisk fysik- och elektroniklinje var motsvarande andel 19 procent. Vid jämförelse mellan rent datainriktade utbildningar ligger spännvidden i andel som ej tagit ut en examen på mellan 32 och 64 procent. Ett snitt över alla tekniska IT-utbildningar visar att fyra av tio studenter som påbörjade sin utbildning fortfarande efter sju år inte har tagit ut sin examen. I antal studenter motsvarar detta 2 345 personer. Låt oss genomföra ett tankeexperiment för hur många som inte kommer att ta ut en examen av de studenter som blev antagna hösten 2000. Om motsvarande snitt, 37 procent, i ej examinerade består då skulle det vara 3 500 av de 8 599 antagna studenterna som inte kommer att ha tagit ut en examen år 2007. 10

Tvärvetenskapliga IT-utbildningar Det vi menar med en tvärvetenskaplig IT-utbildning är utbildningar är en utbildning som innehåller en stor del IT men där det också finns stora inslag från andra vetenskapsområden, som t ex ekonomi, media, design eller beteendevetenskap. Fördelning av studenter hösten 2000 Höstterminen 2000 var det 2 248 personer som var antagna på någon tvärvetenskaplig ITutbildning. 18 Det finns ingen markant skillnad i fördelning av de antagna mellan olika områden. Den största andelen, 22 procent, var antagna till utbildningar inom media/multimedia. Därefter kommer beteendevetenskap med 17 procent samt ekonomi och design med vardera 15 procent av de antagna. De övriga är relativt jämt fördelade mellan resterande utbildningar. Har det skett en ökning i utbudet? - skillnader mot 1991/1992 Av det totala antalet studenter på våra tre områden var det 12 procent som var antagna på en tvärvetenskaplig IT-utbildning höstterminen 2000. Detta motsvarar 2 248 personer. Det är tre gånger så många studenter, eller en fördubbling mot de sex procent av det totala antalet nybörjare som läste en tvärvetenskaplig IT-utbildning 1991/1992. Detta kan bero på att tvärvetenskapliga utbildningar ökar i antal platser, vilket det även finns belägg för, men också att intresset är högre från studenternas sida. Hur många tar examen på de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna? På de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna är snittet för hur många som inte tagit ut en examen efter sju år 37 procent. Det motsvarar 244 av de 661 studenter som påbörjade en tvärvetenskaplig utbildning 1991/1992. På linjen Ekonomi med data och/eller produktionsinriktning var det hälften av studenterna som inte tar ut examen överhuvudtaget, varken på den utbildningen eller på en annan. De studenter som ändå tagit ut en examen har valt att göra det på annan linje (vilket kan bero på att den linje de påbörjade har omvandlats). Den Grafiska linjen hade högst andel studenter, 81 procent, som tog ut examen, 78 procent tog examen inom samma linje. 18 Bilaga 4 11

Låt oss då göra vårt tankeexperiment även här. Om snittet på 37 procent ej examinerade består för de som antogs till en tvärvetenskaplig IT-utbildning hösten 2000, innebär detta att 831 av de 2 248 antagna inte kommer att ha tagit ut en examen år 2007. Framtidsutsikter Vi kan inte veta vad som kommer att hända i framtiden. Vi kan bara peka på trender och se hur utvecklingen ser ut bakom oss. Våra tankeexperiment om hur många av studenter som inte kommer att ta ut en examen av de som blev antagna hösten 2000 kan ge en fingervisning om hur det kommer att kunna se ut om ingenting görs. Om vi slår ihop antalet studenter på våra tre områden, så är det 6 100 studenter av de 17 990 studenter som antogs hösten 2000 som kanske inte kommer att ha tagit ut en examen år 2007. Vi vet att när arbetsmarknaden är god då minskar antalet studenter som tar ut sin examen. Möjligheten att få jobb utan att ha slutfört sin utbildning eller tagit ut en examen är då större och kan te sig lockande för de studerande. Men när konkurrensen ökar på arbetsmarknaden kan det vara negativt att inte ha tagit ut någon examen. Kampen för att få jobb mellan de studerande ökar och om man har tagit ut sin examen eller ej kan få avgörande betydelse. Efterfrågan på utbildningsplatser kommer att öka Vi kan rimligtvis anta att efterfrågan på högskoleplatser kommer att öka. Ett långsiktig mål från regeringen är att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. I dag är det 38 procent av de som är födda 1974 som börjat studier vid högskolan senast våren de år de fyllde 24. De som tidigare studerat vid en högskola vill kunna fort- eller vidareutbilda sig, kanske för att möta kompetensutvecklingskrav på sin arbetsplats. De som inte har läst på högskolenivå i sin ungdom vill ha möjlighet till detta senare i livet. För företagen är det viktigt att de utbildningsplatser som skapas även förläggs till utbildningar som efterfrågas av företagen. Rekryteringsbasen måste öka 19 Det finns ett orosmoln i rekryteringsbasen från gymnasieskolan. Antalet elever som fullbordar de traditionellt studieförberedande programmen i gymnasieskolan har minskat. Det blir allt 12

färre ungdomar som har grundläggande behörighet för högskolestudier. Läsåret 1988/1989 var det knappt 40 000 elever som lämnade gymnasieskolans traditionellt studieförberedande program med grundläggande behörighet. Läsåret 1997/1998 var den siffran nere i 30 000. Detta kan inte bara förklaras med minskande barnkullar. Minskningen går förstås igen i andelen av högskolenybörjare som kommer från gymnasiet. För tio år sedan var skillnaden mellan antalet elever som slutförde studieförberedande linjer och antalet nybörjare på högskolestudier liten. Under den senare delen av 90-talet har skillnaden ökat successivt. Samtidigt som antalet behöriga gymnasieelever minskade med 10 000 ökade antalet högskolenybörjare från ca 45 000 till 65 000. Att antalet högskolenybörjare ökar är bra. Men dessa siffror visar ändå på att rekryteringsunderlaget inte är tillräckligt stort i relation till högskolans dimensionering om antalet högutbildade i yngre åldrar ska öka. 19 Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter? Omvärldsanalys för högskolan. Arbetsrapport nr 5, HSV 13

Bilaga 1 Förklaring av generella examina Generella examina Högskoleexamen Kan erhållas efter godkända studier om minst 80 poäng. Respektive högskola kan själv ställa specifika krav på hur många poäng en student ska ha läst inom ett visst ämne för att få ta ut en examen. Detta kan medföra att det finns skillnader mellan olika utbildningsanordnare. Kandidatexamen Kan tas ut efter godkända studier om minst 120 poäng. Dessutom krävs att studenten har läst upp till 60-poängsnivå inom ett huvudämne, samt inom det ämnet genomfört ett examensarbete om minst 10 poäng. På rapportens utbildningar kan en ekonomie, filosofie eller teknologie kandidatexamen tas ut beroende på huvudämne. (På andra utbildningar utanför urvalet kan till exempel politices kandidatexamen erhållas). Magisterexamen Kräver godkända studier om minst 160 poäng, samt fördjupade studier inom ett huvudämne upp till och med 80-poängsnivå. Studenten måste även ha genomfört ett godkänt examensarbete på 20 poäng eller två stycken godkända examensarbeten på vardera 10 poäng. Yrkesexamina Högskoleingenjörsexamen Enligt Högskoleförordningen som är uppdaterad 2000-08-23 kan högskoleingenjörsexamen erhållas efter avklarade kurser om sammanlagt minst 80 poäng. Utöver detta kan det tillkomma krav som respektive högskola bestämmer. Många högskoleingenjörsutbildningar är på 120 poäng varav 10 poäng ska vara ett examensarbete. Civilingenjörsexamen Civilingenjörsutbildningen är på 180 poäng. I nuläget är det sex utbildningsanordnare som har rätt att utfärda examensbevis för civilingenjörer, universiteten i Uppsala, Lund, Umeå, Linköping och Luleå samt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Chalmers. Civilingenjörsutbildning kan ändå finnas på vissa högskolor genom samarbete med ovanstående utbildningssäten, till exempel har Högskolan på Gotland en civilingenjörsutbildning i samarbete med KTH. 14

Bilaga 2 Ekonomiutbildningar hösten 2000 Utbildning Skola Antal Poäng Typ av examen antagna Ekonomi, allmän inriktning EKONOMI Karlstads Universitet 125 120/160 kandidat/magister EKONOMI, ESKILSTUNA Mälardalens Högskola 85 120/160 kandidat/magister EKONOMIINGENJÖR Högskolan i Gävle 44 120 kandidat/högskoleingenjör EKONOMIPROGR, V-ÅS Mälardalens Högskola 85 120/160 kandidat/magister EKONOMIPROGRAMMET Högskolan i Trollh/Uddevalla 110 120 kandidat EKONOMIPROGRAMMET Örebro Universitet 125 120/160 magister EKONOMLINJEN Stockholms Universitet 300 120/160 kandidat/magister EKONOMPROG, ALLM/INT INRIKT. Uppsala Universitet 150 160/180 kandidat/magister EKONOMPROGRAM Högskolan Dalarna 140 120 kandidat EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Gävle 150 120/160 kandidat/magister EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Kalmar 45 120/160 kandidat/magister EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Skövde 70 120 kandidat EKONOMPROGRAMMET Lunds Universitet 165 120/160 kandidat/magister EKONOMPROGRAMMET Växjö Universitet 150 120/160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING, SKELLEFTEÅ Luleå Tekniska Universitet 41 120/160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING Högskolan i Borås 100 120/160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING Linköpings Universitet 200 160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING Luleå Tekniska Universitet 76 120/160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING, SU Mitthögskolan 80 120/160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING, ÖS Mitthögskolan 80 120/160 kandidat/magister Summa antagna 2321 Nationalekonomi NATIONALEKONOMI UTBILDNING Luleå Tekniska Universitet 40 120/160 kandidat/magister Summa antagna 40 Marknadsföring EKONOM, DIR.MARKN.FÖ Högskolan i Borås 50 120/160 kandidat/magister INT MARKNADSFÖRINGSPROG/ Mälardalens Högskola 32 120/160 kandidat/magister FRA INT MARKNADSFÖRINGSPROG/ Mälardalens Högskola 32 120/160 kandidat/magister SPA INT MARKNADSFÖRINGSPROG/ TYS Mälardalens Högskola 32 120/160 kandidat/magister MARKNADSFÖRINGSPROG Högskolan i Halmstad 55 120 kandidat MARKNADSFÖRINGSPROG Högskolan i Kalmar 45 120 kandidat/magister MARKNADSFÖRINGSPROG Växjö Universitet 55 120 kandidat Summa antagna 301 Redovisning / revision EKONOMPROG, REV/CON Högskolan i Kristianstad 100 140/160 kandidat EKONOM, CON/PUBL ORG Högskolan i Kristianstad 35 120 kandidat Summa antagna 135 IT- ekonomi COMPUT. ECONOMICS Högskolan i Skövde 7 120 kandidat COMPUT. STATISTICS Högskolan i Skövde 10 120 kandidat EKONOMI TEKNIK DESIGN Södertörns Högskola 70 120 kandidat 15

EKONOMI, INR INFORMATION.EKONOMI Blekinge Tekniska Högskola 75 160/120 magister IT/EKONOMI, FÖRETAG Högskolan på Gotland 45 120/160 kandidat/magister IT/EKONOMI, IT/INFO Högskolan på Gotland 45 120/160 kandidat/magister IT-EKONOMPROG DATAEKONOMI Högskolan i Halmstad 55 120 kandidat TEKONOMPROGRAMMET Örebro Universitet 75 160 magister Summa antagna 382 Internationell ekonomi EKONOMPROGR, INT EKONOMI Högskolan i Kristianstad 85 140 kandidat EUROPAEKONOM Högskolan i Skövde 35 120 kandidat EUROPAEKONOMPROGRAM Högskolan i Halmstad 55 120/160 kandidat/magister INT EKONOM, ENG Växjö Universitet 40 180 magister INT EKONOM, FRA Växjö Universitet 45 180 magister INT EKONOM, SPA Växjö Universitet 35 180 magister INT EKONOM, TY Växjö Universitet 42 180 magister INT EKONOMI, TY Karlstads Universitet 37 160 magister INT EKONOMIPROG, FR Örebro Universitet 15 120/160 kandidat/magister INT EKONOMIPROG, TY Lunds Universitet 70 160 magister INT EKONOMPROG, ENG Högskolan i Skövde 30 160 kandidat INT EKONOMPROG, FRA Högskolan i Skövde 14 160 kandidat INT EKONOMPROG, SPA Högskolan i Skövde 24 160 kandidat INT EKONOMPROG, TY Örebro Universitet 15 120/160 kandidat/magister INT EKONOMPROG, TY Högskolan i Skövde 20 160 kandidat INT EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Jönköping 200 160 magister INT EKONOMPROGRAMMET Umeå Universitet 45 180 magister INT EKONOMUTB Södertörns Högskola 125 120/160 kandidat/magister INT EKONOMUTB, FRA Linköpings Universitet 45 180 magister INT EKONOMUTB, MARKNF Luleå Tekniska Universitet 50 160 magister INT EKONOMUTB, SPA Linköpings Universitet 45 180 magister INT EKONOMUTB, TYS Linköpings Universitet 45 180 magister EUROPAPROG, FÖRETAGSEKONOMI Göteborgs Universitet 7 160 magister Summa antagna 1124 Entreprenörskap EKONOMIUTB, INR ENTREPRENÖRSKAP Högskolan Dalarna 35 120 kandidat ENTERPR/BUSINESS DEV Växjö Universitet 42 120 kandidat ENTREPRENÖR Blekinge Tekniska Högskola 24 120 kandidat ENTREPRENÖR Umeå Universitet 38 180 magister ENTREPRENÖR Södertörns Högskola 69 140 kandidat Summa antagna 208 Industriell ekonomi / logistik CIV ING, IND EKONOMI Chalmers Tekniska Högskola 98 180 civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Kungliga Tekniska Högskolan 113 180 civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Linköpings Universitet 184 180 civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Luleå Tekniska Universitet 60 180 civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Lunds Universitet 80 180 civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI/FRA Linköpings Universitet 12 180 civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI/JAP Linköpings Universitet 8 180 civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI/TYS Linköpings Universitet 17 180 civilingenjör EKONOM, IND EKONOMI Högskolan i Kristianstad 85 120 kandidat HHS LOGISTIKPROGRAM Göteborgs Universitet 36 120 kandidat IND EKONOM, Umeå Universitet 50 120/160 kandidat/magister MARKNADSINRIKTNING IND EKONOMI TEKNIK Högskolan i Kristianstad 27 120 högskoleingenjör 16

IND EKONOMI, ELEKTROTEK/MED Mälardalens Högskola 12 120 högskoleingenjör TEKNIK IND EKONOMI, INR LOGISTIK Högskolan i Skövde 90 120 kandidat/högskoleingenjör IND EKONOMI, MASKINTEKNIK Mälardalens Högskola 18 120 kandidat/högskoleingenjör IND EKONOMIUTB Mitthögskolan 24 160/180 kandidat/magister IND SYSTEMEKONOMI Växjö Universitet 19 160 magister ING, IND EKONOMI Högskolan Dalarna 19 120 högskoleexamen/högskoleinge njör ING, TEMA IND EKONOMI Högskolan i Gävle 61 120 kandidat/högskoleingenjör LOGISTIK/EKONOMI/KOM Södertörns Högskola 60 140/160 kandidat Summa antagna 1073 Civilekonom CIVILEKONOM Handelshögskolan i 236 160 magister Stockholm CIVILEKONOM Umeå Universitet 159 120/160 kandidat/magister CIVILEKONOM, ANALYTISK INRIKTNING Göteborgs Universitet 115 120 kandidat/magister CIVILEKONOM, FRANSKA Göteborgs Universitet 32 120 kandidat/magister CIVILEKONOM, JAPANSKA Göteborgs Universitet 16 120 kandidat/magister CIVILEKONOM, SPANSKA Göteborgs Universitet 27 120 kandidat/magister CIVILEKONOM, TYSKA Göteborgs Universitet 32 120 kandidat/magister Summa antagna 617 Finans EKONOMPR INDUSTRI O FINANS Högskolan i Halmstad 55 120 kandidat/magister FINANSIELL EKONOMI Högskolan i Skövde 70 120 kandidat PR. FINANS. O SH.EKON ANALYS Uppsala Universitet 50 160 kandidat/magister Summa antagna 175 Politik INT EKONOMI/POLITIK Högskolan i Jönköping 100 160 magister POL/EK, FÖRETAGSEK Södertörns Högskola 45 140/160 kandidat POL/EK, NATIONALEK Södertörns Högskola 45 140/160 kandidat POL/EK, SOCIOLOGI Södertörns Högskola 45 140/160 kandidat POL/EK, STATSVETENSK Södertörns Högskola 45 140/160 kandidat Summa antagna 280 Biologi EKONOM, NATURRESURS Sveriges Lantbruksuniversitet 75 160 kandidat/magister EKOLOGISK/EKONOMI PROG Mälardalens Högskola 66 120/160 kandidat/magister Summa antagna 141 Övriga AFFÄRSINGENJÖR Högskolan i Borås 81 120 högskoleingenjör FöRETAGSEK O FRITIDSVET. Luleå Tekniska Universitet 37 120 kandidat MANAGEMENT MEDIC TEK Södertörns Högskola 20 120 kandidat MAT.-EKON.-LINJEN Stockholms Universitet 40 160 kandidat/magister MATEMATIKEKONOMI Karlstads Universitet 39 120/160 kandidat/magister MATEMATISK EKONOMI Högskolan i Gävle 14 120 kandidat MUSIKINDUSTRIPROGRAM Högskolan i Kalmar 60 80/120 högskoleexamen/kandidat VALFR EKONOMISKT PR Högskolan i Halmstad 55 120 kandidat Summa antagna 346 Totalt antal antagna inom ekonomi 7143 17

Bilaga 3 Tekniska IT-utbildningar hösten 2000 Utbildning Skola Antal Poäng Typ av examen antagna Programmering ING, PROGRAMVARUTEKNIK Lunds Universitet 47 120 högskoleingenjör ING, PROGRAMVARUTEKNIK Malmö Högskola 50 120 högskoleingenjör ING, PROGRAMVARUTEKNIK Mitthögskolan * 43 120 högskoleingenjör PROGRAMVARUTEKNIK Blekinge Tekniska Högskola 60 160/120 kandidat/magister PROGRAMVARUTEKNIK 80 P Blekinge Tekniska Högskola 23 80 högskoleexamen SOFTWARE ENGINEER Högskolan i Skövde 22 120 kandidat Summa antagna 202 Systemvetenskap DATA/SYSTEMVETENSKAP Högskolan i Trollh/Uddevalla 95 120 kandidat DATA/SYSTEMVETENSKAP Stockholms Universitet 172 160 magister SYSTEMARKITEKTURUTB Högskolan i Borås 55 120/160 kan/magister SYSTEMPROGRAMMERING Högskolan i Skövde 20 120 kandidat SYSTEMTEKNIK Mitthögskolan * 6 140/180 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP Örebro Universitet 75 120/160 kandidat SYSTEMVETENSKAP Göteborgs Universitet 120 160 magister SYSTEMVETENSKAP Högskolan Dalarna 70 120 högskoleexamen/kandidat SYSTEMVETENSKAP Högskolan i Skövde 55 120 kandidat SYSTEMVETENSKAP Högskolan i Trollh/Uddevalla 100 120 kandidat SYSTEMVETENSKAP Karlstads Universitet 90 120 kandidat SYSTEMVETENSKAP Linköpings Universitet 70 160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP Umeå Universitet 40 120/160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP Växjö Universitet 80 120/160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, AFF.STÖDSYSTEM Högskolan i Kalmar 58 120 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, LULE Luleå Tekniska Universitet 110 120/160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, PITE Luleå Tekniska Universitet 38 120/160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, S-TEÅ/UME Umeå Universitet 54 120/160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, SUNDS Mitthögskolan 45 160 magister SYSTEMVETENSKAP, Ö-SUN Mitthögskolan 45 160 magister SYSTEMVETENSKAP/ADB Uppsala Universitet 85 160 magister Summa antagna 1477 Information och IT CIV ING, INFORMATIONSTEKNIK Kungliga Tekniska Högskolan 165 180 civilingenjör CIV ING, INFORMATIONSTEKNOLOGI Uppsala Universitet 66 180 civilingenjör INFORMATIONSINGENJÖR Högskolan i Kalmar 32 140 kandidat/högskoleingenjör INFORMATIONSSYSTEM Blekinge Tekniska Högskola 35 120/80 kandidat/högskoleexamen INFORMATIONSTEKNOLOG Högskolan Dalarna 50 140 kandidat/högskoleingenjör INFORMATIONSTEKNOLOG, HÄR Mitthögskolan 51 80/120/160 högskoleexamen/kandidat INFORMATIONSTEKNOLOG, SUN Mitthögskolan 80 80/120/160 högskoleexamen/kandidat IT-INGENJÖR Mitthögskolan * 30 120 högskoleingenjör Summa antagna 479 Informatik INFORMATIK/SYST, ESK Mälardalens Högskola 65 120 kandidat INFORMATIK/SYST, VÄS Mälardalens Högskola 65 120 kandidat MEDIEINFORMATIK Högskolan i Kristianstad 70 120 kandidat Summa antagna 200 18

Internet eller webb CIV ING, MEDIETEKNIK Kungliga Tekniska Högskolan 67 180 civilingenjör CIV ING, MEDIETEKNIK Luleå Tekniska Universitet 35 180 civilingenjör CIV ING, MEDIETEKNIK, NOR Linköpings Universitet 115 180 civilingenjör ING, MEDIETEK E3, HA Kungliga Tekniska Högskolan 25 120 högskoleingenjör ING, MEDIETEK MA, HA Kungliga Tekniska Högskolan 18 120 högskoleingenjör ING, MEDIETEKNIK Umeå Universitet 30 120 högskoleingenjör INTERNETSYSTEM Blekinge Tekniska Högskola 29 180/120 magister/kandidat/högskoleing enjör MEDIETEKNIK, INTERAKTIVA SYSTEM Blekinge Tekniska Högskola 70 120 kandidat MEDIETEKNIK Mitthögskolan 13 160/180 magister VIRTUELL PRODUKTUTV Blekinge Tekniska Högskola 32 180/120 magister Summa antagna 434 Datateknik eller ADB ADMINISTR DATABEHANDLING Blekinge Tekniska Högskola 20 80 högskoleexamen ADMINISTR DATABEHANDLING Göteborgs Universitet 104 80 högskoleexamen CIV ING, DATATEKNIK Chalmers Tekniska Högskola 172 180 civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Kungliga Tekniska Högskolan 152 180 civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Linköpings Universitet 170 180 civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Luleå Tekniska Universitet 73 180 civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Lunds Universitet 140 180 civilingenjör CIV ING, TEK DATAVETENSKAP Umeå Universitet 58 180 civilingenjör DATAINGENJÖR Högskolan i Borås 75 120 kandidat/-högskoleingenjör DATAINGENJÖR Högskolan i Gävle 80 120 högskoleingenjör DATAINGENJÖR Karlstads Universitet 135 120/160 högskoleingenjör/magister DATAINGENJÖR Mälardalens Högskola 50 120/160 kandidat/magister/högskoleing enjör DATAINGENJÖR Växjö Universitet 45 80 högskoleexamen DATAINGENJÖR, PROGRAMUTVECKLING Högskolan i Kalmar 60 120 högskoleingenjör DATAINGENJÖR, SYSTEMTTEK Högskolan i Kalmar 23 120/180 högskoleingenjör/magister DATALOGIPROGRAMMET Mälardalens Högskola 80 120/160 kandidat/magister DATATEKN UTB F KVINNOR Högskolan i Kristianstad 50 120/140 kandidat/högskoleingenjör DATATEKN UTB F KVINNOR Växjö Universitet 37 120 högskoleexamen/kandidat DATATEKNIK Mitthögskolan 19 120/180 kandidat/magister DATATEKNIK Mälardalens Högskola * 30 120/160 kandidat/magister DATATEKNIK/DATAINGENJÖR Blekinge Tekniska Högskola 57 180/120 magister/kandidat/högskoleing enjör DATAVETENSKAP Göteborgs Universitet 70 120/160 kandidat/magister DATAVETENSKAP Högskolan i Gävle 95 120 kandidat DATAVETENSKAP Linköpings Universitet 75 160 magister DATAVETENSKAP Umeå Universitet 40 160 magister DATAVETENSKAP Uppsala Universitet 100 160 magister DATAVETENSKAP Växjö Universitet 36 120/160 kandidat/magister DATAVETENSKAP F F KV Blekinge Tekniska Högskola 35 120 kandidat DATORSYSTEMTEKNIK Högskolan i Halmstad 98 120 kandidat/högskoleingenjör H-ING, DATA SUNDSV Mitthögskolan 21 120/140 högskoleingenjör H-ING, DATA Ö-SUND Mitthögskolan 55 120 högskoleingenjör H-ING, DATATEKNIK Chalmers Tekniska Högskola 85 120 högskoleingenjör ING, DATA/INFO Högskolan i Jönköping 58 120 kandidat/högskoleingenjör ING, DATA/MEDIE Högskolan i Jönköping 76 120 kandidat/högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Örebro Universitet 80 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Högskolan Dalarna 40 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Högskolan på Gotland * 61 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Linköpings Universitet 60 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Lunds Universitet 53 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Umeå Universitet 45 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Växjö Universitet 44 120 högskoleingenjör/kandidat ING, DATATEKNIK BILDB Malmö Högskola 34 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK HA Kungliga Tekniska Högskolan 90 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK KI Kungliga Tekniska Högskolan 100 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK SÖ Kungliga Tekniska Högskolan 100 120 högskoleingenjör ING, DATATEKNIK, LULEÅ Luleå Tekniska Universitet 40 120 högskoleingenjör 19

ING, DATATEKNIK, SK Luleå Tekniska Universitet 31 120 högskoleingenjör ING, INDUSTRIELL DATATEKNIK Högskolan Dalarna 50 120 kandidat/högskoleingenjör INTERNAT. ADB PROG Blekinge Tekniska Högskola 23 120 kandidat Summa antagna 3234 Elektronik / elektroteknik eller mekatronik CIV ING, ELEKTROTEKNIK Chalmers Tekniska Högskola 235 180 civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK Luleå Tekniska Universitet 50 180 civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK Lunds Universitet 193 180 civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK, STHLM Kungliga Tekniska Högskolan 155 180 civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK, VÄS Mälardalens Högskola 50 180 civilingenjör CIV ING, INDUSTRIELL ELEKTRONIK Linköpings Universitet * 85 180 civilingenjör DATA/ELEKTRONIKINGENJÖR Högskolan i Skövde 15 120 kandidat/högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR Högskolan i Kalmar 11 120/180 högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR Karlstads Universitet 36 120 högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR Mälardalens Högskola 15 120/160 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROINGENJÖR Högskolan i Halmstad 23 120 kandidat/högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR, COOP Mälardalens Högskola 17 120/160 kandidat/magister/högskoleing enjör Högskolan i Borås 10 120/180 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROINGENJÖR, MEDICINSK ELEKTRONIK ELEKTROINGJÖR, ELEKTRONIK Högskolan i Borås 21 120/180 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROINGJÖR, ELTEKNIK Mitthögskolan 1 120 högskoleingenjör ELEKTRONIKINGENJÖR Högskolan i Gävle 18 120/160 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROTEKNIK Mitthögskolan * 6 140/180 kandidat/magister ELEKTROTEKNIKINGENJÖR Högskolan på Gotland * 8 120 högskoleingenjör H-ING, ELEKTROTEKNIK Chalmers Tekniska Högskola 150 120 högskoleingenjör H-ING, MEKATRONIK COOP Chalmers Tekniska Högskola 40 120 högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTRONIK, KR Högskolan i Kristianstad 34 120 kandidat/högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTRONIK, YS Högskolan i Kristianstad 3 120 kandidat/högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTROTEKNIK Linköpings Universitet 68 120 högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTROTEKNIK Malmö Högskola 120 120 högskoleingenjör ING, ELEKTRONIK, SK Luleå Tekniska Universitet 8 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Högskolan Dalarna 13 120 magister/högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Högskolan i Trollh/Uddevalla 28 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Linköpings Universitet 40 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Lunds Universitet 31 120/80 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Umeå Universitet 45 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Uppsala Universitet 65 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Växjö Universitet 21 120 högskoleingenjör/kandidat ING, ELEKTROTEKNIK, HA Kungliga Tekniska Högskolan 77 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK, KI Kungliga Tekniska Högskolan 135 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK, SÖ Kungliga Tekniska Högskolan 35 120 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK/MIKRODATORSYSTEM Högskolan i Jönköping 11 120/180 kandidat/högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK/TELE Högskolan i Jönköping 18 180 kandidat/högskoleingenjör ING, MEKATRONIK Högskolan i Halmstad 26 120 högskoleingenjör MEKATRONIKPROGRAMMET Mälardalens Högskola 18 120 högskoleingenjör PROD.UTV MEKATRONIK Högskolan i Skövde 3 120 kandidat/högskoleingenjör TELEKOMMUNIKATION Blekinge Tekniska Högskola 34 180/120 magister Summa antagna 1873 20

Matematik / naturvetenskap MATEMATIK OCH DATA Blekinge Tekniska Högskola 5 120 kandidat MATEMATISKA-DATALOGISKA LINJEN Stockholms Universitet 74 120/160 kan/magister MAT-NAT.VET, INR DATA Lunds Universitet 40 120/160 magister MAT-NAT.VET, INR MAT/DATAVET Uppsala Universitet 32 160 magister NATURVET., MA/DATA/STATISTIK Göteborgs Universitet * 45 160 kandidat/magister Summa antagna 151 Övriga CIV ING, KOMM- OCH TRANSPORTSYSTEM Linköpings Universitet 82 180 civilingenjör CIV ING, TEK DESIGN Chalmers Tekniska Högskola 31 180 civilingenjör ING, IT/AFFÄRSSYSTEM, KI Kungliga Tekniska Högskolan 43 120 högskoleingenjör ING, PRODUK.TEK Lunds Universitet 17 120 högskoleingenjör MASKININGENJÖR/DATA Blekinge Tekniska Högskola 4 120 kandidat MASKINTEKNIK M. DATAINR Mitthögskolan 3 140/160 kandidat/magister VALFR INFORMATIKPROG Högskolan i Halmstad 55 120 kandidat Summa antagna 235 Totalt antal antagna inom Teknisk IT 8599 * = urval 2, höstterminen 1999 21

Bilaga 4 Tvärvetenskapliga IT-utbildningar Utbildning Skola Antal Poäng Typ av examen antagna Information eller kommunikation ICT INFO/KOMM.TEKNO Högskolan i Halmstad 28 120 högskoleingenjör INFO.SCENOGRAFIUTB Mälardalens Högskola 21 120 högskoleexamen INFO/KOMM PROG Örebro Universitet 50 120 kandidat INFO/KOMM PROG INT ENG Örebro Universitet 10 120 kandidat INFO/KOMM PROG INT FRA Örebro Universitet 10 120 kandidat INFO/KOMM PROG INT TY Örebro Universitet 10 120 kandidat INFORMATION Karlstads Universitet 36 120/160 kandidat INFORMATIONSMÄKLAR PROG Mälardalens Högskola 45 120 kandidat Summa antagna 210 Media eller multimedia IT OCH MULTIMEDIA Växjö Universitet 25 80 högskoleexamen ING, MEDIE/KOMM Linköpings Universitet 45 120 högskoleingenjör ING, MULTIMEDIATEKNIK Lunds Universitet 50 120 högskoleingenjör JOURNALISTIK MULTIMEDIA Södertörns Högskola 45 120/140 kandidat MEDIEINGENJÖRSUTB. Mitthögskolan * 25 140 högskoleingenjör MEDIEPRODUKTIONS PROG Högskolan i Kalmar 36 120 högskoleexamen/kandid at MEDIESTUD BERÄTTANDE Högskolan i Skövde 65 120 kandidat MEDIESTUD KUNSKAP Högskolan i Skövde 34 120 kandidat MULTIMEDIA Karlstads Universitet 50 120 kandidat MULTIMEDIA: PEDAGOGIK-TEKNIK Stockholms Universitet 109 120 kandidat Summa antagna 459 Ekonomi DATAEKONOM Högskolan i Borås 80 120/160 kandidat/magister DATAEKONOM Högskolan i Skövde 40 120 kandidat DATAEKONOMI - IT Högskolan i Jönköping 100 160 magister INT MARKNADSINGENJÖR Blekinge Tekniska Högskola 5 120 kandidat MANAGEMENT MED IT Södertörns Högskola 70 120/180 kandidat TEKNIK-EKONOMIPROGR. Örebro Universitet 37 120/180 kandidat Summa antagna 332 Internet / webb DIGITAL MEDIEDESIGN Örebro Universitet 35 120/160 kandidat/magister MATERIELL OCH VIRTUELL DESIGN Malmö Högskola ** 12 120 högskoleexamen WEBBPRODUCENTPROGRAM Högskolan i Kalmar 36 80 högskoleexamen Summa antagna 71 Design CIV ING, ELEKTRONISK DESIGN, NO Linköpings Universitet 76 180 civilingenjör ING, GRAFISK TEK/MEDIEPROD Malmö Högskola 44 120 högskoleingenjör ING, GRAFISK TEKNOLOGI Högskolan Dalarna 50 120 magister/högskoleingenj ör SYSTEMVET -DESIGN/ADMINISTRATION Lunds Universitet 80 120/160 kandidat/magister SYSTEMVET -DESIGN/KONSTRUKTION Lunds Universitet 40 120/160 kandidat/magister DESIGNINGENJÖR Högskolan i Skövde 36 120 kandidat/högskoleingenj ör Summa antagna 326 22

Beteendevetenskap ANVÄNDARINRIKTAD SYSTEMUTVECKLING Linköpings Universitet *** 48 80 högskoleexamen BETEENDEVET IT Mitthögskolan 35 120 kandidat BETEENDEVET IT Umeå Universitet 55 160 magister INTERAKTIONSTEKNOLOG Malmö Högskola 40 120 högskoleexamen KOGNITIONSVETENSKAP Högskolan i Skövde 35 120 kandidat KOGNITIONSVETENSKAP Linköpings Universitet 56 160 kandidat/magister KOGNITIONSVETENSKAP Umeå Universitet 46 160 magister MÄNNISK DATATEK ARBLIV Blekinge Tekniska Högskola 55 120/160 magister Summa antagna 322 Pedagogik DATAPEDAGOGISKA PROG Högskolan i Skövde 45 120 kandidat PEDAGOGISK MJUKV.UTV Högskolan i Halmstad 50 120 kandidat Summa antagna 95 Elektroteknik och ekonomi ING, ELEKTROTEK/EKONOMI Kungliga Tekniska Högskolan 48 120 högskoleingenjör Summa antagna 48 Automatiseringsteknik AUTOMATISERINGSING.PROG Högskolan i Skövde 12 120 kandidat/högskoleingenj ör CIV ING, AUTOMATISERINGSTEKNIK Chalmers Tekniska Högskola 109 180 civilingenjör H-ING, AUTOMATISERINGSTEKNIK Örebro Universitet 18 120 högskoleingenjör Summa antagna 139 Språkteknik DATALINGVISTPROGRAM Göteborgs Universitet 35 120/160 magister DATALINGVISTPROGRAM Högskolan i Skövde 30 120 kandidat SPRÅKTEKNOLOGISK UTB Uppsala Universitet 50 160 magister TYSKA MED DATALINGVISTIK Högskolan i Skövde 4 160 magister Summa antagna 119 Bioteknik / biologi BIOINFORMATIK Högskolan i Skövde 2 160 magister EKOLOGISK DATABIOLOGI Högskolan i Skövde 9 120 kandidat MOLEKYLÄR DATABIOLOGI Högskolan i Skövde 5 160 kandidat Summa antagna 16 Övriga H-ING, BYGGTEKNIK INR IT OCH MILJÖ Växjö Universitet 26 120 kandidat/högskoleingenj ör Summa antagna 26 Totalt antal antagna inom tvärvetenskaplig IT 2248 * = urval 2, höstterminen 1999 ** = registrerade höstterminen 1999 *** = urval 2, vårterminen 2000 23

Bilaga 5 Genomströmning / antal examina Nybörjare på linjer vid universitet/högskolor läsåret 1991/92 uppföljda under sju år. Informationen är hämtad från SCB Universitet och högskolor Grundutbildning: Genomströmning. Resultat t.o.m 1997/98,U 20 SM 9902. Indelningen i ekonomiska, tekniska och tvärvetenskapliga IT-utbildningar har gjorts av oss för denna rapport. Linje Antal nybörjare Examen samma linje Examen annan linje Registrerad/ ej examinerad Ej examinerad/ ej registrerad Tekniska IT-utbildningar TEKNISK FYSIK- OCH ELEKTROTEKNIKLINJEN 205 58 5 15 22 ELEKTROTEKNIKLINJEN 647 56 4 15 26 MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIG LINJE 1418 0 56 17 27 DATATEKNIKLINJEN 574 49 5 15 32 ELEKTROINGENJÖRSLINJEN 1183 45 6 12 38 FÖRSÖKSVERKSAMHET ADB-LINJEN 378 38 11 7 44 SYSTEMVETENSKAPLIGA LINJEN 759 28 21 7 44 DATAVETENSKAPLIGA LINJEN 141 0 40 13 47 DATAINGENJÖRSLINJEN 335 28 13 7 52 DATAINGENJÖRSUTBILDNINGEN 50 36 0 12 52 DATALINJEN 72 17 11 8 64 Summa antal: 5762 Snitt %för ej examinerade/ej registrerade 40,70% Tvärvetenskapliga IT-utbildningar GRAFISKA LINJEN 58 78 3 0 19 INFORMATIONSLINJEN 140 38 26 4 31 DESIGNLINJEN 51 55 6 6 33 JOURNALISTLINJEN 228 46 6 6 41 DATA- OCH ELEKTRONIKLINJEN 123 29 17 9 45 EKONOMI MED DATA- OCH/EL PRODUKTIONS INR 61 0 43 7 51 Summa antal: 661 Snitt %för ej examinerade/ej registrerade 36,70% Ekonomiska utbildningar EKONOMIINGENJÖRSLINJEN 43 74 7 5 14 INDUSTRIELL EKONOMILINJEN 318 67 5 8 19 INTERNATIONELLA EKONOMILINJEN 514 36 28 9 27 FÖRETAGSEKONOMISKLINJE 89 63 2 7 28 EKONOMILINJEN (NYA) 2920 48 17 6 29 INTERNAT. MARKNADSFÖR.LINJEN 65 51 11 6 32 Summa antal: 39491 Snitt %för ej examinerade/ej registrerade 24,80% Förklaring till tabell: Antal nybörjare: antal som för första gången påbörjade en viss utbildningslinje. Registrerad / ej examinerad: andel nybörjare som är registrerade vid en högskola men ej tagit ut examen.. Ej examinerade / ej registrerade: andel nybörjare som ej är registrerade vid någon högskola och som inte heller tagit ut någon form av examen. 24