Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för farliga ämnen Josefine Gullö +46 10 240 5224 josefine.gullo@msb.se Datum 2010-12-09 Diarienr 2010-9273 1(20) RAPPORT Från 38:e mötet med FN:s subkommitté för transport av farligt gods, 29 nov 7 dec 2010 Färgkoderna betyder: Grön = Förslaget antogs, Gul = Förslaget drogs tillbaka eller ytterligare arbete kommer att ske, Röd = Förslaget antogs inte Officiell rapport publiceras på http://www.unece.org/trans/main/dgdb/dgsubc/c3rep.html inom några veckor. Förteckning över deltagare Sverige representerades av Josefine Gullö och Camilla Oscarsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Deltog gjorde även Åsa Dahlström, Transportstyrelsen. Följande nationer deltog: Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Kenya, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Tyskland, USA och Österrike samt observatörsnationerna Rumänien och Slovakien. Följande internationella organ och intresseorganisationer deltog: European Commission, IAEA, International Civil Aviation Organization (ICAO), American Biological Safety Association (ABSA), Compressed Gas Association (CGA), Council on Safe Transportation of Hazardous Articles (COSTHA), Dangerous Goods Advisory Council (DGAC), European Cosmetic, Toiletry and Perfumery Association (COLIPA), European Industrial Gases Association (EIGA), European Metal Packaging (EMPAC), European Aerosol Federation (FEA), International Air Transport Association (IATA), International Association for Soaps, Detergents and Maintenance Products (AISE), International Association for the Promotion and Management of portable Rechargeable batteries through their Life Cycle (RECHARGE). International Confederation of container Reconditioners (ICCR), International Confederation of Intermediate Bulk Container Associations (ICIBCA), International Confederation of Plastics Packaging Manufacturers (ICPP), International Council of Chemical Associations (ICCA), International Dangerous Goods and Containers Association (IDGCA), International Federation of AirlinePilots Associations (IFALPA), International Paint and Printing Ink Council (IPPIC), KiloFarad International (kfi), Portable Rechargeable Battery Association (PRBA), Responsible Packaging Management Association of Southern Africa (RPMASA), Sporting Arms and Ammunition Manufacturers Institute (SAAMI), US Fuel Cell Council (USFCC). Josefine Gullö
2(20) 1. ADOPTION OF THE AGENDA 75 75/Add.1 INF.2 INF.5/Rev.1 Bakgrundsdokument: *ST/SG/AC.10/1/Rev.16 +Add.1 *ST/SG/AC.10/11/Rev.5 *ST/SG/AC.10/30/Rev.2 *ST/SG/AC.10/C.3/74 +Add.1 Provisorisk agenda för mötet Lista över dokument Lista över dokument Preliminär tidtabell för agendapunkterna 16:e utgåvan av FN-rekommendationerna Fjärde utgåvan av FN:s testhandbok med ändringar 1 och 2 Andra utgåvan av GHS Rapport från subkommitténs 36:e möte med bilaga 2. RECOMMENDATIONS MADE BY THE SUB-COMMITTEE AT ITS THIRTY- FIFTH, THIRTY-SIXTH AND THIRTY- SEVENTH SESSIONS 2010/50 Preliminära ändringar till FNrekommendationerna (Sekretariatet) Sammanställning över hittills antagna ändringar från 35:e, 36:e och 37:e mötet. 2010/84 Bestämmelser för kollin med koldioxid, fast (torris), som kylmedel (IATA) Vid föregående möte antogs nya bestämmelser i 5.5.3 för kollin och lastbärare som innehåller ämnen som används för kylning och tempererande syften och som utgör kvävningsrisk. I samband med de nya bestämmelserna ströks särbestämmelse 297 och viss text som infördes i 5.5.3 som tillsammans medför att kollin som innehåller koldioxid (torris) inte längre behöver märkas med UNnummer och officiell transportbenämning. IATA ansåg att borttagande av varningsmärkning kan sänka säkerhetsnivån och orsaka förvirring. IATA ansåg att särbestämmelse 297 återinförs med reviderad text som tar hänsyn till flygreglerna, att 1.1.1.7 ändras så att enbart lastbärare berörs samt att 5.5.3.4 som berör märkning av kollin som innehåller kylmedel stryks. Dessutom föreslog IATA ändringar i P650 och P904 så att kravet på märkning med KOLDIOXID, FAST, SOM KYLMEDEL eller TORRIS, SOM KYLMEDEL stryks. INF.13 Kommentarer angående transport av kylmedel (Nederländerna) Nederländerna hade synpunkter på texten i 5.5.3 avseende konsekvenserna för P650 och P904. Nederländerna stödde att bestämmelser Alla frågetecken rätades ut och subkommittén antog dokumentet. Förslaget fick inget stöd och drogs tillbaka. Förslaget antogs.
om kylning av alla de slag, även för UN 3373 och UN 3245 i P650 respektive P904, inkluderas i avsnitt 5.5.3. Däremot blir bestämmelserna då motstridiga om befintlig text i P650 och P904 bibehålls och man föreslog att den inledande meningen i dessa två förpackningsbestämmelser ändras så att lydelsen blir När torris eller flytande kväve används som kylmedel ska kraven i 5.5.3 tillämpas.. Dessutom föreslog de att texten om märkning stryks i båda förpackningsbestämmelser eftersom dessa krav återfinns i 5.5.3. INF.31 Kommentarer på 41.2.2 i 2010/50 (Tyskland) Tyskland ville införa en anmärkning gällande konstruktionsvariationer i 41.2.2 i Testhandboken. 3. EXPLOSIVES AND RELATED MATTERS 2010/51 Officiell transportbenämning för patroner för verktyg i klass 1.4S (SAAMI) Vid föregående möte antogs preliminärt en alternativ benämning för UN 0014, patroner för verktyg, lösa. Det provisoriska antagandet berodde på att benämningen borde stämmas av med europeisk industri för att se om det finns effekter utanför transportregelverket. SAAMI har träffat standardgruppen CEN/TC212, vilka ansåg att benämningen bör vara patroner, lösa, för industriell användning (cartridges, blank, for industrial use). Benämningen stämmer bättre med system utanför transportområdet. SAAMI föreslog därmed ändringar i kapitel 3.2 i farligt godslistan samt i ordlistan i bilaga B. 2010/60 Ändring av screeningtest för ämnen som kan ha explosiva egenskaper (Japan och ICCA) Vid 31:a mötet infördes procedurer för ett översiktligt test i Appendix 6 i FN:s testhandbok för att kunna bedöma om storskalighetstester behöver genomföras för att klassificera ämnen som kan ha explosiva egenskaper. I 20.3.3.3 anges bland annat att den exoterma sönderfallsenergin får uppskattas genom en passande kalometrimetod. Japan och ICCA ansåg att möjligheten att använda adiabatisk kalorimetri bör tas bort eftersom denna metod tenderar att underskatta sönderfallsenergin. 3(20) Förslaget stöddes och antogs. Det fanns inget stöd för förslaget och SAAMI drog tillbaka förslaget om ändring och ansåg att det namn som antogs preliminärt vid föregående möte kunde antas slutligt. Detta accepterades och UN 0014 kommer därmed också att benämnas Cartridges, blank, for tools. Många ansåg att det kunde vara förhastat att ta beslut om att bara tillåta DSC-metoden. Även denna metod har vissa brister och vi bör undersöka metoderna ytterligare och diskutera frågan under nästa tvåårsperiod. Japan drog tillbaka förslaget och presenterar ett nytt förslag till nästa möte.
4(20) 4. LISTING, CLASSIFICATION AND PACKING 2010/45 4.1.4.1 P200 Kompatibilitetskrav för material i tryckkärl för gaser (ISO) Vid decembermötet 2009 diskuterades ett antal dokument som sedan fördes över till en luncharbetsgrupp. Resultatet redovisades i INF.53. Förslagen i rapporten antogs med undantag av punkt 5 som antogs preliminärt eftersom ett arbete pågick om ISO 11114-1. Dessutom fanns det tvivel om att UN 1911 Diboran skulle vara inkompatibelt med aluminiumlegeringar enligt ISO:s utkast till standard. ISO hade slutfört arbetet med översynen av kompatibilitet mellan gaser med metaller i tryckkärlen. Därmed kunde de preliminära besluten i P200 antas. Dessutom kan Diboran strykas från listan på inkompatibla ämnen eftersom ISO-experter har bedömt att den är kompatibel med aluminiumlegeringar. ISO föreslog att ändringar för tabell 2 och 3 i P200 antas. 2010/46 +INF.6 Klassificering av viskösa vätskor med förpackningsgrupp III i klass 3 (IATA) +Kommentarer (CEPE) Viskösa brandfarliga vätskor, såsom färg, lack, lim m.m., med en flampunkt lägre än 23 C, får klassificeras i förpackningsgrupp III enligt 2.3.2.2 och 2.3.2.3 i FN-rekommendationerna och 32.3.1.7 och 32.4.2 i testhandboken. Innehållet i dessa avsnitt verkar dock stå i konflikt med egenskaperna hos brandfarliga vätskor eller ingående komponenter ansåg IATA. Det finns också information i testhandboken som bör ingå i FNrekommendationerna och strukturen i testhandboken angående test av viskösa brandfarliga vätskor bör revideras för att göra kraven tydligare. IATA lämnade förslag på revidering i ovan nämnda avsnitt. CEPE höll med om att tvetydigheter bör minimeras, men ansåg att IATA:s lösning på problemet är mer komplicerad än nödvändigt. FNrekommendationerna bör ange de grundläggande reglerna medan testhandboken bör ange metoderna för att uppnå dessa regler. Duplicering av text ska undvikas så långt som möjligt. CEPE stödde inte IATA:s förslag om att begränsa förpackningsstorleken i aktuella bestämmelser i FN-rekommendationerna. CEPE lämnade alternativt förslag till text i Förslaget antogs. De flesta stödde i princip CEPE. Det beslutades att en korrespondensgrupp ledd av IATA, skulle hållas för att ta fram ett nytt förslag till nästa möte. Sverige anmälde sitt intresse om att delta i arbetet.
2.3.2.3 samt föreslog att vissa textstycken i 32.3.1 i testhandboken stryks. 2010/49 Särbestämmelse 272 (Tyskland) SP 272 anger att detta ämne får inte transporteras enligt bestämmelserna för klass 4.1 om detta inte särskilt har godkänts av behörig myndighet (se UN 0143). SP 272 har tillordnats UN 3319 och 3344, men referensen till UN 0143 gäller inte för UN 3344 utan borde vara UN 0150. SP 272 bör därför ändras så att texten i parentesen lyder (se UN 0143 eller UN 0150). 2010/53 Organiska peroxider nya beredningar som bör ingå i 2.5.3.2.4 och IBC520 (ICCA) Flera nya beredningar av organiska peroxider finns tillgängliga för kommersiellt bruk och det finns ett behov av att uppdatera listan i 2010/54 +INF.14 +INF.42 +INF.54 2.5.3.2.4 samt förpackningsinstruktion IBC520. UN-tankar för kemikalier under tryck (ICCA) +Fransk översättning av dokumentet +Reviderade förslag (ICCA) Klassificerings- och förpackningskrav för kemikalier under tryck har diskuterats vid de två föregående mötena. Limtillverkare i Storbritannien, USA, m.fl. tillverkar och tillhandahåller kemikalier under tryck som innesluts och transporteras i UN-tankar. Tidigare har dessa produkter klassificerats som UN 3161 eller UN 3163. Vid förra mötet antogs ett förslag om nya UN-nummer för den här typen av ämnen (se 2010/38) och ICCA föreslog nu att de nya UN-numren läggs till i UN-tankinstruktion T50 och att en ny särbestämmelse för UN-tankar, TPXX, läggs in i 4.2.5.3. Dessutom föreslogs följdändringar i kap 3.2 samt avsnitt 4.2.2 och 6.7.3. INF.14 innehöll en fransk översättning av punkterna 6-16 i förslaget. 5(20) Förslaget antogs med en mindre ändring, men frågan kommer troligen att tas upp igen eftersom flera ansåg att särbestämmelsen egentligen inte behövs. Förslaget antogs. (** i namnet på en av peroxiderna anger att det finns dubbla fria radikaler på plats 12 i molekylen) Sverige hade lämnat informella synpunkter och dessa hade införts i INF.42. En luncharbetsgrupp träffades två gånger och förslaget i INF.56 antogs.
6(20) 2010/61 +2010/73 +INF.37 +INF.39 +INF.46 +INF.52 2010/55 Användning av flexibla IBC-behållare för kalciumperoxid (UN 1457) (ICCA) Kalciumperoxid är ett fast oxiderande ämne som tillverkas som pulver och granulat med olika koncentrationer. Ämnet är termiskt stabil och sönderfaller endotermiskt vid temperaturer över 320 C utan att smälta. Kalciumperoxid har tilldelats IBC06 medan andra liknande ämnen får transporteras i enlighet med IBC08. Vid hantering av ämnet används flexibla IBC:er sedan årtionden utan problem, men sedan måste avsändare packa om ämnet inför transport vilket kan innebära ökade hälsorisker för de som är inblandade. ICCA föreslog att IBC06 ersätts med IBC08 tillsammans med särbestämmelse B4 för förpackningen. Förutom kalciumperoxid finns det tre andra ämnen (UN 1483, 1509 och 1516) som har IBC06 helt i enlighet med Guiding Principles, men om förslag 1 antas borde det diskuteras om samma ändring ska göras för dessa tre ämnen. ICCA föreslog då att IBC08 tilldelas ämnen som anges med namn och att IBC06 tilldelas n.o.s.-ämnen. 2010/56 Kapitel 3.3, ändring i särbestämmelse 296 för UN 2990 och 3072 (livräddningsutrustning) (Storbritannien och EIGA) Livräddningsutrustning som enbart innehåller UN 1013 KOLDIOXID, omfattas inte av bestämmelserna i IMDG-koden under vissa villkor, se SP 956. EIGA hade tidigare lämnat ett förslag till Jointmötet om ett liknande undantag, men mötet ansåg att frågan skulle diskuteras på FN:s subkommittémöte samt att fler gaser, t.ex. UN 1066 KVÄVGAS, också kan vara aktuella i livräddningsutrustning. Storbritannien och EIGA föreslog nu att ett nytt stycke läggs till i SP 296 som anger under vilka förutsättning utrustningen kan undantas. Ändringen borde även genomföras i IMDGkoden i deras SP 956. Använda hälsoprodukter (Schweiz) +(COSTHA) +Text antagen vid Jointmötet (Sekretariatet) +Resultatet från en luncharbetsgrupp (COSTHA) +Reviderade förslag (Luncharbetsgrupp) Det finns ett behov att av att transportera föremål/utrustning som använts inom sjukvården för att ta vissa tester, t.ex. för att mäta blodsockerhalt. Dessa kan vara förorenade Förslaget antogs inte eftersom många ansåg att det saknades tillräckligt underlag. (Förslag 2 i dokumentet drogs tillbaka) (Röstning 7-7, Sverige röstade för). Förslaget antogs med ändring av bruttovikten till 40 kg istället för 30 kg. Sverige framförde att det är minimal smittorisk vid transport och stödde i princip Schweiz om att ett förtydligande av bestämmelserna behövs. Många höll med om undantag, men delegaterna kunde inte enas om text. En
2010/63 +INF.15 +INF.44 +INF.51 2010/64 +INF.18 +INF.25 +INF.41 +INF.43 med smittförande ämnen, men hittills har man transporterat dem som icke farligt gods. I ADR/RID samt i USA (CFR49) finns möjlighet till undantag genom 1.1.3.1 (b) respektive 173.134. Schweiz föreslog att en definition för dessa använda föremål införs i 2.6.3.1 och att ett undantag införs i 2.6.3.2.3.x. COSTHA lämnade också ett förslag utifrån INF.61 från Schweiz som hade lämnats in vid föregående möte, men som inte hann behandlas. De stödde Schweiz fullt ut, men ansåg att undantaget bör formuleras i likhet med USA:s bestämmelse i CFR49. Kommentarer till giftig sekundärrisk för kvicksilver (ICAO) + Förslag om nytt UNnummer för kvicksilver i tillverkade föremål (Storbritannien) +Kommentar (USA) +Reviderat förslag (Kanada) ICAO påpekade att om beslutet om att införa giftighet som sekundärfara för kvicksilver genomförs får det vissa konsekvenser när kvicksilver ska transporteras med flyg beroende på segregeringsreglerna i del 7. Det kommer då inte längre att vara möjligt att transportera kvicksilver i samma del av flyget om denna del innehåller djur eller ätbara produkter. Flygoperatörerna måste därmed införa nya procedurer för transport av kvicksilver. ICAO ville att subkommittén noterar detta. Med anledning av diskussionen om kvicksilver och dess giftiga egenskaper, föreslog Storbritannien ett nytt UN-nummer för kvicksilver som finns i föremål, t.ex. termometrar. Detta UN-nummer skulle inte omfattas av den giftiga sekundärfaran eftersom kvicksilvret är inneslutet och därmed inte kan förångas och ge den giftiga faran. Det nya UN-numret föreslogs få en särbestämmelse som motsvarar SP 599 i ADR/RID samt SP941 i IMDG-koden, vilken anger undantag för vissa mängder av kvicksilver i föremålen. Dessutom föreslogs en särbestämmelse för förpackning som anger hur föremålen ska förpackas. Förslag till nytt UN-nummer och särbestämmelse för en ny typ av konfettikastare +Reviderat förslag (Tyskland) +Kommentarer (Sverige) +Kommentarer (Kina) En ny typ av konfettikastare har utvecklats som innehåller en gaspatron istället för pyroteknik. Kastaren består av en hylsa i papp, en trycksatt 7(20) luncharbetsgrupp träffades vid flera tillfällen för att försöka hitta en acceptabel text. Det reviderat förslag som anges i INF.52 antogs. Sverige framförde kommentar om att kvicksilver bör ha den giftiga faran enligt tidigare förslag och lämnade visst stöd till Storbritannien angående undantag för kvicksilver i utrustning. Förslaget från ICAO fick inget stöd och avseende Storbritanniens förslag beslutade man efter mycket lång diskussion att anta det reviderade förslaget i INF.51, vilket innebär att ett nytt UN-nummer för kvicksilver i utrustning. Sverige stödde principiellt, men framförde en hel del kommentarer. Många var emot förslaget och den begränsade särbestämmelsen och menade att detta skulle kunna lösas på annat sätt samt
8(20) behållare fylld med komprimerad luft eller kvävgas, en låsningsanordning gjord av plast, en plugg av gummi och ett metallock som tillsluter behållaren och olika typer av konfetti. Genom att vrida en ring eller bottenpartiet frigörs en mekanism så att den trycksatta gasen frigörs och konfettin skjuts iväg. BAM hade provat två typer av kastare och Tyskland föreslog att ett nytt UN-nummer och särbestämmelse tas fram eftersom kastarna inte motsvarar kriterierna för något annat UNnummer. INF.18 innehöll ett något reviderat förslag där hänvisningen i (g) angående testmetod ändras till 6 (c). Dessutom bifogades testrapporten från provningarna. Genom INF.25 framförde Sverige kommentarer och förslag på förbättringar i förslaget. Kina hade också lämnat skriftliga synpunkter. 2010/65 Kapitel 6.2: Godkännande av acetylenflaskor (Tyskland) För acetylenflaskor finns tilläggsbestämmelser angivna i 6.2.1.1.9. Det refereras till två standarder med krav och provningar för det porösa material som används i flaskorna i 6.2.2.1.3. Det finns därför inget behov av att låta behörig myndighet specificera krav och provningar. Tyskland föreslog att 6.2.1.1.9 ändras så att behörig myndighet enbart godkänner typ av poröst material utan att myndigheten behöver specificera ytterligare krav. 2010/66 Sammansatta förpackningar ytterligare ytterförpackningar (Tyskland) Tyskland föreslog att fat och dunkar med fast topp ska få användas som ytterförpackning i kollin som består av sammansatta förpackningar. I flertalet förpackningsinstruktioner tillåts fat och dunkar med avtagbar topp. Tyskland föreslog att ett flertal förpackningsinstruktioner kompletteras med koderna för fat och dunkar med fast topp. 2010/67 Dimetylsulfid (UN 2381), giftig sekundärfara (Tyskland) Dimetylsulfid är en flyktig vätska som listas i kapitel 3.2 under UN 2381, klass 3, PG II. På senare år har rapporter visat att kortvarig exponering kan ge symptom på akut förgiftning. Det finns data som indikerar att ämnet möter kriterierna för giftighet på grund av giftighet genom inandning tillsammans med att undantaget var alltför brett. Förslaget drogs tillbaka. Det fanns inget stort stöd för förslaget och det drogs tillbaka. Förslaget antogs. Sverige (och några andra länder framförde stöd) men önskade att övergångstiden förlängdes i enlighet med tiden för att annat ämne som tilldelats en särbestämmelse för tank. Några ansåg att det var för tidigt att anta förslaget. Förslaget antogs.
INF.9 INF.19 INF.48 5. ELECTRICAL STORAGE SYSTEM sin flyktighet. Utifrån data hamnar giftigheten i PG II och enligt 2.0.3 innebär det att ämnet stannar i klass 3 med sekundärfaran 6.1. Tyskland föreslog att 6.1 förs in i kolumn (4) i tabell 3.2 och att T4 i kolumn (10) ändras till T7. Övergångsbestämmelser föreslås i 4.2.5.3 genom en ny TP XX. Nya UN-nummer för färg och färgrelaterat material i klass 9 (IPPIC) Fler och fler färger och färgrelaterat material tas fram som inte innehåller en brandfarlig komponent utan endast uppfyller kriterierna för miljöfarliga ämnen. IPPIC önskade att specifika UN-nummer för färg och färgrelaterat material i klass 9 arbetas fram under kommande tvåårsperiod (2011-2012). Förpackningar med kapacitet som överstiger 450 liter 6.1.1.1 (e) (Österrike och Tyskland) Österrike och Tyskland föreslog att 6.1.1.1 (e) ändras så att endast vätskor berörs. Tillämpning av kraven för öppna kryokärl (IATA) IATA frågade subkommittén om hur övergångsbestämmelserna för kryokärl ska tillämpas. 2010/72 Provning av stora litiumbatterier och sammankopplade litiumbatterier (COSTHA) Subkommittén har diskuterat behovet av att revidera testhandboken och särskilt kapitel 38.3 som rör transport av stora batterier och sammankopplingar. COSTHA stödde ett fortsatt arbete och redovisar data för att bidra ytterligare till diskussionen. De föreslog ändringar i testproceduren i 38.3.4.4.2 avseende kravet på acceleration och testpulsens 9(20) Arbetet kommer att bedrivas nästa år och IPPIC önskade att UN 3077 och 3082 diskuterades i mer allmänna termer, samt att möjligheten att undanta dessa ämnen från särbestämmelse 274. Här angavs att tekniskt namn idag krävs genom ramlagar för sjötransport. Flera stödde fortsatt arbete för att klargöra bestämmelserna. Subkommittén var enig om att bestämmelsen ska tillämpas på nya kärl och det enades om ett ikrafträdande för bestämmelsen den 1 januari 2012. I ADR/RID kan detta lösas genom ett multilateralt avtal, medan för sjö- och lufttransporter kan anges detta i en rättelse. Tolkningen angavs i rapporten och avseende storleken på märkning föreslogs att befintlig text i 6.2.2.7.1 användas. Text om detta kommer att tas fram under nästa tvåårsperiod. Mer data önskades och förslaget drogs tillbaka för att diskuteras vidare under nästa tvåårsperiod.
10(20) varaktighet. 2010/74 +INF.45 Förpackningar för stora litiumbatterier (PRBA) Vid föregående möte föreslog PRBA en ändring i SP 310 som gäller för prototyper av och småskalig tillverkning av litiumbatterier. De lämnade nu ett reviderat förslag om ändring av särbestämmelsen. 2010/75 Förpackningar för stora litiumbatterier (PRBA) Vid förra mötet föreslog PRBA att bestämmelser för storförpackningar läggs till för litiumjon- och litiummetallbatterier (UN 3480 och 3090) eftersom den existerande förpackningsinstruktion P903 inte tillåter större nettovikt än 400 kg och mer än 450 liter och inte heller tillåter storförpackningar enligt kapitel 6.6. Stora batterier kan endast transporteras i förpackningar som godkänts av behörig myndighet. Förslaget till ny instruktion ansågs dock inte överensstämma med formatet som angavs i förslaget från Storbritannien, Sverige och IATA för P903, vilket antogs vid föregående möte. PRBA lämnade därför ett nytt förslag om instruktion för storförpackning som har anpassats till den reviderade P903. 2010/76 Transportkrav för ultrakondensatorer (KFI) Vid förra mötet antogs ett nytt UN-nummer och särbestämmelse 361 för ultrakondensatorer. I SP 361 var punkten (d) inte slutgiltigt beslutat beroende på synpunkter som framfördes av Österrike. Punkten handlade om att ultrakondensatorerna ska vara konstruerade så att tryck som kan byggas upp i föremålet kan frigöras på ett säkert sätt. Österrike ville att den mängd vätska som kan läcka ut vid tryckavlastningen ska vara i så liten som möjligt. KFI och Österrike har kommunicerat och kommit fram till en lösning och KFI föreslog att punkten (d) revideras genom att ange att den mängden vätska som läcker ut vid tryckavlastning ska vara liten och att den ska stanna kvar i förpackningen. 2010/80 +INF.21 Kvalitetssäkringsprogram för tillverkning av litiumbatterier (Frankrike) +Kommentarer (USA) En arbetsgrupp har arbetat med ett förslag om att förbättra provningskraven för klassificering av litiumceller och batterier, vilket kommer att presenteras vid mötet i december. Förslaget syftade till att förbättra säkerheten vid Förslaget fick inget stort stöd och PRBA drog tillbaka sitt papper. De var tveksamma till att komma tillbaka med reviderat förslag. Förslaget drogs tillbaka och diskuterades aldrig. Förslaget antogs med en mindre ändring. Förslag nummer 2 i dokumentet antogs med en hel del ändringar. Det beslutades bl.a. att texten införs i ett nytt avsnitt 2.9.4 samt att testdata ska bevaras och göra den tillgängligt om behörig myndighet begär detta.
2010/81 +INF.30 +INF.35+INF.50 INF.10 +INF.33 INF.22 konstruktion av celler och batterier. Frankrike ansåg också att det är viktigt för transportsäkerheten att varje cell eller batteri som tillverkas motsvarar den konstruktion som har testats och godkänts och detta täcks inte av bestämmelserna. Frankrike föreslog att ett kvalitetssäkringsprogram ska krävas. De lämnade två alternativa förslag på hur kravet skulle kunna införas, endera i SP 230 eller under 2.9.2, samt vissa förslag på konsekvensändringar. USA välkomnade förslaget men föreslog en del förbättringar i förslaget. Provning av litiumbatterier och celler, förslag från arbetsgrupp (Frankrike och PRBA) +Kommentarer (PRBA) +Kommentarer (Kina) +Ytterligare förslag (PRBA) En arbetsgrupp har träffats fyra gånger för att diskutera provning av litiumbatterier och celler. Förslaget innehöll ändringar till kapitel 38.3 i testhandboken. PRBA föreslog mindre ändringar till förslaget. De önskade bland annat en ny definition av stora och små celler. Kina föreslog införa ett så kallat crush test i T6 testet. PRBA föreslog att ursprunglig text bibehålls och att ytterligare arbete genomförs under nästa tvåårsperiod. Ny benämning för litiumjonkondensatorer (Japan) +Kommentarer (Frankrike) Litiumjonkondensatorer (LIC) som utvecklats är asymmetriska kondensatorer. Ökande efterfrågan i samband med applikationer som utnyttjar förnyelsebar energi har lett till ett behov av ett nytt UN-nummer och specifika bestämmelser för LIC. Frankrike ville infoga en ny mening i SP 361. Transport av litiumbatterier som avfall samt skadade eller felaktiga litiumbatterier (PRBA, RECHARGE, EBRA och Tyskland) En arbetsgrupp hade träffats och diskuterat litiumbatterier som ska bortskaffas. Den kommer återigen att träffas under 2011 för att 11(20) Förslaget från USA kommer att diskuteras under nästa tvåårsperiod. Mycket lång diskussion, men förslaget i 2010/81 antogs till slut. Flera lämnade synpunkter och Japan återkommer med officiellt förslag under nästa arbetsperiod. Frankrikes förslag antogs med mindre ändring. fortsätta diskussionen. 6. MISCELLANEOUS PROPOSALS OF AMENDMENTS TO THE MODEL REGULATIONS ON THE TRANSPORT OF DANGEROUS GOODS 2010/44 Aerosoler (UN 1950) Maximal vätskefasvolym vid 50 C (FEA) Den senaste ändringen av aerosoldirektivet innehåller ett restriktivare krav för maximal vätskefasvolym vid 50 C för aerosoler. Subkommittén stödde fortsatt arbete. En korrespondensarbetsgrupp arbetar vidare med frågan och Sverige deltar i denna grupp. Det var ett något kontroversiellt förslag och många ansåg att ytterligare bakgrund behövde tillföras innan beslut tas. FEA drog
12(20) Volymen får inte överstiga 90% av nettokapaciteten av aerosolbehållaren istället för 95 % som angavs i föregående version. FEA föreslog därmed att befintliga krav i 6.2.4.2.1.1 och 6.2.4.2.2.2 uppdateras så att 95% ersätts med 90%. 2010/47 Användning av termen transportmedel i särbestämmelserna 289 och 356 (IATA) I SP289 som gäller för UN 0503 och 3268 samt SP356 som gäller för UN 3468, används termen transportmedel för att beskriva i vilka delar dessa föremål kan vara installerade. Termen finns definierad i kapitel 1.2 och där avses de faktiska transportmedlen som finns, t.ex. fordon, fartyg och flygplan, och att använda samma term i särbestämmelserna blir förvirrande. Ordet transportmedel i SP289 och 356 borde ändras så att t.ex. båt, motorfordon, etc. anges istället. 2010/48 Krav på tekniskt (patogen) namn för smittförande ämnen i kategori A (IATA) Före ändring av klassificering av smittförande ämnen i kategori A till UN 2814, 2900 och 3373, hade UN 2814 och 2900 tilldelats SP274 så att den officiella transportbenämningen skulle kompletteras med teknisk benämning i godsdeklarationen och på kollin. I samband med förändringen i klass 6.2 togs SP274 bort och en ny SP318 infördes för dessa ämnen. Denna anger att den tekniska benämningen ska framgå i godsdeklarationen. Trots att denna särbestämmelse har gällt i flera år, råder det osäkerhet om tillämpningen. IATA föreslog att SP274 införs som normalvärde för de ämnen där tekniskt namn ska ingå i godsdeklarationen och för kategori A-ämnen kan SP 318 sedan ange att det tekniska namnet inte behöver framgå på kollit. 2010/52 Tolerant användning av märket för vattenförorenande egenskaper (DGAC) Enligt särbestämmelse 331 och i 5.2.1.6.1 anges att märket för vattenförorenande egenskaper (EHS) måste fästas på ämnen som möter kriterierna i 2.9.3 när de transporteras som UN 3077 eller 3082. Baserat på 2.9.2 får UN 3077 och 3082 användas för avfall under Basel-konventionen och ämnen som inte möter kriterierna i 2.9.3 men som har bedömts som miljöfarligt av behörig myndighet. Trots att dessa ämnen inte behöver märkas med EHS- tillbaka förslaget. Förslaget fick visst stöd, men många ansåg att ytterligare arbete krävs. USA framförde muntligt förslag om revidering. Förslaget antogs men det ansågs att definitionen för conveyance bör ses över under nästa period. Sverige och flera andra lämnade inget stöd till förslaget och det drogs tillbaka. Drogs tillbaka från agendan utan diskussion.
2010/58 +2010/82 +INF.8+ INF.47 märket, försenas ibland transporterna eftersom annan personal som hanterar kollit ifrågasätter att märket saknas. DGAC föreslår att en ny mening läggs till i SP 331 och 5.2.1.6.1 som tillåter användning av EHS-märket på dessa ämnen trots att det inte är klarlagt om ämnena uppfyller kriterierna i 2.9.3. Möjlig användning av flexibla bulkcontainrar (IDGCA) +Kommentarer (Ordföranden för arbetsgruppen) + Kommentarer (IDGCA) +Rapport från arbetsgruppen I flera länder används en typ av storsäck för vissa fasta ämnen i förpackningsgrupp III. Säcken är större än 3 m 3 och förslag om att tillåta denna säck genom att införa bestämmelser om en ny typ av bulkcontainer; flexibel bulkcontainer (FBC); har diskuterats vid flera möten. IDGCA föreslog att en ny definition för FBC och att BK3 införs för 14 ämnen i farligt godslistan. De föreslog också att en beskrivning av FBC införs i 4.3.1.1 och 6.8.1, att bestämmelser införs i 4.3.1.16, 4.3.2.2 och 6.8.3.3.3 samt att provningskrav införs i avsnitt 6.8.5. Ordföranden för arbetsgruppen redovisade de kommentarer som skickades in med anledning av korrespondensarbetsgruppen. IDGCA kommenterade i sitt INF.8 de synpunkter som har framkommit i korrespondensgruppen. Vissa av åsikterna höll de med om andra inte. I rapporten presenterades ett reviderat förslag. 2010/59 Staplingssymbol (Sverige) Vid föregående möte antogs krav på märkning av storförpackningar med en staplingssymbol motsvarande den för IBC-behållare. Det fanns viss oro om vilken tolkning som ska göras beträffande minsta dimensioner av symbolen. Sverige föreslog att minimidimensioner införs i symbolen i enlighet med vad som gäller för t.ex. storetikett 7D. 2010/62 Beskrivning av dimensioner och former för etiketter och märkningar m.m. (Storbritannien) Under föregående möte lyfte Japan frågan om hur de ska tolka minsta dimensioner för staplingssymbolen i samband med diskussion av dokumentet om staplingssymbol på storförpackningar från Sverige. Storbritannien höll med om att texten som används för att beskriva dimensionerna för symbolen är öppen för tolkning, men påpekade också att så även är 13(20) Många var emot principen och förslaget och trots detta behandlades förslaget punkt för punkt och detaljkommentarer lämnades vid varje punkt. Förslaget antogs med några mindre ändringar genom INF.47 och även via muntliga ändringar. Sveriges förslag antogs efter lång diskussion om osäkerheter i standarden m.m. Symbolen kommer att ses över tillsammans med annan märkning i ett övergripande arbete som initierades av Storbritannien i 2010/62 nedan. Förslaget om övergripande översyn av alla etiketter och märkning fick stöd och Storbritannien kommer att ta upp frågan under nästa tvåårsperiod.
14(20) fallet för de flesta etiketter och märkningar som krävs för transport av farligt gods. Detta kan medföra problem vid tillsyn i olika länder. Inget formellt förslag lämnades vid detta möte, men Storbritannien lämnade förslag på en möjlig lösning och hänvisar till storetiketten för klass 7 (7D) samt visar exempel på hur dimensionspilar kan införas för staplingsmärkningen och för märket för förhöjd temperatur. 2010/68 Förhindra farlig elektrostatisk uppladdning (Tyskland) Enligt 4.1.2.1 om användning av IBC-behållare anges att säkerhetsåtgärder för att förhindra elektrostatisk uppladdning ska vidtas när IBC:erna används för brandfarliga vätskor. Elektrostatisk uppladdning kan även vara ett problem för enkelförpackningar. Tyskland föreslog att ny text införs i 4.1.1.15 och att underliggande paragrafer omnumreras. Dessutom bör 4.1.2.1 tas bort vilket innebär omnumreringar efter detta avsnitt. Förslaget innebär följdändringar i 4.1.8.2 samt P621 och IBC620 om det antas. 2010/79 De minimis -mängder av farligt gods (Norge) Vid 36:e mötet antogs bestämmelser om små mängder av farligt gods ( de minimis ). Norge föreslog att de beslutade mängderna ökas från 1 g/ml till 3 g/ml för ämnen med koderna E1 och E2 enligt kapitel 3.5. 2010/83 Uppdatering av referens till ISO-standarder (Sekretariatet) Vid föregående möte hade EIGA lämnat in förslag i INF.21 om att uppdatera ISO-standard 10156:1996 och 10156-2:2005 med 10156:2010. Förslagen hanns inte med men GHS antog förslagen i princip med några mindre ändringar och därför cirkulerade sekretariatet motsvarande förslag för diskussion vid kommande möte. INF.23 Rättningsförslag (Sekretariatet) I 6.5.6.2.1 föreslogs 6.5.6.5 att ersättas med 6.5.6.4. INF.36 Förtydligande om förslutningar på UN-tankar (Belgien) Belgien föreslog en ändring i 4.2.1.9.6 och ville höra subkommitténs åsikt för att kunna lämna ett officiellt förslag till nästa möte. Flera ansåg att frågan är arbetsrelaterad och förslaget fick inget stöd. Tyskland drog tillbaka förslaget. Förslaget fick inget gehör nu, men några ansåg att detta var något som kunde ses över under nästa tvåårsperiod. Norge drog tillbaka förslaget. Förslaget antogs. Förslaget antogs. Belgien informerade om ett tillsynsproblem och avsåg att återkomma med ett officiellt förslag. 7. ELECTRONIC DATA INTERCHANGE (EDI) FOR DOCUMENTATION PURPOSES
15(20) INF.34 Framsteg i pilotprojekt - e-frakt för farligt gods Ren information. (IATA) IATA informerade om ett projekt där de försöker ta fram en standard för ett dokument för multimodal transport via EDI. 8. COOPERATION WITH THE INTERNATIONAL ATOMIC ENERGY AGENCY (IAEA) 2010/77 +INF.4 +INF.58 Vägledning för brottsskydd vid transport av radioaktiva ämnen (IAEA) +Kommentarer (IATA) +Resultat från luncharbetsgruppen IAEA har sedan långt tillbaka haft ett samarbete med TDG-kommittén avseende rekommendationer för transport av radioaktiva ämnen. IAEA har arbetat med brottsskydd och då tagit hänsyn till reglerna som anges i FNrekommendationerna. IAEA har publicerat en vägledande skrift (Security in the Transport of Radioactive material), vilken har utvecklats i nära samarbete mellan medlemsstater. Vid föregående möte antogs förslag från IAEA gällande gränsvärden för klass 7 tillsammans med ytterligare ändringar och nu IAEA ville nu ändra i den vägledande skriften. De efterfrågade subkommitténs synpunkter på den text som föreslås i skriften utifrån det beslut som togs vid föregående möte om ändringar i kapitel 1.4. IATA stödde inte alls förslaget och menade, precis som vid föregående möte, att kraven är orealistiska och saknar grund. De ansåg att texten i bästa fall är tvetydig och i värsta fall helt opraktisk och ogenomförbar. 2010/78 +INF.29 Bestämmelser för uranhexafluorid med mindre än 0,1 kg per kolli (IAEA) IAEA har reviderat bestämmelser i TS-R-1 om uranhexafluorid när mängden är mindre än 100 g och föreslog ändringar i FNrekommendationerna med anledningar av detta. Ett nytt UN-nummer och särbestämmelse föreslogs samt ändringar i flera underliggande paragrafer till 2.7.2.4. Sverige stödde förslaget i princip, men presenterade en del kommentarer samt en alternativ särbestämmelse. 2010/88 +INF.12 Etablering av en samarbetsgrupp (IAEA)+ Exempel på arbetsprogram (IAEA) + IAEA fick inget stort stöd, men en arbetsgrupp träffades under lunch för att se om ändringar skulle göras på detta område utifrån dokument 2010/50. INF.57 innehöll ett kraftigt reducerat förslag och detta antogs. Många stödde principen, men ansåg att det var omöjligt att anta förslaget eftersom man var tveksam till klassificering och förpackningsmetod. När IAEA har fattat beslut om sina egna bestämmelser kommer sekretariatet att reservera ett UN-nummer och nytt förslag om bestämmelser för detta nummer kommer att tas fram under nästa tvåårsperiod. Det kan också bli aktuellt att ändra befintliga UN 2977 och 2978 om annan klassificering antas för det nya UN-numret. Flera deltagare undrade vilket behov som finns. Det föreslogs
16(20) +INF.11 Kategorisering av bestämmelserna i den 16:e utgåvan av FN-rekommendationerna enligt deras tillämpningsområde och ursprung (IAEA) Det finns ett behov att revidera både FNrekommendationerna och TS-R-1 för att få fram harmoniserad text mellan de båda regelverken när det gäller transport av radioaktiva ämnen. IAEA lämnade ett förslag på hur en samarbetsgrupp (Joint group) mellan IAEA och subkommittén skulle kunna arbeta och inom vilka områden det behöver vidtas åtgärder. Initialt föreslog IAEA att en mindre grupp träffas bestående av de båda sekretariaten, ordförandena samt någon medlem från respektive subkommitté. Därefter kommer diskussioner framförallt ske elektroniskt, men vid vissa tillfällen behöver man ändå träffas och då kommer man att försöka boka in möte i samband med redan fastställda möteskonstellationer för att minimera resekostnader m.m. INF.12 innehöll ett förslag på hur arbetet kan bedrivas. IAEA hade gjort en kategorisering av bestämmelserna i FN-rekommendationerna och kommit fram till att det finns fyra olika kategorier. Kategori A omfattade bestämmelser för klass 7 baserade på text från IAEA utan vidare modifiering, kategori B omfattade bestämmelser för alla andra klasser utom klass 7, vilka helt utarbetas av SCETDG, kategori C omfattade bestämmelser för klass 7 baserade på text från IAEA som har modifierats eller skapats för att passa in i FN-rekommendationerna och kategori D omfattade bestämmelser som gäller för samtliga klasser och även klass 7. En preliminär tabell med resultatet av analysen hade tagits fram. att gruppen skulle kunna träffas t.ex. en gång per tvåårsperiod liknande explosivarbetsgruppen och däremellan diskutera nya förslag i korrespondensform. Det beslutades att en informell grupp bildas och IAEA föreslog att gruppen träffas i Wien den 17 oktober 2011, då en konferens om transport av klass 7 hålls. 9. GLOBAL HARMONIZATION OF TRANSPORT OF DANGEROUS GOODS REGULATIONS WITH THE UN MODEL REGULATIONS 2010/87 Kapitel 3.4 Farligt gods i begränsade mängder (Sekretariatet) ADR/RID/ADN har infört de nya bestämmelserna från FN-rekommendationerna, vilka träder i kraft den 1 januari 2011 med en övergångstid till 31 december 2015. Genom ett önskemål från industrin, hade bestämmelserna utformats i ett mer användarvänligt format och sekretariatet föreslog motsvarande ändring i FN-rekommendationerna vid 37:e mötet. Det antogs med undantag för 3.4.12 gällande Förslaget antogs med vissa följdändringar.
märkningskrav i IMDG-koden och i reglerna för landtransport. Sekretariatet inbjöds att komma med ett nytt förlag om texten i 3.4.1 som förtydligar hur tillämpningen sker i olika regler och som även tar hänsyn till beslutet som togs angående föremål i klass 1.4S. Detta hade gjorts i förslaget. 10. GUIDING PRINCIPLES FOR THE MODEL REGULATIONS 2010/57 Ändring i Guiding Principles (Storbritannien) Med anledning av de nya bestämmelserna i 3.5.1.4 de minimis, föreslog Storbritannien att text införs i Guiding Principles (de vägledande principerna). 2010/89 Tilldelning av SP274 (ICCA) ICCA föreslog ändringar i Guiding Principles med anledning av det arbete som gjorts med särbestämmelse 274 och hur den har tilldelats olika ämnen. INF.17 Guiding Principles för användning med den 16:e utgåvan (Sekretariatet) Sekretariatet redovisade en uppdaterad version av Guiding Principles. INF.28 Övergångstider för UN-tankar avseende transport av vätskor (Storbritannien) Storbritannien ville utöka övergångstiden för de UN-tankar som har tilldelats särbestämmelserna TP35, 37 och 38. De emotsåg kommentarer för ett nytt förslag för kommande tvåårsperiod. 17(20) Förslaget antogs. Förslaget antogs. et uppskattades och kommer att revideras med anledning av ändringar till den 17:e utgåvan. Förslaget stöddes principiellt och Storbritannien återkommer med officiellt förslag. 11. ISSUES RELATING TO THE GLOBALLY HARMONIZED SYSTEM OF CLASSIFICATION AND LABELLING OF CHEMICALS (GHS) 2010/69 +INF.3 +INF.57 Klassificering av kemiskt instabila gaser och gasblandningar (Arbetsgrupp via Tyskland) +Förtydligande (USA) Informella dokument om läget för utvecklingen av kriterier och testmetod för klassificering av instabila gaser lämnades till subkommittén i juli 2009 och 2010. Många var nöjda med framstegen och subkommittén beslutade att införa testmetoden i testhandboken. Eftersom det tar lång tid att ändra i testhandboken kommer man i GHS att referera till ST/SG/AC.10/C.4/2010/10. Referensen ersätts så fort testhandboken har ändrats. I INF.3 angavs förslag på konsekvensändringar som ett antagande av 2010/69 skulle medföra. USA föreslog vissa ändringar med avseende att förtydliga bilagan i 2010/69. Förslagen antogs av subkommittén och kommer även att diskuteras på GHS.
18(20) 2010/70 +INF.20 Bestämning av kemiskt instabila gaser + Ändring av koncentrationsgränser i tabellerna (Arbetsgrupp via Tyskland) Bilagan till dokumentet beskrev hur det bestäms om en gas är kemiskt instabil enligt kriterierna i kapitel 2.2 i GHS. Referens skedde till detta dokument och bilagan tills dess att metoden har införlivats i rätt skrift, troligen FN:s testhandbok. Genom INF.20 ändrades vissa koncentrationsgränser i tabellerna för två kemiskt instabila gaser. 2010/86 + INF.7 Farokommunikation för lagring och användning av aerosoler samt Kompetterande diskussionsargument (Storbritannien och FEA) I FN-rekommendationerna räknas alla aerosoler som farligt gods i klass 2. I GHS kan de omfattas i flera kapitel. FEA och Storbritannien föreslår att icke brandfarliga aerosoler enbart ska omfattas av kapitel 2.3 i GHS tillsammans med brandfarliga aerosoler. De lämnade också förslag på hur aerosolerna bör märkas. Förslaget diskuterades även vid föregående möte, men då ansågs att ytterligare arbete behövdes avseende den föreslagna farokommunikationen. Nu presenteras ytterligare bakgrund. I INF.7 angav författarna ytterliggare motivering till varför aerosoler inte ska omfattas av kapitel 2.5 i GHS. De påvisade detta bland annat genom att jämföra bestämmelserna om gaser i FNrekommendationerna och GHS. INF.27 Testresultat för Test N.5 (Tyskland) Tyskland redovisade resultat från Test N.5 och föreslog fortsatt arbete. INF.53 Harmonisering av klassificering för lagring och hantering och transport med GHS som grund (CEFIC) CEFIC hade gjort vissa jämförelser mellan transportreglerna och GHS. 12. PROGRAMME OF WORK FOR THE BIENNIUM 2011-2012 2010/71 Anpassning till GHS, kriterierna för frätande egenskaper I kapitel 2.8 (Nederländerna) Nederländerna har lämnat förslag på att harmonisera de frätande kriterierna i FNrekommendationerna med de i GHS, vilket har diskuterats vid flera möten och i arbetsgrupper, men förslaget har inte antagits. Nederländerna blev ombedda att lämna ytterligare ett reviderat förslag till decembermötet 2010. Vid föregående GHS-möte beslutades att en Förslaget antogs. Förslaget fick stöd även om några förslag om ändringar framfördes. Storbritannien menade att dessa får framföras på GHS, där detta ska beslutas. Förslaget stöddes. et hanns inte med. En kortare diskussion hölls om Terms of Reference för arbetet. Ytterligare arbete genomförs under nästa period.
korrespondensgrupp skulle anordnas mellan GHS och TDG för att diskutera frågor som identifierats i utkastet till arbetsprogram i INF.39 från föregående möte. Det bestämdes också att arbetsprogrammet skulle skickas in som officiellt dokument till de båda subkommittéerna och att en specifik punkt på agenda för nästkommande tvåårsperiod ska införas. Med tanke på detta arbete ville Nederländerna avvakta med sitt förslag till nästa tvåårsperiod. 2010/85 +INF.24 Utkast arbetsagenda för arbete med frätande kriterier (Sekretariatet) +Kommentarer (Kina) Sekretariatet lämnade ett förslag på hur arbetet med de frätande kriterierna kan bedrivas under nästa tvåårsperiod. Arbetet bör beakta och klarlägga definitionen av vävnadsdöd, identifiera skillnader mellan tilldelning till subkategorierna 1A, 1B och 1C baserat på tester och den baserad på teoretisk tillämpning samt identifiera skillnader i tilldelningen till kategorier enligt listor i olika regelverk och vägledande dokument för de vanligaste ämnena. Orsakerna för dessa skillnader bör analyseras. Dessutom bör referenser till OECDriklinjerna undersökas samt deras relevans. Kina var bekymrat över förslaget från Nederländerna om att ändra kriterierna för frätande egenskaper. INF.32 Arbetsprogrammet för 2011-2012: Vattenreaktiva ämnen (USA) Klassificering av vattenreaktiva ämnen behöver diskuteras ytterligare ansåg USA. INF.38 Arbetsprogrammet för 2011-2012 (AEISC) Organisationen önskade bedriva visst arbete under nästa tvåårsperiod. 19(20) Ytterligare arbete genomförs under nästa period. Frågan kommer även att diskuteras på GHS. Förslaget stöddes. Förslaget stöddes. 13. DRAFT RESOLUTION 2011/ OF THE ECONOMIC AND SOCIAL COUNCIL INF.26 Utkast på resolution för 2011 (Storbritannien) Förslaget antogs. Storbritannien ville införa text om kapitel 5.5 i resolutionen. INF.54 Utkast på resolution för 2011 (Sekretariatet) Förslaget antogs. Sekretariatet lämnade förslag till text i resolutionen. 14. ELECTION OF OFFICERS FOR THE BIENNIUM 2011-2012 Jeff Hart (Storbritannien) nominerades till ordförande och Claude Pfauvadel (Frankrike) nominerades till vice ordförande. Inga andra förslag framkom och dessa två valdes för kommande arbetsperiod.
20(20) 15. OTHER BUSINESS INF.16 INF.40 INF.49 INF.55 Arbete för att utveckla en lista över farligt gods med mycket hög risk (Storbritannien) Storbritannien ville ta fram en kort lista från högrisklistan över ämnen med mycket hög risk. Ett projekt har genomförts i Storbritannien och de redovisade kortfattat vilka ämnen som skulle kunna ingå. De avsåg att använda rapporten från projektet som ett startskott för utveckling av en sådan lista. Konferens i Sydafrika (RPMASA) Sydafrika informerade om en konferens i Durban, Sydafrika 2011. Nytt namn för US Fuel Cell Council (USFCC) USFCC kommer att slås ihop med en annan organisation och kommer hädanefter att heta Fuel Cell & Hydrogen Energy Association. FN:s Inland Transport Committee (Sekretariatet) Sekretariatet informerade om ITC och ett round table meeting. Ren information, men hann inte diskuteras. Ren information, men hann inte diskuteras. Ren information, men hann inte diskuteras. Ren information.