Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas kommissions förslag av den 13 mars 2001 till ett direktiv av Europeiska unionens råd om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning samt en promemoria om förslaget. Helsingfors den 28 juni 2001 Inrikesminister Ville Itälä Konsultativ tjänsteman Tiina Sinkkanen
2 INRIKESMINISTERIET PROMEMORIA EURODOC EU/040501/0393 FÖRSLAG TILL RÅDETS DIREKTIV OM VARAKTIGT BOSATTA TREDJELANDS- MEDBORGARES RÄTTSLIGA STÄLLNING 1. Direktivets struktur Direktivets huvudsakliga innehåll består av två delar. Den första delen (kapitel I-II) rör beviljande och återkallelse av ställning som varaktigt bosatt för tredjelandsmedborgare och rättigheter som är förbundna med denna ställning. Den andra delen (kapitel III) rör tredjelandsmedborgares rätt till bosättning i en annan medlemsstat än den som först beviljade dem ställning som varaktigt bosatta. I slutbestämmelser (kapitel IV) som följer efter dessa innehållsligt viktiga delar behandlas överträdelser av nationella bestämmelser som antagits för att genomföra direktivet samt verkställigheten och ikraftträdandet av direktivet. 2. Direktivets huvudsakliga innehåll 2.1. Tillämpningsområde Direktivet gäller tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta på en medlemsstats territorium. Det gäller inte tredjelandsmedborgare som befinner sig där på grund av tillfälligt eller subsidiärt skydd. I regel gäller det inte heller studerande. De personer som avses i direktivet skall beviljas varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning sedan dessa oavbrutet varit bosatta på en medlemsstats territorium under fem år. 2.2. Förutsättningar för att förvärva ställning som varaktigt bosatt För att förvärva ställning som varaktig bosatt skall en tredjelandsmedborgare vara lagligt och oavbrutet bosatt i en medlemsstat under fem år. Vid beräkning av denna period på fem år tillgodoräknas perioder som asylsökande eller tillfälligt skyddad, om personen i fråga har beviljats flyktingstatus. Av studieperioden tillgodoräknas hälften. En frånvaro från medlemsstaten som är högst sex månader avbryter inte perioden på fem år. Det gör inte heller en frånvaro som beror på värnplikttjänstgöring, studier, allvarlig sjukdom, havandeskap eller barnafödande. Bosättning i en annan medlemsstat avräknas inte heller från denna period, när den beror på utstationering av arbetsskäl eller på bosättning som familjemedlem till en varaktigt bosatt person eller en unionsmedborgare. Bosättning i ett tredje land som familjemedlem till en unionsmedborgare avräknas inte heller från denna period, om personen i fråga återvänder senast efter tre år. Vid beräkning av femårsperioden tillgodoräknas då oavbrutna bosättningsperioder på minst två år. Utöver laglig och oavbruten bosättning på fem år skall en utlänning för att förvärva ställning som varaktigt bosatt ha tillräckliga tillgångar och en heltäckande sjukförsäkring både för sig själv och för sina familjemedlemmar. Dessa tilläggskrav tillämpas inte på flyktingar och tredjelandsmedborgare som är födda inom en medlemsstats territorium. En medlemsstat kan vägra ställning som varaktigt bosatt, även om kraven på bosättningstid, tillräckliga medel och tillgång till sjukförsäkring är uppfyllda, om sökandens uppförande utgör ett reellt hot mot allmän ordning och säkerhet. 2.3. Prövning av ansökningar och överklagande Medlemsstaten skall bevilja ställning som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare om kraven är uppfyllda. Den person som fått denna ställning skall utfärdas ett EGuppehållstillstånd för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare vilket gäller i tio år och kan förnyas utan särskilda åtgärder. Beslut om ansökan skall fattas inom sex månader efter att ansökan lämnats in, om fristen inte av-
3 bryts för den tid det tar att komplettera en bristfällig ansökan. Ett negativt beslut skall motiveras och delges skriftligen och sökanden skall ha möjlighet att söka ändring i beslutet på rättslig väg. 2.4. Rättigheter för den som beviljats ställning som varaktigt bosatt 2.4.1. Likabehandling Den som beviljats ställning som varaktigt bosatt skall åtnjuta samma behandling som medlemsstatens egna medborgare i fråga om - tillträde till anställning eller bedrivande av verksamhet som egenföretagare om det inte är fråga om offentlig myndighetsutövande, - anställnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsägnings- och lönevillkor, - tillträde till utbildning och yrkesutbildning, inklusive möjligheterna att få bidrag och stipendier, - erkännande av diplom, utbildningsbevis och andra utbildningsintyg, - social trygghet, inklusive hälsovård, utkomststöd, sociala förmåner och skatteförmåner, - tillgång till allmänt tillgängliga varor och tjänster, inklusive bostad, - föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller någon annan organisation vars medlemmar utövar ett visst yrke, inklusive de förmåner som dessa typer av organisationer tillhandahåller, - fritt tillträde till hela den berörda medlemsstatens territorium. Medlemsstaterna får utsträcka likabehandlingen också till andra områden. 2.4.2. Skydd mot utvisning Den som beviljats ställning som varaktigt bosatt får utvisas endast om dennes uppförande utgör ett tillräckligt allvarligt hot som riktar sig mot grundläggande samhällsintressen. Hotet kan anses tillräckligt allvarligt endast om medlemsstaten riktar stränga påföljder för motsvarande gärningar också mot egna medborgare. Om personen dömts för brott är detta inte en tillräcklig grund för utvisning. Beslut om utvisning får inte heller grundas på ekonomiska överväganden. När beslut om utvisning fattas skall hänsyn tas till personens ålder, hur länge bosättningen varat, beslutets följder för den berörda och hans familjemedlemmar samt banden med bosättningslandet och avsaknaden av band med ursprungslandet. Påskyndade förfaranden för att avlägsna personen ur landet får inte tilllämpas på denna. 2.4.3. Rätt till bosättning i andra medlemsstater En tredjelandsmedborgare som förvärvat ställning som varaktigt bosatt i den första medlemsstaten har rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat med sin familj i egenskap av anställd, egenföretagare, studerande eller om denne annars har tillräckliga försörjningsmedel och en heltäckande sjukförsäkring. Denna rätt får ändå vägras av skäl som hänför sig till allmän ordning och säkerhet samt allmän hälsa. Tillfällig arbetsoförmåga, arbetslöshet med rätt till arbetslöshetsersättning eller yrkesutbildning leder inte till att personen i fråga förlorar sin ställning som arbetstagare. Senast tre månader efter inresan skall den varaktigt bosatte lämna in en ansökan om uppehållstillstånd hos den andra medlemsstatens myndigheter. Tillståndet beviljas för en period som är lika lång som vistelsen i landet. Familjemedlemmar beviljas tillstånd som har samma giltighetstid som sökandens tillstånd. De krav som gäller för beviljande av ställningen som varaktigt bosatta gäller också för behandlingen av tillståndsansökningar men behandlingstiden för ansökningarna är kortare, tre månader. Bosättning i en annan medlemsstat får inte leda till att personen i fråga förlorar sin rätt till bosättning i den första medlemsstaten. Ställningen som varaktigt bosatt i den första medlemsstaten upphör att gälla först efter att en annan medlemsstat på ansökan beviljat en motsvarande ställning. För att förvärva denna ställning förutsätts fem års bosättning. Under en period på fem år efter att bosättningen har börjat kan den andra medlemsstaten återkalla det uppehållstillstånd den utfärdat av skäl som hänför sig till allmän ordning och säkerhet eller när sådana förutsättningar
4 för bosättningen som arbete eller studier avbryts eller familjebandet bryts. Den första medlemsstaten skall i dessa fall återta den varaktigt bosatte och dennes familjemedlemmar. 2.5. Återkallelse av ställning Tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt får återkallas om denne har varit borta från medlemsstaten en oavbruten period på två år. Bosättning i en annan medlemsstat räknas inte som sådan frånvaro. Avvikelser från huvudregeln på två år kan göras på två sätt. Medlemsstaten kan föreskriva att två års frånvaro som sker av särskilt definierade skäl inte leder till återkallelse eller att frånvaro som av vissa skäl överskrider två år inte leder till att ställningen återkallas. Denna ställning får också återkallas om den erhållits på bedrägligt sätt, om personen utvisas eller om denne utfärdas motsvarande ställning i en annan medlemsstat. En tredjelandsmedborgare som förlorar sin ställning som varaktigt bosatt skall utfärdas något annat uppehållstillstånd om ställningen återkallas på grund av två års frånvaro eller bedrägeri som lett till utfärdande av denna ställning eller om utvisning inte kan verkställas. 2.6. Slutbestämmelser Medlemsstaterna skall fastställa tillräckligt allvarliga påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som antagits för att genomföra detta direktiv. Direktivet skall träda i kraft senast den 31 december 2003. 3. Verkningar på lagstiftningen i Finland Behandlingen av förslaget skall först inledas i rådets arbetsgrupp för migrationsfrågor och den nationella remissbehandlingen pågår. Därför är det ännu inte möjligt att göra en noggrann utvärdering av förslagets verkningar på lagstiftningen. Det är dock klart att antagandet av förslaget medför i sin tid några ändringar i lagstiftningen. De viktigaste ändringarna i utlänningslagen (378/1991) är bestämmelser om EGuppehållstillstånd för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare och rätt till bosättning i Finland på grund av arbete, studier eller tillräckliga försörjningsmedel för de tredjelandsmedborgare jämte familjemedlemmar som beviljats denna ställning i någon annan medlemsstat. 4. Ekonomiska verkningar Det är möjligt att de åtgärder som vidtas för att underlätta rörligheten för de tredjelandsmedborgare som beviljats ställning som varaktigt bosatta ökar deras rörlighet. Som följd till detta kan kostnaderna för behandlingen av ansökningar öka. Senare kan detta också leda till kostnader som orsakas av invandrarnas sociala trygghet, hälsovård, sysselsättning och utbildning. Ekonomiska verkningar har inte utretts. 5. Statsrådets ståndpunkt De utlåtanden som begärts om förslaget har ännu inte blivit färdiga och det är inte möjligt att framföra statsrådets ståndpunkt i detta skede. Ståndpunkten som beskriver den preliminära och allmänna strategin kommer att preciseras efter att man utrett direktivförslagets verkningar på den nationella lagstiftningen på basis av utlåtandena och att man fått en noggrannare bild av kommissionens mål i en första läsning. Finland stöder utvecklingen av lagligt bosatta tredjelandsmedborgares ställning och rättigheter så att de bättre motsvarar unionsmedborgarnas ställning. Detta förutsätter att kriterierna för beviljande av varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning och rättigheterna i anslutning till denna definieras. En av de viktigaste rättigheterna som medlemsstaternas medborgare har är rätten till fri rörlighet på medlemsstaternas territorium. Tryggandet av en mer jämlik ställning för tredjelandsmedborgare förutsätter att bestämmelser som förbättrar deras möjligheter att röra sig fritt utvecklas. Enligt de utredningar som kommissionen låtit göra är de rättigheter och förmåner som Finland beviljat tredjelandsmedborgare exceptionellt omfattande. Även permanent uppehållstillstånd beviljas mycket fort. Vid
5 behandlingen av förslaget accepterar man att det inte är möjligt att omarbeta direktivet för att motsvara den finländska lagstiftningens särdrag. Därför syftar man till att stödja de förslag som förbättrar miniminivån av tredjelandsmedborgares rättsliga ställning på gemenskapens territorium. Samtidigt vill man försäkra sig om att förslaget inte innebär skyldighet att försvaga tredjelandsmedborgares ställning i någon medlemsstat som redan överskrider den miniminivå som skall definieras eller medlemsstaternas genomsnittliga nivå som ofta erbjuds som kompromissförslag