Årsberättelse 2009 2010

Årsberättelse 2009 2010

2 Innehåll Norra Skogsägarna steget före Ur innehållet Ordförande och VD har ordet sid 4 5 Höjdpunkter och resultat 6 7 Näringspolitik 8 9 Vinstpolicy och mål 10 Känslighetsanalys 11 Skog virke 12 15 Industri och marknad 16 19 Byggvaruhandel 20 21 Medlemmar 22 23 HR 24 25 Miljöåret 26 27 Förvaltningsberättelse 28 33 Styrelse, revisorer och valberedning 34 Koncernens och föreningens bokslut 35 45 Revisionsberättelse 46 Fem års sammandrag 47 Ordförklaringar 48 Skogsbruksområden 49 Skogsorganisation och karta 50 Idé och produktion: Norra Skogsägarna, informationsavdelningen samt Guldbrand & Guldbrand Foto: Calle Bredberg, Susanne Lindholm (sid 14), Mats Lundberg (sid 23 och 25 till höger samt sid 33), Göran Persson (sid 17 till höger) och Jostein Skeidsvoll (sid 17 till vänster) Grafisk form: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Repro: Calle Bredberg Tryck: Tryckeri City, Umeå 2011 Papper: Galleri art matt, 200 g och 130 g Typsnitt: Myriad Pro och Adobe Garamond Omslagsbild, framsida: Blåbär

Inledning 3 På spaning efter framtiden Förlängt räkenskapsår Norra Skogsägarna har under många år redovisat sin verksamhet som ett så kallat brutet räkenskapsår. För att förenkla den operativa verksamheten samt bokslutsprocessen beslutade 2010 års föreningsstämma om en ändring av räkenskapsåret till kalenderår. Detta innebär att räkenskapsåret som redovisas i denna årsberättelse omfattar 16 månader (2009-09-01 till 2010-12-31). För snart 80 år sedan var den norrländska skogsägar rörelsens framväxt ett svar på de ofördelaktiga affärsvillkor som dåtidens skogsägare utsattes för. Sedan dess har skogsägarföre ningen som företeelse varit självklar och mycket betydel se full för det norrländska privatskogsbruket. Men det har runnit mycket vatten under broarna, och verkligheten förändras nu snabbt! Det traditionella familjeskogsbruket, som varit skogsägarföreningens kärna, har blivit allt mindre. Färre och färre skogsägare bor på sina skogsfastigheter och skogsbruk i kombination med jordbruk börjar bli sällsynt. Dessutom har konkurrensen om skogsägarnas virke ökat drastiskt bland uppköparna. Och detta är bara början! Ett starkt framtida Norra Skogsägarna kommer definitivt inte att se ut som det gör i dag. Ändrade omvärldsfaktorer ger nya förutsättningar och föreningen står inför stora förändringar där förmågan att anpassa sig till kommande generationers behov är av yttersta vikt. För att Norra Skogsägarna också i framtiden ska vara en stark och dynamisk skogsägarförening vill vi ha kunskap om de kommande generationerna skogsägare. Därför har föreningen tilldelat forskningsmedel till SLU för ett fyraårigt forskningsprojekt. Projektet, som innefattar en doktorandtjänst, syftar till att studera det framtida medlemskapet i Norra Skogsägarna. I ett samhälle där individualiseringen blir allt mer framträdande kan skogsägarens intresse för samarbete i en kooperativ förening ifrågasättas. Projektet ska göra strategiska analyser av föreningens framtid, där frågor som vilka morgondagens medlemmar kommer att vara och på vilket sätt kommande skogsägargenerationer vill samarbeta är centrala. Forskningsprojektet fokuserar på värderingar hos unga skogsägare om skogsbrukandet och skogsägarrörelsens roll i skogsnäringen. Vi ska välkomna de nya generationerna skogsägare och vi ska möta dem på deras egen hemmaplan. Omslagsbild Blåbär (Vaccinium myrtillus) Blåbär är rika på antioxidanter av typen antocyaniner, vilka ger blåbären deras blå färg. Antocyaniner tros kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar och skyddar cellerna från att åldras i förtid. Det höga innehållet av antioxidanter sägs även skydda mot infektioner och andra allvarliga sjukdomar. Blåbär renar dessutom blodet, förbättrar cirkulationen och är bra för synen.

4 Styrelseordförande och vd kommenterar Vi står på en stabil grund Trots en darrig ekonomisk situation i Europa och oroligheter på viktiga marknader i Nordafrika har Norra Skogsägarna framtiden för sig. Föreningens tillförordnade VD, Eva-Maria Ekström, och styrelsens ordförande Tomas Mörtsell begrundar det gångna året och spanar in i framtiden. Vad vill du helst minnas från 2009 2010? Tomas: Att vi i det stora hela hade ett riktigt bra Norraår, vilket bland annat visar sig i årsresultatet. Framför allt var det minnesvärt med tanke på att det föregående årets resultat var så pass svagt som det var. En annan sak jag kommer att minnas är att vi återigen ökar vårt medlemsantal, vilket jag tycker är det yttersta beviset på att idén med Norra Skogsägarna håller. Eva-Maria: Det goda resultatet och att vi fick börja verksamhetsåret när sågverkskonjunkturen vände hösten 2009, samt att föreningen har bidragit till att virkespriserna kraftigt har förbättrats. Under hösten 2010 har föreningen haft en rekordkontraktering och det bådar gott med ett bra rotstående lager inför 2011. Sedan är jag glad att jag har haft ett så bra samarbete med alla medarbetare och att de har visat stort ansvar och engagemang. Vad vill du helst glömma från 2009 2010? Tomas: Jag tycker inte att det finns anledning att vilja glömma något. Däremot att lära sig inför kommande år. En privat sak jag lovat att lära mig till det kommande året är att planera in fler dagar med röjsågen, det tjänar både skogen och kroppen på. Eva-Maria: Främst att färdigvarumarknaden försvagades under sommaren 2010 och att priset på sågade trävaror under hösten snabbt vek ner från toppnivån. Dessutom har den svenska kronkursen stigit och nått sin starkaste nivå sedan början av 2000-talet. Det gör svenska trävaror dyrare vilket är negativt för konkurrenskraften. Milstolpar under året? Tomas: Investeringen i en ny såglinje i Kåge. Men också ändringen till nytt räkenskapsår. Eva-Maria: Att en affärsplan är fastställd, där en övergripande strategi rörande tillväxtmål och ekonomiska mål ingår. I handlingsplanen finns flera viktiga aktiviteter som vi ska arbeta med för att nå volymmålet på två miljoner m 3 fub. En annan viktig händelse är den genomförda investeringen i en ny såglinje i Kåge, som är ett led i föreningens industristrategi att stärka den framtida konkurrenskraften. Vi räknar med att nå en produktionstakt på 170 000 kubikmeter under 2011. Beroende på marknad och råvarutillgång finns det möjlighet att sedan öka produktionen till mer än 200 000 kubikmeter. Några näringspolitiska landvinningar? Tomas: Över huvud taget tycker jag att vi har flyttat fram våra positioner ytterligare under året. Norra Skogsägarna blir för varje dag en allt tydligare profil för familjeskogsbruket i norra Sverige. En reflektion är att många av våra framgångar inte alltid syns. En dålig proposition som aldrig blir lagd kan vara en stor framgång, även om den inte får avtryck i media eller i historieböckerna.

Styrelseordförande och vd kommenterar 5 Eva-Maria: Den näringspolitiska plattformen som Norra Skogsägarna tog fram inför valåret har fått stor uppmärksamhet. Fokus har legat på att marknadsföra budskapen till politiker och andra beslutsfattare inför riksdagsvalet. Äganderätten för skogsägarna har stärkts under året i och med beslutet om höjda ersättningar och slopat toleransavdrag i samband med intrångs ersättning vid till exempel reservatsbildningar. Oroar du dig för konjunkturläget? Tomas: Ja, det vore konstigt annars. Lågkonjunktur, finanskris och en orolig värld berör oss högst betydligt, även om de är svåra faktorer att påverka. Samtidigt så är de produkter vi levererar alltid behövda, vilket gör att vi alltid över tiden kommer att ha en marknad för våra råvaror. Eva-Maria: Ja, till viss del eftersom sågverken kommer att få ett tufft och utmanade år 2011 med alltför höga råvarupriser och en trävarumarknad som i dagsläget ser mörk ut. När det gäller den globala konjunkturen talar mycket för att den kommer att tuffa på även om återhämtningen fortsätter i långsammare takt. Sågverken möter en annan verklighet med fallande trävarupriser som beror på överproduktion av trävaror och att det ekonomiska svåra läget i Europa. Konsumtionen av trä ökar för lite och orsaken är att byggandet inte vill ta fart. Dessutom har den senaste tidens oroligheter i Nordafrika försvårat återhämtningen för trävarumarknaden. Utmaningar inför framtiden? Tomas: Att fortsätta utveckla Norra Skogsägarna mot framtiden. För att vara attraktiva och lönsamma i framtiden måste vi hela tiden utveckla och anpassa oss. Stigande medlemsantal, lönsam och effektiv industri och fältorganisation samt en stark balansräkning är några nyckelfaktorer för fortsatt framgång. Eva-Maria: Utmaningar på längre sikt är att vi ska öka kontrakteringen och uppnå volymmålet på två miljoner kubikmeter samt att vi ska vidareutveckla samarbetet med medlemmarna så att föreningen upplevs som det självklara alternativet. Medlemmarna och deras skogsfastigheter är grunden för föreningens verksamhet och det är viktigt att verksamheten utvecklas för att möta nästa generation skogsägare. Anställda och engagerade medlemmar måste hjälpas åt för att nå visionen om att mer än varannan skogsägare ska samarbeta med oss. Ett sista ord? Tomas: Det här är sista gången jag medverkar i den här formen i Norras årsberättelse, då jag under 2011 går vidare till nya utmaningar som ordförande i kommun styrelsen i Storuman. De sex år jag har haft förmånen att vara ordförande för Norra Skogsägarna har varit fantastiska och blir ett varmt minne för mig. Norra Skogsägarna har framtiden för sig! Eva-Maria: Det har varit ett spännande år som har gett många trevliga stunder tillsammans med både medarbetare och medlemmar. Det engagemang som medarbetarna i föreningen har är unikt och det gör det oerhört stimulerande att arbeta på Norra Skogsägarna. Föreningen har en stark balansräkning, en gedigen organisation och nu även en ny såglinje i Kåge som gör att vi står väl rustade för svängningar i marknaden. Tomas Mörtsell, ordförande Eva-Maria Ekström, tf VD

6 Året i korthet Verksamhetsåret 2009 2010 i korthet Höjdpunkter och resultat Verksamhetsåret 2009 2010 omfattar 16 månader då föreningen går över från brutet räkenskapsår till kalenderår från och med år 2011. Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar Norra Skogs ägarna ett resultat i föreningen på 35,6 miljoner kronor (-43,7). För koncernen redovisas ett resultat på 46,8 miljoner kronor (-71). Koncernens nettoomsättning uppgick till 2 101 miljoner kronor (1 653). Årets rörelseresultat i föreningen uppgick till 47 miljoner kronor (-110,3). För koncernen redovisas ett rörelseresultat på 47,5 miljoner kronor (-113,9). Virkesfångsten stannade vid 1 858 000 m³fub (1 473 000). Föreningens likviditet har under perioden varit god och soliditeten uppgår till 31 procent. Norra Skogsägarnas priserbjudande till medlemmarna resulterade i en extremt stark virkeskontraktering under hösten 2010. Trävaruproduktionen vid föreningens sågverk uppgick till 370 685 kubikmeter sågad vara. Produktionen av stolpar uppgick till 87 254. Av försäljningen har 67 procent exporterats. Styrelsen föreslår att medlemmarna erhåller 4 procents ränta på insatskapitalet. Projekt Kraftsamling Skog avslutades under 2010. Totalt deltog 10 309 skogsägare i olika aktiviteter inom verksamhetsområdet. Målet var att nå 8 000 skogsägare. Medlemstillströmningen har varit fortsatt stark under verksamhetsåret. 838 nya medlemmar anslöt sig till föreningen under året (521). Affärsverksamheten 2009 2010 Extern försäljning (tusental kronor) Koncernen Skogsbruk och virke 1 162 764 Industri 726 630 Byggmaterial 210 602 Övrigt 1 315 Summa 2 101 311 varav export 514 381 Resultatutveckling 2005/2006 2009/2010 Eget kapital och soliditet Nettoomsättning 2005/2006 2009/2010 Resultat före dispositioner och skatt, Mkr Rörelseresultat efter avskrivningar Mkr 100 75 50 25 0-25 -50-75 -100 100 0 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong -25 75 50 25-50 -75-100 2005/2006 2009/2010 Eget Kapital Mkr Soliditet % 450 45 400 40 350 35 300 30 250 25 200 20 150 15 100 10 50 5 0 0 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong Investeringar 2005/2006 2009/2010 Mkr 100 80 60 40 20 0 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong Mkr 2000 1500 1000 500 0 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong

Året i korthet 7 Skogsbrukstjänster och virkeshandel 1 163 Mkr Övrigt 1 Mkr Övriga rörelseintäkter 13 Mkr In Så här bildas koncernens resultat Resultat efter finansnetto Finansnetto 13 Mkr Industri 727 Mkr 60,7 Mkr Lagerförändringen 33 Mkr Byggvaruhandel 210 Mk Personalkostnader 249 Mkr Övriga externa kostnader 813 Mkr Ut Avskrivningar 39 Mkr Råvaror och förnödenheter 401 Mkr Handelsvaror 597 Mkr Så här är balansräkningen uppbyggd Det gröna fältet redo visar Norra Skogsägarnas tillgångar och den blåfärgade delen visar finansieringen. Grön stapel Norra Skogsägarnas tillgångar består till stor del av värden i indu strianläggningar, fastigheter och lager. Lagret består både av trävaror, rundvirke och skog på rot för vilken man betalat ut förskott. Blå stapel Finansieringen består till den helt övervägande delen av uppbyggda reserver och pengar som medlemmarna har innestående i form av insatskapital, långfristig inlåning och virkeslikvider. Tillgångar Anläggningar 339 Mkr Lager (Inklusive förskott till virkesleverantörer) 342 Mkr Kortfristiga fordringar främst kundfordringar 233 Mkr Kassa och bank 489 Mkr Finansiering Eget kapital inklusive insatskapital 432 Mkr Långfristig inlåning från medlemmar och olika avsättningar 455 Mkr Rörelseskulder till virkesleverantörer och andra leverantörer 516 Mkr 1 403 Mkr 1 403 Mkr Virkesleveranser per sortiment 2005/2006 2009/2010 Tusental m 3 f under bark 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Sågtimmer Övrigt Massaved 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong Produktion av sågade trävaror 2005/2006 2009/2010 Tusental m 3 f under bark 400 300 200 100 0 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong Bränsleblandningar 5 % Energived 5 % Bark 26 % Biobränsle 2009 2010 Torrflis och knubb 8 % Kutterspån 5 % Skogsflis träddelar och stubbar 30 % Spån 21 % Antal anställda samt genomsnittsålder 2005/2006 2009/2010 Medelålder Antal anställda 45 450 40 400 35 43 år 43 år 43 år 45 år 45 år 350 30 300 25 250 20 200 15 150 10 100 5 50 0 0 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong

8 Näringspolitik Valåret i fokus Det finns ett flertal intressen som på ett eller annat sätt vill styra användningen av skogen, inte minst politiker och myndigheter. Av den orsaken är det viktigt att det finns en samlande organisation för norrländska skogsägare. Aldrig tidigare har Norra Skogsägarna satsat mer resurser och genomfört så många näringspolitiska aktiviteter under ett och samma år som under verksamhetsåret 2009 2010. Näringspolitisk plattform Inför valåret samlade Norra Skogsägarna de viktigaste frågorna i en näringspolitisk plattform, ett dokument med förslag på näringspolitiska förändringar, för att bättra på förutsättningarna för ett lönsamt privatskogsbruk. Norras plattform uppmärksammades i massmedia och blev ett efterfrågat dokument bland myndigheter, intresseorganisationer och politiker på alla nivåer. Marknadsföringen av plattformen inleddes med en politikerdebatt i Piteå hösten 2009. Deltog gjorde bland andra miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, Ola Alterå, statssekreterare på näringsdepartementet och riksdagspolitikerna Åke Sandström (c) och Karin Åström (s). Från skogsbruket medverkade Norras ordförande Tomas Mörtsell och Marie S Arvidsson, VD

Näringspolitik 9 på Skogsindustrierna. Debatten kretsade framför allt kring skogens användningsområden och behovet av att öka tillväxten i skogarna för att klara den pågående klimat- och energiomställningen. Debatt om reservat Norra uppmärksammade också länsstyrelsen och skogsstyrelsen på att arealen formellt skyddad skog i Norrbotten skiljer sig mellan myndigheterna, och att för mycket skog avsätts som naturreservat i länet i förhållande till de regionala mål som samråtts med skogsnäringen. Detta medförde att det tillsattes en utredning som utredde skillnaderna i uppgifterna mellan myndigheterna. Ett stort antal debattartiklar publicerades där föreningen krävde ett stopp för ytterligare reservatsbildningar på privat mark mot markägarnas vilja. Rådslag med riksdagspartierna Inför valet arrangerade Norra Skogsägarna näringspolitiska rådslag med de politiska partierna. Vid rådslagen presen terades den näringspolitiska plattformen för politiska tjänstemän och riksdagspolitiker i miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet samt trafikutskottet. I april bjöd föreningen in jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) till en välbesökt skogskväll i Umeå, där skogsägare fick ställa sina frågor direkt till ministern. Skogskvällen föregicks av ett möte med Erlandsson, där Norra hade möjligheten att lyfta viktiga frågor på tu man hand med jordbruksministern. Norra Skogsägarna i Bryssel I juni besökte Norra Skogsägarna Bryssel och blev inbjudna av europaparlamentariker Lena Ek (c) till ett rundabordssamtal kring den nya strategin för Europa 2020. Där påpekade föreningen vikten av att skogen måste få en tydlig och mer framstående roll i den nya strategin. Norra Skogsägarna träffade även EU-parlamentariker Christofer Fjellner (m) och förklarade vilka ekonomiska konsekvenser en kilometerskatt skulle innebära för skogsnäringen i norra Sverige. Norra vann gehör hos Fjellner, som ställde en fråga till EU-kommissionen om det verkligen är regelrätt att undanta vissa näringar från kilometerskatt enligt oppositionens förslag. Kommissionen svarade att detta inte är möjligt med hänsyn till Eurovinjetten. Näringspolitiska framgångar Under året stärktes äganderätten genom ett beslut om höjda ersättningar i expropriationsutredningen. Till exempel innebar det att markägarna erhöll 25 procent upp på marknadsvärdet vid reservatsbildningar där det utbetalats intrångsersättning. Därutöver slopades det så kallade toleransavdraget, som markägarna, vid bildandet av ett biotopskyddsområde, varit tvungna att tåla. Norra Skogsägarna drev under året debatten om markavsättningar och krävde att myndigheterna ska tillämpa ett arbetssätt där markägarnas förslag på lösningar beaktas i högre utsträckning. Att Kometprogrammet nu prövas i sex kommuner inom Norras verksamhetsområde är mycket positivt. Diskussionerna om en kilometerskatt vaknade till liv på nytt i valrörelsen. Norra Skogsägarna gick snabbt ut med ett pressmeddelande som berättade om vilka konsekvenserna skulle bli för skogsnäringen ifall skatten blev verklighet att den skulle innebära ökade kostnader för Norra Skogsägarna på minst 30 miljoner kronor per år. En kostnad som direkt skulle påverka medlemmarnas lönsamhet. Den nya älgförvaltningen, som det beslutades om i december, stärker markägarnas inflytande och skapar nödvändiga förutsättningar för att minska älgbetesskadorna i skogen. Samtidigt bestämdes att den så kallade dubbelregistreringen vid älgjakt ska ses över, något som föreningen länge efterfrågat. Norra Skogsägarna stod framgångsrikt upp för äganderätten under året. Exempelvis har föreningen hjälpt enskilda medlemmar som har stora nyckelbiotoper registrerade på sina fastigheter och där myndigheterna inte prioriterat områdena för formellt skydd.

10 Vinstpolicy och mål Prisbildare föreningens roll Norra Skogsägarna ska alltid agera som prisbildare på marknaden. I enighet med föreningens stadgar innebär det att Norra Skogsägarnas strävan är att den enskilde skogsägaren ska få så bra betalt som möjligt för sitt virke. Indirekt innebär det en påverkan på konkurrenternas prislistor till skogsägarens fördel. Vinstutdelning och finansiella mål Vinstutdelningen ska uppgå till minst en tredjedel av resultatet före skatt, mätt över en konjunkturcykel. Utdelningsnivån ska anpassas med beaktande av bland annat finansiell ställning, resultat, kassaflöde, investeringsbehov och förväntad lönsamhet. Styrelsen har fastställt finansiella mål för föreningens verksam het. Norra Skogsägarna ska uppnå en avkastning på eget kapital efter skatt på åtta procentenheter. För 2009 2010 blev avkastningen på eget kapital elva procent. Målet för koncernen är en rörelsemarginal på tre procent. 2009 2010 blev rörelsemarginalen två procent. Soliditeten ska uppgå till minst 32 procent. För 2009 2010 uppgick soliditeten till 31 procent. Norra Skogsägarna ska ha en stark finansiell ställning som gör det möjligt att fatta långsiktiga beslut oavsett kortsiktiga konjunkturförutsättningar. Föreningen vill ha ett starkt ägande och ambitionen är att insatskapitalet bör utgöra ungefär en tredjedel av det totala egna kapitalet.

Känslighetsanalys och valutakursändringar 11 Norra Skogsägarnas resultat påverkas i stor utsträckning av faktorer som ligger utanför föreningens kontroll. Inverkande faktorer är bland annat kronans kurs gentemot våra exportvalutor, trävaruprisernas utveckling och räntan på det kapital som föreningen lånar in från medlemmar och leverantörer. Under verksamhetsåret 2009 2010 försämrades kurserna på de flesta av föreningens exportvalutor kraftigt. När kronan stärks minskar inflödet av kronor och resultatet försämras. När kronan försvagas är förhållandet det omvända. Om: den svenska kronan stärks/försvagas med i genomsnitt en procent gentemot Norra Skogsägarnas viktigaste exportvalutor (euro, brittiska pund, norska kronor, US dollar, yen) påverkas koncernens resultat med ± 2,8 miljoner kronor, räntan på det inlånade kapitalet förändras med en procent påverkas koncernens resultat med ± 7,6 miljoner kronor, trävarupriserna förändras med i genomsnitt en procent påverkas koncernens resultat med ± 4,7 miljoner kronor. Valutakursförändringar under verksamhetsåret 2009 2010 2009-09-01 2010-12-31 Valutans förändring i % Euro 10,19 8,98 11,9 % Brittiska pund 11,57 10,44 9,8 % Norska kronor 1,18 1,15 2,5 % US Dollar 7,11 6,76 4,9 % Yen 7,66 8,28 + 8,1 %

12 Skog virke Virkespriset till rekordnivå Norras skogliga verksamhet var under hösten 2009 och inledningen av 2010 i ett avvaktande läge. Trots att den löpande kontrakteringsaktiviteten endast låg på ungefär två tredjedelar av normal takt, kunde avverkningarna pågå i närapå planerad omfattning tack vare ett stort rotstående lager. Under perioden februari september förbättrades det genomsnittliga priserbjudandet i flera steg till all time high genom höjda grundprislistor och premier. Kontrakteringstakten ökade gradvis och låg under hösten på en extremt hög nivå. Som en anpassning, till det allmänna konjunkturläget för sågverksindustrin, gjordes i november en mindre korrigering nedåt på det totala priserbjudandet. Vid verksamhetsårets utgång låg priset trots det på en mycket hög nivå ur ett historiskt perspektiv. Ökad efterfrågan Virkesmarknaden hösten 2009 präglades av höga lagernivåer av massaved hos massaindustrin och på tillfälliga lagerytor i Norras verksamhetsområde. Huvudanledningen till överskottet var långa stilleståndsperioder hos fiberindustrin tidigare under året. I det då rådande läget passade även energiindustrier på att förse sig med billig massaved. De stora lagren satte en enorm press på cellulosaråvara i affärsledet mot industrin och påverkade också i viss mån trädbränslepriserna negativt.

Skog virke 13 Föreningens råvarutorg Föreningens råvarutorg (volymer i tusental m 3 f) Inköp Trädbränsle och biprodukter från sågverk Centrala rundvirkesinköp (byten) 150 444 2 452 tusental m 3 f 1 858 Rundvirke och trädbränsle från medlemmar och leverantörer Försäljning av biprodukter och skogsbränslen till skivindustri och bränsleanläggningar Försäljning av sågverksflis till massaindustrier Extern försäljning av massaved Tusental m 3 f under bark 2000 1500 1000 500 0 7 % 93 % 204 949 Levererad volym Försäljning 7 % 93 % 357 2 452 tusental m 3 f 778 6 % 94 % 164 Uppdrag Timmer och stolpar till egen industri Extern försäljning av sågtimmer från medlemmar och leverantörer 2005/2006 2009/2010 6 % 94 % Leverans 4 % 96 % 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Säsong Efter årsskiftet förändrades läget och de stora lagren av massaved minskade till nära normala nivåer. Det var följden av en godtagbar produktionstakt i cellulosaindustrin samt en något lägre avverkningsaktivitet i skogen. En stigande konjunktur för pappersmassa och vissa papperskvalitéer kombinerat med en oro från cellulosaindustrin att råvarutillgången riskerade att bli knapp under andra halvåret medförde vissa prishöjningar på massaved och cellulosaflis i affärsavtal som slöts under det första halvåret 2010. Under hösten bromsades hastigheten i prisuppgången upp, en direkt konsekvens av ökad tillgång på cellulosafiber i Östersjöområdet och en fallande eurokurs. Under försommaren 2009 började priset på sågade trävaror att stiga. Trenden höll i sig under hösten men dämpades därefter. Under den följande våren tog prisuppgången fart igen. Prisnivån kulminerade i juli 2010. När den började sjunka var den cirka 200 kronor per kubikmeter lägre än den högsta prisnivån från sommaren 2007. Vid utgången av verksamhetsåret hade avsättningssituationen för sågade trävaror försämrats markant på grund av vikande efterfrågan och en stärkt kronkurs. Minskad virkesproduktion Avverkningstempot sjönk under inledningen av 2010 till följd av ett sjunkande rotstående lager och en stor andel gallringar. När virkeskontrakteringen ökade under sommaren och hösten 2010, höjdes också avverkningstakten. Totalt inmättes 1 858 000 fastkubikmeter under verksamhetsåret 2009 2010, vilket är jämförbart med föregående år. Nya satsningar på biobränsle Efterfrågan på bioenergi från skogen tilltog fortlöpande med stegrad produktion av kraftvärme och pellets. Norra Skogsägarna var en av norra Sveriges ledande aktörer inom området och försålde under verksamhetsåret omkring 1 000 000 kubikmeter i stjälpt mått. Detta motsvarade en energimängd på drygt 650 gigawattimmar eller en uppvärmning av cirka 30 000 villor. Merparten av den försålda mängden utgjordes av biprodukter från sågverk och massaindustrier, exempelvis sågspån, bark och kutter. Sortimenten som ökade mest under året var skogsbränslen som grot och träddelar. För Norra Skogsägarna växer dessa volymer stadigt och omkring 30 procent av den sålda volymen består numera av skogsbränslen. 1 september 2010 gick Norra Skogsägarna som förste aktör i norra Sverige ut med officiella prislistor för skogsbränslesortiment. Syftet med prislistorna är att förtydliga prissättning och mätningsförfarande samt att presentera vilka kvalitetskrav som gäller för skogsbränslesortiment. Under verksamhetsåret har utvecklingsprojektet Bioenergigårdar i ett nytt landskap fokuserat på att hitta

14 Skog virke effektivare former för uttag av nya bränsle sortiment, från bland annat energigallringar och stubbskörd. Norra Skogsägarna ansvarar för den skogliga delen av projektet. Nytt skogsbruksavtal Under verksamhetsåret introducerades en förbättrad form av skogsbruksavtal, som är ett service- och samarbetsavtal mellan Norra Skogsägarna och den enskilde skogsägaren. Syftet med den nya formen är att använda skogsbruksplanen till att planera och prioritera skogsbruksåtgärder på fastighetsnivå. För att fånga upp den enskilde skogsägarens mål och förväntningar infördes ett årligt skogsägarsamtal som dokumenterar och beskriver vad som ska göras, när och av vem. I det nya skogsbruksavtalet erbjuds olika nivåer av service med varierande avtalslängd och planering av åtgärder. Till avtalen har även kopplats en särskild skogsbrukspremie som utgår på allt virke som levereras till Norra Skogsägarna. Skogsbrukspremiens storlek är anpassad till de olika nivåerna i skogsbruksavtalet. Skogsgödsling en lönsam investering 2009 startade Norra Skogsägarna en satsning på samordnad gödslingsverksamhet för privata skogsägare och gödslade på uppdrag totalt cirka 450 hektar genom helikopterspridning. Verksamheten ökade markant under 2010 och över 2000 hektar gödslingsuppdrag utfördes i samarbete med Airlift Helicopter. Det stigande intresset för skogsgödsling är ett resultat av projektet Kraftsamling Skog, där utbildningsinsatser avsett att visa hur lönsamheten kan förbättras genom ökad tillväxt. Investering i gödsling ger i lämpliga bestånd en avkastning på tio till femton procent beroende på gödselpriset. Högre kompetens och motivation Projekt Kraftsamling Skog avslutades under 2010. Totalt deltog 10 309 skogsägare i olika aktiviteter inom verksamhetsområdet. Målet var att nå 8 000 skogsägare. De viktigaste erfarenheterna från projektet, som Norra Skogsägarna kommer att fortsätta att utveckla, är demogårdarna och de välbesökta seminarier som anordnades runt om i föreningen. Sammantaget besökte 7 747 skogsägare våra skogsdagar och seminarium, nästan dubbelt så många som det uppsatta målet. 2 346 personer deltog i studiecirklar och 297 skogsägare medverkade i lyckade trepartssamtal tillsammans med Norra Skogsägarna och LRF konsult. Ökad företagsamhet i skogen 2010 startade projekt Krafthandling Skog som ämnar pågå till och med 2013. Projektet ägs och drivs samordnat av skogsägarföreningarna. Målgrupperna för projektet är i privata skogsägare och skogliga rådgivare (skogsinspektorer). Avsikten med projektet är att öka företagsamheten i skogen att gå från ord

Skog virke 15 till handling. Projektet fokuserar på att höja kvalitén och nyttan i rådgivning vid leverans och genomgång av ny skogsbruksplan, och vid kundmöten inför generationsskiften där skogsfastigheter ska byta ägare. Det kommer även att genomföras djupgående planering av medlemmars skogsfastigheter för att öka både produktion och avkastning. Avsikten är också att öka kontakten med vissa kategorier av skogsägare. I Kraftsamling Skog var 15 procent av deltagarna i Norras projektområde kvinnliga skogsägare. Målsättningen i Krafthandling Skog är 20 procent. De yngre är en annan grupp som kommer att uppmärksammas. De ska ges större möjligheter till insyn i föreningen och en större förståelse för vad vi gemensamt kan göra för att skapa ett vinstgivande skogsföretag. Svenska Skogsägarplaner AB bildas Företaget Skogsägarplaner AB har bildats och ägs av de fyra skogsägarföreningarna i syftet att utveckla och förvalta system för framställning av skogsbruksplaner. Det nya systemet ersätter nuvarande pcskog och kommer att erbjuda möjlighet för Norra Skogsägarna att leverera och uppdatera skogsbruksplaner via webb, direkt till medlemmar. Det nya systemet kommer dessutom att erbjuda möjligheter till ekonomiska analyser av skogsbruket. Framtidens skogsentreprenörer Under verksamhetsåret har projektet Framtidens skogsentreprenörer påbörjats. Projektet pågår under perioden 2010-01-01 till 2011-12-31. Ändamålet med projektet är att höja produktiviteten och lönsamheten genom att stärka entreprenörerna i sin företagarroll samt att genom utbildning se till att den generella miljöhänsynen uppfylls. Målgruppen är främst de avverkningsentreprenörer som har Norra Skogsägarna som uppdragsgivare. Effektivare verksamhetsstyrning och administration Under 2010 och 2011 utvecklas NOVA, som är ett nytt system för verksamhetsstyrning och administration av den skogliga verksamheten. Detta är ett stort projekt med syfte att effektivisera administration och verksamhetsstyrning. NOVA ersätter det tidigare systemet som driftsattes 1995 och 1998. NOVA skapar också förutsättning för att utveckla en medlemswebb.

16 Industri och marknad Minskad konsumtion av trävaror i Europa Under inledningen av verksamhetsåret förbättrades de svenska sågverkens lönsamhet. En svag kronkurs och de successivt höjda priserna på sågade trävaror i utländska valutor var starkt bidragande orsaker. Det i sin tur var en följd av att Finland producerade mindre och att Ryssland hade en fallande exportkvot. Under 2010 hämtade sig den europeiska sågverksindustrin, och Finland var nu den stora vinnaren med en produktionsökning på 21 procent. Totalt hade Europa en produktionsökning på åtta procent. I Sverige ökade produktionen med fem procent. Sedan 2007 har konsumtionen av trävaror i Europa minskat med cirka 20 procent, vilket motsvarar 20 miljoner kubikmeter. Även byggstarterna har gått ned drastiskt under samma period, med 40 procent. Kombinationen av högre produktion och minskad konsumtion i Europa innebar att marknaderna i Nordafrika blev ytterst viktiga för svensk och finsk sågverksindustri. Men de Nordafrikanska marknaderna till trots, vägde negativa faktorer över och det fjärde kvartalet av 2010 blev en svag period för de svenska sågverken. Lagerökning parallellt med

Industri och marknad 17 förhöjd produktion hos de europeiska sågverken ledde till att priserna pressades. Samtidigt stärktes den svenska kronan och råvarupriserna gick upp. ROT- sektorn klarade sig betydligt bättre. Under 2010 stärktes sektorn av ROT-avdraget och det medförde att nybyggandet befann sig på en stabil nivå i Sverige. Utsikter för nästa år Bedömningen är att den svenska byggmarknaden blir förhållandevis god även under 2011. Någon större marknadsförbättring under det första halvåret är emellertid inte att vänta. Tillgång och efterfrågan måste nå balans innan det går att räkna med prishöjningar på trävaror. Konsumtionen i Europa kommer inte att öka i någon större utsträckning och för att uppnå balans måste Europas sågverksproduktion minska samtidigt som utbudet av varor från Ryssland inte ökar. Kina har de senaste åren kraftigt ökat sin import från Kanada och Ryssland, medan exporten från Sverige och Finland legat på en låg nivå. Vi ser ändå en tydlig tillväxt och ökat intresse för att köpa kvalitetsvaror i landet och Norra Skogsägarna har därför etablerat kontakter och levererat vissa volymer. Vi kommer att vara aktiva på den kinesiska marknaden under de närmaste åren. Det är i princip omöjligt för europeiska sågverk att exportera till USA på grund av en lågt värderad amerikansk dollar och att byggandet fortfarande ligger kvar på en mycket låg nivå. Exporten till Japan ökade i viss utsträckning men många marknader drabbades av nedgångar. Finanskrisen slog, som vi tidigare nämnde, hårt mot Europamarknaderna som Danmark, Spanien, Grekland och England. Den engelska marknaden förefaller emellertid vara under återhämtning med ökad konsumtion som följd. Därför kommer Norra Skogsägarna att öka företagsamheten i England nästa år. Nordafrika kommer även under 2011 att vara den viktigaste marknaden för Norra Skogsägarnas avsättning av furuvaror. Produktionsökningen i den nya såglinjen i Kåge kommer till större delen att bestå av gran, vilket ger utrymme för ökad förädling med Nordnorge och Sverige som marknader. Efterfrågan på komponenter har ökat, vilket medför

18 Industri och marknad att anläggningen i Ostvik kommer att producera i tvåskift från första kvartalet 2011. Norra Skogsägarnas styrelsebeslut att införa FSC Controlled Wood Standard för med sig konkurrensneutralitet gentemot övriga producenter. Lönsamheten i sågverken kommer under 2011 att bli dålig om det inte blir prishöjning på sågade trävaror eller prissänkning på timmerråvaran. Fortsatt kronförstärkning kommer att försämra lönsamheten ytterligare. Kåge/Ostvik Under verksamhetsperioden nådde produktionen av sågat virke inte riktigt den budgeterade volymen. Stora om- och nybyggnationer påverkade i viss utsträckning, samtidigt som förädlingen i Kåge under en del av året inte hade underlag för att köra fulla tvåskift. Dessutom uteblev den förväntade efterfrågeökningen på komponenter under året. Ett nytt system för lagerhantering och lagerredovisning blev taget i bruk. Detta bidrog till förenkling och bättre ordning i lagret för sågade trävaror. Arbetet går vidare med att inkludera förädlade varor och lagret i Ostvik i det nya systemet. Under första delen av året färdigställdes och driftsattes timmerintaget och råsorteringen i Kåge och underhållsavdelningen flyttade till ett nytt kontor med nya verkstadslokaler. Ströintag på sågen och bolsteravskiljning i justerverket trimmades under hösten 2009. Den nya såglinjen installerades och provkördes samtidigt som driften pågick i den gamla såglinjen, och under hösten 2010 överfördes driften definitivt till den nya såglinjen. I samband med det demonterades de gamla sågmaskinerna. Genomförandet av denna stora investering följde i stort sett både tidplan och budget, och produktionsutvecklingen i den nya såglinjen visade mycket lovande tendenser. Sävar Producerade volymer uppnådde inte budget och detta hade flera orsaker. En något mindre medelstockvolym och ett antal nödvändiga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön är ett par exempel därutöver börjar anläggningen bli sliten. En högre andel fura än på många år har bidragit till att hålla resultatet uppe vad beträffar sågat virke, men samtidigt medverkat till råvarubrist för förädlingen. Justerverket har nått full kapacitet och automatsorteringen har fungerat som planerat efter trimningen av sorteringen som gjordes under året. För närvarande finns en betydande överkapacitet jämfört med sågen och även en potential till förbättrad ekonomi i den nu betydligt mer jämna sorteringen. Produktionen i förädlingen har hållits nere något av marknadsskäl, medan volymen av hållfasthetssorterade och skarvade produkter varit högre än budgeterat. Timmerplanen har utvidgats för att klara ökad produktion och för att möjliggöra en effektivare hantering av de allt värdefullare bränslesortimenten. Uppvärmningen av kontoret har konverterats till fjärrvärme och den gamla

Industri och marknad 19 Industriverksamheten Produktion Medeltal 2009 2010 anställda Kåge Såg Sågad vara 175 500 m 3 91 Förädlad vara 44 800 m 3 Sävar Såg Sågad vara 195 200 m 3 93 Förädlad vara 61 500 m 3 Lycksele Såg Sågad vara 0 m 3 12 Förädlad vara 2 200 m 3 Ostvik Komponent Förädlad vara 11 300 m 3 18 Agnäs stolpfabrik Bastade stolpar 87 300 st 8 Impregnering 2 500 m 3 XL-Bygg Norra Skellefteå, Umeå och Lycksele Försäljning 23 000 m 3 56 Koncernens externa leveranser Trävaror 369 500 m 3 Stolpar 49 500 st Produktion av sågade varor Sågad vara 370 700 m 3 Exportandel 67 % pannan har försetts med bättre rökgasrening. Den gamla personalbyggnaden revs och en ny uppförs på samma plats. Agnäs Inflödet av stolpar var jämnt och höll den planerade nivån. Konjunkturen för stolpar har dock befunnit sig i en rejäl svacka under det gångna året. Anledningen var den svaga ekonomin i Europa och övriga världen. Statliga myndigheter och andra aktörer sköt inköp av stolpar på framtiden, vilket ledde till en tuffare konkurrenssituation med många lågprisländer som agerade på marknaden. Dessa sammantagna faktorer medförde att lagret av stolpar blev rekordstort, eftersom produktionen samtidigt var normal. Det stora lagret orsakade utrymmesbrist och en mindre yta i anslutning till industriområdet inhyrdes. Dessutom gjordes en ändring av lagrets utformning för att klara lagerökningen och en begränsning av inkörningen för att hålla nere lager nivån. Totalrenovering av barkmaskinen gjordes under verksamhetsåret, och planering av ombyggnad av intaget till svarven blev påbörjad. Lycksele sågverksområde Samtliga anställningar upphörde under året, och det sista virkespaketet har lastats ut. De flesta anställda har övergått till annan anställning eller till eget företagande och endast ett fåtal personer är fortfarande arbetssökande. Under året har flertalet kontakter tagits med intresserade köpare av maskinerna och vissa mindre delar av maskinutrustningen i hyvleriet har sålts. Ett magasin har demonterats och flyttats till Kåge. Kontakter i syfte att hyra ut eller sälja hela eller delar av fastigheten har tagits under året. För att underlätta detta gjordes även en del mindre ombyggnationer.

20 Byggvaruhandel Omsättning för XL-Bygg Norra i Skellefteå, Umeå och Lycksele Miljoner kronor 2007/2008 2009/2010 Mkr 200 2007/2008 2008/2009 2009/2010 175 150 125 100 75 50 25 2007/2008 2008/2009 2009/2010 0 Skellefteå Umeå Lycksele Totalt Varumärket etablerat Varumärket XL-Bygg är nu etablerat. Det visar undersökningar och analyser både bland proffs- och privatkonsumenter. Ett konkret exempel på detta är att varumärket tar plats bland de tio som stärkts mest under året. Effekten kommer delvis av den fina service som byggvaruhandeln kan stoltsera med. Bäst betyg i branschen med god marginal, hela 36 procent bättre än närmaste konkurrenten Beijer. Utvecklingen av varumärket kommer att följas noggrant även under kommande verksamhetsår. Relevant att notera är även att försäljningen till proffskonsumenter ökade markant i förhållande till konsumentförsäljningen, men att den sistnämnda trots det stått för en inkomstökning sett mot föregående år. Såväl virkesvolym som virkespriser steg under 2010. Virkesvolymen ökade med 16 procent under det sista kvartalet jämfört med motsvarande period senaste verksamhetsår. Detta samtidigt som priserna var ungefär 15 procent högre. Försäljningen av pellets var snabbt växande och stod för 1,6 procent av den totala omsättningen. Skellefteå XL-Bygg i Skellefteå hade ett resultat som överträffade alla förväntningar under 2010 med en stor ökning av omsättningen. Nyckeltalen låg högt placerade jämfört med andra XL-Bygganläggningar i Sverige. Nya fräscha konfe Personalsiffor för respektive enhet Antal anställda i Skellefteå, Umeå och Lycksele Antal anställda 2007/2008 2009/2010 60 50 40 30 20 10 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Skellefteå Umeå Lycksele Totalt