DOM 2016-01-18 Meddelad i Karlstad Mål nr 4896-14 1 KLAGANDE Förskottslön Sverige AB, 556792-0474 Box 583 801 08 Gävle MOTPART Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad ÖVERKLAGAT BESLUT Konsumentverkets beslut den 5 november 2014, bilaga 1 Dnr 2014/540 SAKEN Varning och sanktionsavgift enligt konsumentkreditlagen AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 141912 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 568 Rådhuset, Stora 054-14 85 00 054-14 85 30 måndag fredag 651 12 Karlstad torget E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se www.forvaltningsrattenikarlstad.domstol.se 08:00-16:00
2 BAKGRUND Konsumentverket beslutade den 5 november 2014 att meddela Förskottslön Sverige AB (Förskottslön, bolaget) en varning förenad med en sanktionsavgift om 200 000 kr med anledning av brister i bolagets kreditprövning. Motiveringen till beslutet framgår av bilaga 1. YRKANDEN M.M. Förskottslön yrkar i överklagande i första hand att sanktionsavgiften undanröjs och i andra hand att den sätts ned. Förskottslön anför följande. Förskottslön har redan från det att verksamheten inleddes haft målsättningen att bedriva en sund kreditgivning. När Förskottslön tidigare gjorde sina kreditbedömningar grundades dessa på att bolaget via lönespecifikationer, anställningsbevis och genomförd kreditupplysning hade säkerställt att kunden hade den lön som han/hon uppgett i ansökan. Kreditupplysningen verifierade även om kunden haft betalningsanmärkningar eller skuldsaldo. Om så varit fallet har detta omedelbart föranlett avslag på ansökan. Det inhämtade underlaget visade också om kunden historiskt hade haft den lön som uppgivits i kreditansökningen. Med dessa uppgifter somt underlag ansåg Förskottslön att kreditbeloppet skulle kunna likställas med ett förskott på kundens lön. Förskottslön har sedan en tid tillbaka implementerat i sina system att kunden ska ange familjeförhållanden, boendekostnader, boendeform, levnadsomkostnader m.m. för att på så sätt tillmötesgå Konsumentverkets allmänna råd. Detta är en rekommendation och inte ett absolut krav. Konsumentverkets granskningsperiod inföll under en tid strax innan Förskottslön implementerade tilläggen i sitt system. Förändringarna hade befunnit sig i en process för införande under en längre period, och är nu sedan en tid tillbaka i drift. Förskottslön gör förändringar och förbättringar fortlöpande, och i detta fall genomfördes förändringarna fullt ut strax efter Konsumentverkets testperiod. Förändringarna hade dock varit under process under en längre period, men måste först testas i en testmiljö innan de kunde implementeras. Förskottslön bedriver nu sin verksamhet fullständigt i linje med Konsumentverkets intentioner. Förskottslön accepterar varningen men ifrågasätter med hänsyn till det ovan anförda om förhållandena har varit sådana att det också är motiverat med en sanktionsavgift. Konsumentverket har inte redovisat något resonemang till motiveringen av storleken på avgiften. När en myndig-
3 het ska besluta om en sanktionsavgift bör myndigheten alltid iaktta ett proportionalitetstänkande. Detta innebär i korthet att sanktionsavgiften bör drabba ett bolag i proportion till bolagets storlek och omsättning. Till belysande kan också anföras att Konsumentverket helt nyligen har beslutat om en varning och sanktionsavgift för H&M. Sanktionsavgiften bestämdes där till åtta miljoner kronor. Detta belopp kan naturligtvis uppfattas som högt i sig. Om Konsumentverket i det ärendet skulle ha tillämpat samma värderingsnorm som beträffande Förskottslön, skulle dock avgiften teoretiskt ha beräknats till ett oändligt mycket högre belopp, med tanke på att omsättningen för H&M i Sverige uppgick till drygt 6,5 miljarder för 2013, även om den sedan i praktiken skulle ha reducerats till det maximala beloppet enligt konsumentkreditlagen. Som jämförelse kan nämnas att Förskottslöns omsättning under 2013 uppgick till 2 562 000 kronor, vilket bör kunna ligga till grund för bedömningen Konsumentverket bestrider bifall till överklagandet och anför bland annat följande. Förvaltningsrättens prövning bör avgränsas till att avse de kreditprövningar som Förskottslön genomförde vid tiden för verkets granskning. De nya uppgifterna är svåra att bedöma i nuläget och bör heller inte prövas. Om de justeringar en kreditgivare gör av sina kreditprövningsrutiner efter det att en process inletts ska beaktas, undergrävs i hög grad värdet av sanktionen som ett medel att upprätthålla lagens krav på ordentliga kreditprövningar. Sanktionsavgiftens storlek är satt till ett rimligt belopp med beaktande av allvaret i Förskottslöns överträdelse och dess ekonomiska ställning. Förskottslön underlät under den tid verkets granskning pågick att hämta in tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma kredittagares återbetalningsförmåga Med stor sannolikhet har Förskottslöns bristande kreditprövningar inneburit att konsumenter utan tillräcklig återbetalningsförmåga har beviljats lån med risk för överskuldsättning som följd. Eftersom nämnda brister var återkommande i samtliga granskade kreditprövningar är de att betrakta som systematiska. Bristerna kan inte anses vara annat än allvarliga och således under inga förhållanden utgöra ringa överträdelser av lagen. Bristerna motiverade till och med övervägande att förelägga Förskottslön att upphöra med att lämna krediter. Varningen ska därför vara förenad med sanktionsavgift. Sanktionsavgiftens får vara högst tio miljoner och inte högre än 10 procent av kreditgivarens omsättning föregående räkenskapsår. Vid bestämmande av avgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till hur pass allvarlig överträdelsen är. 200 000 kronor utgör knappt 8 procent av Förskottslöns senaste årsomsättning, dvs. 2 procent av det maximala beloppet. En sanktionsavgift måste sättas till ett kännbart belopp. Vid jämförelsen Förskottslön gör med sanktionsavgiften för H&M finns skäl att framhålla den stora skillnaden i belopp mellan de respektive sanktionsavgifterna och att av-
4 giften för H&M sattes avsevärt närmare det maximala beloppet än för Förskottslön. Med beaktande också av riskerna för konsumenterna med en kreditgivning som har systematiska brister är beloppet väl avvägt och korrekt inom ramen för en proportionalitetsbedömning. SKÄL FÖR AVGÖRANDET Enligt artikel 8 i konsumentkreditdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att kreditgivaren innan kreditavtalet ingås gör en bedömning av konsumentens kreditvärdighet, på grundval av tillräckliga uppgifter som i förekommande fall erhållits från konsumenten och, när så är nödvändigt, på grundval av sökning i relevant databas. Enligt 12 konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL, ska näringsidkaren pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande. Om näringsidkaren inte följer 12 får enligt 51 KkrL Konsumentverket meddela näringsidkaren en varning. En varning ska förenas med en sanktionsavgift, om överträdelsen inte är ringa. Om näringsidkaren tidigare har meddelats en varning eller om överträdelsen är särskilt allvarlig, får Konsumentverket förelägga näringsidkaren att upphöra med att lämna krediter. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Vid bedömningen av om en överträdelse är särskilt allvarlig ska särskild hänsyn tas till om näringsidkaren vid upprepade tillfällen har brustit i sin skyldighet enligt 12 och om bristerna är systematiska. Sanktionsavgiften ska enligt 52 KkrL bestämmas till lägst femtusen kronor och högst tio miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av
5 näringsidkarens omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas. När avgiftens storlek bestäms ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett varningen. Avgiften får efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Av författningskommentaren till 12 konsumentkreditlagen (prop. 2009/10:242, s. 100-101) framgår bl.a. följande. Uttrycket "tillräckliga uppgifter" är hämtat från direktivet. Med det avses att näringsidkaren måste samla in så många uppgifter att konsumentens betalningsförmåga för krediten i fråga kan bedömas med en hög grad av säkerhet. Näringsidkaren är i allmänhet skyldig att skaffa sig en helhetsbild av konsumentens ekonomiska situation. Uppgifterna ska normalt alltid omfatta konsumentens inkomster och övriga kreditåtaganden. Visar uppgifterna att betalningsförmågan på grund av inkomst är osäker, kan förmögenhetsförhållanden ha betydelse. Flera uppgiftskällor kan behöva användas. Uppgifter kan inhämtas från konsumenten, från en kreditupplysning, från en databas som förs av en myndighet, t.ex. Kronofogdemyndigheten, eller från kreditgivarens eget register eller databas. Informationskällorna är delvis överlappande och vilka informationskällor som ska användas vid en viss kreditprövning får avgöras mot kravet på att prövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter. Konsumenten bör normalt tillfrågas om sina ekonomiska förhållanden, men i praktiken är det sällan tillräckligt med uppgifter endast från konsumenten. Konsumentens uppgifter bör alltid kontrolleras, t.ex. med hjälp av en aktuell kreditupplysning. Om näringsidkaren inhämtar en kreditupplysning, är den information som näringsidkaren då får, tillsammans med informationen från konsumenten, i allmänhet tillräcklig, naturligtvis beroende på hur fullständig och aktuell informationen i kreditupplysningen är. Till skillnad mot 1992 års lag finns det inget undantag från kravet på kreditprövning för krediter på små belopp eller med kort löptid. Näringsidka-
6 ren ska alltså oavsett hur litet lånebelopp det är fråga om att kontrollera att konsumenten har disponibla inkomster som räcker till att täcka kostnaderna för krediten och återbetalningen. Förvaltningsrättens bedömning I målet är fråga om Förskottslön uppfyllt kraven på kreditprövning i 12 KkrL och då om bolagets kreditprövning i de av Konsumentverket granskade ärendena har grundats på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. De uppgifter som Konsumentverket anser varit bristfälligt insamlade avser uppgifter inhämtade från och om konsumenten. Enligt ordalydelsen i 12 KkrL ska prövningen avse om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Syftet med bestämmelsen är att motverka överskuldsättning. Förarbetena till bestämmelsen utgår från att näringsidkaren kontrollerar att konsumenten har disponibla inkomster som räcker till att täcka kostnaderna för krediten och återbetalningen. Förvaltningsrätten konstaterar att denna utgångspunkt gäller oavsett hur litet lånebelopp det är fråga om. En prövning av det slag som nu ska göras tar alltså sikte på den enskilde konsumentens återbetalningsförmåga, dvs. dennes inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Detta förutsätter att en individuell kontroll görs av konsumenten utifrån aktuella uppgifter. Av förarbetena framgår att konsumenten normalt ska tillfrågas om sina ekonomiska förhållanden, men det är sällan tillräckligt utan uppgifterna bör kontrolleras och informationskällorna är således delvis överlappande. Förskottslöns kreditprövning byggde vid tiden för granskningen på vissa uppgifter om konsumenten som inhämtats direkt från konsumenten, däribland uppgift om inkomst, samt i övrigt på uppgifter som inhämtats genom en extern kreditupplysning. Uppgifter från konsumenten om exem-
7 pelvis dennes utgifter och kostnader för eventuella övriga krediter saknas för de ärenden som under de i målet aktuella veckorna granskats av Konsumentverket. Det kan vidare konsteteras att den information om konsumenten som inhämtats genom extern kreditupplysning avser uppgifter om konsumenten som ligger bakåt i tiden. Mot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att de uppgifter som legat till grund för bolagets kreditprövningar inte har varit tillräckliga för att med hög grad av säkerhet kunna bedöma konsumentens ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina åtaganden enligt kreditavtalet. Förvaltningsrätten instämmer således i Konsumentverkets bedömning att bolaget brustit i sin kreditprövning. Det finns därmed grund för ingripande mot Förskottslön. Konsumentverket har vid valet av sanktion beaktat att Förskottslön inlett ett förändringsarbete innebärande bland annat att fler uppgifter från konsumenten inhämtas och tilldelat bolaget en varning i förening med en sanktionsavgift. Förvaltningsrätten finner att bristerna i kreditprövningen vid tiden för granskningen inte kan anses ringa. Det har därför varit befogat att förena varningen med en sanktionsavgift. Syftet med en sanktionsavgift är att den ska vara kännbar, annars fungerar den inte som ett verkningsfullt påtryckningsmedel. Avgiften ska emellertid också vara proportionell. Konsumentverket har vid bestämmandet av avgiftens storlek beaktat såväl allvaret i bristerna som Förskottslöns ekonomiska ställning. Sanktionsavgiftens storlek framstår mot bakgrund härav som väl avvägd och innebär inte en oskäligt hög avgift. Vad bolaget anfört medför inte skäl för att efterge avgiften helt eller delvis. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Denna dom kan överklagas. Hur man överklagar, se bilaga 2 (DV3109/1B).
8 Marie-Jeanette Axelius Friberg I avgörandet har även deltagit nämndemännen Ingemar Braf, Britt Engqvist och Kjell Ulander. Föredragande har varit Lars Överström
Bilaga 2 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1B 2013-06 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.. www.domstol.se