Terminskurs 3 omtentamen 7 augusti 2013 Fyra frågor. Maximalt 32 poäng. Fråga 1 (8 p) Företaget Last AB försattes i konkurs den 12 juli 2013. Kort tid innan konkursen lyckades Last AB få låna 200 000 kr av Kreditbanken för att försöka rädda verksamheten. Kreditbanken som kände till Last AB:s prekära ekonomiska läge krävde emellertid en säkerhet. Panten som överlämnades samma dag utgjordes av en lastmaskin, värd 500 000 kr. Kreditbanken uppdrog åt Förvaring AB att förvara lastmaskinen för Kreditbankens räkning. Trots lånet från banken så räckte det inte för att hålla verksamheten på fötter. Last AB var tvunget att få fram pengar för avbetalning på en skuld, enligt ett tidigare ingått avbetalningsköp av en lastmaskin (inte den som Kreditbanken hade som pant) från Storbil AB. Storbil AB hade sålt en lastmaskin till Last AB, den 27 maj 2013, mot kredit och ett giltigt återtagandeförbehåll. Avbetalningstiden var mycket kort, sex månader, med betalningskrav på 300 000 kr per månad. Last AB hade lyckats betala 300 000 kr under såväl juni som juli (förfallodagar den 1:a i varje månad). I samband med köpet så betalade Last AB 300 000 kontant. Det återstod vid konkursutbrottet ett obetalt belopp om 1 200 000 kr (beloppet motsvarade lastmaskinens marknadsvärde, efter att vissa skador uppstått på maskinen). Last AB lyckades förmå Storbanken, den 5 juli 2013, att låna ut 300 000 kr mot säkerhet i Last AB:s hårt belånade fastighet. Det fanns tre inteckningar uttagna i fastigheten, en på just 300 000 kr från 1990 som redan fanns hos Storbanken för ett tidigare lån, som numera var fullt återbetalt. Det hade bara inte blivit av att pantbrevet återlämnats. Storbanken kunde nu ta det pantbrevet igen som säkerhet för det nya lånet. Utöver detta pantbrev fanns ett annat på 500 000 kr från 2008 (Lillbanken var panthavare) för en skuld om 490 000 kr (samt upplupen ränta om 20 000 kr). Det tredje pantbrevet från 2010 löd på 500 000 kr och var pantsatt till Hypoteksbanken för en skuld om 500 000 kr samt upplupen ränta om 30 000 kr. Vid konkursutbrottet hade konkursförvaltaren en del uppgifter att ta tag i. Det visade sig att Last AB hade förvarat en stor mängd sten (singel), som användes vid olika markbebyggelser, hos förtaget Stenkross AB. Last AB:s inlagrade mängd sten hade förvarats särskilt inom ett markerat område (som en stor ruta) på Stenkross AB:s lagringsmark. Vid stenhögen hade en skylt med texten Last AB:s sten/singel. Mängd 10 ton. Inlagrat den 14 maj 2013. varit placerad. Stenkross AB försattes emellertid i konkurs den 25 juni 2013 och konkursförvaltaren hade sålt all inlagrad sten på Stenkross AB:s mark. Det var flera företag som lagrat sin sten hos Stenkross AB. Konkursförvaltaren hade sålt all sten tillhörandes Stenkross kunder till ett och samma företag. Konkursförvaltaren i Last AB undrar nu över följande frågor. Hur ska han/hon förfara med affärsuppgörelsen med 1. Kreditbanken? 2. Storbil AB? 3. Kreditgivarna i fastigheten? Fastigheten såldes i konkursen för 1 000 000 kr. Vem får betalt ur fastigheten och hur mycket? Bortse från förvaltar- och andra exekutionskostnader. 4. Den sålda stenen hos Stenkross AB? Utred problemen/frågorna och förklara varför du gör som du gör.
Kommentar fråga 1 Konkursförvaltaren i Last AB undrar nu över följande frågor. Hur ska han/hon förfara med affärsuppgörelsen med 1. Kreditbanken? 2. Storbil AB? 3. Kreditgivarna i fastigheten? Fastigheten såldes i konkursen för 1 000 000 kr. Vem får betalt ur fastigheten och hur mycket? Bortse från förvaltar- och andra exekutionskostnader. 4. Den sålda stenen hos Stenkross AB? Följande kommentar ska inte ses som uttömmande, utan även andra synpunkter, vinklar och förslag kan komma att ge poäng. 1. Kreditbanken Säkerheten, lastmaskinen, är inte i Kreditbankens omedelbara besittning, men väl i en representants besittning för Kreditbankens räkning. Pantsättaren, Last AB, är såvitt framgår avskuren rådighet över panten och den ska därmed ge förmånsrätt i konkursen. Kreditbanken har därför rätt att få betalt med 200 000 kr och övervärdet ingår i konkursen och tillfaller allmänna boet. Att pantsättningen sker kort tid inför konkursen är inget problem eftersom den är såväl betingad som överlämnad utan dröjsmål, se KL 4:12. Tillägg. Några anger att Kreditbanken (skriftligen) måste underrätta Förvaring AB p.g.a. att detta bolag skulle ses som en tredje man som underrättas om en pant. I frågan står det att lastmaskinen överlämnas (traderas från pantsättare till panthavare) och att panthavaren (som inte kan ställa lastmaskinen i bankvalvet) uppdrar åt Förvaring AB att förvara maskinen för bankens räkning. Tillägg 2. Några anser att återvinning bör kunna göras gällande. På vilken grund då? Last AB får 200 000 kr och lämnar en pant motsvarande samma värde. De överstigande 300 000 kr är ju Last AB:s. 2. Storbil AB I och med att Storbil AB har ett giltigt återtagandeförbehåll i lastmaskinen är inte inbetalningarna/avbetalningarna återvinningsbara (krävs ett framkrystat skäl till återvinning när borgenären får betalt för egendom den sålt med återtagandeförbehåll). Storbil AB har rätt att återfå lastmaskinen vid konkursutbrottet, med stöd av sin separationsrätt. Alternativt kan konkursförvaltaren välja att betala beloppet om denne finner anledning att fortsätta verksamheten. 3. Kreditgivarna i fastigheten Storbanken som redan har pantbrevet i sin besittning behöver således inte vidta ytterligare åtgärder för att avskära pantsättaren dennes rådighet. Att pantsättningen sker kort tid inför konkurs är inget problem eftersom förutsättningarna i KL 4:12 inte är uppfyllda, se vidare under punkten 1 i slutet. Storbanken har p.g.a. tidpunkten för pantbrevets utfärdande (egentligen tidpunkten för inteckningen) bästa rätt fastigheten. Det spelar alltså ingen roll att det säkrar den yngsta skulden. Storbanken får ut sina 300 000 kr. Näst bäst rätt har Lillbanken som har en kapitalfordran om 490 000 kr och ett räntekrav på 20 000 kr. Lillbanken har ett pantbrev om 500 000 kr, men med det fasta tillägget i JB 6:3 kommer Lillbanken att få full täckning för sitt totala krav på 510 000 kr. Det innebär att Hypoteksbanken får nöja sig med 190 000 kr och att resterande 340 000 kr blir oprioriterat. 4. Den sålda stenen hos Stenkross AB Det framgår inte direkt om Stenkross AB endast är depositarie eller någon form av kommissionär eller liknande. Det framgår inte heller om Stenkross AB krossar sten till mindre sten för kundernas räkning. Oavsett frågetecknen ovan bör svaret bli det samma. Varje kund (huvudman) har rätt till sin andel med stöd av redovisningslagen, under förutsättning att lagens kriterier är uppfyllda. Om stenen inte var sammanblandad med Stenkross egen sten eller om Stenkross inte
hade rätt att förfoga över stenen för egen räkning så bör separationsrätt kunna göras i de pengar (surrogatet) som flutit in till konkursförvaltaren. Sättet att förvara stenen bör följa av praktiska skäl. När det är fler huvudmän har de rätt att utfå sin proportion av den inlagrade stenen. I det här fallet utgörs redovisningsegendomen av pengar. Att konkursförvaltaren sammanblandat pengarna saknar betydelse. Separationsrätten ska bestämmas med utgångspunkt från förhållandena vid konkursutbrottet. Fråga 2 (8 p) Det välkända IT-företaget Apple har hos det svenska Patent- och registreringsverket (PRV) lämnat in en varumärkesansökan på ett ordmärke som har följande grafiska utseende: APP STORE Diskutera om ansökan kommer att godkännas. Beakta i ditt svar bl.a. att App Store är en förkortning på engelska för mobilprogramapplikations-affär och att ungefär 60 procent av mobiltelefonanvändare i Sverige uppfattar att ordmärket syftar på en Internetsida där man kan ladda ner datorprogram till mobiltelefoner. Slutligen bör du diskutera betydelsen av att det var företaget Apple som etablera App Store som begrepp för en Internetsida av nämnda slag. Antag nu att Apples varumärkesregistrering har gått igenom, dvs. blivit godkänd av PRV. En konkurrent, t.ex. Samsung, registrerar då domännamnet www.appshop.com. Ett halvår senare börjar konkurrenten att på nämnda sida erbjuda nerladdning av program/appar till mobiltelefoner. Diskutera om konkurrentens agerande innebär ett varumärkesintrång i Sverige och i så fall när. Man kan på sidan köpa nerladdningar med svenska kreditkort, men hemsidans text är uteslutande på engelska. Vidare har Apple ett reklamkontrakt med en känd kvinnlig fotbollsstjärna, som har flera framträdande tatueringar på hals och armar. På de reklambilder i tidningar och i de TVreklaminslag som Apple använder, kan ofta tatueringarna urskiljas. Diskutera vilka immaterialoch marknadsrättsliga regler som aktualiseras vid Apples användning av den tatuerade fotbollsstjärnan! Vilka avtal behövs för att Apple ska kunna använda fotbollsstjärnan i bilder och TV-reklam. Antag att svensk rätt ska tillämpas. Kommentar fråga 2 Den första delfrågan handlade om huruvida Apples svenska varumärkesansökan avseende App Store sannolikt kommer att godkännas av PRV. Inga poäng har erhållits för en diskussion kring ett eventuellt skydd för varumärket genom inarbetning. Inarbetning är ett oregistrerat skydd, se 1 kap. 7 varumärkeslagen. Kännedom på marknaden kan emellertid vara av betydelse också vid en registreringsansökan; man talar om att varumärket genom användning har förvärvat särskiljningsförmåga vilket kan tillgodoräknas varumärket vid en ansökan. En diskussion om förvärvad särskiljningsförmåga har naturligtvis givit poäng. Lämpligast är emellertid att först diskutera om det sökta varumärket App Store har ursprunglig särskiljningsförmåga, dvs. utan hänsynstagande till förvärvad särskiljningsförmåga. Särskiljningsförmåga är ett absolut registreringskrav enligt 2 kap. 5 varumärkeslagen. Den närmare innebörden av särskiljningsförmåga förklaras i 1 kap. 5 varumärkeslagen. Det är osannolikt att App Store har ursprunglig särskiljningsförmåga. Det är ett vanligt förekommande ord, numera. Att det är en
förkortning bör inte ha betydelse, inte heller att det är på engelska. Förkortningen har blivit den vanligen använda termen och svenskar förstår i allmänhet engelska. Frågan om App Store har förvärvat särskiljningsfråga är svårare. Kännetecknet uppfattas av 60 % av mobiltelefonanvändarna i Sverige som en speciell typ av hemsida, alltså en viss vara eller tjänst, inte som en angivelse av kommersiellt ursprung, dvs. att ett särskilt företag utbjuder hemsidan. Det betyder att den stora kännedomen (60%) inte innebär förvärvad särskiljningsförmåga för Apple, utan att termen uppfattas som generisk. Om mobiltelefonanvändare inte förknippar kännetecknet med företag finns ingen förvärvad särskiljningsförmåga och ansökan bör avslås beroende på bristande särskiljningsförmåga. (2 poäng) Nästa delfråga utgår ändock ifrån att varumärket har registrerats och frågan innebär att man ska göra en varumärkesrättslig intrångsbedömning beträffande Samsungs användning av domänen www.appshop.com. Först kan konstateras att själva registreringen av domänen inte kan innebära en varumärkesanvändning. 1 kap. 10 varumärkeslagen definierar ensamrättens innebörd och vilka handlingar som en varumärkesinnehavare kan stoppa. Att bara gå in med en ansökan och bli registrerad som innehavare av en viss domän är ingen varumärkesanvändning. Det senare handlar i huvudsak om olika former av marknadsföring under ett visst kännetecken. Ett halvt år efter registreringen inleder Samsung försäljning på sidan och det är då som det blir aktuellt att pröva om intrång begås. Ett domännamn kan fungera som en angivelse av kommersiellt ursprung för det som marknadsförs på sidan, så valet av en viss domän kan innebära varumärkesintrång (på samma sätt som en skylt på en affär kan vara varumärkesanvändning). Det betyder att 1 kap. 10 1 stycket varumärkeslagen blir aktuell. Eftersom varukännetecknena skiljer sig åt (lite) blir inte första punkten aktuell, utan i istället den andra (förväxlingsbedömningen). Den ska göras utifrån en genomsnittskonsument och enligt den s.k. produktregeln. Man ska jämföra såväl varuslagslikhet som kännetecknens likhet. Varuslagslikheten förefaller att vara total. Då kan man i princip godta en del avvikelser ifråga om varukännetecknens utseende, och finna att intrång har begåtts. Man ska vid en sådan jämförelse av varukännetecken beakta bl.a. utseendelikhet, fonetisk likhet och likhet betydelsemässigt. Här är likheterna stora, särskilt ifråga om betydelse. Det som emellertid främst talar emot intrång är två omständigheter. Köpsituationen på Internet är sådan att kunderna torde vara ovanligt uppmärksamma på om de är på Apples hemsida eller Samsungs, så risken för faktiskt förväxling bör vara ganska liten. Dessutom har Apples varumärke App Store en mycket svag särskiljningsförmåga, se ovan, vilket talar för att det ska krävas nära nog identitet i varukännetecknen för ett intrång. Sannolikt är www.appshop.com därför inget intrång i varumärket App Store. Vi känner inte till något som tyder på snyltning enligt tredje punkten i 10. Slutligen bör man i svaret diskutera effektlandsprincipen, som innebär att marknadsföring på Internet kan prövas gentemot svenska immaterialrättigheter om det sker faktisk försäljning i Sverige. Att Samsung tillåter köp med svenska kreditkort indikerar att försäljning finns i Sverige. Att hemsidans text är på engelska hindrar inte att försäljning sker i Sverige. (3 poäng) Frågan om den tatuerade kvinnliga fotbollsstjärnan aktualiserar i första ledet lagen om namn och bild i reklam. Apple behöver ett tillstånd av fotbollsspelaren för att få använda bilder eller namn på ett sätt som innebär att hon kan identifieras. Det krävs bara ett enkelt tillstånd. Frågan om tatueringarnas betydelse är svårare. Tatueringar kan vara upphovsrättsligt skyddade verk (det finns (amerikanska) rättsfall där tatuerare har stämt företag som anlitat tatuerade kända personer i sin marknadsföring). Frågan är då om tatueringen är tatuerarens egna personliga skapelse (1 upphovsrättslagen), dvs. uppfyller det rekvisitet som tidigare kallades verkshöjd. Många tatueringar torde ha väletablerade förlagor och där den person som faktiskt utför tatueringen inte har gjort särskilt mycket personligt skapande. Men det torde också finnas fall där tatueraren också har skapat själva bilden på tatueringen. I så fall är näraliggande att tatueringen är ett upphovsrättsligt skyddat verk. Skulle det vara så och tatueringarna dessutom kan identifieras i TV-reklaminslag, innebär det förmodligen att verket överförs till allmänheten, på sätt som anges i 2 3 stycket 1 punkten upphovsrättslagen. Huruvida en sådan överföring är tillåten kan dock
prövas utifrån dels om det föreligger ett licensavtalsförhållande mellan tatueraren och fotbollsstjärnan där tatueraren får anses ha insett att tatueringarna skulle synas i reklam och därmed givit sitt samtycke härtill. Dels om visningen i film- och TV är tillåten med stöd av 20a i upphovsrättslagen. Så länge TV-programmet inte fokuserar på tatueringarna kan tatueringarna sägas ha en underordnad betydelse i sammanhanget och därmed krävs inget tillstånd för visningen. Liknande resonemang kan föras kring visningen av tatueringarna via fotgrafier av fotbollsstjärnan i tidningar. Diskussion om fotografernas rätt är inte relevant för svaret. (3 poäng) Fråga 3 (8p) Delfråga A Anastasia och Christian träffades 2008 vid den stora årliga havskappseglingen Gotland Runt. Christian, erfaren kappseglare, en av nio besättningsmän på IMX 40:an Nino. Anastasia, mäklare till yrket med exklusiva skärgårdsfastigheter som specialitet. Kort efter att paret träffades flyttade Christian in hos Anastasia och hennes son Anton, född 1987, i hennes hyresrätt på Lidingö. Hyresrätten om 4 rum och kök med utsikt över Lidingöbron och Värtahamnen, hade Anastasia tagit över efter sin mor Svea, som avlidit sex år tidigare. Anastasia har också en dotter, Andrea, född 1985. Relationen mellan Anastasia och Andrea har i många år varit ansträngd och sedan 2005 bor och arbetar Andrea i Australien. Christians dotter Theodora, född 2003, bodde inledningsvis hos Anastasia och Christian på helger och lov, sedan Anton 2009 flyttade till egen lägenhet har hon bott heltid hos Anastasia och Christian. Christian ägde under den första tiden av deras förhållande en fastighet utanför Mariefred, vilken han sålde hösten 2008 för 1,8 Mkr. Vidare hade Christian i enlighet med sin farmors testamente erhållit en eftersatt fjällstuga i Idre. Stugans upprustning har både utförts och bekostats av Anastasia. I runda slängar har hon lagt ner 280 000 kr. Anastasia har främst nyttjat den, men även Christian har under årens lopp tillbringat några helger där. Vid samboförhållandets början ägde Christian också en Bavaria Cruiser 33. Han sålde denna segelbåt och en ny större införskaffades. För den nya segelbåten en Bavaria 36 betalade Anastasia 200 000 kr och Christian resterande del av köpeskillingen på 800 000 kr. År 2010 omvandlades hyresrätten till bostadsrätt. Christian hade just investerat alla sina sparpengar samt kvarvarande del av köpeskillingen från Mariefredsfastigheten i att förverkliga sin stora dröm om att på heltid ägna sig åt att bygga segelbåtar. Anastasia betalade därför insatsen till lägenheten. Vidare ägde Anastasia sedan flera år ett sommarhus på Sandhamn, vilket Anton fick i examenspresent det år han flyttade hemifrån. Överenskommelsen var att Anastasia och Christian också fortsättningsvis skulle få tillbringa några semesterveckor där varje år. En söndagskväll i juni 2013 kommer Christian hem efter att ha kappseglat utanför Sydafrikas kust. Han berättar för Anastasia att han har träffat en annan kvinna, som han blivit blixtförälskad i. Två veckor senare mottar Anastasia en kopia av en ansökan om en bodelningsförrättare i vilken Christian också yrkar att han skall få rätt att bo i bostaden till dess bodelning sker. När separationen är ett faktum är värdet på tillgångar och skulder följande: Bostadsrätten på Lidingö, 3,8 Mkr. Bohaget i lägenheten har under sambotiden till största delen bytts ut och bekostats av Anastasia, 360 000 kr. När Anastasias farbror dog 2009 fick hon i enlighet med hans testamente ärva några tavlor till ett sammanlagt värde av 320 000 kr. Till följd av parets gemensamma musikintresse hade Anastasia köpt en Steinway-flygel för 80 000 kr,
flygeln såldes dock för samma belopp i juni 2013. Pengarna från försäljningen finns insatta på ett sparkonto i Anastasias namn. Segelbåten, 1 Mkr. Stugan i Idre 1,4 Mkr. Parets nyinköpta Saab Aero, 240 000 kr. På Anastasias sparkonto finns totalt 280 000 kr och hennes lönekonto uppgår till 80 000 kr. Christian saknar sparkonto men på hans lönekonto finns 15 000 kr. Skuld hänförlig till bostadsrätten, 2,8 Mkr varav 200 000 kr hade gått till det nyinköpta bohaget. Gemensam skuld Saaben, 200 000 kr. Vidare hade Christian år 2009 belånat stugan i Idre med 800 000 kr varav 750 000 kr hade använts till att renovera lägenheten innan den blev bostadsrätt och 50 000 kr hade spenderats på nya segel till Bavarian. Sedan lägenheten renoverats fick Christian i gåva av sina föräldrar en antik matsalsmöbel, värde 60 000 kr. Matsalsmöbeln har under många år stått i föräldrahemmet och Anastasia har alltid tyckt att den skulle passa så bra i lägenheten. Vidare har Christian belånat segelbåten för 400 000 kr i samband med att han startade sin båtbyggarfirma. Slutligen har Christian två privata skulder. Den ena på 300 000 kr till CSN, den andra är även den hänförlig hans båtbyggarfirma, 835 000 kr. Tilläggas kan att sommarhuset på Sandhamn som Anton fått numera är värt 2,9 Mkr. Förrätta bodelning mellan Anastasia och Christian. Delfråga B Ponera istället att Anastasia dör strax efter det att Christian meddelat att han vill separera och att hon dessutom flera år tidigare, närmare bestämt i samband med att Anton erhöll sommarhuset, hade upprättat ett testamente med följande lydelse. Härmed förklarar jag att det är min önskan och yttersta vilja att min kvarlåtenskap när jag har avlidit skall fördelas enligt detta testamente. Eftersom min son Anton redan fått sommarhuset i Sandhamn skall min älskade sambo Christian ärva allt. Testamentet är undertecknat och bevittnat i sedvanlig ordning. Du skall dels utreda om resultatet i bodelningen blir detsamma, dels fördela kvarlåtenskapen efter Anastasia. Observera att såväl förutsättningar som värdet på tillgångar och skulder i uppgift A även gäller i denna fråga. Utöver att förrätta bodelning mellan samborna och skifta arvet efter Anastasia är Din uppgift att med hjälp av Dina kunskaper i familjerätt systematiskt och analytiskt identifiera relevanta delfrågor och reda ut dem. Ange ett motiverat svar om hur de olika delfrågorna bör lösas enligt gällande svensk rätt. Förankra argumentationen i rättskällorna, främst lagtexten. Beakta samtliga inblandade parters intressen och utgå från att alla vill ha så mycket som möjligt så snart som möjligt. Antag att basbeloppet är 45 000 kr.
Kommentarer fråga 3 Uppgifterna innehåller flera grundläggande frågor och några räkneövningar av mindre vikt. Flera godtagbara lösningar av frågan är möjliga. Om argumentationen är god har poäng erhållits. En väsentlig del vid bedömningen av er argumentation har varit huruvida ni har fullföljt era tankegångar! Inledningsvis kan också nämnas att ingenting i uppgiften tyder på annat än att Anastasia och Christian var sambor. Sambolagens regler är alltså tillämpliga. Att lösa första uppgiften med hjälp av äktenskapsbalkens regler har därför inte varit poänggivande. Delfråga A Bodelning av samboegendom Enligt sambolagen 8 st. 1 skall, när ett samboförhållande upphör, på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Det är alltså fråga om sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen har förvärvats för gemensam användning, sambolagen 3. En bodelningsförrättare kan förordnas på en sambos begäran, sambolagen 26. Bostadsrätt Enligt sambolagen 3 utgör sambors gemensamma bostad samboegendom om den förvärvats för gemensam användning. Enligt uppgiften bodde redan Anastasia i lägenheten då en hyresrätt när Christian flyttade in. Lägenheten i egenskap av hyresrätt utgjorde således inte samboegendom. Två år efter att Christian flyttat in ombildades den dock till bostadsrätt. Det räcker inte att som många av er gjort bara konstatera att bostadsrätten blev samboegendom vid ombildningen. Det avgörande och poänggivande har varit att diskutera om själva ombildningen skulle kunna medföra att bostaden anses förvärvad för gemensam användning. Med tanke på att bostaden inte bytts till en ny bostad ligger det, å ena sidan, närmast till hands att låta frågan avgöras av bostadens ursprungliga karaktär var den anskaffad för gemensamt bruk eller inte? Se Agell & Brattström Äktenskap, Samboende, Partnerskap s. 272. Se även NJA 2004 s 542. Å andra sidan kan argumenteras för att när hyresrätten ombildades skedde ett förvärv av bostadsrätten för gemensamt boende. Dessutom gick hyresrätten från att vara värdelös till att få ett reellt värde. Som angavs i inledningen har poäng erhållits om argumentationen varit god och att ni har fullföljt era tankegångar. Oavsett om bostadsrätten anses utgöra samboegendom eller annan egendom skall den hamna på Anastasias sida. Många av er har satt upp halva värdet, 1,9 Mkr på Christians sida. För att detta skall vara möjligt krävs ett dolt samägande i bostadsrätten. För att Christian skall anses äga bostadsrätten tillsammans med Anastasia måste förutsättningarna för dolt samägande vara uppfyllda. Av uppgiften framgår att Anastasia betalade insatsen utan något ekonomiskt tillskott från Christian, varför förutsättningarna inte kan anses uppfyllda. Bohag Bohaget hade till största delen bytts ut under sambotiden, vilket gör att den nya egendomen är att anse som samboegendom. Eftersom Anastasia betalat det nya bohaget bör det rimligtvis tas upp på hennes sida som samboegendom. Segelbåt Vad avser segelbåten blir det intressant att diskutera om förutsättningarna för samägande är uppfyllda. Anastasia har betalat en femtedel av köpeskillingen, varför det mycket väl kan tänkas ha medfört ett anspråk på samägande, förvisso under förutsättning att de övriga kriterierna för samägande är uppfyllda. Oavsett samägande eller ej skall båten tas upp som annan egendom, till motsvarande andel de erlagt vid köpet.
Saab Saaben är enligt uppgiften parets nyinköpta och är belånad. Rimligt är att anta att den, liksom segelbåten, är samägd, varför halva bilens värde respektive halva skulden bör tas upp på var och en av samborna i andelsberäkningen. Flertalet tentander har inledningsvis i sina tentasvar korrekt angivit att endast bostad och bohag förvärvat för gemensamt bruk utgör samboegendom och är det som skall delas vid bodelningen. Trots det har förvånansvärt många ändock tagit upp framför allt bilen, men vissa även båten, som samboegendom. Även om bilen och båten är samägda utgör de dock inte samboegendom utan skall tas upp som annan egendom. Tilläggas kan att enligt sambolagen 6 avses med bohag: möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Flygeln Flygeln hade inköpts av Anastasia under samboförhållandet. Den var, med tanke på parets delade musikintresse, tänkt för för gemensamt begagnande och skulle mycket väl om den funnits kvar kunnat ses som samboegendom. Flygeln sålde Anastasia enligt uppgiften i juni 2013. Om den såldes före kritiska tidpunkten upphör den andra sambons rätt att få denna egendom delad. Det finns inte någon regel om att den erhållna köpesumman från försäljningen skall delas istället, jfr Agell & Brattström Äktenskap, Samboende, Partnerskap s. 271. Såldes däremot flygeln efter kritiska tidpunkten skall naturligtvis den influtna köpeskillingen delas vid bodelningen i enlighet med sambos redovisningsskyldighet i sambolagen 11. Matsalsmöbel Matsalsmöbeln Christian fått i gåva av sina föräldrar föranleder en diskussion huruvida möbeln är samboegendom eller inte. Med äktenskapsbalkens regel (7:2), att egendom som gjorts till en makes enskilda genom villkor av tredje man i testamente eller vid gåva inte skall utgöra giftorättsgods, som förebild infördes i 2003 års sambolag en nyhet. Enligt sambolagen 4 medför ett sådant villkor att egendomen inte heller blir samboegendom, dvs. den skall inte ingå i bodelningen. När tredje man inte ställt upp sådant villkor i testamente eller vid gåva kvarstår frågan om bostad eller bohag, som en sambo erhållit, kan anses förvärvad för gemensam användning och därför bli föremål för bodelning. I förarbetena till 1987 års sambolag antog departementschefen att förvärv genom arv eller testamente mera sällan kan anses förvärvad för gemensamt begagnande, men att så kunde vara fallet vid förvärv genom gåva (prop. 1986/87:1 s. 105). Som Walin (supplement s. 203 f.) påpekat kan distinktionen motiveras med att en gåvotagare kan medverka vid mottagandet och då ha viss avsikt med förvärvet. I vårt fall framgick av uppgiften att Anastasia alltid hade tyckt att möbeln skulle passa så bra i lägenheten. Några tentander har tolkat uppgiften som att matsalsmöbeln fortfarande stod kvar i Christians föräldrahem och av den anledningen inte skulle kunna utgöra samboegendom. Huvudsaken är, som tidigare nämnts, att ni har fullföljt era tankegångar. Tavlor Tavlorna hade Anastasia fått i enlighet med hennes farbrors testamente. Något villkor att de skall vara hennes enskilda fanns inte uppställt. Utifrån det anförda i avsnittet ovan om matsalsmöbeln borde tavlorna inte anses förvärvade för gemensam användning. Delningsrätten bygger på att det gemensamma hemmet i någon mening byggs upp av parterna. Vad en sambo fått utan varje aktiv medverkan, kan knappast anses i denna mening förvärvat enligt lagen. Tavlorna bör således tas upp som annan egendom i andelsberäkningen. Stuga Idre Enligt Christians farmors testamente fick han en fjällstuga i Idre. Något villkor om att den skulle vara Christians enskilda fanns inte uppställt. Med stöd av samma argument som ovan avseende
tavlorna bör inte heller fjällstugan anses förvärvad för gemensamt bruk. Vidare räknas inte heller egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål till sambors gemensamma bostad och bohag, enligt sambolagen 7. Vissa av er har diskuterat ett samäganderättsanspråk för Anastasia, att hon genom att bekosta och utföra en upprustning av stugan skulle ha arbetat in sig som samägare. Detta är inte möjligt eftersom förutsättningen ekonomiskt tillskott måste ske vid förvärvet. Dessutom omfattas inte egendom som förvärvats genom annan överlåtelseform än köp (arv, testamente etc.) av möjligheten till dolt samägande. Skuldtäckning I fråga om avräkning av skulder från tillgångarna anges i sambolagen 13 st. 1 att en sambo vid beräkningen av sambornas andelar i egendomen, får från sin samboegendom räkna av så mycket att det täcker de skulder som den sambon hade när samboförhållandet upphörde. I sambolagen eftersträvas att skuldtäckningen så långt som möjligt skall ske ur den egendom som skulden är hänförlig till. Ofta kan emellertid en skuld inte hänföras till någon särskild egendom. Då har man ansett att den i första hand skall täckas med egendom, som inte skall ingå i delningen. I 13 st. 2 anges vilken typ av egendomen skuld primärt skall dras mot. En sambo får utan vidare avräkna en skuld mot sådan egendom som skall delas, om antingen fordringen i fråga är förenad med särskild förmånsrätt i bostaden eller bohaget eller fordringen på annat sätt är att hänföra till sådan egendom. I vårt fall är en del av skulden på bostadsrätten (200 000 kr) hänförlig till bohaget och får därför avräknas mot samboegendom. Avräkning för andra skulder får som huvudregel inte ske mot egendom, som skall delas mellan samborna; dock får sådan avräkning ske i den mån betalning inte kan erhållas ur annan egendom. I vårt fall översteg Christians skulder hans tillgångar med 100 000 kr, varför dessa får avräknas mot hans samboegendom så långt det går. Observera att en konsekvens av skuldtäckningsregeln är att en sambos samtliga tillgångar och skulder måste klarläggas i samband med en bodelning det räcker således inte att utreda vad som utgör samboegendom och vilka skulder som är hänförliga till sådan egendom. Att bara ta upp samboegendom i en andelsberäkning, vilket vissa av er gjort, är således inte tillräckligt. Jämkning Vad som återstår av värdet av samboegendom efter avdrag för skulder på vardera sidan skall normalt delas lika mellan samborna, sambolagen 14. I den mån en likadelning skulle vara oskälig med hänsyn till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, skall bodelning dock i stället göras så att sambo med störst behållning får behålla mer av sin egendom, sambolagen 15. Att diskutera och argumentera för en eventuell jämkning bör egentligen bara bli aktuellt i de fall ni valt att ta upp bostadsrätten som samboegendom, och då på Anastasias sida. Christians möjlighet att bo kvar i bostadsrätten Christian har yrkat att han skall få rätt att bo i bostaden till dess bodelning sker. Med stöd av sambolagen 22 har han en möjlighet att överta bostadsrätten, eftersom den innehas av Anastasia och den utgör inte samboegendom. Sambolagen 31 ger dessutom honom en möjlighet att få rätt att bo kvar i bostaden till dess att frågan om övertagande enligt sambolagen 22 har avgjorts. Vad avser Christians möjlighet att dels bo kvar fram till bodelningen, dels överta bostaden har poäng givits för en god argumentation utifrån de uppställda kriterierna i sambolagen 22. Delfråga B Bodelningsresultatet En av uppgifterna var att utreda om resultatet i bodelningen blev detsamma. Enligt sambolagen 2 upphör ett samboförhållande om någon av samborna avlider. Med stöd av skyddsregeln i
sambolagen 18 st. 2 har Christian rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. I uppgiften angavs att prisbasbeloppet var 45 000 kr. Så vid en bodelning till följd av att Anastasia avlidit kan Christian erhålla egendom till ett värde av 90 000 kr. Vissa har dock anfört att samboförhållandet upphörde till följd av att Christian ansökte om bodelningsförrättare enligt sambolagen 2 st. 2 innan Anastasia avled. I sådant fall är inte lilla basbeloppsregeln tillämplig och bodelningsresultatet blir detsamma som i uppgift 3A. Anastasias kvarlåtenskap Beroende på hur ni har gjort andelsberäkningen kommer självfallet kvarlåtenskapens värde att variera. Ett sätt att lösa frågan är att andelsberäkningen enligt ovan i uppgift 3A får ligga till grund och med beaktande av lilla basbeloppsregeln i sambolagen 18 uppgår i så fall kvarlåtenskapen till 2 170 000 kr. Dock har Anton i examenspresent erhållit ett sommarhus i Sandhamn till ett värde av 2 900 000 kr. Huvudregeln för behandling av gåvor till barn återfinns i ÄB 6:1 och innebär att gåvor den avlidna givit sina bröstarvingar under sin livstid skall ses som förskott på arv om inte något annat föreskrivits vid gåvans givande eller med hänsyn till omständigheterna måste antas varit avsett. Det innebär att gåvornas värde skall läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvs- och testamentslotter. Eftersom det inte framgår av uppgiften vilket värde sommarhuset hade vid gåvotillfället, kan man utgå från att värdet var detsamma som vid hennes dödsfall. Hennes totala kvarlåtenskap uppgår därför till 5 070 000 kr. Testamentet Kvarlåtenskapens fördelning avgörs av hur ett testamente tolkas. Vid tvist får domstol avgöra hur testators vilja skall tolkas beträffande kvarlåtenskapens fördelning. I ÄB 11:8 finns sedan länge den hjälpregel för tolkning av testamente, att förordnande av make till förmån för den andra maken skall vara utan verkan, om äktenskapet är upplöst vid testators död eller mål om äktenskapsskillnad pågår. Enligt allmänna principer för testamentstolkning gäller förordnandet dock alltjämt, om detta i det enskilda fallet måste antas motsvara testators vilja, jfr ÄB 11:1 st. 1. Vid lagstiftningen 1987 tillades i ÄB 11:8 att samma tolkningsregel, att ett förordnande skall vara utan verkan, skall gälla om någon har gjort testamente till sin sambo men samboförhållandet upphört före testators död. Har således samboförhållandet upphört till följd av attchristian ansökt om bodelningsförrättare är testamentet utan verkan. Till de tentander som istället ansett att paret fortfarande var sambos i sambolagens mening när Anastasia avled har poäng givits för en god diskussion huruvida testamentet överensstämmer med Anastasias vilja. Arvskifte Beroende på vad testamentstolkningen ledde till kommer olika resultat av ett arvskifte bli tänkbara. För de tentander som ansett testamentet utan verkan skall kvarlåtenskapen fördelas enligt den legala arvsordningen. Om testamentet står sig till förmån för Christian har poäng givits till de tentander som utrett rätten till laglott enligt ärvdabalkens regler. Också diskussioner angående gåvan av sommarhuset i Sandhamn till Anton i förhållande till laglottsreglerna, antingen som förskott på arv eller med stöd av det förstärkta laglottsskyddet har varit poänggivande.
Fråga 4 (8 p) Anders och Emma har precis flyttat ihop i en bostadsrätt strax utanför Uppsala och behöver införskaffa en del saker. Det första som behöver ordnas är en säng de kan inte gärna sova på golvet! Anders övertalar Emma om att de behöver ha en ordentlig säng, inget billigt krafs. Sover man bra så arbetar man bra och på det viset tjänar sängen in sig själv! menar Anders och drar med sig en tveksam Emma till en återförsäljare av det exklusiva sängmärket Ponny. Väl där är paret rörande överens om vilken säng de ska ha, och den är på rea! En säng vars ordinarie pris är 85 000 kr ligger nu endast på 40 000 kr. Paret slår till direkt och sängen levereras till hemmet samma dag. Nästa sak paret bestämmer sig för att köpa är en tvättmaskin. På det viset slipper de slåss med de andra i föreningens gemensamma tvättstuga. Dessutom är Emma väldigt klantig och har en tendens att spilla på sig själv (och andra), varför en tvättmaskin faktiskt nästan är ett krav! Emma bestämmer sig för att en ganska enkel kombinerad tvätt- och torkmaskin för 5 000 kr borde duga åt paret. Maskinen köps från Tvättotork AB på kredit med återtagandeförbehåll. Väl hemma kopplar paret in maskinen i badrummet, som ligger vägg i vägg med sovrummet, men inser snart att den är alldeles för högljudd för att ha stående där. Anders flyttar därför ut tvättmaskinen till garaget (Emma och Anders har ju ändå ingen bil) och kopplar avloppsslangen direkt till garagebrunnen. Ett par dagar senare när Emma sitter och bläddrar igenom reklamblad vid köksbordet får hon syn på en annons från Jahkopsons Sport. Jahkopsons Sport har denna vecka ett erbjudande med innebörden att om man köper ett gymredskap får man ett par hantlar på köpet. Emma drar sig till minnes att Anders hade sagt att han gärna vill börja träna men att gymmets öppettider inte passar hans späckade schema. Eftersom Anders födelsedag bara ligger en dryg månad fram i tiden tycker Emma att erbjudandet kom särskilt lägligt. Emma bestämmer sig för att en crosstrainer för 3 000 kr nog är det som skulle passa Anders behov bäst och erlägger betalning kontant i butiken. Emma avtalar med butiksbiträdet om att lämna kvar maskinen i butikslokalen så länge, då det annars finns en risk att Anders hittar den innan födelsedagen är kommen vilket vore förargligt. Hantlarna som hon får på köpet tar hon dock med sig från butiken. Ovetandes om Emmas presentplaner får Anders en (enligt honom) briljant idé: om han börjar cykla till jobbet kommer Emma att sluta tjata på att han ska börja träna! Anders skyndar sig ut på Blocket.se för att leta efter en begagnad cykel och får jackpot direkt. En sprillans ny 7-växlad herrcykel för endast 1 000 kr! Cyklar av den typen brukar kosta minst det dubbla. Den saknar förvisso både ringklocka och cykelkorg men det är lätt ordnat, tänker Anders och slår till. Bara någon vecka senare försätts Jahkopsons Sport i konkurs och konkursförvaltaren tar hela lagret i anspråk. Dessutom visar det sig att Emma levt över sina tillgångar. Kronofogden vill utmäta sängen och tvättmaskinen för hennes skulder. Slutligen ringer en mycket upprörd äldre man och menar att han ska ha tillbaka sin cykel som blivit stulen utanför ICA Väst. Lös de uppkomna tvisterna! Kommentar fråga 4 Denna kommentar är inte avsedd att ses på som facit för frågan. På samtliga (del)frågor har utförliga resonemang krävts för att få full poäng. Goda sådana (resonemang) har premierats.
Sängen Till att börja med kan konstateras att sängen är i sambornas gemensamma besittning och därmed är 4 kap. 19 utsökningsbalken tillämplig. Frågan borde ge tillräckligt mycket information för att slutligen landa i dess första stycke (de som inte uppfattar samboförhållandet så som äktenskapsliknande får hänvisa till andra stycket i samma paragraf). Det mesta pekar mot att Emma och Anders samäger sängen. Anders bör kunna göra sannolikt att han är samägare. Det är då för kronofogden möjligt att med stöd av 8 kap. 8 utsökningsbalken sälja sängen med förbehåll för Anders krav på halva köpeskillingen. Ni bör också beakta reglerna om beneficium. Enligt 5 kap. 1 p 2 utsökningsbalken undantas möbler etc. som är nödvändigt för ett hem [ ]. En säng bör rimligen hamna i den kategorin. Dock är sängen av ett sådant värde att den antagligen inte kan undantas från utmätning trots detta (5 kap. 4 utsökningsbalken). Tvättmaskinen Det första som bör utredas är om tvättmaskinen kan betraktas som tillbehör till fast egendom, vilket skulle medföra att den inte kan utmätas (jfr 4 kap. 6 utsökningsbalken). En diskussion om rekvisiten i 2 kap. jordabalken om huruvida tvättmaskinen befinner sig på sin naturliga slutgiltiga plats och om egendomen har tillförts av fastighetsägaren (kongruenskravet) bör föras. Slutsatsen bör vara att tvättmaskiner vanligtvis inte står i garage och att Emma och Anders inte är fastighetsägare utan endast innehar en nyttjanderätt till lägenheten varför tvättmaskinen fortfarande anses vara lösöre. Möjligen kan man föra en diskussion kring om tvättmaskinen är tillförd i bostadsrättsföreningens intresse varför kongruenskravet i 2 kap. 4 jordabalken ändå ska anses vara uppfyllt men det riskerar att bli väl krystat i förevarande fall. Tvättmaskinen är köpt på kredit med återtagandeförbehåll. I det fall maskinen ska anses ha blivit byggnadstillbehör faller återtagandeförbehållet (2 kap. 5 jordabalken). I det fall maskinen inte ska anses vara tillbehör uppkommer frågan om det alls är ett sakrättsligt giltigt återtagandeförbehåll då medgivande om förfogande kan tänkas föreligga (medgivande till att göra tvättmaskinen till tillbehör). Om återtagandeförbehållet ändå står sig sakrättsligt aktualiseras frågan om kronofogden kan utmäta egendomen trots att den är belastad med ett återtagandeförbehåll. Enligt 5 kap. 5 2 st utsökningsbalken hindrar inte ett återtagandeförbehåll att egendomen utmäts. Dock får den endast säljas om köpeskillingen täcker Tvättotork ABs kvarstående fordran eller om denne ger samtycke till att tvättmaskinen säljs med förbehåll för dennes rätt (se 9 kap. 10 utsökningsbalken). Slutligen, bör man kunna (liksom för sängen) sluta sig till att tvättmaskinen är i sambornas gemensamma besittning och föra (eller hänvisa till) samma resonemang kring 4 kap. 19 utsökningsbalken som för sängen (en tydlig hänvisning till vilken del av resonemanget kring sängen som avses krävs för att detta ska vara poänggivande).
Crosstrainern (och hantlarna) Allra först bör rekvisiten för konsumentköplagens tillämplighet återges, åtminstone i kortfattade ordalag, och jämförelse göras med huvudregeln om att borgenärsskydd vid köp av lösöre förutsätter att tradition sker. Specialitetskravet i 49 konsumentköplagen bör också diskuteras. Slutsatsen torde bli att konsumentköplagen är tillämplig i detta fall och att, då crosstrainern så vitt vi vet saknar individuell prägel, om crosstrainern är avskild, märkt eller annan åtgärd vidtagits Emma har separationsrätt till denna i Jahkopsons konkurs. Extra poäng har tilldelats de tentander som uppmärksammat att kronofogden då kan utmäta crosstrainern för Emmas skulder (jfr reglerna om gåva). Hantlarna tog Emma med sig från butiken och de är därmed traderade vilket ger Emma sakrättsligt skydd till dessa. Cykeln Det bör med hänvisning till 3 godtrosförvärvslagen konstateras att godtrosförvärv inte kan ske av stöldgods. Vidare bör de olika rekvisiten för godtrosförvärv i övriga fall diskuteras, d.v.s. säljarens besittning, köparens besittningstagande och köparens goda tro vid såväl köpet som besittningstagandet. Utförliga resonemang bör föras kring kravet på god tro och jämförelse göras med olika fall i rättspraxis.