PROPOSITIONEN OCH ÅTGÄRDSMOTIONEN



Relevanta dokument
FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av bilskattelagen INLEDNING. Remiss

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 35/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av bilskattelagen INLEDNING.

RP 97/2009 rd. i sådana fall där den skattskyldige inte har kunnat dra av skatten i mervärdesbeskattningen.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

Finansminister Eero Heinäluoma

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

RP 34/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av bilskattelagen

Till stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

statsutskottets betänkande 30/1995 rd

1993 rd - RP 42. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bil- och motorcykelskatt

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2004 rd

Till social- och hälsovårdsutskottet

RP 33/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av bilskattelagen och fordonsskattelagen

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCHHÄLSOV ÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 21/1999 rd

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

Till utrikesutskottet

I Finland består säkerhetsupplagen av olja av statens säkerhetsupplag av olja, som ägs av Försörjningsberedskapscentralen,

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009.

STATSRÅDETS UTREDNING

STATSRÅDETS SKRIVELSE

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE

Lag. RIKSDAGENS SVAR 125/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av bilskattelagen. Beslut. Ärende. Beredning i utskott

Till finansutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2008 rd

STATSRÅDETS SKRIVELSE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 30/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning INLEDNING

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av straffbestämmelserna om skydd av foster, embryo och genom

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

RP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

RP 95/2016 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. I lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

Vissa specialsituationer vid deklarations- och importbeskattningsförfarandena med anledning av den åländska skattegränsen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 43/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen och 2 kap.

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Till lagutskottet. GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 57/2010 rd

l. Nuläge RP 203/1995 rd

RP 210/2010 rd. Lagen avses träda i kraft samtidigt med de ändringar som för närvarande görs i postlagstiftningen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 34/2002 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag

Alands skattegräns. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst.

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

Till utrikesutskottet

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

från sparande i form av räntebetalningar)

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter

Undersökning på eget initiativ av förfarandet att anlita inkassobolag för indrivning av kommunala avgifter

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

I denna proposition föreslås det att dagsboten, ordningsboten och samfundsboten höjs genom en ändring av strafflagen.

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 38/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av mervärdesskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet,

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 84/2013 rd

RP 59/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 195/2012 rd. I denna proposition föreslås det att landsvägslagen. för el- och kommunikationsnäten och

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

Förslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

som får införas i resandetrafiken

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 *

Till stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft

RP 151/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om bostadssparpremier

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2005 rd

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING Ikraftträdande... LAGTEXTER...

Beslut. Lag. om ändring av lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen

Transkript:

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 40/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av bilskattelagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 24 oktober 2006 en proposition med förslag till lag om ändring av bilskattelagen (RP 210/2006 rd) till finansutskottet för beredning. Åtgärdsmotion I samband med propositionen har utskottet behandlat följande åtgärdsmotion: AM 62/2005 rd Sari Essayah /kd: Reformering av bilbeskattning (remitterad 8.9.2005) Beredning i delegation Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. Sakkunniga Skattedelegationen har hört - äldre regeringssekreterare Heikki Kuitunen, finansministeriet - tullskattechef Marko Koski och tullöverinspektör Juha Kenraali, Tullstyrelsen - enhetschef Markku Kärkkäinen, Fordonsförvaltningscentralen - direktör Martti Virtanen, Konkurrensverket - verkställande direktör Pentti Rantala, Autoalan Keskusliitto ry - verkställande direktör Pasi Nieminen, Automobilförbundet - verkställande direktör Pekka Puputti, Bilimportörerna r.f. - forskare Santtu Turunen, Helsingfors universitet - professor Esko Linnakangas, Lapplands universitet - ordförande Runo K. Kurko, Suomen Vastuulliset Ajoneuvotuojat (SVAT) ry. Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av finansministeriet Tullstyrelsen Företagarna i Finland. PROPOSITIONEN OCH ÅTGÄRDSMOTIONEN Regeringens proposition I propositionen föreslås en ändring av bilskattelagen. Det föreslås att skattesatsen för skatt på paketbilar som inte är nedsatt justeras och att vissa mindre ändringar införs i villkoren för nedsatt skatt. Bestämmelserna om fastställande av beskattningsvärdet för begagnade bilar föreslås bli kompletterade. I lagen föreslås bestämmelser om skattefrihet för tjänstebilar som används i arbete över gränserna. RP 210/2006 rd AM 62/2005 rd Version 2.0

Därutöver föreslås att tidpunkten för när de ändringar som fastställs i tullens statistik över beskattningsvärdena träder i kraft ändras så att ändringarna träder i kraft den dag de publiceras. Bestämmelsen om återtagande av en skattedeklaration föreslås bli ändrad så att det inte tas ut någon separat avgift av den skattskyldige på grund av en återtagen skattedeklaration, om det inte har fattats något beskattningsbeslut. Dessutom föreslås några mindre ändringar i betalningen av skatt. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Paragrafen som gäller förfallodagen för skatt träder dock i kraft separat vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Åtgärdsmotion AM 62/2005 rd. I åtgärdsmotionen föreslås att regeringen vidtar åtgärder för reformering av bilskattelagen. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2 Motivering Utskottet förordar propositionen utan ändringar. Propositionen innebär förslag till relativt små ändringar i bilskattelagen. Regeringen har försökt beakta de största missförhållandena i beskattningen av paketbilar och lösa frågan om beskattningsvärdet på begagnade bilar när tillförlitliga iakttagelser på fordonsmarknaden om det allmänna värdet i detaljhandeln för den bil som är föremål för beskattning saknas. Dessutom är det meningen att genom en lagändring göra det möjligt att använda tjänstebilar vid arbete över gränserna. Avsikten med propositionen är alltså inte att genomföra principiella ändringar exempelvis i beskattningen av paketbilar som omfattas av den importbaserade beskattningen eller att på något annat sätt ändra beskattningens struktur. Utskottet anser att det trots allt är viktigt att så snabbt som möjligt sätta i kraft förslagen i propositionen, eftersom behovet att ändra beskattningen av paketbilar och utvidga möjligheterna att använda tjänstebilar vid arbete över gränserna är uppenbart. Utskottet anser vidare att man nu på ett långsiktigt sätt och genom en bestående lagbestämmelse kunnat lösa problemet med den s.k. sexmånadersregeln, som hittills gällt vid fastställande av beskattningsvärdet av begagnade bilar. Med tanke på möjligheten att förutse beskattningsavgöranden samt på rättssäkerheten är det synnerligen viktigt att förslaget godkänns. Utskottet behandlar nedan de ovan nämnda tre skattefrågorna. Utskottet har ingenting att anmärka när det gäller ikraftträdandet av bestämmelserna om tullens statistik över beskattningsvärdena eller beträffande andra tekniska eller smärre ändringsförslag som underlättar beskattningspraxis. Beskattning av paketbilar Regeringen föreslår tre handgripliga ändringar i beskattningen av paketbilar. Den första ändringen gäller s.k. paketbilar med full skatt, där skatteprocenten föreslås bli sänkt från nuvarande 85 % till 72 %. Enligt propositionen motsvarar den nya skattesatsen i stort sett den som gäller vid beskattningen av personbilar, dvs. som om samma bil skulle beskattas i ett konsumentprisbaserat skattesystem med de skattesatser som gäller för personbilar. Den andra ändringen gäller paketbilar för vilken nedsatt skatt tillämpas. Beträffande dessa bilar föreslås att minimilängden på öppna flak kortas från 1,85 meter till 1,75 meter. Alternativt ska det öppna flaket ha en yta på minst 2,25 kvadratmeter. Det tredje ändringsförslaget gäller paketbilar med täckt lastutrymme. Enligt propositionen kan dessa bilar i fortsättningen mätas med den utrustning som fordonet hade när tillverkaren levererade det, innan skydd för lastutrymmet, värmeisolering eller annan motsvarande isolering installerats i fordonet. Utöver dessa ändringsförslag föreslår regeringen också närmast i preventivt syfte en justering av 10 a i bilskattelagen. Bakgrunden till

ändringsförslaget är att bilar med samma karosserimodell för närvarande i ett flertal fall kan klassificeras och registreras enligt vägtrafikbestämmelserna antingen som personbil eller paketbil. Eftersom beskattningen av dessa bilklasser avviker från varandra är avsikten att verkställa beskattningen utifrån en bils faktiska egenskaper. Personbilar som klassificerats som paketbilar ska enligt förslaget beskattas som personbilar om motsvarande fordon beskattats som personbilar utifrån det allmänna värdet i detaljhandeln. Utskottet ställer sig bakom alla dessa ändringsförslag. Skattesänkningen är motiverad för det första med tanke på likabehandlingen av de skattskyldiga. Det var aldrig lagens syfte att skattenivån för paketbilar skulle vara högre än den som gäller personbilar och det uppkomna missförhållandet bör avhjälpas. Ändringen beräknas ha positiva effekter på varutransporten i tätorterna, eftersom skattesänkningen sannolikt minskar behovet att av skattemässiga skäl införskaffa överstora paketbilar. Även om detta inte var orsaken till ändringsförslaget är en sådan utveckling önskvärd både med tanke på miljön och trafiksäkerheten i tätorter. Propositionen är i viss mån problematisk såtillvida att skattesänkningens effekter inte kan kontrolleras eftersom det saknas tillförlitliga och tillräckliga uppgifter om beskattning baserad på anskaffningsvärdet. Men alla sakkunniga har förordat propositionens utgångspunkt och ansett den rättvis och motiverad. Utifrån expertutfrågningen och propositionsmotiven anser utskottet att förslagen är genomförbara. De ändringsförslag som gäller minimimåtten på öppna flak innebär i praktiken att alla s.k. pick up-fordon i framtiden kan säljas i fabriksskick utan att flaken behöver förlängas på grund av beskattningsbestämmelserna i Finland. Dessa onödiga och kostsamma ändringsarbeten behöver inte längre göras. Ändringarna av måttbestämmelserna på paketbilar är också de lämpliga och motiverade från praktisk synpunkt. I framtiden kommer beskattningsbestämmelserna inte att vara något hinder för att installera exempelvis fasta värmeoch kylanordningar i paketbilar. På så sätt underlättas bl.a. distributionen av mat i den kommunala äldreomsorgen. Också från allmän synpunkt är ändringarna viktiga. Kompletteringen av 10 a förhindrar onödig taktikering med skattegrunder och har en preventiv effekt som förtydligar beskattningspraxis. Beskattningsvärdet på begagnade bilar Propositionen gäller också fastställande av beskattningsvärdet på begagnade bilar, när det saknas tillförlitliga uppgifter om bilens allmänna värde i detaljhandeln. Denna situation uppkommer närmast när det rör sig om en relativt ny begagnad bil eller en ovanlig sådan. Eftersom bilbeskattningen alltid och i alla situationer uttryckligen baserar sig på det allmänna värdet i detaljhandeln, tar propositionen upp en sistahandsanvisning för värderingen i specialsituationer. Anvisningen utgår från det allmänna värdet i detaljhandeln på ett motsvarande nytt fordon. Värdet ska sedan nedsättas med en procent per månad av det restvärde som beräknas till slutet av den föregående månaden. Det har ansetts att en procent motsvarar den allmänna värdeminskningen i sådana situationer. Propositionen griper inte in i avgränsningen i 10 i bilskattelagen mellan nya och begagnade bilar. Utgångspunkten är sålunda den samma som vid reformen 2002 där begagnade bilar definierades så att fordonet har varit registrerat och i bruk. Med bruk avsågs då sådant faktiskt bruk som påverkar bilens värde och som leder till att bilen inte längre kan betraktas som ny (FiUB 46/2002 rd RP 271/2002 rd) 1. Begränsningen ansågs uppfylla gemenskapsrättens krav på en icke diskriminerande beskattning, vilket även 1 Med hänsyn till detta anser utskottet att regeringens ståndpunkt enligt motiven, dvs. att registrering och bruk under bara en dag är tillräcklig, inte är tillfredsställande. Det väsentliga är att bruket är faktiskt, så som påpekas ovan. Begränsningen utesluter konstgjorda arrangemang där en de facto ny bil kan ges status av begagnad bil. Lagstiftarens avsikt på denna punkt är klar. 3

2 Tullstyrelsen: Ajoneuvojen arvon aleneminen, verotusosaston selvitys 27.11.2006. Utredningen granskade den allmänna värdeminskningen på den finländska marknaden för mindre än ett år gamla fordon. Man undersökte särskilt hur väl en månatlig värdeminskning lämpar sig för den finländska bilmarknaden. Utredningen omfattade varken motorcyklar eller paketbilar utan utgick från personbilsmarknaden. Undersökningen baserade sig på material som bestod av bilförsäljarnas prisanmälningar på den finländska marknaden 2006. Prisuppgifterna samlades in för tullens räkning av NetWheels Oy, vars hvuudsakliga affärsverksamhet är att upprätthålla prisinsamlings- och annonsservice för bilförsäljare. Materialet granskade högst tolv månader gamla fordon. I materialet ingick uppgifter om över 20 000 sådana fordon. I materialet ingick iakttagelser om begärda priser som lagts ut i offentligheten på olika internetportaler. Tullen strök i materialet anmälningar som innehöll felaktigt registrerade datum om ibruktagande samt bilar som uppgavs kosta under 500 euro och över 500 000 euro. Ytterligare gallrade man bort bilar som enligt uppgift hade körts över 150 000 kilometer. var avsikten. Bestämmelsen har ännu inte tillämpats i praktiken utan man har genom övergångsarrangemang velat reservera tid för att ta i bruk ett nytt skattesystem som bygger på konsumentpriset. Den gällande övergångsbestämmelsen upphör att gälla vid årets slut. Syftet med propositionen är att ersätta den med en permanent värderingsbestämmelse. Ändringen är välgrundad, anser utskottet. Även den föreslagna värdeminskningen, en procent per månad, motsvarar enligt utredning till utskottet den allmänna värdeminskningen på begagnade bilar. Under utskottsbehandlingen gjordes en särskild utredning om detta 2. Undersökningen visade att bilpriserna inte sjunker märkbart under de första månaderna. Samma resultat gav en annan, något snävare utredning. 3 Viktigt i sammanhanget är att bedömningen sker uttryckligen utifrån den allmänna prisnivån och inte exempelvis utfrån den enskilda bilägarens personliga köpsituation vid ett visst tillfälle. Lika viktigt är det att notera att värderingen sker enligt huvudregeln alltid när det finns utredning om beskattningsobjektets allmänna värde i detaljhandeln. Detta innebär att om det går att konstatera att den genomsnittliga procenten inte i fråga om en viss bilmodell motsvarar den utredning som man fått om marknaden, verkställs beskattningen på basis av uppgifter om den ifrågavarande bilmodellen. Om några sådana uppgifter inte finns går det inte heller att visa eller på annat sätt försäkra sig om att det beskattningsvärde som på ovan beskrivet sätt fastställs utifrån den allmänna värdeminskningen skulle vara för stor eller för liten. Också i dessa fall skall beskattningen emellertid verkställas enligt de allmänna principer som framgår av lagen, dvs. på basis av det allmänna värdet i detaljhandeln. Detta är relevant framför allt med tanke på en jämlik behandling av de skattskyldiga. I samband med expertutfrågningen påpekades redan nu att begagnade bilar hos oss allmänt taget beskattas lindrigt och att besluten i sak har lett till en diskriminering av inhemska begagnade bilar. Utskottet omfattar sålunda inte den ståndpunkt som framförts av vissa sakkunniga om att den föreslagna minskningsprocenten skulle leda till en diskriminerande beskattning. Påståendet att en beskattning som baserar sig på genomsnittliga värden leder till diskriminerande slutresultat eftersom det förekommer enskilda fall som överskrider eller underskrider genomsnittet har inte enligt utskottet någon avgörande relevans. Det råder inte principiell oenighet om det skäliga i att ha en schematisk bestämmelse. Sådana bestämmelser är fullt användbara förutsatt att de inte är diskriminerande. När det gäller diksrimineringsförbudet är det i sista hand avgörande vad EG-domstolen avser med passusen att skatten inte i något fall får överstiga beloppet av den återstående skatt som ingår i värdet av en motsvarande bil som redan registrerats i medlemslandet. 3 Utredningen gjordes på basis av bilpriser i tidskriften Tuulilasi/Turbo nr 3/2006 och gällde begagnade bilar. I oktober fanns det 486 uppgifter om sådana fordon. Genomsnittsprocenten utifrån detta material låg något under 1 (0,988 %). Skillnaden mellan den övre och den nedre gränsen var i genomsnitt 0,35 procentenheter. 4

Finansministeriet har med hänvisning till bl.a. EG-domstolens avgörande C-387/01 (Weigel & Weigel) ansett att en värdebestämning som baserar sig på genomsnittlighet motsvarar faktisk värdeminskning i EG-rättsligt hänseende, förutsatt att fastställandet av värdet är välgrundat och tillämpas på ett objektivt och rättvist sätt. I domen konstateras att en medlemsstat kan fastställa ett schematiskt värde för begagnade fordon. När så sker kan myndigheterna i medlemsstaten stödja sig exempelvis på bilbranschens tidningar, ur vilka man kan läsa ut de genomsnittliga fordonspriserna på den inhemska marknaden eller på bilbranschens förteckningar över det genomsnittliga allmänna värdet. För dessa punkter i domen saknar det betydelse om ett kriterium för ickediskriminering skulle anses förutsätta att också marknadens lägsta pris måste beaktas vid uträkning av värdeminskningen. Ett färskt avgörande från EG-domstolen i de förenade målen C-290/05 och C-333/05 (Nádasdi & Németh) hänvisar till samma genomsnittsbegrepp. Även om dessa fall inte direkt handlar om bilskatt kan man tolka det så att det är möjligt att ha en enda skattesats för importerade begagnade bilar, oberoende av om den så kallade historiska skatten skulle vara en annan. En sådan tolkning vore inte möjlig om villkoret "i något fall" skulle tolkas snävt och bokstavligt. Tjänstebilar vid arbete över gränserna I bilskattelagen beaktas ett flertal situationer där fordon bör kunna användas i trafik i Finland utan skyldighet att betala bilskatt. Det handlar om små avvikelser från huvudregeln enligt vilken bilskatt ska erläggas innan ett fordon registreras eller tas i bruk i Finland. Alla reglerade avvikelser är specialsituationer där en bil används tillfälligt på Finlands territorium. Nu föreslår regeringen att tillfällig skattefri användning utsträcks till att i begränsad grad även gälla i Finland stadigvarande bosatta arbetstagares bruk av tjänstebil som är registrerad utomlands och i arbetstagarens besittning. En förutsättning för skattefri användning är att bilen används mindre i Finland än utomlands. Bedömningen av detta föreslås ske genom mätning i tid utifrån antalet dagar som bilen används i Finland, oberoende av syftet med körningen. Om en bil under en och samma dag används både i Finland och utomlands skall det anses att bilen den dagen används i utlandet. Bakgrunden till ändringsförslaget är en dom mot Finland C-232/02, där EG-domstolen tog ställning till bilskattelagens bestämmelser i förhållande till arbetskraftens fria rörlighet. Propositionen följer nu noggrant den i domen definierade tillåtna gränsen och kan därför anses klanderfri med avseende på EG-rätten. Tillståndsförfarandet. Det föreslås att skattefri användning av ett fordon ska förenas med tillstånd av tullmyndigheten. Ansökan om tillstånd ska inlämnas innan den skattefria användningen inleds. I propositionen anses detta nödvändigt både med tanke på övervakningen och bilanvändarens rättsliga ställning. Enligt finansministeriet kan tillståndsförfarandet i praktiken ligga nära det anmälningsförfarande som för närvarande tillämpas när det gäller att ta i bruk ett utomlands registrerat företagsfordon i Finland. För att få tillståndet måste användaren anmäla bilen hos tullmyndigheterna samt lämna uppgifter om användningen och ägaren. När tullen beviljar tillståndet har den inte möjlighet till annan prövning än den som nämns i lagrummet. Bilanvändaren ska emellertid ges ett överklagbart beslut. De diskussioner som har förts mellan finansministeriet och kommissionen har inte gett vid handen att det föreslagna tillståndsförfarandet skulle vara för tungt eller på ett oskäligt sätt försvåra användningen av bil. Inte heller några andra väsentliga ändrings- eller utvecklingsbehov har framförts under diskussionerna. Konkurrensverket har konstaterat att både rättssäkerheten och tydligheten i myndighetsövervakningen kan anses som tillräckliga grunder för ett tillståndsförfarande, även om det i en marknadsekonomi måste anses lämpligt att ta i bruk olika tillstånd endast av mycket tunga skäl. Konkurrensverket understryker också att tillståndsförfarandet måste vara klart och enkelt i praktiken. 5

Utifrån utredning till utskottet anser det att det föreslagna tillståndsförfarandet är godtagbart och tillräckligt smidigt. Förfarandet är motiverat också med avseende på bilanvändarens rättssäkerhet när man beaktar de stränga påföljderna för användning av skattefri bil i strid med bestämmelserna. Det finns anledning att i praktiken understryka Konkurrensverkets synpunkter på att förfarande bör vara enkelt och klart. När det gäller ringa och oaktsamma fall av underlåtelse bör även proportionalitetsprincipens begränsningar beaktas och vid risk för ett oskäligt avgörande bör lindringsbestämmelsen i 50 i bilskattelagen kunna tillämpas. Revidering av beskattningen Den gällande bilskattelagen är mycket komplicerad eftersom den kommit till genom ett flertal delreformer. Beskattningsgrunderna är inte heller till alla delar helt genomskinliga. Bil- och fordonsbeskattningen saknar dessutom miljöaspekter. Behovet av genomgripande lagstiftningsförbättringar är uppenbar. Även sakkunniga som utskottet har hört har gått på denna linje. Utskottet påpekar att bil- och fordonsbeskattningen måste utvecklas i en enklare och mer genomskinlig riktning. Men en sådan reform förutsätter både omfattande och grundlig beredning samt tillräckligt tydliga politiska beslut om utvecklingens mål och tidtabell. Därförinnan måste emellertid de aktuella problemen lösas. Regeringens förslag bör därför godkännas och lagarna sättas i kraft så snabbt som möjligt. Åtgärdsmotion Utskottet har behandlat åtgärdsmotionen och avstyrker den. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår finansutskottet att lagförslaget godkänns utan ändringar och att åtgärdsmotion AM 62/2005 rd förkastas. Helsingfors den 7 december 2006 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Markku Koski /cent medl. Christina Gestrin /sv Kyösti Karjula /cent Jari Koskinen /saml Pekka Kuosmanen /saml Reijo Laitinen /sd Maija-Liisa Lindqvist /cent Mika Lintilä /cent (delvis) Pekka Nousiainen /cent Tuija Nurmi /saml Pirkko Peltomo /sd Iivo Polvi /vänst (delvis) Sekreterare i delegationen var utskottsråd Maarit Pekkanen. ers. Virpa Puisto /sd (delvis) Markku Rossi /cent Matti Saarinen /sd Kimmo Sasi /saml (delvis) Anni Sinnemäki /gröna (delvis) Irja Tulonen /saml Kari Uotila /vänst Eva Biaudet /sv (delvis) Bjarne Kallis /kd (delvis) Aulis Ranta-Muotio /cent (delvis) Maija Rask /sd Jaana Ylä-Mononen /cent (delvis). 6

RESERVATION Motivering I regeringens proposition (RP 210/2006 rd) föreslås tre ändringar i den gällande bilskattelagen. Enligt min uppfattning är den viktigaste den ändring som gäller beskattningsvärdet på mindre än sex månader gamla begagnade bilar. När bilskattelagen reviderades 2003 tog man in den så kallade sexmånadersregeln som innebär att bilar som var under sex månader gamla beskattades som nya bilar. I praktiken omöjliggjorde bestämmelsen import av begagnade bilar under sex månader eftersom den skatt som uppbars på den bar lika stor som skatten på nya bilar. Eftersom bestämmelsen helt klart stred mot gemenskapsrätten lindrades den 2004, så att bilar under tre månader fortsättningsvis skulle beskattas som nya men bilar över tre månader men under sex månader skulle ges ett beskattningsvärde som fastställdes så att från beskattningsvärdet på en ny bil avdrogs 0,8 procent per bruksmånad. Nu föreslår regeringen igen att sexmånaders regeln ska ruckas. Regeringen föreslår att om beskattningsvärdet på ett fordon, dvs. det allmänna värdet i detaljhandeln, inte kan bestämmas på grund av bristfälliga marknadsuppgifter ska beskattningsvärdet fastställas utifrån en schematisk kalkyl. Enligt denna kalkyl är skatteminskningen en procent per månad av skattens restvärde som beräknats till slutet av den föregående månaden. Enkelt uttryckt är således beskattningsvärdet på en tre månader gammal bil något under tre procent lägre än värdet på en ny bil. Eftersom beskattningsvärdet på en begagnad bil under inga omständigheter får överstiga dess allmänna värde i detaljhandeln, borde minskningsprocenten vara tillräckligt stor. En månatlig minskning på en procent innebär nämligen att en bils genomsnittliga skrotningsålder skulle vara ungefär 38 år. Enligt Bilbranschens informationscentral är den genomsnittliga skrotningsåldern 18 år och därför borde den månatliga minskningsprocenten vara något över två procent. Förslag Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att lagförslaget godkänns i övrigt enligt utskottets betänkande men 11 b med ändringar: Reservationens ändringsförslag 11 b Om beskattningsvärdet för ett begagnat fordon inte kan fastställas på det sätt som avses i 2 mom. på grund av bristfälliga marknadsuppgifter, kan värdet i detaljhandeln i andra hand fastställas på basis av det värde som fastställs utifrån det allmänna värdet i detaljhandeln på ett motsvarande nytt fordon, på så sätt att värdet minskas enligt fordonets ålder med två procent per månad av restvärdet som beräknats till slutet av den föregående månaden. Beroende på modell, kan även ett kalkylerat belopp för värdeminskningen som avviker från detta tillämpas, om det utifrån det statistiska materialet vad gäller marknadsuppgifter finns grund för att avvika från den förmodade värdeminskningen, och om det utifrån de uppgifter som finns till förfogande ändå inte på ett lämpligt sätt kan fastställas ett allmänt värde i detaljhandeln för ett fordon som motsvarar det fordon som skall beskattas. Vid tillämpningen av denna paragraf fastställs ett fordons ålder i hela månader utifrån den tid under vilken fordonet har varit både registrerat och i användning. 7

Helsingfors den 7 december 2006 Bjarne Kallis /kd Jari Koskinen /saml Pekka Kuosmanen /saml Tuija Nurmi /saml Irja Tulonen /saml Iivo Polvi /vänst Kari Uotila /vänst 8