TÄVLINGSREGLEMENTE I Gemensamma bestämmelser IV Fälttävlan

TÄVLINGSREGLEMENTE I Gemensamma bestämmelser IV Fälttävlan Gäller fr o m 1 januari 2012

CODE OF CONDUCT 1. Inom all hästsport är omsorgen om och omvårdnaden av hästen av yttersta vikt. 2. Hästens välbefinnande skall alltid komma i första hand, före krav från uppfödare, tränare, ryttare, ägare, hästhandlare, organisatör, sponsorer, media och funktionärer. 3. Hästens hälsa och välfärd måste garanteras vid all hantering av hästen såväl som vid all veterinär behandling. 4. Högt ställda kvalitetskrav på fodermedel, hygien, hälsa och säkerhet för hästen måste uppfyllas. 5. Tänk på hästens närmiljö. Ventilation, utfodring och vattning måste fungera tillfredsställande. Detta gäller också under transport av hästen. 6. Det är viktigt att ständigt verka för ökad utbildning och ökade kunskaper om hästhållning och träning. 7. För hästens bästa är det viktigt att ryttaren är kompetent och kunnig och dessutom i god fysisk kondition. 8. Hästen är en levande varelse och detta måste beaktas vid all ridning och träning. Metoder som FEI och Svenska Ridsportförbundet anser olämpliga får inte användas. 9. Svenska Ridsportförbundet skall på ett lämpligt sätt kontrollera att medlemmar, ridklubbar och distrikt värnar om hästens välfärd. 10. De nationella och internationella bestämmelser som gäller inom ridsporten beträffande hästens hälsa och välfärd måste följas inte bara under tävlingar utan också under träning. Tävlingsregler och bestämmelser måste ständigt granskas för att säkerställa hästens välbefinnande. Copyright Svenska Ridsportförbundet. Alla Tävlingsreglementen med tillhörande dokument skyddas av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Observera att uppdatering sker kontinuerligt. Information om att ändringar skett publiceras på hemsidan www.ridsport.se och användaren ansvarar själv för att hålla sig informerad om aktuella bestämmelser. 2

TÄVLINGSREGLEMENTE IV Fälttävlan Kapitel 1 INTRODUKTION mom 400 Reglementets användning 1. Allmänna riktlinjer 2. Utformning mom 401 Vad är fälttävlan 1. Allmän beskrivning 2. Tävlingsformer 3. Svårighetsgrader Mom 402 Fälttävlanstävlingars indelning. Officiella svenska fälttävlanstävlingar Mom 403-405 Reservmoment Kapitel 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER mom 406 mom 407 mom 408 mom 409 mom 410 mom 411 mom 412 mom 413-415 Resultatberäkning, bestämning av ordningsföljden Klassernas storlek Startordning Viktbestämmelser Kvalificeringsregler och övriga åldersgränser Force majeur Premier Reservmoment KAPITEL 3 BESTÄMMELSER HUVUDFUNKTIONÄRER mom 416 mom 417 mom 418 mom 419 mom 420 mom 421 mom 422 mom 423 mom 424 mom 425 Teknisk delegat Överdomare Domare Banbyggare Läkare, sjukvårdare Veterinär Säkerhetsansvarig och Säkerhetsledare Controller Regler för SM Ryttarrepresentant Reservmoment 3

KAPITEL 4 INSPEKTION OCH UNDERSÖKNING AV HÄSTARNA mom 426 mom 427-428 Regler Reservmoment KAPITEL 5 RYTTARENS UTRUSTNING OCH KLÄDSEL Mom 429 mom 430 mom 431 mom 432 mom 433-434 Allmänna regler Dressyrprovet Hopprovet Terrängprovet Reservmoment KAPITEL 6 HÄSTENS UTRUSTNING mom 435 mom 436 mom 437 mom 438 mom 439 mom 440-441 Allmänna regler - sadling Allmänna regler - betsling Allmänna regler övrigt Dressyrprovet Terräng- och hopprovet Fig 1a Godkända kandarbett dressyr - häst Fig 1b Godkända tränsbett dressyr - häst Fig 1 c Godkända bett ponny dressyr Fig 2 Tillåtna nosgrimmor träns Tillåtna bett Terräng- och hopprovet ponny se tr III mom 372. Reservmoment KAPITEL 7 ALLMÄNNA REGLER FÖR TÄVLINGSDELTAGARE mom 442 mom 443 mom 444 mom 445-446 Anmälan, tillåtet antal starter, SM-bestämmelser Framridning, Barrering Banornas beträdande Reservmoment KAPITEL 8 ALLMÄNNA REGLER FÖR ARRANGÖREN mom 447 mom 448 mom 449 mom 450 mom 451 mom 452 mom 453 mom 454 Ryttarmeddelande Starttider Visning av terrängprovet Tidtagningssystemet Säkerhetsplan Akutberedskap, ryttare Akutberedskap, hästar Reservmoment 4

KAPITEL 9 DRESSYRPROVET mom 455 Banan mom 456 Bedömning och resultaträkning mom 457 Dressyrprogram i olika klasser mom 458-459 Reservmoment KAPITEL 10 TERRÄNGPROVET mom 460 mom 461 mom 462 mom 463 mom 464 mom 465 mom 466 mom 467 mom 468 mom 469 mom 470 mom 471 mom 472 mom 473 mom 474 mom 475 mom 476-485 Ändamål och allmän beskrivning Hur terrängprovet avgörs-utdelning av straffpoäng Reservmoment Grundprincip för riskhantering Hjälp till ryttaren Märkning av banan Hindren Reservmoment Startmetod, tidtagning Tidsfel i terrängprovet Regler vid övervinnande av hinder 1. Olydnad 2. Fall 3. Raserat, deformerbart-rivningsbart hinder 4. Näraliggande hinder och kombinationer Fig 3 Exempel på regler enl. mom 470 Övriga regler 1. Fel väg 2. Omkullriden hinderflagga 3. Otillåten hjälp 4. Olämpligt uppträdande 5. Upphunnen ryttare 6. Utesluten ryttare Regler för hinderdomare Sammanställning av straffpoäng etc. Måttabell mm. Terrängprovet Häst Måttabell mm. Terrängprovet Ponny Reservmoment 5

KAPITEL 11 HOPPROVET Mom 486 mom 487 mom 488 mom 489 Svårighetsgrad Bansträckning och hinder Fel vid hinder Tidsfel KAPITEL 11 HOPPROVET mom 490 mom 491 mom 492 mom 494-495 Visning av banan Startregler-endagstävling Måttabell mm Hopprovet Reservmoment KAPITEL 12 BESTÄMMELSER OM STILBEDÖMDA TÄVLINGSFORMER mom 496 mom 497 Stilfälttävlan Stilbedömd terrängritt KAPITEL 13 CHAMPIONATSTABELL mom 499 Championatstabell 6

Kapitel 1 INTRODUKTION Mom 400 Reglementets användning 1. Allmänna riktlinjer Detta reglemente innehåller reglerna för all nationell fälttävlan och är ett försök att så långt det är möjligt i detalj fastställa bestämmelserna för allt som kan tänkas inträffa under en tävling. Det är naturligtvis svårt att täcka in allt och det är överdomarens uppgift att i fall som inte omfattas av dessa regler fatta sådana beslut att de är i linje med sportens anda och följer intentionerna i FEI:s reglemente, detta reglemente och TRI Gemensamma bestämmelser. TR IV har företräde framför TR II och III vid avvikelse. 2. Utformning Reglementet omfattar såväl fälttävlan för stor häst som för ponny. Regler som enbart gäller för ponny är märkta med ett P och regler som enbart gäller för stor häst är märkta med ett H. När begreppet häst i allmänna ordalag används i texten avses såväl ponny som häst. Med ryttare avses när det gäller ponnyekipage i tillämpliga delar även målsman, annan vuxen medhjälpare etc. Mom 401 Vad är fälttävlan Fälttävlan är den kompletta tävlingsgrenen inom ridsporten. Grunden för framgångsrikt och för häst och ryttare säkert tävlande läggs genom en tidig intelligent och progressiv utbildning i fälttävlans alla delmoment. 1. Allmän beskrivning Fälttävlan består av följande tre delprov under vilka ryttaren rider samma häst: Dressyrprov Dressyrprovet rids alltid först och har till uppgift att visa att hästen är lösgjord, lydig, lugn, positiv, uppmärksam och i harmoni med sin ryttare. Terrängprov Terrängmomentet utgör det mest spännande, utmanande och mångsidiga prov på förmåga och horsemanship där en korrekt grund för utbildning och ridning belönas. Detta prov fokuserar på ryttares och hästars förmåga att anpassa sig till olika och varierande villkor (väder, terräng, hinder, beslutsamhet, osv.) och genom hoppförmåga, harmoni, ömsesidigt förtroende, lösa de uppgifter de ställs inför samt i allmänhet ge bra bilder via sitt genomförande. Hopprov Hopprovet rids före eller efter terrängprovet. Hopprovet är ett test där ekipaget tävlar under varierande förhållanden över en bana med olika typer av hinder. Här testas hästens kapacitet och lydnad i samspel med ryttarens skicklighet och följsamhet. Rids Hopprovet före terrängprovet är det också ett test för att se om ekipagets kapacitet i hoppning är tillräcklig för att det är lämpligt att starta terrängprovet i klassen i fråga. 7

Rids hopprovet efter terrängprovet har det till uppgift att visa att hästen efter ett krävande terrängprov har bevarat sin villighet, energi och lydighet. 2. Tävlingsformer I det svenska systemet arrangeras tre versioner av fälttävlan: CCN CCN arrangeras i CCN1-3* samt CCNP1-2*. CCN är relaterad till den internationella formen CCI. Delproven rids över tre dagar. CCN fälttävlan är i första hand ämnad för tävlingar av högre dignitet såsom, mästerskap, championat, final i större cuper och dylikt. Det ställs mycket höga krav på arrangemanget. Dressyrprovet rids första dagen. Terrängprovet rids andra dagen och hopprovet rids tredje dagen och då med omvänd startordning. CNC CNC arrangeras i CNC1-3* och CNCP1-2*. CNC är relaterad till den internationella formen CIC. Denna form har till syfte att utbilda hästar och ryttare i fälttävlans tre delprov. Huvudsyftet är att testa ekipagens tekniska skicklighet och utveckla förtroendet mellan häst och ryttare. Samtliga delprov bör ridas samma dag men kan även delas upp på 2 eller i undantagsfall 3 dagar. Det ställs höga krav på arrangemanget. Dressyrprovet rids alltid först, därefter hopprovet och avslutningsvis terrängprov. Centimetersklasser - P60-90, H90-100 Dessa klasser syftar till att vara en tävlingsform som ger en grundutbildning i fälttävlan. Samtliga delprov rids under samma dag. Dressyrprovet rids alltid först, därefter hopprovet och avslutningsvis terrängprovet. Om särskilda omständigheter råder kan centimeterklasser i undantagsfall ridas över två dagar. Då rids dressyr- och hopprov första dagen följt av terrängprovet den andra dagen, eller rids dressyrprov första dagen följt av hopp- och terrängprov andra dagen. 3. Svårighetsgrader I fälttävlan tävlas i olika svårighetsgrader med syfte att ekipagen successivt i utbildande syfte ska möta stegrade svårigheter. För att detta ska uppnås ska strävan vara att en klass svårighetsgrad ska ligga så nära den avsedda som möjligt. Att avsiktligt låta svårigheterna i en klass skilja sig från vad som är normalt är ej tillåtet. Svårighetsgraden för terrängprov visas avseende häst i mom. 474 och avseende ponny i mom. 475 Svårighetsgraden för hopprov visas avseende häst i mom. 492 och avseende ponny i mom. 475 Svårighetsgraden för dressyrprovet utläses i respektive dressyrprogram och finns på SvRF:s hemsida. HÄSTAR H90 Avsedd för häst, ryttare och ekipage som debuterar i fälttävlan. Svårighetsgraden i dressyr-, hopp- och terrängrov är på en grundläggande nivå. 8

I terrängprovet bör stilbedömning ingå vid bestämmande av ordningsföljden. Ingår ej stilbedömning kan klassen ridas som Clear Round. Clear Round innebär godkänt dressyrprov dvs minst 50 % av dressyrprovets maxpoäng, felfritt hopprov samt i terrängprovet felfri och tidsmässigt inom en felmarginal på +/- 15 sekunder från optimaltiden. Klassen får ridas med samma bedömning som i högre klasser. H100 Avsedd för ekipage med erfarenhet av fälttävlan och med framgångsrikt deltagande i H90-klass. Svårigheterna i samtliga delprov är fortfarande på en låg nivå men högre än svårighetsnivån i H90. CNC1*, CCN1* Avsedd för ekipage med mycket erfarenhet av fälttävlan och med framgångsrikt deltagande i 100 klass. Svårigheterna är skärpta i samtliga delprov. Åldersgräns för att starta i H1* se mom 410, Ryttare. CNC2*, CCN2* Avsedd för ekipage med mycket stor erfarenhet av fälttävlan och med mycket framgångsrikt deltagande i CNC1*/CCN1*. Ryttaren måste besitta stor ridskicklighet. Svårigheterna ordentligt skärpta jämfört med tidigare klasser. CNC3*, CCN3* Avsedda för ekipage som mycket framgångsrikt tävlat i CNC2*/CCN2* och med mycket stor ridskicklighet hos ryttaren och hos ekipaget mycket stor erfarenhet av fälttävlans alla delmoment. Svårigheterna i samtliga delprov ligger på mycket hög nivå. PONNY Ponnykategorier (A-, B-, C- eller D-ponny) används inte inom fälttävlan. Indelning av de tävlande görs efter ryttarens ålder. Tävlande inom åldersgruppen upp tom det år man fyller 13 år och åldersgruppen från och med det år man fyller 14 tom det år man fyller 18 utgör varsin avdelning vad avser P60, P70 och P80 och benämns P60-13, P60-18, P70-13, P70-18, P80-13, P80-18. Från och med P90 görs ingen åldersindelning. P60 Avsedd för häst, ryttare och ekipage som debuterar i fälttävlan. Svårighetsgraden i dressyr-, hopp- och terrängrov är på en grundläggande nivå. P70 Avsedd för häst, ryttare och ekipage som debuterar i fälttävlan. Svårighetsgraden i dressyr-, hopp- och terrängrov är på en grundläggande nivå. P80 Avsedd för ekipage med någon erfarenhet i fälttävlan. Svårighetsgraden i dressyrprovet är på en grundläggande nivå för ålderskategorin 14-18år, i kategorin 13 år kan får svårighetsgraden ökas eftersom denna kategorin måste ha ridit P70. Hopprov- och terrängrov är fortfarande på en grundläggande nivå men med hinderhöjder och hinderlängder enligt tabeller. I terrängprovet i klasserna P60-P80 bör stilbedömning ingå vid bestämmande av ordningsföljden. 9

Ingår ej stilbedömning kan klassen ridas som Clear Round. Clear Round innebär godkänt dressyrprov dvs minst 50 % av dressyrprovets maxpoäng, felfritt hopprov samt felfri i terrängprovet och tidsmässigt inom en felmarginal på +/- 15 sekunder. Klasserna P60-P80 får ridas med samma bedömning som i högre klasser. P90 Avsedd för ekipage med god erfarenhet i fälttävlan. Svårigheterna i samtliga delprov är fortfarande på en låg nivå men högre än svårighetsnivån i P80. CNCP1*, CCNP1* Endast avsedd för ekipage med mycket erfarenhet av fälttävlan och med framgångsrikt deltagande i P90-klass. Svårigheterna är skärpta i samtliga delprov. CNCP2*, CCNP2* Endast avsedd för ekipage med mycket stor erfarenhet av fälttävlan och med mycket framgångsrikt deltagande i enstjärniga klasser. Ryttaren måste besitta stor ridskicklighet. Svårigheterna ordentligt skärpta jämfört med tidigare klasser. Tävling för ponny får ej utlysas i svårighet överstigande tvåstjärnig klass. Mom 402 Fälttävlanstävlingars officiella indelning Hästar och ponnyer får inte tävla i samma klass i lokala tävlingar och högre utöver vad som bestäms för överårig ryttare nedan eller där ponny tävlar som häst. Arrangeras tävling/tävlingsklass för häst och ponny samma dag ska ponny och häst hållas helt åtskilda på framridning och framhoppning. Arrangören ansöker om att få ha fälttävlanstävling och fälttävlanskommittén beslutar. Tabeller över klassbeteckninar och typer av fälttävlan: Terränghäst prov Stilbedömd terrängritt Häst Stilbedömd fälttävlan Häst Fälttävlan Häst Typ av tävling TH80 ST80H Högsta nivån för TH90 ST90H SF90H H90 lokaltävling TH100 ST100H SF100H H100 H* H** H*** CNC* CCN* CNC** CCN** CNC*** CCN*** Högsta nivån för Regional tävling Lägsta nivån för Nationell tävling Lägsta nivån för Elit tävling 10

Klassen TH80 är öppen för ponny 4år, TH80-90 är öppen för ponny 5- och 6 år. Stilbedömd terrängritt Ponny Stilbedömd fälttävlan Ponny Fälttävlan Ponny ST60P SF60P P60 ST70P SF70P P70 ST80P SF80P P80 SF90P P* P** P90 CNCP* CCNP* CNCP** CCNP** Typ av tävling Högsta nivån för lokaltävling Högsta nivån för regional tävling Elit eller Nationell tävling Elittävling För att en arrangör ska få arrangera elittävling ska tävlingsplatsen uppfylla krav som bestäms av fälttävlanskommittén till exempel vad gäller tävlingstekniska förhållanden, premier, publikservice och mediakapacitet I elittävling skall som minst ingå CNC3*, CNCP2* och då arrangeras som flerdagars fälttävlan Inbjudningstävling Fälttävlan får ej arrangeras som inbjudningstävling 11

Kapitel 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Mom 406 Resultatberäkning bestämning av ordningsföljd I varje delprov utdelas straffpoäng, vilka adderas och ger den tävlandes totala slutpoäng. En tävlande som uteslutits från något av delproven är utesluten från hela tävlingen. Individuell tävling a Den tävlande med lägsta totala slutpoäng är vinnare. b Vid lika poängsummor avgör följande faktorer i nämnd ordning till dess ekipagen kan skiljas åt: 1. Straffpoängen i terrängprovet 2. Tid närmast optimaltiden i terrängprovet 3. Straffpoängen i hopprovet 4. Bäst (snabbast) tid i hopprovet 5. Dressyrpoängen Om ekipagen ändå ej kan skiljas åt är de likaplacerade. Lagtävlan för lag i LagSM finns särskilda regler som publiceras på hemsidan a. Lag kan bestå av tre eller fyra deltagare, varav de tre bästa ekipagens sammanlagda individuella slutpoäng utgör lagets slutpoäng. b. Vinnare är det lag som har den lägsta slutpoängen. c. Vid lika poängsumma vinner det lag vars tredje medlem har den lägsta slutpoängen. Om lagen då ej kan skiljas åt tillämpas reglerna för individuell tävlan ovan tills dess bästa tredjeplacerade lagmedlem har utsetts. Kan detta ej ske är lagen likaplacerade. Mom 407 Klassernas storlek Om antalet startande i dressyrprovet uppgår till 51 st eller fler vid fälttävlan som arrangeras över en dag måste klassen delas, såvida inte arrangören och överdomaren i samråd med dressyrdomare och berörda ryttare kan avhålla dressyren eller dressyr och hoppning för ett antal ryttare före den egentliga tävlingsdagen dvs så att dressyren rids över två dagar. I det fall enbart dressyren rids dagen före ska dessa ekipage rida sin hoppning på tid på tävlingsdagen som arrangören fastställer. P Åldersgrupperna sammanslås aldrig vid ponnyfälttävlan i P60-P80. Mom 408 Startordning Startordningen i CNC lottas och är densamma under alla delproven, såvida ej annat inte är beslutat enligt nedan. Vid CNC är start i omvänd resultatordning tillåten endast efter beslut i fälttävlanskommittén i samråd med ÖD. Vid CCN rids alltid hopprovet i omvänd resultatordning. b. Tävlande med mer än en häst kan i anmälan ange i vilken ordning hästarna ska starta. Startnummer för sådan tävlande bestämmes av arrangören utan lottning. c. Vid CNC kan startordningen bestämmas av arrangören utan lottning så att det blir mest praktiskt med tanke på resvägar, uppstallning etc. 12

d. Vid lagtävling ska tävlande med två hästar först rida den häst som ingår i laget. Sådan lagmedlem ska starta först i laget. Om omvänd startordning enligt punkt a ovan tillämpas i hopprovet startar sådan lagmedlem sina hästar på rätt plats enligt omvända resultatet. Mom 409 Viktbestämmelser Vikten är alltid fri. Mom 410 Minimikrav vad gäller kvalificering och övriga åldersbestämmelser P För att få starta i fälttävlan ska ponny vara minst 5 år gammal, samt i CNCP1* 6 år. I terränghästprov får 4- åriga ponny starta i TH80. H Häst får starta i H90 klass tidigast det år den fyller 4 år, i H100 eller CNC1* tidigast den fyller 5 år och i CNC2* tidigast det år den fyller 6 år. Ponnyekipage får ej tävla i klass för stora hästar. Dock ges möjlighet för arrangör att tillåta ponny att starta i samband med hästtävling på 90 och 100 klass såsom ponny. Ponny utgör då egen klass (90-klass häst = P90-klass, 100-klass häst = enstjärnig klass ponny). Svårighetsgraden ska dock anpassas att motsvara svårighetsgraden i P90 resp P1* i de olika momenten. Häst ( H och P ) Häst får ej starta mer än ett terrängprov per dag. MINIMIKRAV FÖR TÄVLANDE PÅ OLIKA NIVÅER Ryttare och häst, ekipage P Kvalificeringsreglerna gäller för ekipage, dvs ryttare och ponny tillsammans, dock vid ponnybyte sker nedklassning med en klass i förhållande till den lägsta kvalificeringsnivå ryttare/ponny uppnått i förhållande till varandra (ex om ponny uppnått CNCP2* men ryttare enbart CNCP1* sker nedklassning till P90 klass). H Kvalificeringsreglerna gäller vanligen ej ekipage, dvs ryttare och häst kan kvalificera sig var för sig. För start i alla SM-klasser krävs kvalificering enligt vad Ridsportförbundet anger på hemsidan. Som kvalificerande resultat gäller: Ej mer än 75 straffpoäng i dressyrmomentet (vid stilfälttävlan minst 50% av maxpoängen), felfri vid övervinnande av hinder i terrängprovet, ej mer än 60 sekunders överskridande av optimaltiden i terrängprovet, ej mer än 16 fel på hinder i hopprovet. Resultat från tävling där ryttare erhållit varning resp straff för farlig eller vårdslös ridning eller olämpligt uppträdande i övrigt kan ej åberopas åberopas som kvalificerande. 13

Ponny För att få starta i angiven klass, ska ekipage under kvalificeringsperioden, dvs innevarande och två föregående kalenderår, med kvalificerande resultat ha uppnått nedan angivet kvalificeringskrav Klass Minimum kvalificeringskrav Ålderskategori -13 Ålderskategori 14-18 P60 Grönt kort Grönt kort P70 Grönt kort + fälttävlansmärke Grönt kort + fälttävlansmärke P80 2 x P70 Grönt kort + fälttävlansmärke P90 2 x P80 2 x P80 CNCP1*/CCNP1* CNCP2*/CCNP2* 2 x P90 - med max 20 straffpoäng vardera för hinder i terrängmomentet + 2 x P90 - utan straffpoäng för hinder i terrängmomentet + Godkännande genom auktoriserad fälttävlanstränare av ekipagets tillräckliga kvalifikation för klassen 2 x CNCP1* eller 1 x CNCP1* + 1 x CCNP1* eller 2 x CCNP1* 14

Häst För att få starta i angiven klass, ska ryttare resp. häst under kvalificeringsperioden, dvs innevarande och två föregående kalenderår, med kvalificerande resultat ha uppnått nedan angivet kvalificeringskrav Klass H90 H100 CNC1* CNC2* CNC3* CCN1* CCN2* CCN3* Minimum kvalificeringskrav Grönt kort + fälttävlansmärke 2 x H90 2 x H100 - med max 20 straffpoäng vardera för hinder i terrängmomentet + 2 x H100 - utan straffpoäng för hinder i terrängmomentet + Godkännande genom auktoriserad fälttävlanstränare av ekipagets tillräckliga kvalifikation för klassen 2 x CNC1* eller 1 x CNC1* + 1 x CCN1* eller 2 x CCN1* 2 x CNC2* eller 1 x CNC2* + 1 x CCN2* eller 2 x CCN2* 2 x CNC1* 2x CNC2* + + 1x CCN1* 2x CNC3* + + 1x CCN2* CNC klass kan ersättas av CIC på samma nivå CCN klass kan ersättas av CCI på samma nivå Kvalifikation kan upprätthållas genom uppnående av ett kvalificerande resultat på tävling av samma typ/nivå. Ett sådant resultat upprätthåller kvalificeringen under två påföljande kalenderår efter det år resultatet uppnåtts. Tidigare uppnådd kvalifikation som ej förnyas genom angivet antal uppnådda resultat inom kvalificeringsperioden och som ej upprätthålls enligt föregående stycke faller en nivå för en period av ett kalenderår, och faller därefter om erforderligt antal kvalificerande resultat för respektive typ/ nivå ej uppnås, ytterligare en nivå för ett följande kalenderår osv. Det ska starkt poängteras att ovanstående kvalificeringstabell är ett minimikrav och får inte ses som ett tillräckligt tävlande i en viss klass för att få ställa upp i närmast högre klass. Ryttare ska i varje enskilt fall rådgöra med sin fälttävlanstränare före start på högre nivå. Ryttare som önskar starta internationellt gör intresseanmälan till Svenska Ridsportförbundet. Efter prövning görs sedan anmälan till internationell tävling av förbundet. 15

Ryttare Ryttare på ridhäst respektive ponny, ska före första start i P P70 resp P80 och H 90-klass, ha avlagt godkänt prov för Fälttävlanskortet. Ponnyryttare som övergår till stor häst ska avlägga förnyade godkända prov för Fälttävlanskortet. För att få starta i H1*/P1* ska ryttare/ekipage förutom erforderligt antal kvalificerande resultat ha godkänts av auktoriserad fälttävlanstränare såsom kvalificerade för klassen vilket godkännande ska ha antecknats för ryttare/häst/ekipage i ryttarboken och signerats av fälttävlanstränaren. För att få starta i H1* klass med häst ska ryttaren under innevarande kalenderår uppnå 14 års ålder. Överårig ryttare Överårig ryttare ges möjlighet att rida ungponny (t.o.m. 6 år ) i samband med ponnyklass t.o.m. 80-klass, då i form av clear round och bildar då egen klass. I övrigt äger överårig ryttare ej rätt att starta ponny i ponnyavdelning i fälttävlan. Ryttare får dock från och med det år den fyller 19 år tävla ponny som häst i fälttävlan upp t.o.m. 100-klass. Ponny som startar i ridhästklass ska ha ridhästlicens och betraktas därmed som ridhäst vad avser tävlingsreglementet. Ryttarbok Varje deltagare ska kunna uppvisa Ryttarbok till styrkande av eforderliga prov för Fälttävlansmärke I (from P70 och H 90-klass), fälttävlanstränares godkännande av ryttarens kvalifikation för 1*-ig klass samt kvalificerande resultat Ryttarbok förs av varje ryttare vad gäller kvalifikationer i form av uppnådda resultat, och en bok för varje häst man rider. Det är ryttarens ansvar att ryttarboken är korrekt ifylld. Ryttarboken är på sikt avsedd att ersättas av TDB. Mom 411 Force Majeur Under tävlingen kan inträffa oförutsedda händelser (force majeure) som utan den tävlandes eget förvållande inverkar på resultatet av pågående ritt. Överdomaren äger i sådana fall medge sådana avvikelser från bestämmelserna i TR att den tävlande får möjlighet att på nytt genomföra tävlingen, t.ex. genom förnyad start eller förnyad ritt från och med den plats händelsen inträffade. Fel ådragna före denna händelse belastar alltid ryttaren, men däremot icke fel, som ekipaget ådrager sig på samma sträcka vid eventuell omridning. Om det icke går att ge ryttaren rättelse ska anmälningsavgiften återbetalas till denne. Mom 412 Premier Premier får ej utdelas i H 90-klass. Ponny enligt TR1. 16

Kapitel 3 BESTÄMMELSER HUVUDFUNKTIONÄRER Mom 416 Teknisk delegat a. Förbundsorgan utser Teknisk delegat (TD) för varje tävling. TD:s utgifter bestrids av SvRF. b. Tekniske delegatens uppgifter är att tillse att hela tävlingen avhålls i enlighet med de regler och intentioner som finns i detta reglemente. Arrangör ska redan på tävlingens planeringsstadium samråda med TD. c. Speciellt ska poängteras att TD har ansvaret för terrängbanans utformning så att denna är utbildande, säker och har rätt svårighetsgrad. Innan tävlingen får avhållas ska TD godkänna bansträckning, markunderlag, hindertyper, konstruktioner etc. och har rätt att beordra de förändringar som krävs för detta godkännande. Banbyggare ska redan på planeringsstadiet samråda med TD. Mom 417 Överdomare a. Överdomare för fälttävlan ska finnas på tävlingsplatsen under hela tävlingen, och denne ska ha som enda uppgift ha att vara överdomare. b. Överdomare bör vara den tekniska delegaten. Vid laga förfall för denne ska han utse annan TD eller annan av förbundsorgan auktoriserad fälttävlansöverdomare i sitt ställe att vara överdomare. Överdomaren ansvarar under tävlingen för att arrangemangen är lämpligt utformade och i enlighet med bestämmelserna. c. Kostnaderna för överdomaren bestrides av arrangören. d. Vid större och omfattande arrangemang (fler än tre klasser med terrängprov per dag) ska överdomarens roll fördelas mellan två tekniska delegater eller mellan en TD och en auktoriserad fälttävlansöverdomare där överdomaren har ansvaret som överdomare vad gäller prövning av tävlingsbedömningsfrågor samt att vara domare i terrängprovet medan den ordinarie tekniska delegaten är fortsatt teknisk delegat under tävlingen vad gäller bantekniska och säkerhetsmässiga frågor. Kostnaden för överdomaren bestrides av arrangören. Den tekniska delegaten avgör ifråga om arrangemang ska anses större och omfattande. Mom 418 Domare Dressyrprovet H Får i alla klasser upp t.o.m. CNC2* dömas av enbart en auktoriserad domare medan i CNC3* antalet domare ska vara tre. I CNC2* respektive CNC3* klass måste en av domarna minst vara Medelsvår B-domare. P Alla klasser kan dömas av en auktoriserad domare. Vid EM-kval krävs en domare av lägst S:t Georgs-status. Terrängprovet Domare i terrängprovet är Överdomaren. Hopprovet Dömes av behörig domare med kompetens lägst kat B, oavsett tävlingens status. Vid Stilfälttävlan med stilbedömt hopprov se mom 496 punkt 3.2.1 17

Stilbedömd terrängritt Se mom 497. Mom 419 Banbyggare Hopprovet Banbyggaren för hopprovet ska vara med kompetens auktoriserad lägst kategori C, oavsett tävlingens status. Terrängprovet Banbyggare i terrängprovet ska vara auktoriserad terrängbanbyggare. Om terrängbanan byggs i mycket nära samverkan med tekniske delegaten kan undantag beviljas av förbundsorgan. Banbyggaren eller av överdomaren godkänd ersättare till banbyggaren ska finnas på tävlingsplatsen under terrängprovet ansvarande för ändringar av banan mellan klasser, eventuella reparationer av hinder och mark etc. Mom 420 Läkare, sjukvårdare Läkare eller sjukvårdare ska närvara under hopprov och terrängprov. Beträffande särskild kompetens vad gäller läkare och sjukvårdare under uthållighetsprovet regleras detta i mom 452. Sjuktransportfordon bör finnas under hopprovet och ska finnas under terrängprovet. Se vidare mom 452 ang ambulans. Mom 421 Veterinär Sjuktransportfordon för häst ska finnas under terrängprovet. Av Djurskyddsmyndigheten förordnad tävlingsveterinär ska finnas på plats under terrängprovet och i övrigt i enlighet med SJV:s/ Djurskyddsmyndighetens föreskrifter. Arrangören ska föreslå veterinär på sätt som föreskrivs i anvisningar från SJV/Djurskyddsmyndigheten och Svenska Ridsportförbundet. Mom 422 Säkerhetsansvarig Säkerhetsledare (Controller) Säkerhetsansvarig Tävlingsledningen ska utse en säkerhetsansvarig som genomför planering och ledning av säkerhetsarbetet för hela arrangemanget. Bl.a. ingår ansvaret för att skilja människor och hästar åt, tillse att akutresurser är bokade och att anmälan om arrangemanget är gjort hos närmaste ambulanscentral. Vem som är säkerhetsansvarig ska anges i programmet. Controller säkerhetsledare för terrängmomentet Under terrängprovet ska Controller finnas. Denne får inte ha någon annan uppgift under terrängprovet. Säkerhetsansvarig kan också vara Controller men behöver inte vara det. Controllers uppgift är att ansvara för det säkerhetsmässiga genomförandet av terrängprovet vilket bl.a. innebär kontakt via radio eller visuellt med samtliga hinder samt med start och mål. Kontakt ska även kunna upprättas omgående med start i alla faser. Kontakt ska även kunna upprättas omgående med veterinär, sjukvårdsansvarig, ambulans och hästtransportfordon/djurambulans samt i förekommande fall stoppa och igångsätta tävlingen samt dirigera akutresurser etc. Controllern skall ha genomgått av Svenska Ridsportförbundet anordnad utbildning till controller. I undantagsfall vid lokal- eller regionaltävling kan TD tillsammans med tävlingsledningen utse en lämplig person att tjänstgöra som controller. 18

Mom 423 Regler för Svenskt Mästerskap a. Dressyrprovet bedöms alltid av tre domare. H Varav minst en ska vara S:t Georgdomare eller högre. P Individuellt mästerskap förekommer enbart för kat I varvid samma behörighetskrav för domare gälller som för häst. Vid Lag-SM är det dock tillräckligt med ensamdomare med behörighet enl. mom 418. b. Besiktningskommission består av tävlingsveterinär samt en av Ridsportförbundet godkänd representant för arrangören. c. Banbyggare för hopprovet ska vara lägst kategori B. Mom 424 Ryttarrepresentant Ryttarrepresentant ska utses av tekniska delegaten innan tävlingen att framföra ryttarnas synpunkter vad avser tävlingen till överdomaren. Representanten ska ha god erfarenhet av fälttävlan, vara myndig samt utsedd ur de tävlandes led. Vid ponnytävling eller juniortävling utses ryttarrepresentant som är förälder eller medföljare till i tävlingen ingående deltagare. Representanten ska tillhöra annan förening än den arrangerande. Vid tävlingar för häst bör ryttarrepresentanten delta i den första banvisningen. Påpekande från ryttarrepresentant som gäller terrängbanan skall göras; vid fälttävlan över flera dagar där terrängprovet är sista dagen senast 16:00 dagen före terrängdagen och vid fälttävlan arrangerad över en dag senast 4 timmar före första terrängstart. 19

KAPITEL 4 INSPEKTION OCH UNDERSÖKNING AV HÄSTARNA Mom 426 Regler Centimeter- och CNC-klasser Vid fälttävlan i centimeter- och CNC-klasser ska häst inspekteras och veterinär närvara vid de olika momenten enligt SJV:s anvisningar. CCN 1. Första undersökningen; Denna utföres av tävlingsveterinären då hästarna anländer före uppstallning. Ändamålet är att kontrollera att hästen ej har smittsam sjukdom, har smittfrihetsintyg, vaccinationsintyg samt att i förekommande fall fastställa dess identitet. Denna undersökning är ej obligatorisk, om så ej krävs av arrangör, och kan utföras av annan person än veterinär. 2. Den första inspektionen; Denna sker före dressyrprovet av besiktnings-kommission eller tävlingsveterinär. Hästen visas för hand. Vid besiktningen utesluts häst som bedöms vara i icke tävlingsdugligt skick (hälta, sjukdom eller dålig kondition). 3. Andra undersökningen; Denna sker efter terrängprovet. De kontrollanter eller den veterinär som utses för denna undersökning har ej rätt att utesluta häst. De ska rapportera skadade, halta eller uttröttade hästar till besiktningskommissionen eller tävlingsveterinären. 4. Tredje inspektionen; Denna sker före hopprovet av samma besiktningskommission eller tävlingsveterinär och enligt samma procedur som den första besiktningen. 5. I de tre inspektionerna där häst kan uteslutas kan besiktningskommissionens eller tävlingsveterinärens utslag ej överklagas. Anledningen till uteslutning måste dock delges den tävlande. Veterinär närvaro under de olika proven sker enligt SJV:s bestämmelser Gemensamma regler Under tävlingen har varje medlem av besiktningskommissionen eller överdomaren rätt och skyldighet att utesluta häst som är halt eller ej bedöms kunna fortsätta tävlingen. Beslutet kan ej överklagas. Häst som fallit måste kontrolleras av tävlingsveterinären innan den lämnar tävlingsplatsen. 20

Kapitel 5 RYTTARENS UTRUSTNING OCH KLÄDER Mom 429 Allmän regel Vid all ridning inom tävlingsområdet såväl före, under som efter tävlingen ska av konsumentverket godkänd hjälm bäras. Hakbandet ska vara i funktion. Överträdelse mot regeln medför följande påföljd: H P böter max 1000 kr eller uteslutning/ avstängning. Genom tävlingsledningens försorg kan de tävlandes utrustning och klädsel före start inspekteras varvid ryttare som bryter mot bestämmelserna förvägras start. Utöver vad som sägs vid mom 430 om spö och damasker gäller följande bestämmelser för brott mot reglerna i mom 430-432: Spö och sporrar, hjälm, Medical Card och skyddsväst - uteslutning/avstängning. Övrig klädsel P H böter 100 kr. Nummerlapp Ryttaren ska alltid under terrängprovet bära stor nummerlapp väl synlig såväl framifrån som bakifrån. Vid endagstävling bärs denna även under dressyr och hopprov. Ryttare ska till tävling medföra nummerlappshållare bestående av två plastfickor i format liggande A4 s.k. nummerlappsväst. Arrangören tillhandahåller tryckta nummerlappsark. Underlåtenhet att bära korrekt nummerlapp väl synlig innebär straffbelastning med 20 straffpoäng. Arrangör och överdomare får meddela undantag vad avser tvånget att bära nummerlapp under dressyr- och hopprov. Mom 430 Dressyrprovet Ryttarens klädsel Klädsel ska under tävlingsritten vara: Ridkavaj Ridbyxor Spö och sporrar och övrig klädsel se TR II. I mätning av sporrlängd inkluderas bygeln (från bygelns insida till sporrens yttersta del) H Sporrar är obligatoriska i CNC1* och högre klasser. Maxlängd är 35 mm. P Sporrar är obligatoriska i P90 och högre klasser. Maxlängd 15 mm. Huvudbonad H Utöver vad som sagts i mom 429 gäller att hög hatt eller kubb får bäras i dressyrprov och under framridning till detta i CNC2* och högre klasser. Mom 431 Hopprovet 1. Ryttarens klädsel Klädsel ska under tävlingsritten vara: Ridkavaj Ridbyxor Polotröja eller skjorta med krage. Vid nationella och högre tävlingar krävs slips till skjorta med traditionell krage. Ridstövlar eller jodphursskor med shortchaps utan fransar. 21

2. Ryttarens utrustning Hjälm av godkänd typ med hakbandet i funktion, ska bäras vid all ridning på tävlingsområdet. Om hjälm tappas under ritten skall ekipaget uteslutas. Säkerhetsväst av godkänd typ, ska bäras vid all ridning i samband med hopprovet på tävlingsområdet, av alla ryttare fram till det år ryttaren fyller 19 år. Ryttare som bär säkerhetsväst har möjlighet att rida med endast långärmad tröja eller långärmad skjorta under västen utan att det är att betrakta som oreglementsenlig klädsel. Gäller vid alla typer av tävlingar. Säkerhetsväst får bäras under eller utanpå ridjackan. Militär och polis får rida i uniform med hjälm. Vid dåligt väder får överdomare ge ryttarna rätt att rida i regnrock eller regnställ (dock utan kapuschong eller huva). Överdomaren får även medge att ryttarna tar av ridjackan då vädret ger anledning till det. Sporrar av vilket slag som helst som är så konstruerade att de kan såra eller sarga hästen får inte bäras. Sporrarna ska vara av metall och bäras rätt vända. Sporren får ej vara inåtvinklad. För häst får sporrarna vara max 35 mm. För ponnyryttare ska sporrens hals/utskjutande del vara avrundad och ha en maximal längd av 15 mm mätt från yttersidan av sporrens skänkel. Sporrar är ej obligatoriska. Om ryttaren har spö får längden inte överskrida 75 cm. Bara ett spö får bäras. Spö får inte vara försett med tyngd (eller liknande) i spetsen som kan förstärka dess verkan. Bestämmelserna om spö gäller även vid framridning till hopprovet. Mom 432 Terrängprovet Spö Se moment 431 Sporrar Se moment 431. Trissor är ej tillåtna. Hjälm Se moment 431. Hjälmen bör ej vara beklädd med strävt material såsom sammet eller liknande. En glatt yta bör eftersträvas eventuellt beklädd med tygöverdrag av fälttävlans typ. Stövlar jodphursskor etc Se moment 431 Övrig klädsel Lätt klädsel dvs skjorta eller tröja är tillåten (lång ärm rekommenderas). Säkerhetsväst är obligatorisk. Västen måste vara Level 3, CE-märkt och ha beteckningen EN 13158 (Betas märkningsklassifikation Beta Lila godtas enligt konsumentverket). Automatiskt uppblåsbar säkerhetsväst får användas endast om den bärs tillsammans med annan godkänd säkerhetsväst enligt ovan. Övrigt Ryttarens personliga Medical Card (hälsodeklaration) ska bäras i armbindel väl synligt på vänster arm och vara komplett ifyllt med aktuella uppgifter Långt hår ska vara uppsatt på lämpligt sätt så att nacken är fri. Ansiktssmycken, örhängen och dyl bör ej bäras under terrängprovet till följd av skaderisken. 22

Kap 6 HÄSTENS UTRUSTNING Mom 435 Allmänna regler - sadling Sadel eventuellt med vojlock och försedd med stigbyglar och sadelgjord ska användas. Brösta eller förbygel är tillåten. P Svansrem är tillåten. Mom 436 Allmänna regler - betsling Träns består av huvudlag, nosgrimma och bett. Huvudlag och nosgrimma ska vara tillverkade av enbart läder. Nosgrimma får spännas antingen över eller under bettet eller vara korsad. Se fig 2. Tränstyglar ska vara tillverkade av läder ev. överdragna med gummi eller av textilmaterial ev med släta läderbitar. Bett kan vara tillverkat av gummi, plast, läder eller metall. Metallbett kan vara överdragna med gummi, läder eller plast. H Kandar består av huvudlag, nosgrimma, stång- och bridongbett samt kindkedja. Huvudlag och nosgrimma ska vara tillverkade av enbart läder. Kandar tyglar ska vara tillverkade av enbart läder. Stångbett ska vara med oledat munstycke och fasta eller rörliga skänklar. Underskänkelns längd får ej överstiga 10 cm. Bridongbett ska vara ledat. Bridongringens diameter får ej överstiga 8 cm. Kindkedjan ska vara spänd över betten och vara tillverkad av metall eller läder med eller utan skyddshylsa av gummi och läder. Skumrem får användas. Mom 437 Allmänna regler - övrigt Hjälptyglar av alla slag är förbjudna även under framridning. Dock är martingal med löpande ringar tillåtet under terräng- och hopprov samt under framridning till dessa. Vid longering är inspänningstyglar (även chambon) tilllåtna. Flätning av man och svans samt mönsterrykt på bakdelen är tillåtet. Huva eller blinkers är förbjudna. Insektsskydd och luva är tillåtet i hopprovet i enlighet med TR III samt i terrängprovet. Sådant insektskydd eller luva får ej innebära särskild påverkan av hästens synfält. Nosskydd är ej tillåtet. Damasker, boots och lindor är tillåtna under terräng- och hopprovet. Dessa är förbjudna under dressyrprovet. Att rida på dressyrbanan med sådan utrustning bestraffas som felridning. Det är ej tillåtet att använda andra bett än de som tillåts enligt detta TR på tävlingsområdet. Mom 438 Dressyrprovet Endast sadel av sk. Engelsk typ är tillåten. Dämpande mellanlägg mellan sadel och vojlock är tillåtet. Förgjord, brösta, sadelgjordstunnel och förbygel är tillåtna. Magplatta på sadelgjorden är godkänt i dressyrprovet i P60, P70, P80, P90, H90 och H100. P Svansrem är tillåtet. Betsling är träns. H Betsling är träns. Godkända tränsbett se fig.1a 23

I CNC2* och CNC3* är även kandar tillåtet. Godkända bett se fig.1b P Godkända tränsbett se fig 1c All övrig utrustning som ej är nämnd här är förbjuden och leder till uteslutning. Att rida in på dressyrbanan med damasker etc bestraffas dock som felridning (mom 437) Mom 439 Terräng- och hopprovet Sadling är i princip fri. Stigbygeln måste hänga fritt. Det är inte tillåtet, av säkerhetsskäl, för ryttaren att på något sätt fästa, direkt eller indirekt, någon del av sig själv till hästens utrustning. Blinkers och huva är förbjudna, dock får insektsskydd och luva användas. Alla slags hjälptyglar är förbjudna med undantag för martingal med löpande ringar. Tyglar får endast vara fästa i bettet (-en), eller direkt i huvudlaget. Hackamore och gags (där tyglarna är fästa i nack-eller sidstycket och löper genom betselringarna) är dock tillåtna i hopprovet. Hackamore är i terrängprovet endast tillåtet för H i CNC3* och CNC2* klass. Gags är tillåtna. För unghäst: Skydd enligt TR III i hoppning. TR III:s regler rörande vikt och mått på benskydd är ej tillämpliga i terrängprovet. Fårskinn/plysch eller annan dylik beklädnad på huvudlagets sidstycken får ej användas. I övrigt får beklädnad ej skymma eller begränsa hästens synfält. H Betslingen är i princip fri. 24

Godkända bett för ponny De bett som beskrivs i TR III mom 372 och avbildas där får användas vid fälttävlans hopp- och terrängprov. Betten överensstämmer med av FEI godkända ponnybett för fälttävlan. Inga andra varianter eller kombinationer är tillåtna. Avbildade bett överdragna med gummi eller läder är även godkända. Hackamore får i hopprovet användas till ponnyer över 7 år. Begränsningar se TR III. För ungponnyer (mellan 4-6 år) är endast vanligt tränsbett rakt, två delat, eller tredelat med mittersta länken rund, tränsbett med parerstänger, tränsbett med fasta ringar, och galoppbett tillåtet. Hackamore är ej tillåtet för ponny i terrängprovet i någon klass. Gags är tillåtna. 25

Fig 1a Godkända tränsbett för häst 1. Tredelat tränsbett 2. Tränsbett med rörliga ringar 3. Galoppbett 4. Tvådelat tränsbett med fasta ringar, med eller utan parerstänger 5. Tränsbett med parerstänger 6. Tränsbett med överskänklar 7. Tränsbett i gummi, läder, plast eller stål, ledat eller oledat 8. Hanging cheek snaffle 9. Tredelat tränsbett 10. Tredelat tränsbett 11. Vågigt tränsbett i gummi eller syntetmaterial, med eller utan parerstänger 12. Tränsbett med roterade delar 13. Tränsbett med roterande mittdel 26

Fig 1a Godkända tränsbett för häst 1 7 2 7 3 8 4 9 10 5 11 6 12 13 27

Fig 1b Godkända bett kandar för häst 1. Bridong bett 2. Tredelat bridongbett 3. Bridongbett med fasta ringar 4. Hanging cheek snaffle 5. Stångbett 6. Stångbett 7. Stångbett 8. Stångbett med rörliga skänklar 9. Stångbett med rörliga skänklar 10. Stångbett 11. Kindkedja 12. Skumrem 13. Kindkedjetunnel 14. Kindkedjetunnel 28

Fig 1b Godkända bett kandar för häst 29

Fig 1c Godkända bett ponny dressyr 1. Tredelat tränsbett 2. Tränsbett med rörliga ringar 3. Galoppbett 4. Tvådelat tränsbett med fasta ringar, med eller utan parerstänger 5. Tränsbett med parerstänger 6. Tränsbett med överskänklar 7. Tränsbett i gummi, läder, plast eller stål, ledat eller oledat 8. Hanging cheek snaffle 9. Tredelat tränsbett 10. Tredelat tränsbett 11. Vågigt tränsbett i gummi eller syntetmaterial, med eller utan parerstänger 12. Tränsbett med roterande delar 30

Fig 1c Godkända bett ponny dressyr 31

Fig 2 Tillåtna nosgrimmor i dressyr P H 32

Kapitel 7 ALLMÄNNA REGLER FÖR TÄVLINGSDELTAGARE Mom 442 Anmälan, tillåtet antal starter, SM best. 1. Anmälan och inbetalning av anmälningsavgift enligt TR I samt godkända propositioner. 2. Startanmälan erfordras ej, ej heller startavgift. Ej avanmält ekipage betraktas som startanmält. 3. Avanmälan ska göras av anmält ekipage som ej avser att starta Avanmälan sker endera skriftligen så att meddelandet är arrangören tillhanda senast kl. 20.00 två dagar före tävlingens början eller på annat sätt som arrangören meddelar i meddelande till anmälda ryttare. Akut orsak (efter att avanmälningstiden utgått) till att start ej är möjlig ska omedelbart meddelas arrangören. Återtagande av anmälan kan ske med befriande verkan vad avser avgifter under förutsättning att det kommer arrangören tillhanda senast sju dagar före tävlingens början om annat ej angivits i godkänd proposition. H P Underlåtenhet att korrekt avanmäla bestraffas med straffavgift om 3x anmälningsavgiften. 4. Efteranmälan får göras om arrangören så medger. 5. H Ryttare får i en klass högst starta två hästar såvida inte arrangören kan tillåta annat. P Ryttare får i meeting högst starta två ponnyer. 6. En ryttare får delta med en häst i Svenskt Mästerskap. H Om en ryttare startar flera hästar i klassen räknas den bäst placerade hästen som mästerskapshäst. P Om en ryttare startar flera ponnyer i Svenskt Mästerskap räknas den bäst placerade ponnyn som mästerskapshäst. 7. Till SM ska ryttare vid anmälan ange var kvalificering till aktuell klass skett. Mom 443 Framridning, barrering 1. Framridning får endast ske på områden som anvisats av arrangören. Brott mot regeln innebär varning eller avstängning. 2. De enda övningshinder som de tävlande tillåts hoppa är de som tillhandahålles av arrangören. Dessa hinder får endast hoppas i den riktning som inflaggningen visar. Brott mot regeln innebär varning eller avstängning. 3. All barrering är förbjuden enligt djurskyddslagen. Brott mot detta innebär avstängning. 4. H P Hjälp med framridning av annan ryttare får ske inför terrängritten vid ryttares start med flera hästar dock utan att hästen skolas. P Sådan ridhjälp får endast lämnas av annan person i samma åldersgrupp som ryttaren. Framhoppning är ej tillåtet med annan ryttare än den som tävlar hästen i tävlingen. I dressyr och hoppmomentet gäller i övrigt vad som anges i TR II respektive TR III. 33

Mom 444 Banornas beträdande Terrängprovet 1. Ryttare får ej beträda den färdigställda och av TD godkända terrängbanan förrän denna officiellt har visats. Brott mot regeln innebär varning eller avstängning. Tid för visningen framgår av Meddelande till ryttare. Efter visning av terrängbanan får ryttare till fots vistas på denna. Arrangören kan i samråd med TD tillåta att visning av banan sker uppsuttet i skritt i P60-80 och H 90-klass. 2. Arrangören avgör i samråd med TD i vad mån banan ska vara stängd fram till dess banan godkänts. 3. Det är förbjudet att under tävlingsdagarna rida i tävlingen ingående häst på terrängbanan efter terrängprovet har avslutats. Brott mot regeln innebär avstängning. Dock kan för hästar som ej fullföljt tävlingen av annan anledning än fall kortare träning hållas efter sista prisutdelningen med av förbundet auktoriserad och av klubben utsedd fälttävlanstränare. 4. Tävlande får inte göra någon form av ändring av terrängbanan eller något som har anknytning därtill. Brott mot regeln innebär avstängning. Dressyr & Hopproven Se respektive reglemente, Mom 490, samt arrangörens anvisningar. 34

Kapitel 8 ALLMÄNNA REGLER FÖR ARRANGÖREN Mom 447 Ryttarmeddelande Arrangören ska senast 5 dagar före tävlingen tillhandahålla meddelande till ryttare med all den information som ryttaren behöver inför tävlingen. Startordning och preliminär starttid i dressyren ska anges. Tid för visning av terrängprovet ska anges. Mom 448 Starttider Dressyrprovet Senast dagen före tävlingen ska definitiva starttider fastställas vilka anslås och vilka samma dag kan erhållas per telefon av de tävlande på tid som anges av arrangören. Terrängprovet Vid fälttävlan arrangerad över en dag ska om möjligt fasta starttider anslås i god tid innan provet startar. Lämpligt tidsintervall mellan de tävlande är H i 90, 100 och CNC1* 2-3 min, i CNC2* 3 min och i CNC3* 4 min. P i P70, P80 och P90 och CNCP1* 2-3 min och i CNCP2* 3 min. Vid fälttävlan arrangerad över flera dagar gäller följande: är terrängprovet före hoppningen dagen efter dressyrprovet skall fasta starttider anslås kvällen före terrängprovet rids; är terrängprovet efter banhoppningen skall fasta starttider anslås i god tid innan provet startar. Hopprovet Vid fälttävlan arrangerad över en dag se mom. 491 Startregler. Vid fälttävlan arrangerad över flera dagar skall starten för hopprovet anslås så snart den är fastställd startordningen är om inget annat angetts enligt startlista för dressyrprovet. Tillämpas omvänd startordning skall lista över startordningen anslås. Mom 449 Visning av terrängprovet 1. Terrängprovet visas som regel dagen före tävlingen för alla ryttare samtidigt. Alla banor ska då vara fullständigt utmärkta med flaggor, vändskärmar, numreringar etc. Vid tävling över flera dagar skall första visningen ske senast dagen före dressyrprovet. Vid fälttävlan arrangerad över en dag ska en visning göras minst 5 tim före första terrängstart och minst en visning ske på terrängdagen. 2. Efter visningen får inga ändringar göras på banorna såvida det inte är till följd av påpekande från ryttarrepresentant eller särskilda yttre omständigheter t.ex. vädret gör hinder eller delar av banan ojust eller farlig att rida. I så fall ska bandesigner eller banbyggare i samråd med Teknisk Delegat eller Överdomare göra nödvändiga ändringar t.ex. ändra eller utesluta olämpliga hinder eller delar av banan, förkorta bansträckning, sänka tempon etc. 3. Varje tävlande ska informeras om ändringar i terrängprovet före första terrängstart. Ändringar efter påpekande från ryttarrepresentant skall göras; vid fälttävlan över flera dagar där terrängprovet är sista dagen senast 18:00 dagen före terrängdagen och vid fälttävlan arrangerad över en dag senast 3 timmar före första terrängstart. Ges information om ändringar i terrängbanan på den officiella informationstavlan senast 3 timmar före första terrängstart anses varje tävlande vara informerad. Information senare än 3 timmar före första terrängstart får endast ske vid exceptionella tillfällen och skall då anslås vid startboxen. 35

4. Banskiss ska utdelas till de tävlande. Denna ska innehålla: a. Bansträckningar med angivande av längder, tempon, optimaltider och maxtider. b. Obligatoriska vändskärmar och pliktportar. c. Hinder med nummerbeteckningar. 5. Terrängbanan får visas först sedan den godkänts av Tekniska Delegaten. Terrängprovet ska, för godkännande av tekniske delegaten, vara helt färdig och korrekt inflaggad, numrerat etc senast två dagar före tävlingen. Mom 450 Tidtagningssystemet 1. Eftersom tiden spelar en avgörande roll för tävlingen erfordras ett noggrant och säkert tidtagningssystem. Det åligger arrangören att tillse att tidtagningen sköts av kompetenta personer enligt ett tillförlitligt system med minst 2 separata tidtagningssystem per deltagare. 2. Analoga stoppur eller kronometrar får ej användas utan digitala ur ska användas. 3. Tidtagning behövs vid: start och mål i terrängprovet. Mom 451 Säkerhetsplan Det åligger tävlingsledningen att inför tävlingen med speciellt beaktande av terrängprovet upprätta en säkerhetsplan, minst enligt anvisningar från Ridsportförbundet. (se mom 422 beträffande säkerhetsansvarig och säkerhetsledare, Controller). Mom 452 Akutberedskap, ryttare a. Sjukvårdsansvarig Under terrängprovet ska finnas en sjukvårdsansvarig med lägsta kompetens sjuksköterska inom akutmottagning, intensiv vård eller narkos. Vid klasserna CNCP2*, CNC2* och CNC3* ska den sjukvårdsansvarige vara läkare inom akutmedicinsk verksamhet (helst med ATLS utbildning). Utrustning ska finnas och vara utformad efter den sjukvårdsansvariges förmåga/ kompetens. Den sjukvårdsansvarige ska till sättas i så god tid att denne kan deltaga i planeringen av säkerhetsarbetet. Vem som är sjukvårdsansvarig ska anges i programmet. b. Ambulans Akutambulans med behörig personal ska finnas på plats under terrängprovet. c. Under dressyr och hoppning ska finnas sjukvårdsansvarig enligt bestämmelserna för respektive gren. Mom 453 Akutberedskap, hästar Av Jordbruksverket förordnad tävlingsveterinär ska finnas på plats under terrängprovet och i övrigt i enlighet med SJV:s föreskrifter. Arrangören ska föreslå veterinär på sätt som föreskrivs i anvisningar från SJV och Svenska Ridsportförbundet. Transportfordon för häst ska finnas under terrängprovet. Detta fordon ska kunna nå alla delar av banan. Transportfordonets typ och utrustning bestäms på planeringsstadiet i samråd med tävlingsveterinären. 36