PROJEKT SERVO. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN

Relevanta dokument
PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN

Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG

Robotfotboll med Arduino

Att bygga och programmera en motordriven robot som kan undvika hinder.

Att programmera arduinon

Träff 1 - Introduktion

Ipad i teknikundervisningen

Programmering med Arduino

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Programmering på Arduino/Genuino

Montering av Wisp628.

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus

Experiment med schmittrigger

Vilken skillnad gör det var du placerar det? Prova båda.

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Laboration II Elektronik

Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning.

ATtiny 85. Krympa projekt från Arduino Uno

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektronik och Microbit

Disposition av prototypkort

Roboten. Sida 1 av 11

Konstruera, styra, reglera och programmera en röd tråd F-9

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd

Sphero SPRK+ Appen som används är Sphero Edu. När appen öppnas kommer man till denna bild.

Qucs: Laboration kondensator

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0

Beskrivning elektronikkrets NOT vatten

Arlo Baby Snabbstartguide

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon (besöker skrivsalen)

Lödinstruktion, JoyFi(tm) v1.0

Instruktion Diasonic LED D60BS. Tack för att du valt en Diasonic modell D60BS.

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

ir-detektor. Denna bygganvisning riktar sig till dej som köpt Hemi-konsult s ir-detektor

Programmering av. PADDY mini

Programmeringspalett. Pr o gr a mvar a

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:

Bruksanvisning KABA MAUER 82021

Innehåll. 1 Inledning 3

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

Digitala Projekt(EITF40) - Larm

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Manuell SMARTCD.G

Bluetooth-högtalare ANVÄNDARHANDBOK BTL-60

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Bärbart. Ett ämnesöverskridande arbete i teknik och slöjd i årskurs 9. Genomfördes våren 2017 på Freinetskolan Bild & Form AB i Göteborg.

Digitala projekt - Radiostyrd bil

JUSTONE MANUAL ÅTERFÖRSÄLJARE

LABORATION. Datorteknik Y

RC-kretsar, transienta förlopp

Installationsmanual 501 GPS Tracker

Användarhandbok. Bluetooth-högtalare BTL Innan du använder denna produkt, läs denna

Mät kondensatorns reaktans

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...

Rekonditionering. EPIsafe 2 GSM. Art.nr Programversion x.x.x eller senare. Rev PA1 SE

RollerMouse Free3 Wireless. Användarhandbok

TrendCon 1. utgåvan, S. TrendCon. Instruktionsbok

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Rekonditionering. EPIsafe och EPIsafe 2. Art.nr och Programversion x.x.x eller senare. Rev PB SE

Installationsguide. Kreatel/Motorola VIP1920

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Instruktion Starta upp Simtarget II (Skjutsimulator)

22/02/16. Arduino Introduktion till Arduino. Arduino. Microcontroller - Embedded systems. Historia Organisation - Ekosystem

Micro:bit och servomotorer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

PROPORTIONALVENTIL SERIE REGTRONIC

EV3 Roboten. Sida 1 av 13

Skitigare Boost. Ersätt R4 med en resistor med större värde, sätt exempelvis R4=22k.

Användarmanual. FXIO-Gateway. FXIO-Gateway Användarmanual. INUX AB Katrinedalsg. 3, Borås

Installation av fjärrströmbrytare HE842, HE843 och HE862(2).

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Programmering, dans och loopar

Dustino. Enklare Robotar

Tentamen PC-teknik 5 p

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Undersökning av logiknivåer (V I

MEMOday. Art.nr Rev A SE

PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv

MICRO-START XP-10 BRUKSANVISNING

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

VU 201A Inställningar Waratah

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

I bild 1 har vi satt R7 till 0 Ohm. Bild 1. Med R7=0 får man ett nytt maxläge.

Spolens reaktans och resonanskretsar

Programmering eller Datalogiskt tänkande

Inlämningsuppgift 11e Nätvärksskrivare

Linkx xtour Digital ljudöverföring med klass

Tack för att du köpt vår digitala MP3-spelare. Innan du använder spelaren, läs igenom den här användarhandboken så att du vet hur spelaren fungerar.

Mät resistans med en multimeter

Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.

Transkript:

PROJEKT SERVO

PROJEKT SERVO s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller ett servo och skriva ett program som styr servot. Ett servo är en motor som kan rotera och ställas i olika lägen. Materiel Arduino dator servo kopplingsdäck kondensator 100 µf, elektrolytisk två lysdioder i olika färger två motstånd 220 Ω kopplingssladdar Gör så här 1. Koppla ihop Arduinon med datorn. 2. Koppla samman komponenterna på kopplingsdäcket enligt bilderna nedan. 3. Skriv in programkoden som finns på sidan 3. 4. Prova att din krets och ditt program fungerar som de ska. Elektronik

POWER ANALOG PROJEKT SERVO s 2 9V EXTERNAL POWER USB RESET RESET 3.3V 5V Vin A0 (D14) A1 (D15) A2 (D16) A3 (D17) A4 (D18) A5 (D19) DIGITAL 13 12 ~ 11 ~ 10 9 8 7 ~ 6 ~ 5 4 ~ 3 2 TX 1 RX 0 Beskrivning av elektroniken Servot har tre anslutningar: Kontroll. Är ofta orange. Via denna anslutning kan Arduinon styra till vilket läge servot ska rotera. Läget anges i grader. Servot monteras så att läge 90 grader är rakt fram, vilket innebär att läge 0 grader är åt vänster, och läge 180 grader är åt höger. Strömförsörjning. Är ofta röd och ska kopplas till 5 V på Arduinon. Denna ström driver servot. Signalerna som når servot via Kontroll kan ses som informationen om vilket läge servot ska ta, medan strömförsörjningen driver servots motor att inta detta läge. Jord. Är ofta svart/brun. Servot hanteras av ett så kallat bibliotek (engelska library). I ett bibliotek finns färdigskrivna funktioner som alla program kan använda sig av. Det enda som krävs är att du inkluderar dem i ditt program genom raden #include. Det bibliotek som du ska använda heter Servo. I kretsen ingår en så kallad kondensator. Den fungerar som ett litet uppladdningsbart batteri och genom att det är anslutet på det sätt som bilden visar hålls det alltid laddat. Kondensatorn hjälper till att leverera ström till kretsen när servot roterar, eftersom Arduinons strömförsörjning då riskerar att inte räcka till. Viktigt! Kondensatorns långa ben ska anslutas till 5 V, det korta till jord.

PROJEKT SERVO s 3 Programkod // funktioner för att hantera servot finns i biblioteket Servo #include <Servo.h> // servot är anslutet till port D10 int pinservo = 10; // används för att kommunicera med servot Servo myservo; void setup() { myservo.attach(pinservo); // ställ servot i läge 90 grader myservo.write(90); } void loop() { // ställ servot i läge 0 grader myservo.write(0); // vänta 1000 ms så att servot hinner rotera delay(1000); } // ställ servot i läge 180 grader myservo.write(180); // vänta 1000 ms så att servot hinner rotera delay(1000); Beskrivning av programkoden Raden Servo myservo; låter Arduinon prata med servot genom en variabel kallad myservo. I setup() talar vi om vilken port som servot är anslutet till på Arduinon: myservo.attach(pinservo); Arduinon ber servot att rotera till ett visst läge genom: myservo.write(180); där siffran 180 är vinkelvärdet i grader. Det är viktigt att programmet ger servot tid att rotera. Därför ligger det en delay()-funktion efter rotationen. I setup() roterar programmet servot till utgångsläget 90 grader. I loop() styr programmet servot så att det roterar och ställer sig i läge 0 grader. Sedan väntar programmet en sekund innan det låter servot rotera igen och ställa sig i läge 180 grader.

PROJEKT SERVO s 4 Uppgifter Nu har du kopplat, skrivit kod samt kontrollerat att allt fungerar, och det är dags att börja ändra i koden och kretsen. Detta gör du genom att arbeta med uppgifterna nedan. Tänk på att dokumentera ditt arbete och dina resultat enligt instruktionerna i uppgifterna så att din lärare kan se hur du arbetat och vad du lärt dig. 1. Ändra i programmet så att servot ställer sig i olika lägen. Pröva dig fram. Hur mycket kan servot rotera? Beskriv hur du prövade dig fram, vilka ändringar du gjorde och hur programmet nu fungerar. Använd begreppet myservo.write(). 2. Ändra tiden som programmet ger servot för att rotera. Undersök hur många millisekunder servot behöver för att vrida sig från ett läge till ett annat. Beskriv hur du prövade dig fram, vilka ändringar du gjorde och hur programmet nu fungerar. Använd begreppet delay(). 3. Skapa en loop där servot roterar och ställer sig i 3 4 olika lägen. Beskriv hur du ändrade programmet och hur det nu fungerar. Använd begreppen myservowrite(), loop() och delay(). 4. Koppla in två lysdioder med olika färg till utgångarna 6 och 7. Återgå till ursprungsprogrammet och ändra i det så att den ena lysdioden är tänd när servot är i läge 0 grader, och den andra lysdioden är tänd när servot är i läge 180 grader. Är du osäker på hur du ska styra lysdioderna, gå tillbaka till Projekt Ljus. Beskriv hur du tänkte, hur du skrev om programmet och hur du löste eventuella problem som uppstod under arbetet. Använd begreppen setup(), digitalwrite(), myservo.write() och delay().