Testamentstolkning Joel Samuelsson
civilrätt familjerätt förmögen- hetsrätt
Familjerätt är inte förmögenhetsrätt, men... familjerätt förmögenhetsrätt civilrätt = familjerätt +förmögenhetsrätt dvs.: också familjerätt är civilrätt också i familjerätten definieras de rättsliga positionerna subjektivt dvs. rättigheter och skyldigheter etableras genom enskildas rättshandlingar vilket hänger samman med att också familjerätten handlar om pengar (Se till rättsverkningarna i ÄktB, ÄB och t.o.m. i FB!)
Även familjerätten viker för dispositionsfriheten Där den gör sig gällande går rättens gräns. dispositionsfrihet
Dispositionsfriheten lurar överallt Familjerätten är full av hål äktenskapsförord gåvor till makar och test. förordn. till förmån för makar m. förbehåll om ee frågan om dold samäganderätt gåvor och avtal mellan makar och sambor testamenten förskott på arv förmånstagarförordnaden det förstärkta laglottsskyddet efterarv på testamentslotter barns rättshandlingsförmåga (t.ex. vårdnadshavares samtycke som villkor för giltighet)
Men det är inte ett praktiskt problem Text Säljaren överlåter härmed fastigheten Kråkslottet 5 i Småstads kommun till köparen för en köpeskilling av 1 miljon (1 000 000 ) kr. 1 Tillträdesdag är 2010-01- 01. 2 Köpeskillingens erläggande: Köpeskillingen betalas genom att köparen från och med Tillträdesdagen övertar betalningsansvaret för följande lån: Småstadsbanken, 123456-678 med pantbrev betalar på kontraktsdagen 100 000 kr och på tillträdesdagensmåstad 2009-12- 13 Köpare: Agaton Sax Bed a Bengtsson uttryck tolkning innebörd/ avsikt givet (objektivt) icke givet (subjektivt)
7
8
1,5 Mkr Leo Julia? A B C Mattias gåvor 500 Testamente: Kvarlåtenskapen skall fördelas lika mellan A, B, C och Mattias
fakta rättsregler gåvorna till M förskottsproblematik (6 kap ÄB) samspelet? tveksamheten avseende faderskapet faderskapstalan (FB)
Har A, B och C eller Mattias rätt att föra en negativ faderskapstalan? NEJ JA Skall talan bifallas? JA Mattias är inte bröstarvinge NEJ presumtion mot avräkning Mattias är bröstarvinge presumtion för avräkning fördelning enligt testamentet: A, B, C och Mattias tar 375 var. avräkning för förskott: A, B och C tar 500 var.
Kuggfråga: Är Mattias bröstarvinge eller annan arvinge? 6:1 st 1 p 1 Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständig- heterna måste antas ha varit avsett. 6:1 st 1 p 2 Är mottagaren en annan arvinge, skall avräkning ske endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs.
En rättstillämpnings- fråga? förskott på arvslott regel analogi??? förskott på testamentslott 13
Å ena sidan: Brattström & Singer: [6:1] innebär att gåvornas värde skall läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arv och testamentslotter. Å andra sidan: 12:1 ÄB Är genom testamente förordnat att egendom, som tillkommer efterlevande make såsom arvinge eller universell testamentstagare, skall, sedan makens rätt upphört, tillfalla annan, äger vad i 3 kap. är stadgat motsvarande tillämpning, såvitt ej annat följer av testamentet.
gåva gåva jfr arvsordningen testamente Att säga om en gåva att den utgör ett förskott är att säga att givaren genom gåvan undandragit 3M egendom. Men på vad vilar 3M:s rätt?
Hur är det med logiken? 6:1 st 1 ger uttryck för en hierarki 1) bröstarvingar 2) andra arvingar (dvs. arvsordningen) Lagstiftaren antar att arvlåtaren vill skydda bröstarvingarnas rätt. Men: Ett testamente innebär ju per definition att man medvetet avviker från arvsordningen.
Jfr prop 1986/87:1 s 240: När det gäller förskott till bröstarvinge finns det således en presumtion för att arvlåtaren avsett att gåvan skall inräknas i arvslotten. Presumtionen kan brytas t.ex. genom en föreskrift i testamente
Tillämpar vi 6:1 st 1 analogt på beräkningen av testamentslotter......så får vi följande distinktion: 6:1 st 1 p 1: Testamentstagare som är bröstarvingar 6:1 st 1 p 2: Testamentstagare som inte är bröstarvingar Vilken relevans har denna distinktion för den praktiska beräkningen av testamentslotternas storlek? Det är knappast givet...
Till det individuella fallet Spelar det roll för Leo vilka som är hans bröstarvingar? Se till effekterna, sök motivet: Varför testamenterar Leo som han gör? (Varför låter han inte arvsordningen gälla?) Några möjligheter: a) Rättsvillfarelse. b) Leo tror att Mattias är bröstarvinge. Testamentet får (möjligen) endast effekten att presumtionen i ÄB 6:1 st 1 p 1 bryts. Det betyder då: D ska ha en full lott, trots gåvorna. MEN: Här föreligger en möjlig motivvillfarelse!!! c) Leo tror att Mattias inte är bröstarvinge. Testamentet likställer honom i praktiken med A, B och C. Det betyder då: Mattias ska behandlas som min son, trots att han inte är det. Kanske mindre klart vad detta innebär för förskottsfrågan.
Tolkning är konstruktion Vi konstruerar en berättelse som gör rättshandlingen begriplig Ska gåvorna till Mattias avräknas som förskott? Det beror slutligen på vilken redogörelse för Leos motiv som vi finner mest övertygande. DETTA är vad tolkning handlar om.
Tolkningsdata?
Frågestruktur Hur skall kvarlåtenskapen fördelas? I enlighet med testamentet (om det är formenligt och giltigt även om Leo inte ärver ryms hans andel i den disponibla kvoten). Hur ska testamentet förstås? förskotts- problematiken Hur ska gåvorna till Leo förstås?
Sammanfattning Poängen med avseende på 6:1 st 1 och testamentslotter a) Omdömet att en gåva är ett förskott gäller givarens avsikt (se lydelsen 6:1 st 1), men testamenten är också ett uttryck för avsikten, samma persons avsikt. b) När vi har att göra med testamenten måste vi alltså ställa två viljeförklaringar i relation till varandra (en tolkningsuppgift). c) Är gåvan att förstå som ett förskott i förhållande till det testamentariska förordnandet? d) T ex är det tidsmässiga sambandet rättshandlingarna emellan av betydelse för förståelsen.
Test... gåva testamente? t 1998 2010 (Och om vi ville konstruera ett fall som ligger så nära situationen i 6:1 som möjligt...?)
Sånt man säger Vad är det man brukar säga om testamentstolkning? - den kompliceras av det faktum att avgivaren är avliden - det finns lagregler om testamentstolkning - den är subjektiv Grundar en föreställning om att testamentstolkning är speciellt
Viljan och döden När tolkningsfrågan uppstår är viljans bärare bokstavligen ur världen Testamente Bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, blal, bla, bla Testator skifte t
Eftersom frågan om hur det i testamentet till uttryck komna skall förstås vanligtvis inte kommer upp förrän efter testators död, kan hans rätta mening ofta vara svår att med önskvärd säkerhet fastställa. Utgångsläget måste ju vara att söka utleta testators vilja G. Walin
Testaments- tolkningen handlar inte om att försöka knyta samman insamlade uppgifter om testators vilja och uppfattningar om kvarlåtenskapen, å ena sidan, och testamentstexten, å den andra. TEXT vilja
Viljan bor i uttrycket Vi söker den avsikt som kommer till uttryck i texten, vid testamentstolkning såväl som vid all annan tolkning. TEXT vilja vilja = innebörd
Den relevanta kontextens omfång Det som skiljer tolkning av lag från tolkning av testamente från tolkning av avtal text kontext irrelevanta omständigheter I detta hänseende olika frågor: a) Vad ville testator/testatrix? b) Vad ville parterna? c) Vad ville lagstiftaren?
biblioteket? I ett testamente? A I ett avtal? A och B I lag? Svenska staten
Texten har bara betydelse i kontexten I testamentsrätten är den för tolkningen relevanta kontexten identisk med en persons förståelsehorisont. För den som förstår det upplöses spänningen mellan text och vilja. Prövosten: NJA 1991 s 152 Det mest centrala fallet rörande frågan om tolkning och formkrav [ ] det exempel där den subjektiva tolkningen drivits längst, och därmed kravet på tolkningens anknytning till förordnandet ställts på sin spets. Viola Boström
NJA 1991 s 152 Testamente Sven s Svea Sven s Svea SveaU Bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, blal, bla, bla Testator SvenU skifte t 40- tal 50- tal 1977 1986
kontext text donera Svea Om Svea död hennes syskon irrelevanta omständigheter
NJA 1991 s 152 HD:s domskäl Allmänt gäller att ett testamente skall tolkas på det sätt som kan antas överensstämma med testators vilja, även om en sådan tolkning inte följer av själva ordalagen i testamentet (11 kap 1 ÄB). Av testamentets formbundenhet följer emellertid att tolkningen måste vara anknuten till testamentet; en tolkning helt oberoende av eller i strid med vad testator uttryckligen förordnat i testamentet godtas inte. [Men vad har testator förordnat?] I det nu aktuella fallet har testator i samband med upprättandet av testamentet gjort uttalanden om att fastigheten skulle tillfalla Svea N:s släktingar, om hon hade avlidit. Det saknas anledning att i ett sådant läge inte lägga uttalandena till grund för en tolkning av testamentet.
Till jämförelse: NJA 1942 s 265 A: Allt till B Testamente A: Allt till B:s syster och svåger Handling Bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, blal, bla, bla Testator Strykning + ny text: Allt till systern Bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, blal, bla, bla Testator BU Svågern gifter om sig AU skifte t 1933 1935 1939
kontext text Allt till B Allt till B:s syster och svåger irrelevanta omständigheter Allt till systern
Vad som krävs är en objektiv tolkning av föreliggande omständigheter. Endast så kan rättshandlingen förstås som ett uttryck för ett rättssubjekts avsikter. Vi får inte göra våld på texten t ex genom att rida på ordalagen. Det gäller alla rättshandlingar. Och så kan man förstå ÄB 11:1: som uttryck för ett krav på objektivitet. Den verkliga viljan, dvs den som faktiskt kommer till uttryck i texten = uttolkaren måste vara objektiv.
Men testaments- tolkningen är ju subjektiv!? testaments- tolkning avtals- tolkning subjektiv objektiv
Ideologi! civilrätt familjerätt förmögenhetsrätt familj (privat) testaments- tolkning marknad (offentligt) avtals- tolkning subjektivt objektivt omsättnings- intresse omsättnings- intresse
Förklaringsmisstag som nyckel Egentligen: Samma regel två olika fall 32 1 st AvtL Den, som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg eller bort inse misstaget. ÄB 11:1 st 2 Har testamente genom felskrivning eller eljest till följd av misstag fått annat innehåll än testator åsyftat, skall det likväl verkställas, såvitt rätta meningen kan utrönas.
Text som text. 43