Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Registrering och godkännande Ersätter: 2013-11-29
Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Syftet med vägledningen... 4 2 Livsmedelsföretag... 5 2.1 Begreppet livsmedelsföretag... 5 2.2 Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation... 6 2.2.1 Kontinuitet... 6 2.2.2 Organisation... 7 3 Primärproduktion... 9 3.1 Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen... 9 4 Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led... 10 5 Livsmedelsföretagare... 13 5.1 Fysiska och juridiska personer... 13 6 Livsmedelsanläggning... 14 7 Allmänt om registrering och godkännande... 17 7.1 Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive anmälan... 18 7.2 Betydande ändring... 18 7.3 Ägarbyte och nedläggning av anläggningar... 19 8 Registrering av anläggningar... 20 8.1 Anmälan och beslut om registrering... 21 8.2 Underrättelse om beslut... 23 8.3 Påbörjande av verksamhet... 23 8.4 Betydande ändring av registrerade anläggningar... 23 8.5 Åtgärder vid bristande efterlevnad... 24 8.6 Avregistrering av en anläggning... 24 9 Godkännande och flytt av kontrollansvar mellan myndigheter... 25 9.1 Fördelning av kontrollansvar mellan kommunala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket... 25 9.2 Ändring av verksamheten... 26 9.3 Ägarbyte... 27 9.4 Styckning... 28 9.5 Vilthanteringsanläggning... 30 10 Gränsdragningar mellan godkännande och registrering... 31 10.1 Gränsdragningar mellan 852 och 853 anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung... 31 10.2 Anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung för vilka det inte har fastställts särskilda krav... 35 11 Kommentarer om vissa verksamheter... 36 11.1 Lagring av spannmål hos producenten... 36 11.2 Primärproduktion för användning inom privathushåll... 36 11.3 Matlagning i det privata hushållet... 36 11.4 Mobila lokaler... 36 11.5 Transportföretag inom livsmedelskedjan... 37 11.6 Matmäklare, importörer och liknande verksamhet... 37 11.7 Återtag av kött med försäljning direkt till konsument på gården... 38 11.8 Konkursbo... 38
11.9 Hemtjänst och dagbarnvårdare... 38 11.10 Automater... 39 11.11 Tillverkning av snus och tuggtobak... 39 11.12 Dricksvatten- och gemensamhetsanläggningar... 39 11.13 E-handel... 41 11.14 Församlingshem, bygdegårdar och liknande... 41
1 Inledning 1.1 Syftet med vägledningen Livsmedelsverket vill med denna vägledning ge råd och stöd åt de myndigheter som prövar ärenden rörande godkännande och registrering. Vägledningen kan även ge stöd åt andra intressenter. Målsättningen är att på ett samlat ställe tillhandahålla information om regelverk och ansvarsfördelning. Vägledningens syfte är även att bidra till en likvärdig tillämpning av lagstiftningen. Vägledningar är inte rättsligt bindande, utan är exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp vid tolkning och tillämpning av lagstiftningen. Vägledningen utesluter inte andra handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med lagstiftningen. Tolkning av EU-rätt kan slutgiltigt endast göras av EU-domstolen. Svenska domstolars avgöranden är endast vägledande när det gäller nationella regler. I första hand är det Högsta förvaltningsdomstolens och Högsta domstolens avgöranden som är styrande, men även i vissa fall domar i lägre instanser. Eftersom denna vägledning är av övergripande karaktär kompletteras den av en rad andra vägledningar. Hänvisningar till dessa görs i texten. Ersätter: 2013-11-29 Vägledning om godkännande och registrering 4
2 Livsmedelsföretag Livsmedelslagstiftningen innehåller flera viktiga definitioner och begrepp som är centrala i frågan om godkännande och registrering. I detta avsnitt tas några av dessa definitioner och begrepp upp och förklaras lite mer ingående. 2.1 Begreppet livsmedelsföretag Livsmedelsföretag definieras som varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i livsmedelskedjan 1. Begreppet företag i livsmedelslagstiftningen används fristående från annan lagstiftning. Företag behöver således inte ha samma innebörd i livsmedelslagstiftningen som i annan lagstiftning, t.ex. i skattelagstiftningen. En kontrollmyndighet kan därför bedöma att ett företag som är registrerat som livsmedelsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket ändå inte har sådan kontinuitet eller grad av organisation att verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt livsmedelslagstiftningen. Se nedan under bl.a. 2.2. En privatperson som bereder livsmedel i sin privata bostad för regelbunden försäljning till allmänheten, kan bedömas vara ett livsmedelsföretag, även om det inte finns en sådan registrering hos Bolagsverket eller Skatteverket. Även företag som transporterar livsmedel inryms i definitionen, liksom företag där man aldrig kommer i direkt kontakt med de livsmedel som säljs, t.ex. matmäklare. Verksamheter som inte betraktas som försäljning kan ändå omfattas av definitionen livsmedelsföretag. Exempel på detta är när livsmedel skänks bort till allmänheten i reklamsammanhang, utlottning av mat eller smakprovning. Därför används begreppet utsläppande på marknaden 2. På samma sätt kan en verksamhet med uppfödning av livsmedelsproducerande djur betraktas som livsmedelsföretag om syftet med uppfödningen är att t.ex. köttet, mjölken eller äggen kommer att ingå i livsmedelskedjan. Aktiviteter för privat konsumtion omfattas inte av lagstiftningen. I definitionen av livsmedelsföretag anges som med eller utan vinstsyfte. Det innebär att även en ideell organisation kan vara ett livsmedelsföretag. 1 Artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav på livsmedelslagstiftning m.m. 2 Se artikel 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002 5
2.2 Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation Av beaktandesatserna i hygienförordningen framgår att ett företag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation 3. Uppfyller en verksamhet inte kraven på viss kontinuitet och en viss grad av organisation avseende sin livsmedelsverksamhet är det inte heller ett livsmedelsföretag. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. bilverkstaden som ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina kunder, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull blir ett livsmedelsföretag. Observera att ett livsmedelsföretag som redan har en anläggning godkänd eller registrerad och som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurangägare som vid en festival även vill sätta upp ett restaurangtält, driver även den extra verksamheten inom ramen för sin verksamhet som livsmedelsföretagare. Kommissionen ger i sin vägledning till hygienförordningen exempel på verksamheter som inte omfattas av kraven i unionens hygienregler 4. Där nämns privatpersoner som ibland och i liten skala hanterar, bereder, förvarar eller serverar livsmedel. Sådana personer ska inte omfattas av reglerna eftersom de inte kan anses vara livsmedelsföretag. Livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett redan befintligt livsmedelsföretag omfattas dock inte av detta undantag eftersom all livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett livsmedelsföretag omfattas av unionsreglerna. 2.2.1 Kontinuitet Med viss kontinuitet avses en viss regelbundenhet och att det alltså inte är fråga om en tillfällig verksamhet. Kontinuitetsbegreppet är inte närmare definierat i lagstiftningen varför varje myndighet måste göra egna bedömningar från fall till fall om en viss verksamhet bedrivs med viss kontinuitet eller inte. Att något sker med viss kontinuitet innebär att det sker obrutet och/eller sammanhängande. Verksamhet som bedrivs med vissa avbrott, men ändå är återkommande, kan anses vara kontinuerlig. 3 Se beaktandesats 9 i Europaparlamentets och rådets nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien 4 Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 6
Generella riktlinjer för hur kriteriet viss kontinuitet bör bedömas: Om verksamheten sker sammanhängande bör kontinuitetsbegreppet vara uppfyllt efter tre till fyra dagar. Kontinuitetsbegreppet kan också anses vara uppfullt om livsmedel återkommande släpps ut på marknaden en till två dagar en gång i månaden, eller oftare. Den tid som verksamheten pågår omfattar inte bara själva saluhållandet, t.ex. servering eller försäljning, utan även vissa förberedelser som lagerhållning/förvaring och eventuell beredning om detta utförs av samma verksamhetsutövare. Om en verksamhet t.ex. lagerhåller livsmedel mer eller mindre permanent för att släppa ut dem på marknaden senare, bör detta bedömas som att en viss kontinuitet föreligger, även om själva försäljningen inte sker oftare än ett par gånger om året. Säsongsverksamheter, t.ex. glassbarer, kräftfiske eller bärplockning som bedrivs kontinuerligt under en begränsad period, kan uppfylla kriteriet för viss kontinuitet. Verksamhet som en privatperson bedriver vid enstaka tillfällen kan däremot inte anses uppfylla kriteriet viss kontinuitet, t.ex. korvförsäljning vid en midsommarfest eller en julmarknad på en skola, även om dessa återkommer årligen. Verksamhet som bedrivs med viss kontinuitet men på ett flertal skilda platser i landet, t.ex. marknadsförsäljning, är åtminstone från kontinuitetssynpunkt ett livsmedelsföretag. Kontrollmyndigheten måste utgå omständigheterna i varje enskilt fall och göra en bedömning om kontinuitetsbegreppet är uppfyllt. Det är i slutändan kontrollmyndigheten som gör gränsdragningen utifrån en helhetsbedömning. 2.2.2 Organisation Graden av organisation kan påverkas bl.a. av vilken typ av livsmedel som hanteras i verksamheten, om den riktar sig till känsliga konsumentgrupper samt vilken omfattning verksamheten har. Följande kriterier bör tas med i bedömningen av om en verksamhet har en viss organisation eller inte: 1 Hanteringens art och omfattning: hänsyn behöver tas till de hygieniska risker som verksamheten medför. Verksamheter som hanterar livsmedel som förknippas med låga risker kräver ofta låg grad av organisation. En komplex verksamhet som hanterar ett större utbud av livsmedel samt livsmedel som förknippas med hög risk kräver mer av den som är ansvarig. Följden blir att det oftast krävs mer organisation. 7
När livsmedel hanteras vid större tillställningar som riktar sig till allmänheten krävs mer organisation än om hanteringen sker i begränsad omfattning för en mindre krets av konsumenter. 2 Känsliga konsumentgrupper: om livsmedel hanteras och erbjuds till känsliga konsumentgrupper kan det bidra till att organisationskriteriet uppfylls snabbare eftersom kraven ökar på utövaren och därmed också behovet av ett mer organiserat arbete (organisation). Till känsliga konsumentgrupper räknas bl.a. barn under 5 år, personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. patienter på sjukhus, personer boende i äldreboenden, gravida) samt personer med livsmedelsrelaterad allergi eller annan överkänslighet mot livsmedel. 3 Det finns en ordnad verksamhet: t.ex. att vissa utrymmen iordningställts. Om verksamheten bedrivs i särskilt iordningsställda utrymmen, lokaler eller motsvarande används bör även kravet på viss grad av organisation vara uppfyllt. 4 Antal personer sysselsatta i verksamheten: om flera personer hålls sysselsatta med livsmedelshanteringen så bör kriteriet viss grad av organisation också anses vara uppfyllt. Eventuella anställningsförhållanden är inte av betydelse. Om flera personer deltar i verksamheten så ställer det bl.a. större krav på styrning och ledarskap varför också förutsättningarna för viss grad av organisation lättare uppfylls. För mer information om primärproduktionen, se avsnitt 3 och 4. 8
3 Primärproduktion 3.1 Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen För verksamheter i primärproduktionen är kontinuitetskriteriet i regel uppfyllt, t.ex. vid uppfödning av livsmedelsproducerande djur, mjölk- och äggproduktion, biodling, odling av vegetabilier eller regelbundet upptag av musslor. Graden av organisation kan däremot variera beroende av t.ex. vilket djurslag som hålls, produktionssystem och antalet djur, vilken primärprodukt som produceras, produktionsvolym och antal sysselsatta i verksamheten. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. en person som håller några får eller getter för sommarbete, en djurägare som föder upp ett fåtal djur för slakt och konsumtion utanför det egna hushållet, en person som har en liten fiskodling eller kräftodling eller en äggproducent som håller ett begränsat antal höns eller vaktlar för äggproduktion, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull kan betraktas som ett livsmedelsföretag. På samma sätt kan t.ex. fiske av vildfångad fisk eller upptag av musslor (ej odlade) ske regelbundet men i en sådan begränsad omfattning att verksamheten inte betraktas som livsmedelsföretag. Vid mjölkproduktion bedöms organisationskriteriet alltid vara uppfyllt eftersom verksamheten bl.a. ställer krav på mjölkningsutrustningen, kylning av mjölken och mikrobiologiska kriterier för den obehandlade mjölken, förutsatt att mjölken levereras utanför producentens eget hushåll. Denna vägledning kan komma att kompletteras med ytterligare vägledning avseende primärproduktionen. Beträffande biodling och jakt finns närmare vägledning om registrering i vägledningarna om honung och producenters leveranser av små mängder honung respektive jägares direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt. Se även bilaga 2 för exempel. 9
4 Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led Gränsdragningen mellan primärproduktion och senare led i livsmedelskedjan inverkar på om länsstyrelse eller kommunal nämnd är behörig myndighet. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra om den behöriga myndigheten är länsstyrelsen eller kommunal nämnd. Produkter på primärproduktionsnivå är ofta föremål för behandling som t.ex. leder till en bättre presentation av dem. Exempel på detta är tvättning, ansning och sortering av frukt och grönsaker, torkning av spannmål på gården, slakt och rensning av fisk eller nedläggning och urtagning av vilt. Dessa åtgärder ses som normala rutinåtgärder på primärproduktionsnivå. Bearbetning av produkter på gården, till exempel vid tillverkning av ost, framställning av juice av frukt, tillverkning av saft eller sylt, tillverkning av produkter där honung ingår som en ingrediens och rökning av fisk hör inte till de verksamheter som hör till primärproduktionen. Sådana verksamheter omfattas därför av kraven på livsmedelshygien i hygienförordningen 5. När det gäller livsmedel av animaliskt ursprung ska de särskilda bestämmelserna i förordningen om animaliska livsmedel också följas. Vissa gårdar bedriver verksamheter som omfattar både primärproduktion och annan beredning eller bearbetning av livsmedel. I de flesta fall är avgränsningen mellan primärproduktion och produktion i senare led tydlig, t.ex. mellan mjölkproduktion och gårdsmejeri, odling och gårdsbutik eller kvarn. Odling av växtprodukter, uppfödning av livsmedelsproducerande djur eller produktion av t.ex. mjölk och ägg betraktas som primärproduktion och ska registreras hos länsstyrelsen om kriterierna för livsmedelsföretag är uppfyllda. Problem med gränsdragning mellan primärproduktion och ledet efter primärproduktionen kan uppstå om den huvudsakliga verksamheten inom primärproduktionen har inslag av bearbetning eller omvänt att en livsmedelsanläggning har inslag av verksamhet på primärproduktionsnivå. Det bör framgå av registreringsbeslutet både vilka aktiviteter verksamheten innefattar och omfattningen av de olika aktiviteterna. Ändras verksamhetens inriktning eller omfattning kan ett nytt beslut om kontrollansvar behöva fattas och ny riskklassificering behöva göras. 5 Se bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 10
Exempel 1 En grönsaksodling med tillhörande grönsakspackeri där både egenproducerade grönsaker och inköpta grönsaker förpackas. Verksamheten omfattar två anläggningar. Odlingen ska vara registrerad hos länsstyrelsen. Grönsakspackeriet ska vara registrerat hos kommunal kontrollmyndighet eftersom företagaren hanterar både egenproducerade primärprodukter och inköpta primärprodukter. Den sammantagna verksamheten i packeriet omfattas därmed inte av primärproduktionsbegreppet. I fråga om produkter av vegetabiliskt ursprung, fiskeriprodukter och vilt ska hygienförordningen tillämpas vid transportverksamhet från produktionsplatsen till en anläggning, förutsatt att det är producenten själv som utför transporten och den enbart omfattar egenproducerade primärprodukter vars natur inte väsentligt har ändrats 6. Exempel 2 Spannmål transporteras till en platta för samling, omlastning och vidare transport till en siloanläggning eller kvarn. Vid plattan sker ingen bearbetning av spannmålen. Verksamheten kan därför anses omfattas av begreppet transportverksamhet inom primärproduktionen. Spannmålsplattor används i regel bara kortvarigt vid enstaka tillfällen under odlingssäsongen. Dessa verksamheter bedöms ha en mycket liten risk även om stora spannmålsvolymer kan lagras tillfälligt vid plattan. Verksamheten bedöms i normalfallet inte uppfylla kriterierna för livsmedelsföretag men undantag kan finnas. Verksamheter som inte är livsmedelsföretag ska dock alltid följa bestämmelserna om säkra livsmedel 7. Om en sådan verksamhet ändå kan betraktas som ett livsmedelsföretag ska den vara registrerad hos länsstyrelsen. En silo för lagring av obearbetad spannmål under en längre tid kan vara ett livsmedelsföretag inom primärproduktionen om kriterierna för viss kontinuitet och viss grad av organisation är uppfyllda. En siloanläggning med mottagning, rensning, torkning, lagring och uttransport av spannmål utgör däremot inte primärproduktion och den ska därmed registreras och kontrolleras av kommunen. 6 Se bilaga I, del AI, punkt 1c i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 7 Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 11
Exempel 3 Bär eller svamp som plockas i skogen och tillfälligt transporteras till en insamlingsplats inför omlastning till en grossist, butik etc. kan anses omfattas av begreppet transportverksamhet inom primärproduktionen. Om insamlingsplatsen endast används kortvarigt, vid enstaka tillfällen och för begränsade volymer kommer i normalfallet verksamheten inte uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag. Undantag kan dock finnas och sådana verksamheter ska vara registrerade hos länsstyrelsen. Om företaget köper bär och svamp av primärproducenter och inte har någon egen primärproduktion så ligger kontrollansvaret för anläggningen på kommunen. De som levererar primärprodukterna kan behöva vara registrerade hos länsstyrelsen. Plockning av bär och svamp samt transport till en anläggning är vanligen primärproduktion. Om bär- och svampplockarna arbetar i företaget så blir företaget en anläggning i primärproduktionen och ska vara registrerat hos länsstyrelsen. 12
5 Livsmedelsföretagare 5.1 Fysiska och juridiska personer I juridiska sammanhang görs det skillnad mellan fysiska och juridiska personer. En fysisk person är en människa och en juridisk person någon form av association, t.ex. ett aktiebolag (AB) eller handelsbolag (HB). Gemensamt för fysiska och juridiska personer är de har förmågan att ha rättsliga rättigheter och skyldigheter t.ex. genom att kunna ingå avtal, låna pengar, etc. (vanligen kallat rättshandlingsförmåga). En fysisk person, t.ex. den som har en enskild firma, kan rättshandla för egen räkning. Juridiska personer måste utse ett eller flera ombud som behöriga att rättshandla för den juridiska personens räkning. Sådana ombud kallas vanligen behöriga firmatecknare. Som huvudregel kan alltså endast behörig firmatecknare ådra den juridiska personens skyldigheter, t.ex. genom att ansöka om godkännande av livsmedelsanläggning. Möjligheten att rättshandla är inskränkt för vissa fysiska personer, exempelvis minderåriga. Det samma gäller för juridiska personer som försatts i konkurs. För frågor rörande juridiska personer hänvisas till Bolagsverket och Skatteverket. 13
6 Livsmedelsanläggning En anläggning definieras i hygienförordningen som varje enhet i ett livsmedelsföretag 8. Begreppet anläggning är centralt, eftersom det är anläggningen som ska registreras respektive godkännas. Det är därför viktigt att bl.a. precisera en specifik anläggnings geografiska belägenhet i t.ex. en registrering. Flera faktorer spelar in vid bedömningen om det är fråga om en anläggning eller flera: Vem/vilka är livsmedelsföretagare Vilken verksamhet bedrivs Platsen Vilken myndighet som är kontrollmyndighet Exempel: Två olika livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på samma plats innebär två anläggningar. En livsmedelsföretagare som bedriver två olika verksamheter på samma plats innebär i regel två anläggningar om det ena är en primärproduktionsanläggning och den andra verksamheten är i ledet efter primärproduktionen. Det kan t.ex. en jordgubbsodlare som även driver en gårdsbutik eller kafé. En livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på två geografiskt skilda platser innebär oftast två anläggningar. I vissa fall kan verksamheterna ses som en anläggning och föras samman i en registrering. Det gäller t.ex. om den ena delen av verksamheten är en mobil lokal. Ett exempel inom primärproduktionen kan vara om verksamheten omfattar flera intill- eller näraliggande produktionsplatser men som har olika produktionsplatsnummer. En livsmedelsanläggning som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurang som vid en festival sätter upp ett restaurangtält, kan fortfarande ses som en anläggning. Det är inte alltid nödvändigt att registrera den tillfälliga verksamheten separat. Däremot kan livsmedelsföretagaren behöva informera sin kontrollmyndighet om den tillfälliga verksamheten eftersom livsmedelsföretagaren ska se till att den behöriga myndigheten alltid har aktuell information om anläggningar 9. Det finns inte givet svar på frågan om vad som är samma plats utan det måste 8 Artikel 2.1.c) i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 9 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 14
bedömas från fall till fall. Avgörande kan vara om verksamheten sker i samma lokal, byggnad, fastighet eller närliggande på annat sätt. Det verksamhetsmässiga sambandet kan också påverka vad som kan betraktas som samma plats. I primärproduktionen går anläggningsbegreppet inte att tillämpa på alla typer av verksamheter. Exempel på sådana verksamheter är jakt, fiske och insamling av vilda produkter, t.ex. bär, svamp eller musslor. Platsen för verksamheten jämställs då med den plats där primärproducenten har sin huvudsakliga verksamhet. Tabell 1: Exempel på hur anläggningsbegreppet kan tolkas. Om inget annat anges bedrivs verksamheterna i exemplen av samma företagare. Det kan förekomma situationer där avsteg från exemplen är lämpliga. Verksamhet 1 En fruktodlare med ett enklare packeri där de egna primärprodukterna paketeras 2 En markägare som arrenderar ut delar av sin mark till en grönsaksodlare Bedömning och ev. kommentar En anläggning, om paketeringen bara omfattar hela primärprodukter och faller inom ramen för primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet 10 En anläggning om marken enbart utnyttjas av grönsaksodlaren. Två anläggningar om markägaren också bedriver egen livsmedelsproduktion på marken, t.ex. vid växelodling 3 En spannmålsodlare med en silo som används av grannen för lagring av dennes spannmål 4 En mjölkproducent med ett gårdsmejeri 5 En fiskare som levererar viltfångad fisk till sitt eget fiskrökeri där försäljning direkt till konsumenter sker 6 Integrerad grisproduktion med suggor på en fastighet och slaktsvinen på en annan fastighet Två anläggningar eftersom det är flera livsmedelsföretagare Två anläggningar 7 Lager med transportfordon En anläggning En i primärproduktionen (mjölkproduktion) och en i ledet efter primärproduktionen (gårdsmejeri) Två anläggningar En i primärproduktionen (fiske) och en i ledet efter primärproduktionen (fiskrökeriet) En anläggning om all verksamhet bedrivs i samma företag 8 Transportföretag med flera bilar som transporterar livsmedel 9 Centralkök på sjukhus med flera serveringskök på avdelningar då alla dessa ligger inom samma om- En anläggning En anläggning om serveringsköken endast serverar färdiglagad mat. 10 Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. 15
Verksamhet råde 10 Livsmedelsbutik med fiskdisk som drivs av annan företagare. 11 Industri med flera byggnader inom samma område som är delar av en och samma verksamhet 12 Två företag som delar på hela eller delar av en lokal 13 Industri med kyllager på annan plats 14 Bageri med försäljningsvagn som ställs upp för försäljning av livsmedel, t.ex. på marknader 15 Restaurang/annan verksamhet med egen vattentäkt i anslutning till verksamheten 16 Restaurang/annan verksamhet som har egen vattentäkt som också försörjer andra med dricksvatten. 17 Livsmedelsindustri som tar sitt vatten från en enskild vattentäkt som drivs av annan företagare 18 Vattenverk och tillhörande distributionsanläggning (Samma livsmedelsföretagare för båda) 19 Fyra vattenverk med blandvatten (dricksvattnet kommer från alla fyra vattenverk) i distributionsanläggningen 20 Ett vattenverk som levererar dricksvatten genom en distributionsanläggning som en annan livsmedelsföretagare ansvarar för Bedömning och ev. kommentar Om serveringsköken bedriver någon typ av egen produktion kan de bedömas som egna anläggningar beroende av omfattning Två anläggningar eftersom det är flera livsmedelsföretagare En anläggning om all verksamhet drivs av en och samma företagare Två anläggningar Två anläggningar En anläggning (under förutsättning att kontrollmyndigheten har möjlighet att åtminstone vid något tillfälle utföra kontroll på den mobila enheten när den är i drift)- se även avsnitt 10.4 Två anläggningar Två anläggningar Två anläggningar En anläggning Varje vattenverk bör registreras separat. Registreringen av distributionsanläggningen kan dock ingå i "huvudvattenverkets" registrering Två anläggningar Ett registrerings- eller godkännandebeslut omfattar endast en livsmedelsanläggning. Detta innebär att varje anläggning som en livsmedelsföretagare ansvarar för måste vara registrerad eller godkänd och känd av kontrollmyndigheten. Detta även om företaget delar utrymmen som t.ex. produktionsutrymmen, omklädningsutrymmen eller lager med andra företagare. 16
7 Allmänt om registrering och godkännande Livsmedelsföretagare har en skyldighet att informera behörig kontrollmyndighet om alla livsmedelsanläggningar som företagaren ansvarar för så anläggningarna kan registreras eller godkännas 11. Motvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 12. I vissa fall kan det vara enklare att föra in kompletterande uppgifter i samma registrering som huvudverksamheten, t.ex. om en verksamhetsutövare, utöver huvudverksamheten, har en eller flera mobila lokaler eller om en befintlig livsmedelsanläggning t.ex. en livsmedelsbutik, tillfälligt under en till två dagar ska medverka vid en marknad. En separat registrering för den tillfälliga verksamheten behöver då inte göras. I ett sådant fall räcker det att livsmedelsföretagaren informerar myndigheten som gör en notering om den tillfälliga verksamheten/enheten. Om den tillfälliga verksamheten bedrivs i en mobil lokal som kommer att vara verksam i en annan kommun eller i ett annat län än där huvudanläggningen finns så måste dock myndigheten utfärda ett bevis på att den mobila lokalen är registrerad eller ingår i ett godkännande. Det är alltid livsmedelsföretagarens ansvar att ta reda på om anläggningen omfattas av krav på godkännande eller registrering. Livsmedel får inte släppas ut på marknaden från en anläggning innan registrering skett eller beslut om godkännande fattats 13 14 15. Den huvudsakliga skillnaden mellan ett godkännande och en registrering är att vid godkännande granskas anläggningen vid minst ett kontrollbesök på plats innan livsmedel tillåts släppas ut på marknaden från anläggningen. Vid registrering utförs denna granskning vid den första offentliga kontrollen på plats efter det att verksamheten har startat. En verksamhet får påbörjas två veckor efter det att anmälan om registrering kommit in till kontrollmyndigheten. Om kontrollmyndigheten registrerar anläggningen innan dessa två veckor gått, får verksamheten starta när registreringen är utförd. Om en anläggning inte är registrerad eller godkänd, men borde vara det, kan myndigheten fatta beslut om att förbjuda fortsatt verksamhet. Detta gäller även primärproduktionsanläggningar som startade sin verksamhet innan bestämmelserna om registrering infördes i lagstiftningen. 11 Artikel 6.2-3 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 12 Se 7 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien samt 3 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel 13 Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung 14 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 15 Se 13 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 17
Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i en mobil anläggning ska vid kontroll kunna visa för kontrollmyndigheten att den verksamhet som bedrivs har registrerats eller godkänts. 7.1 Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive anmälan Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om godkännande och registrering av anläggningar 16. En kommunal eller regional kontrollmyndighet har däremot inte rätt att meddela egna bestämmelser om hur anmälnings- och godkännandeförfarandet ska gå till. Kontrollmyndigheterna kan dock ta fram egna blanketter eller e-tjänster för registrering eller godkännande som underlättar registreringen eller en ansökan om godkännande genom att det t.ex. blir lätt för företagaren att beskriva verksamhetens art och omfattning. Regler för hur bl.a. registreringsförfarandet ska gå till finns i hygienföreskriften 17. Av föreskriften framgår det även vilka uppgifter en ansökan respektive en anmälan ska innehålla 18. En anmälan om registrering av en livsmedelsanläggning ska innehålla uppgifter om företaget och dess lokal samt om verksamhetens art och omfattning. Det behöver också framgå om verksamheten är tillfällig och hur länge anläggningen då ska vara registrerad. Vid kontroll av redan registrerade eller godkända anläggningar kan kontrollmyndigheten med stöd av livsmedelslagen 19 begära att få upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för kontrollen. Livsmedelsverket anser att en kontrollmyndighet endast ska begära att få ta del av handlingar som t.ex. ritning eller skriftliga rutiner om myndigheten efter ett besök på plats fortfarande anser att det är nödvändigt. 7.2 Betydande ändring Livsmedelsföretagare är skyldiga att upplysa kontrollmyndigheten om betydande ändringar i verksamheten eller om verksamheten upphör 20. Motvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 21. 16 Se 12 och 13 livsmedelsförordningen (2006:813) 17 Se 8-13 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 18 Se 9 och 12 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 19 Se 20 livsmedelslagen (2006:814) 20 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 21 Se 7 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 18
Med betydande ändringar avses t.ex. ombyggnationer, större förändringar i sortiment eller tillverkningssätt, utökad verksamhet med mobil lokal, nya processer och större förändringar i produktionsvolym som påverkar vilka krav ställs på verksamheten. 7.3 Ägarbyte och nedläggning av anläggningar Ett godkännande eller en registrering är knuten till en livsmedelsföretagare. Det får bl.a. som följd att en annan livsmedelsföretagare inte kan driva en verksamhet utifrån samma godkännande eller registrering. Om det sker ett ägarbyte av en anläggning så ska den nye ägaren ansöka eller anmäla sin verksamhet för att få till stånd en registrering eller ett godkännande som gäller för dennes aktiviteter vid anläggningen. Om ett företag som drivs som enskild firma "ombildas" till aktiebolag så innebär det att en ny juridisk person tar över vilket ska behandlas som ett ägarbyte och en ny registrering eller nytt godkännande krävs. Om ett aktiebolag byter styrelse är det inte fråga om ett ägarbyte eftersom den juridiska personen (bolaget) som ansvarar för verksamheten inte förändras. Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagare har en skyldighet att underrätta kontrollmyndigheten om nedläggningar sker av befintliga anläggningar 22. Motvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 23. 22 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 23 Se 7 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 19
8 Registrering av anläggningar Syftet med registreringen är att kontrollmyndigheten ska få kännedom om vilken typ av verksamhet en livsmedelsföretagare bedriver i en viss anläggning och var anläggningen är belägen så att myndigheten ska kunna utföra kontroll. Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagaren har en skyldighet att underrätta kontrollmyndigheten om alla anläggningar som denne ansvarar för 24. Vidare följer av förordningen att livsmedelsföretagaren ska underrätta kontrollmyndigheten på det sätt som myndigheten kräver. Av hygienföreskriften framgår att en företagare ska anmäla sin anläggning till kontrollmyndigheten i den kommun eller det län där verksamheten avses att bedrivas. Företagare vars verksamhet ska kontrolleras av Livsmedelverket ska lämna in sin anmälan till Livsmedelsverket 25. Anläggningar med mobil verksamhet ska skriftligen anmälas till kontrollmyndigheten i den kommun eller i det län där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas, eller till Livsmedelsverket om verket är kontrollmyndighet. Det framgår även i hygienföreskriften att mobila anläggningar som är registrerade eller godkända i en medlemsstat inom Europeiska unionen eller i en stat som är ansluten till EESavtalet inte behöver anmälas i Sverige. Inför en registrering av en livsmedelsanläggning behöver nedanstående frågor besvaras för att myndigheten ska kunna göra en bedömning av om anläggningen kan registreras eller inte. En registrering kräver, till skillnad från ett godkännande, ingen sakprövning utöver en granskning om anläggningen ska registreras eller inte. Frågorna avser inte livsmedelsverksamheter inom primärproduktion och inte heller dricksvattenanläggningar samt anläggningar som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak. 1. Är det fråga om ett livsmedelsföretag? Det som avgör detta är om verksamhet bedrivs i livsmedelskedjan och om verksamheten sker med en viss grad av organisation och med viss kontinuitet. 2. Vem är livsmedelsföretagaren? Detta är viktigt att göra klart då det är den fysiska personen eller en företrädare för den juridiska personen som t.ex. ska ansöka eller anmäla. Det är företagaren som är skyldig att se till kraven i t.ex. hygienförordningen efterlevs, ingen annan. Beslut om godkännande eller registrering eller eventuellt ett av- 24 Artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 25 Se 11 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 20