KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning2 2013-04- 2 6 Meddelad i Göteborg Sida l (8) Mål nr 6445-11 KLAGANDE Lennart Näsström Barrvägen 5 262 61 Ängelholm... 2 MOTPART Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm ÖVERKLAGATAVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös dom den 31 augusti 2011 i mål nr, se bilaga A SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991 :900), KL KAMMARRÄTTENSAVGÖRANDE Kammarrätten upphäver Kommunfullmäktiges i Ängelholms kommun beslut den 20 september 2010, KF 155, såvitt gäller godkännandet av att medel transporteras från Ängelholms kommun till finansiären i enlighet med intentionsavtalet Kammarrätten avslår överklagandet i övrigt. YRKANDEN M.M. Lennart Näsström yrkar att kammarrätten, med ändring av förvaltningsrättens dom, upphäver Kommunfullmäktige i Ängelholms beslut den 20 september 2010, KF 155. Han åberopar vad han tidigare anfört och tillägger bl.a. följande. Stödet till köparen av flygplatsen, dvs. PEAB, uppgår till 15 miljoner kr och inte endast beloppet om knappt 3 miljoner kr från Ängelholms kommun. Stödet avser inte drift av flygplatsen utan är ett direkt Dok.Id 239782 Postadress Box 1531 40 l 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax 031-732 74 00 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.kammarratten.goteborg.se Expeditionstid måndag- fredag 08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida2 Mål nr 6445-11 stöd till ett privat foretag. Att en verksamhet i sig är kompetensenlig innebär inte att en privat näringsidkare har rätt till kommunalt stöd (RÅ 1993 ref. 93). Kommunen har inte visat några synnerliga skäl för att PEAB som köpare av flygplatsen ska få kommunalt stöd. Det är vidare orimligt att han ska visa att det kommunala stödet är oproportionerligt stort i förhållande till förväntad nytta. Vid en forsäljning av fastigheter måste forsäljningspriset avspegla marknadsvärdet. Några anbud har inte infordrats och inte heller har det gjorts flera oberoende värderingar. Vad gäller värderingen som gjorts av Navet AB är den inte opartisk då utredaren Göran Hellström har en stark anknytning till PEAB och även har fungerat som rådgivare åt kommunen i flygplatsaffåren. Utredaren är inte heller auktoriserad fastighetsvärderare. Kommunfullmäktiges beslut innebär sådant stöd som skulle kunna snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och skulle därför kunna strida mot artikel107.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Beslutet står därmed i strid med 6 lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler. Beslutet innebär också att notifieringsskyldigheten i artikel l 08.3 FEUF har överträtts. Förvaltningsrätten har felaktigt åberopat bestämmelser i det numera upphävda EG-fördraget. Kommunfullmäktiges beslut saknar vidare finansieringsbeslut vilket strider mot 8 kap. 12 KL. Någon möjlighet att överlåta till kommunstyrelsen att fatta sådant beslut finns inte. Han ifrågasätter att Åsa Herbst undertecknat kommunens yttranden i målet då hon är ledamot i styrelsen för ett av flygplatsköparen PEAB ägt bolag. Ängelholms kommun anser att överklagandet ska avslås. Kommunen åberopar vad den tidigare anfört och tillägger bl.a. följande. I mars 2011 har ingåtts bindande avtal om överlåtelse av flygplatsen mellan Swedavia AB och Samarbetskommitten Skåne Nordväst genom Helsingborgs stad (SNV)
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 3 Mål nr 6445-11 liksom bindande avtal om vidareöverlåtelse av mark respektive flygplatsverksamhet mellan SNV och Ängelholms Flygplats AB (flygplatsbolaget). Vidare har Swedavia per den 29 april2011 återbetalat lån om 15 miljoner kr till Ängelholms kommun. Beloppet har med stöd av övriga kommuners och Region Skånes medgivande lämnats vidare till flygplatsbolaget som en Offistruktureringsreserv. Det stämmer att kommunfullmäktiges beslut saknar finansieringsbeslut När det gäller nedskrivning av lån har detta fullfoljts i senare beslut av kommunstyrelsen enligt bemyndigande och genom kommunfullmäktiges godkännande av kommunens årsredovisning 2010. När det gäller finansiering av förvärvet och vidareöverlåtelsen är Ängelholms kommun inte avtalspart, utan detta är SNV genom den juridiska personen Helsingborgs stad. Därmed har det inte funnits något behov av finansieringsbeslut SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENs AVGÖRANDE Ramen for prövningen A v l O kap. l O KL framgår att andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång inte f'ar beaktas vid prövningen av överklagandet. Detta innebär att vad en klagande anför i skrivelser som ges in i målet efter klagotidens utgång, endast kan beaktas i de avseenden det innefattar förtydliganden och preciseringar av de omständigheter som åberopats i det inom rätt tid ingivna överklagandet hos förvaltningsrätten (se RÅ 1994 ref. 65 och RÅ 1995 ref. 89). Felaktigheter som en klagande åberopat sedan klagotiden till förvaltningsrätten gått ut kan således inte prövas av kammarrätten. Det som Lennart Näsström anfört angående jäv för värderingsmannen Göran Hellström har åberopats av honom först i en skrivelse som kom in till förvaltningsrätten den 29 november 2010, efter att tiden för att överklaga kommunfullmäktiges beslut gått ut. Förvaltningsrätten har därför inte bort
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida4 Mål nr 6445-11 pröva om dessa omständigheter utgjort skäl för att upphäva kommunfullmäktiges beslut. Likaledes är kammarrätten förhindrad att beakta omständigheterna. Detsamma gäller för vad Lennart Näsström först i kammarrätten anfört om att Göran Hellström inte är auktoriserad fastighetsvärderare. Vad Lennart Näsström anfört angående partiskhet för den person som undertecknat yttranden av Ängelholms kommun i målet är omständigheter som, förutom att ha åberopats efter klagotidens utgång, saknar relevans för frågan huruvida kommunfullmäktiges beslut är lagligt. Det saknas därför även förutsättningar att beakta dessa omständigheter. Underlag for kommurifullmäktiges bes lut Liksom förvaltningsrätten anser kammarrätten att vad Lennart Näsström anfört om att kommunfullmäktige haft otillräckligt beslutsunderlag inte medför att fullmäktiges beslut är olagligt. Kommunfullmäktiges beslut att godkänna principöverenskommelse och intentionsavtal Kommunfullmäktige har beslutat att godkänna i ärendet redovisad principöverenskommelse och intentionsavtal om förvärv av Ängelholms/Helsingborgs flygplats för 40 miljoner kr från Swedavia AB och om överlåtelse av flygplatsen till finansiär för samma belopp. A v protokollet i vilket beslutet tagits in framgår att principöverenskommelsen ingåtts mellan Swedavia AB och Samarbetskommitten Skåne Nordväst (SNV) genom Helsingborgs stad samt att intentionsavtalet ingåtts mellan SNV genom Helsingborgs stad och finansiär bestående av representanter för näringslivet. A v beslutet framgår således inte annat än att principöverenskommelsen och intentionsavtalet ingåtts av andra juridiska personer än Ängelholms kommun. Några omständigheter som visar att Ängelholms kommun ändå skulle vara att betrakta som part i avtalen har inte visats i målet.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida5 Mål nr 6445-11 Kammarrätten anser därför att- även om intentionsavtalet skulle innebära att SNV genom Helsingborgs stad skulle sälja flygplatsen till underpris - något motsvarande stöd till köparen av flygplatsen inte kan hänföras till Ängelholms kommun. A v samma skäl kan inte heller de andra brister avseende försäljningen som gjorts gällande av Lennart Näsström, bl. a. att något anbudsförfarande inte skett liksom att värderingen av flygplatsen varit otillräcklig, hänföras till Ängelholms kommun. Kammarrätten finner därför att vad Lennart Näsström anfört om bl.a. bristande värdering och förekomst av underpris inte visar att kommunfullmäktiges beslut att godkänna principöverenskommelsen och intentionsavtalet strider mot lag. Vad gäller hans invändningar om att intentionsavtalet inte är förpliktigande och att beslutet bl.a. av denna anledning strider mot 5 kap. 59 4 KL instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning. Kommunfullmäktiges beslut att avskriva lån och att godkännaöverforingav motsvarande belopp Kommunfullmäktige har beslutat att skriva av kommunens andel av lån (2 955 000 kr) tecknat i samband med Skåne Nordväst-kommunernas utlåning av 15 miljoner kr till Swedavia AB och att godkänna att belopp motsvarande lånesumman (15 miljoner kr), efter långivamas beslut om avskrivning av lån/underlån, transporteras från Ängelholms kommun till finansiären i enlighet med intentionsavtalet Lennart Näsström har bl.a. anfört att kommunfullmäktige inte fattat något finansieringsbeslut samt att fullmäktiges beslut innebär ett direkt stöd till privat/privata företag. Ängelholms kommun har mot detta anfört att nedskrivningen av lån fullföljts i senare beslut av kommunstyrelsen och genom kommunfullmäktiges godkännande av kommunens årsredovisning 2010. Vidare har kommunen anfört att transaktionen inte ska ses isolerad utan som del i den helhet som principöverenskommelsen och intentionsavtalet bildar och därför som ett allmänt och tillåtet stöd till näringslivet i regionen.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 6 Mål nr 6445-11 Fråga om finansieringsanvisning Av 8 kap. 12 KL framgår att om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, ska beslutet också innefatta anvisning om hur utgiften ska finansieras. I l O kap. 9 KL anges att om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. Det är ostridigt att kommunfullmäktiges beslut saknar sådan anvisning om finansiering som avses i 8 kap. 12 KL. I målet har emellertid framkommit att kommunfullmäktige numera har godkänt kommunstyrelsens åtgärder i detta avseende genom godkännande av kommunens årsredovisning 20 l O i vilken nedskrivningen av lånet har behandlats. Kammarrätten anser därför att avsaknaden av finansieringsanvisning i vart fall numera inte utgör skäl för upphävande av det överklagade beslutet. Fråga om stöd Enligt 2 kap. 8 första stycket KL f'ar kommuner genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen. Av andra stycket i paragrafen framgår att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Som angetts ovan har intentionsavtalet om försäljningen av flygplatsen inte ingåtts av Ängelholms kommun. Den överföring av medel som kommunfullmäktige godkänt för kommunens del kan därför inte hänföras till någon försäljning som kommunen ska göra, dvs. den kan inte ses som beståndsdel i någon försäljning för kommunens del. Detta gäller oavsett om överföringen i och för sig har utgjort del i den överenskommelse som ingåtts av SNV genom Helsingborgs kommun och finansiären. Medelöverföringen måste i stället, enligt kammarrättens mening, anses utgöra ett direkt stöd från Ängelholms kommun till mottagaren. Stödet är vidare individuellt riktat till viss eller vissa mottagare, även om stödet, såsom del i en affår syftande till att en flygplats ska finnas kvar i regionen, också kan vara till allmän
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 7 Mål nr 6445-11 nytta för näringslivet i kommunen. En förutsättning för att kommunfullmäktiges beslut ska vara lagenligt är därmed att det i enlighet med 2 kap. 8 andra stycket KL finns synnerliga skäl för att stödet lämnas. Oavsett om det föreligger sådana synnerliga skäl, krävs också att stödet är förenligt med regleringen om statligt stöd. Kammarrätten anser att kravet på synnerliga skäl i detta fall innebär att det lämnade stödet måste ha varit nödvändigt för att flygplatsen skulle bestå (jfr RÅ 1995 ref. 98). Det är kommunen som har bevisbördan för att så varit fallet. Enligt kommunen har medelöverföringen varit en förutsättning för att den aktuella affåren skulle komma till stånd. Kommunen har vidare anfört att det fanns risk för, om affären inte blev av, bl.a. att Swedavia AB kunde komma att sälja flygplatsen till någon annan aktör utom kontroll för de nordvästskånska kommunerna eller att någon försäljning inte alls skulle komma till stånd och att flygplatsen då kunde komma att läggas ned. Visserligen måste en flygplats i regionen bedömas vara av allmänt intresse för bl. a. Ängelholms kommun och näringslivet i regionen. Att flygplatsens bestånd varit direkt avhängigt den aktuella affåren har emellertid inte framkommit. De av kommunen åberopade riskerna med att affären inte blev av kan inte heller anses innebära att stödet från Ängelholms kommun varit en nödvändig förutsättning för flygplatsens bestånd. Kammarrätten finner därför inte visat sådana synnerliga skäl som enligt 2 kap. 8 andra stycket KL krävs för att det lämnade stödet ska vara tillåtet. Redan det anförda medför att beslutet av fullmäktige att godkänna överföring av medel till finansiären ska upphävas. Det saknas därmed skäl för kammarrätten att pröva om stödet även står i strid med reglerna om statligt stöd.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 8 Mål nr 6445-11 Konsekvenser av kammarrättens bedömning Kammarrättens bedömning ovan medför att kommunfullmäktiges beslut ska upphävas i den del fullmäktige godkänt transportering av medel från Ängelholms kommun till finansiären i enlighet med intentionsavtalet Vidare medför bedömningen att Lennart Näsströms överklagande ska avslås såvitt gäller beslutet i övrigt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). För kommunmedlem, kungörelsedelgivning Ciibtt===~ ====-- Kristina Harmsen Hogendoom I avgörandet har även de särskilda ledamöterna Göran H egen och J an Persson deltagit.
FÖRVALTNrnNGSRÄTTEN Maria Nyström 2011-08- 3 1 Meddelad i Malmö 1i}La-tr;; ~ Mål nr Sida l (16) KLAGANDE Lennart Näsström Barrvägen 5 262 61 Ängelholm MOTPART Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm ÖVERKLAGATBEsLUT Kommunfullmäktiges i Ängelholms kommun beslut den 20 september 2010, 155 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen, KL SLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.ld 69055 Postadress Box4522 Besöksadress Kalendegatan 6 Telefon 040-35 35 00 Telefu 040-97 24 90 203 20Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se Expeditionstid mandag- fredag 08:00-16:00
FÖRVALTNINGsRÄTTEN YRKANDEN M.M. Sida'2 Kommunfullmäktige i Ängelholms kommun (kommunen) beslutade den 20 september 2010; - att godkänna i ärendet redovisad principöverenskommelse och intentioj)savtal om forvärv av Ängelholms/Helsingborgs flygplats om 40 mkr från Swedavia och överlåtelse av Ängelholms/Helsingborgs flygplats till fmansiär for 40 mkr, - att notera att Swedavia som en del av överenskommelsen återbetalar lån om 15 mkr till Ängelholms kommun med underlån till Helsingborgs stad, Landskrona stad, Båstads, Höganäs, Åstorps, Ängelholros och Örkelljunga kommuner samt till Region Skåne, Helsingborg Landskrona Ängelholm Höganäs Åstorp B åstad Örkelljunga 4 275 000 l 095 000 2 955 000 825 000 480 000 525 000 345 000 10 500 000 - att skriva av Ängelholms kommuns andel av lån (2 955 000 kr), tecknat i samband med Skåne Nordväst-kommunernas utlåning av 15 mkr till Swedavia (f.d. Luftfartsverket), - att godkänna belopp motsvarande lånesumman (15 mkr), efter långivamas beslut om avskrivning av lånlunderlån, transporteras från Ängelholms kommun till fmansiären i enlighet med intentionsavtalet, samt - att uppdra åt kommunstyrelsen att fatta de ytterligare beslut i ärendet som krävs for slutforandet av i ärendet beskrivna transaktioner. ( Lennart Näsström överklagar beslutet och anfor bl.a. foljande. Han hävdar att beslutet strider mot flera punkter i kommunallagen, mot andra lagar och bestämmelser samt mot BO-bestämmelser gällande kommuners befogenhe-
FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida3 ter och skyldigheter. Kommunen anser att den har en rätt att driva näringsverksamhet som går ut på att tillhandahålla anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen. Denna rätt kan kommunen inte åberopa här då det varken är Ängelholms kommun eller någon annan kommun som ska driva flygplatsen, utan ett privat fdretag. Om en kommun vill gynna ett enskilt företag måste det finnas särskilda skäl. Några sådana skäl finns inte. Formellt överlåts flygplatsen forst till Helsingborgs stad, som i sin tur överlåter den till fmansiären, PEAB, men som i ett senare skede kan kompletteras med andra delägare. En kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och får inte sälja egendom till underpris. Grundregeln är att fdrsäljning ska ske genom anbud. I annat fall ska flera oberoende värderingar göras. Kommunen har inte infordrat anbud eller anlitat olika fdretag fdr värdering när det gäller forsäljdingen av flygplatsen. Istället har Ängelholms kommun tillsammans med andra kommuner i nordvästra Skåne och Region Skåne, anlitat konsultfirmor Navet och @innodal fdr att värdera flygplatsen. @irmodals och Navets utredningar och beräkningar har inte avsett samma saker. Huruvida den värderingen är korrekt vet ingen eftersom ingen annan som komplement och för järnforelse skull tillåtits räkna på saken. Om det finns flera fdretag eller organisationer som varit intresserade av att förvärva flygplatsen har heller inte undersökts. Den tilltänkte köparen kan därmed gynnas på otillbörligt sätt. Fullmäktige tycks inte heller ha fått del av @innodals och Navets utredningar, vilket betyder att fullmäktige inte haft ett komplett underlag for sitt beslut. Navets utredning har till stora delar gjorts av Göran Hellström, vars opartiskhet starkt kan ifrågasättas då han har en nära anknytning till PEAB och därmed den kommande ägaren av flygplatsen. Asa Herbst, som undertecknat kommunens yttrande, sitter med Göran Hellström i styrelsen for Arenabolaget AB som har nära anknytning till PEAB genom familjen Paulsson. Därfor kan även hennes opartiskhet ifrågasättas. Navet/Göran Hellström har haft dubbla roller. Göran Hellström är även ordforande i idrottsföreningen Rögle BK som är Arenabolagets enda hyresgäst. PEAB är ock-
FÖRVALTNrnNGSRÅTTEN Sida'4 så huvudsponsor för Rögle BK. Denna nära anknytning mellan Göran Hellström och PEAB redovisades inte för kommunfullmäktige då flygplatsfrågan behandlades den 20 september 2010. Fullmäktige hade därmed inte fullständig information och beslutsunderlag. Navet har gjort en jävsprövning, men inte SNV själv. Då det lägsta budet kom från ett toretag som genom sina ägare har så nära anknytning till presumtiv köpare kunde detta bud ha varit riggat. Beslutet kan även strida mot EG:s regler gällande forsäljning av egendom. Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår ska beslutet enligt KL innefatta anvisning om hur utgiften ska finansieras. Avskrivning av detta lån måste betraktas som en utgift som enligt denna paragraf ska finansieras. Något beslut om finansiering har fullmäktige inte fattat, vilket borde göra beslutet olagligt. Någon delegering av beslut om fmansiering av det slag det är fråga om här tycks lagen inte ge. Avskrivningsbeslutet forefaller också tveksamt ur en annan synpunkt. Efter långivarens beslut om avskrivning av de 15 mkr ska motsvarande lånesumma transporteras från Ängelholms kommun till finansiären, alltså den kommande ägaren av flygplatsen. Det innebär att Ängelholms kommun lämnar ett direkt stöd till ett privat foretag på 2 955 000 kr, vilket borde strida mot lagen då denna forbjuder att en kommun lämnar stöd till privata företag. Eftersom Ängelholms kommun skriver av ett lån på närmare 3 mkr passeras tröskelvärdet l 00 000 under en treårsperiod mer än väl i ett slag. Det har varken skett ett anbudsförfarande eller en, genom Göran Hellströms nära anknytning till kommande köparen, oberoende expertvärdering. Minst två olika expertvärderingar ska göras. Påståendet om att det inte är juridiskt möjligt att sälja något man ännu inte äger är egendomligt _då kommunen redan har lovat bort mark till en köpare innan kommunen själv forvärvat den. I ett pressmeddelande från Navet AB den 3 september 20 l O och artikel i HD på nätet samma dag framgår det att det redan då var klart att PEAB skulle köpa flygplatsen. Detta visar tydligt att beslutet om vidareförsäljning var fattat redan innan frågan hamnade på kommunfullmäktiges bord. Det är endast spekulationer från kommunen sida att lånet
FÖRVALTNrnNGSRÅTTEN SidaS skulle ha efterskänkts på grund av ett trängt läge eller en konjunkturssvacka. Ett intentionsavtal torde vara mer av ett önsketänkande än ett dokument med juridisk verkan. Ett intentionsavtal är till intet fdrpliktigande. För att vara giltigt borde fullmäktiges beslut därfdr ha formen av ett verkligt avtal. Som det är nu vet ingen vad det verkligen innebär. Detta strider mot 5 kap. 59 p. 4 KL. Kommunfullmäktige har därmed i väsentliga delar beträffande flygplatsa:ft8ren i praktiken inte fatta någon verkligt beslut av det slag som krävs fdr en dylik affär. Några belägg för kommunen skulle ha behövt skjuta till årliga aktieägartillskott/driftsbidrag om de valt att driva flygplatsen i kommunal regi finns inte. Det privatägda fdretaget kan väl inte ha fdr mål att flygplatsen ska gå med förlust år efter år. Att kommunen skulle ha varit tvungen att acceptera en avskrivning av lånet fdr att fä till stånd en affär efter ett och halvt års fdrhandlingar tyder på utpressning. Detta har heller inte redovisats fdr fullmäktige. Kommunen bestrider bifall till överklagandet och anfdr bl.a. fdljande. Enligt kommunallagen får kommuner genomfdra åtgärder fdr att allmänt främja näringslivet i kommunen. Däremot får individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare bara lämnas om det finns synnerliga skäl för det. Väl fungerande kollektivtrafik är viktigt för en regions utveckling. Kommunen har en oomtvistad rätt att driva näringsverksamhet som går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen. Av praxis framgår att drift av flygplats är just en sådan kommunalrättslig kompetensenlig näringsverksamhet Genom att medverka till att flygplatsen kommer i en långsiktig förvärvares ägo så främjar SNV näringslivet i allmänhet. Målsättningen har varit att säkra flygplatsens framtid och undvika den affärsmässiga risken för flygplatsverksamheten. Swedavia har enligt gängse praxis i första hand erbjudit berörda kommuner att förvärva flygplatsen. Om inget intresse anmäls är det praxis att erbjuda högstbjudande på marknaden att fdrvärva egendomen. I syfte att påverka vem den nya ägaren är, få insyn i verksamheten och behålla viss kontroll, (ge-
FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida6 nom ägande av landningsbanan) har SNV (Helsingborg, Lanskrona, Äng elholm, Båstad, Höganäs, Bjuv, Åstorp, Klippan, Örkelljunga och Svalöv) fört parallella förhandlingar med Swedavia och en tilltänkt köpare. Om SNV istället hade valt att fdrvärva flygplatsen och driva den i kommunal regi så hade SNV riskerat att få skjuta till årliga aktieägartillskott/driftsbidrag fdr att täcka underskottet. Prisöverenskommelsen och intentionsavtalet ska ses som en helhet. Dessa båda avtal är resultatet av årslånga förhandlingar som haft syftet att allmänt stödja näringslivet i regionen. Värderingen: Inför värderingen av flygplatsen har SNV anlitat olika expertkonsulter som @irmodal som gått igenom verksamhetens fdrutsätt ningar och Navet AB, som varit förvärvsrådgivare och värderat egendomen. Den avtalade köpeskillingen grundar sig på underlag av @innodal och Navet AB. Navets värdering fdljer gängse nationella och internationella metoder fdr värdering av själva rörelsen. Företagsvärdet har av Navet AB räknats fram till minus 66 800 000 kr och av Swedavias egna experter till plus 42 300 000 kr. Swedavia har haft intresse av så hög köpeskilling som möjligt och SNV av så låg köpeskilling som möjligt. Det avtalade priset är därfdr marknadsmässigt. Om kommunen redan innan förvärvet varit klart tagit in anbud så hade det kunnat störa möjligheterna till fdrvärv av flygplatsen. Att ta in anbud fdr att sälja något som man ännu inte förvärvat torde inte vara juridiskt möjligt. Flygplatsen såldes inte vidare innan fdrvärvet från Swedavia, affärerna gjordes parallellt. Navet AB gjorde en jävsprövning innan uppdraget till SNV mottogs med resultatet att varken Navet eller Göran Hellström anses jäviga. EU-regler: BU-rättens statsstödsregler innebär fdrbud mot stöd till näringslivet som kan anses konkurrensbegränsande. För att begränsa det antal transaktioner som kommissionen kan tvingas undersöka har en allmän vägledning tagits fram. Vägledningen innehåller alternativen villkorslöst anbudsfdrfarande eller oberoende expertutvärdering. SNV har valt att göra en oberoende expertutvärdering. En beskrivning av Navets värdering har legat till grund fdr kommunens beslut. Värderingen utesluter att SNV lämnat statsstöd till köparen
.. FÖRVALTNrnNGSRÄTTEN och därigenom snedvridit konkurrensen. Avstdende från återbetalning av lån: 2001 ingick dåvarande LFV och Ängelholms kommun avtal om genomförande och finansieringssamverkan i samband med ombyggnad av flygplatsens terminalbyggnad och den angränsande stationsplattan. Lånet om 15 mkr löper ränte- och amorteringsfritt till dess att tio år förflutit från fårdigställande av om- och tillbyggnadsarbetena. Totalt sju kommuner inom SNV omfattas av utlåningen. Grunden för utlåningen var att möjliggöra utveckling av flygverksamheten och därmed allmänt stödja näringsliv i Skåne Nordväst. Det är inte uteslutet att amorteringsfriheten i en konjunktursvacka eller annat trängt läge torlängts eller att kommunerna tätt efterskänka lånet. Lånet ska inte ses som en isolerad händelse, utan som en del i den helhet som prisöverenskommelsen och intentionsavtalet bildar. För att affären skulle komma till stånd flck SNV acceptera att efterskänka sina respektive fordringsbelopp. Utan denna del hade SNV inte kunnat förvärva flygplatsen eftersom det inte funnits någon köpare att transportera den vidare på. Swedavia hade då sålt flygplatsen till högstbjudande på marknaden. Risk fanns då att ingen köpare skulle dyka upp och att flygplatsen lades ner eller att en köpare med annan inriktning av verksamheten tog över till nackdel för näringsliv och medborgare. SNV godkänner genom att Helsingborgs kommun köper och säljer flygplatsen för samma belopp. Ängelholms kommun är inte förvärvare och inte heller överlåtare. Affären är ekonomiskt neutral för SNV och kan därför omöjligen betraktas som ett stöd för näringslivsbolaget Affären är ingen transaktion i Ängelholms bokföring. Uppgift saknas om hur utgiften ska finansieras: Kommunfullmäktige ger i sitt beslut kommunstyrelsen i uppdrag att fatta de ytterligare beslut som krävs för slutförande. Den finansiering som är mest rimlig att tänka sig är att kostnaden for nedskrivning av kommunens andel av lån ska täckas genom ökad belastning på kommunens rörelsekapital. Styrelsen avser att ta upp ärendet i denna del till beslut snarast möjligt eftersom kostnaden ska belasta 20 l O års bokslut. Det är tillräckligt att finansieringsbeslut fattas av kommunstyrelsen. Å ven om fel har gjorts så behöver det inte upphävas Sida 7
FÖRVALTNINGSRÅTTEN Sida"s enligt l O kap. 9 KL. Handläggningen följer KL då det är kommunfullmäktige som fattar de stora principiella besluten och kommunstyrelsen och nämnderna verkställer. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunstyrelsen att fatta beslut i vissa ärenden. A v protokollet framgår att kommunfullmäktige godkänt intentionsavtalet, som tar upp köpeskilling, tillträde, drift, underhåll, hantering av lån till Swedavia, köparens utveckling av flygplatsen, styrelseplatser i Skåne Nordväst, övergångsvis ägande av landningsbanan, överlåtelse av garagebyggnad m.m. Dänned har kommunfullmäktige tagit ställning till huvudprinciperna för affären som ska fullföljas genom ett detaljerat avtal inom ramen för dessa principer. SKÅL Förvaltningsrätten har att pröva överklagandet i den ordning som stadgas i l O kap. KL. Detta innebär dels att endast det överklagade beslutets laglighet och inte dess sakliga innehåll eller lämplighet kan prövas, dels att prövningen endast omfattar om beslutet ska upphävas eller inte. I kapitlets 8 anges på vilka grunder ett kommunalt beslut kan upphävas. Prövningen av om ett sådant beslut ska upphävas får enligt l O grundas endast på de omständigheter som klaganden har hänvisat till innan tiden for överklagande gått ut. Enligt l O kap. 8 KL ska ett kommunalt beslut upphävas om l. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänfl>r sig till något som inte är en angelägenhet for kommunen, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Enligt 2 kap. l KL får kommuner och landsting själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall hand-
FÖRVALTNINGsRÅTTEN Sida9 has enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Enligt 2 kap. 8 KL får kommuner och landsting genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Enligt 3 kap. 9 KL beslutar fullmäktige i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst l. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsfonner, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, 8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och 9. extra val till fullmäktige. Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar Enligt 3 kap. l O KL får fullmäktige uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Årenden som anges i 9 första stycket eller som enligt lag eller annan torfattning skall avgöras av fullmäktige får dock inte delegeras till nämnderna. Enligt 5 kap. 20 KL får en ledamot inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv~ ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 9 kap. 4.Föreskrifterna i 6 kap. 24
FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida fo andra-fjärde styckena om verkan av jäv skall tillämpas också på fullmäktige. Därvid skall vad som sägs om nämnd i stället gälla fullmäktige. Enligt 5 kap. 26 KL ska ett ärende innan det avgörs av fullmäktige, ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. A v 5 kap. 27 KL framgår att om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig. Enligt 5 kap. 59 KL ska protokollet for varje ärende redovisa l. vilka forslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka, 2. i vilken ordning ordforanden har lagt fram forslag till beslut, 3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit, 4. vilka beslut som har fattats, 5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, samt 6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten. Av 8 kap. 12 KL framgår att om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, ska beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras. EG-riittens statsstödsregler Enligt artikel 87.1 i EG-fflrdraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilka slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa fflretag eller viss produktion, offlrenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Ä ven kommunalt stöd innefattas av detta förbud.
FÖRVALTNrnNGSRÅTTEN Sida 11 Enligt artik:el88.2 i fbrdraget är det Europeiska kommissionen som har till uppgift att pröva om stöd är ffirenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87. Det framgår vidare av artikel 88.3 att medlemsstatema ska underrätta kommissionen om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder och att det är förbjudet att genomföra sådana åtgärder innan kommissionen har fattat ett slutgiltigt beslut i frågan. Av kommissionens meddelande (97/C 209/03) om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader framgår att överlåtelse av mark och byggnader som ägs av det allmänna antingen ska ske genom ett öppet och villkorslöst anbudsförfarande, där det bästa eller enda anbudet antas, eller efter en oberoende expertvärdering. Av 6 lagen (1994:1845) om tillämpning av Europeiska gemenskapemas statsstödsregler framgår att en kommun är skyldig att lämna upplysningar till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av kommissionen. Förvaltningsrätten gör följande bedömning I mål om laglighetsprövning ankommer det i första hand på klaganden att visa att kommunens beslut är olagligt. Bevisbördan kan dock i vissa situationer övergå till kommunen. Kommunen som får anses ha visst ansvar för utredningen i processen måste, beroende på typen av beslut och mot detta framställda anmärkningar, kunna redovisa underlaget fbr beslutet. (Bohlin, Kommunalrättens grunder 5 u s. 260 f. och där anmärkta rättsfall.)
FÖRVALTNrnNGSRÅTTEN Sida f2 Individuellt riktat stöd till enskild näringsidkare Olika slag av kommunala engagemang i flygplatser kan enligt fast praxis ingå i kommuners allmänna kompetens enligt 2 kap. l kommunallagen. Ängelholms kommun omfattas av det naturliga upptagningsområdet för Ängelholms flygplats och ett kommunalt engagemang som berör verksamhet vid flygplatsen kan enligt förvaltningsrätten därför vara en sådan angelägenhet av allmänt intresse med anknytning till Ängelholms kommun och dess medlemmar som klart faller inom ramen för kommunens allmänna kompetens. Förvaltningsrätten kan konstatera att Lennart Näsström inte har presenterat någon argumentation till stöd för att det belopp som avskrivs i samband med överlåtelsen av flygplatsen skulle stå i orimlig proportion till den förväntade nyttan för just Ängelholms kommun, dess omnejd och dess medlemmar eller för att flygplatsbolaget eller någon annan enskild, direkt eller indirekt, skulle gynnas av kommunens engagemang på ett otillbörligt sätt. För att kommunen ska få lov att lämna stöd till enskilda näringsidkare krävs det synnerliga skäl. Drift av bl.a. flygplatser innefattas i det som brukar betecknas som sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Eftersom drift av flygplats är en sådan sedvanlig kommunal verksamhet anser förvaltningsrätten att stöd till näringsidkare som ska driva flygplatsverksamhet inte är ett otillåtet stöd. Förvaltningsrätten finner således att Lennart Näsström inte har visat att det överklagade beslutet hänfor sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller att kommunen lämnat ett otillåtet stöd.
FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida 13 Individuellt riktat stöd till ensid/d näringsidkare och EG:s statsstödsbestämmelser Förvaltningsrätten har ovan konstaterat att ett tillåtet stöd lämnats enligt svensk lag. Förvaltningsrätten är dock inte behörig att pröva om stödet är forenligt med den gemensamma marknaden. Denna prövning är torbehållen EG-kommissionen. Förvaltningsrätten har istället att ta ställning till om Ängelholms kommun varit skyldig att underrätta kommissionen om det aktuella stödet och avvakta med att verkställa beslutet tills antingen två månader gått till ända utan åtgärd från kommissionen eller till dess kommissionen vidtagit föreskrivna åtgärder. Stödet ifråga har uppgått till2 955 000 kr. Beloppet är således så pass stort att kommunen varit skyldig att anmäla det aktuella stödet till EG-kommissionen. A v kommissionens meddelande om hur medlemsstatema ska hantera statligt stöd vid överlåtelser av mark.och byggnader, framgår att om överlåtelse sker efter villkorslöst anbudsförfarande eller oberoende expertutvärdering så utesluter detta automatiskt inslag av statligt stöd. Frågan är istället om kommunen uppfyller kraven för marknadspris och därmed inte omfattas av anmälningsplikten. Flygplatsavtalet har inte föregåtts av något öppet anbudsförfarande. I frågan om avtalet inneburit ett gynnande av PEAB har kommunen anfort att man anlitat två oberoende experter for värdering av flygplatsen. Swedavia har i sin tur anlitat egna värderingsexperter. Lennart Näsström anser att Navets värdering kan ifrågasättas på grund av jäv. Efter granskning av inkomna expertvärderingar finner förvaltningsrätten a~ värderingarna av flygplatsen är skäliga, tillräckligt oberoende och att det satta priset är marknadsmässigt. Med hänsyn härtill och till att Lennart Näsström inte inkommit med någon bevisning som visar på att priset for flygplatsen betydligt understiger dagens marknadsvärde, anser förvaltningsrätten att kommunen gjort vad som ankommit på den och därmed toljt EGrättens statsstödsregler.
FÖRVALTNINGSRÅTTEN Sida 14 Jäv Lennart Näsström har gjort gällande att Göran Hellströms och Asa Herbsts opartiskhet starkt kan ifrågasättas då dessa sitter i styrelsen i Arenabolaget som har nära koppling till PEAB eftersom Göran Hellström utvärderat flygplatsens värde och Asa Herbst undertecknat kommunens yttrande i målet. Då Lennart Näsström inte anfdrt någon omständighet som skulle kunna utgöra jäv i samband med att fullmäktigebeslutet togs, kan beslutet inte anses olagligt på denna grund. Kommunstyrelsens befogenhet att ta beslut i ekonomiska frågor Det överklagade beslutet gäller i sammanhanget ett fdrhållandevis stort belopp. Enligt förvaltningsrätten kan det anses följa av beslutets ekonomiska omfattning att det gäller en fråga av sådan vikt att beslutanderätten exklusivt tillkommer fullmäktige. Fullmäktige har dock i sitt beslut tagit ställning till de övergripande och viktigaste ekonomiska frågorna. Sedan har fullmäktige uppdragit åt styrelsen att fatta ytterligare beslut som krävs för slutfdrandet av i ärendet beskrivna transaktioner. Då styrelsens beslut endast är ett fullfdljande av fullmäktiges huwdbeslut, anser fdrvaltningsrätten att styrelsen haft befogenhet att fatta erforderliga beslut. Utgifter under löpande budgetår A v utredningen i målet framgår att kommunen har för avsikt att ta upp avskrivningen för beslut snarast möjligt eftersom beslutet kommer att påverka budgetåret 201 O. Fullmäktige har i beslutet beskrivit i stora drag hur affären kommer att gå till och finansieras. Med hänsyn härtill och till att flygplatsamtren inte var helt slutfdrd då fullmäktige tog det överklagade
r, FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida 15 beslutet, kan fullmäktiges underlåtenhet att inte exakt ange i beslutet hur avskrivningen skulle fmansieras, inte anses strida mot lag. Protokollet Enligt 5 kap. 9 p. 4 KL ska i protokollet redovisas vilka beslut som har fattats. Huruvida och till hur stor del ett intentionsavtal är juridiskt bindande för partema varierar med dess ordalydelse. I förevarande fall är partema överens och intentionsavtalets betydelse och bindande verkan har endast ifrågasatts av Lennart Näsström. Fullmäktige har i protokollet godkänt intentionsavtalet som behandlar köpeskilling, tillträde, drift, underhåll, hantering av lån till Swedavia, köparens utveckling av flygplatsen, styrelseplatser i Skåne Nordväst, övergångsvis ägande av landningsbanan, överlåtelse av garagebyggnad m.m. Förvaltningsrätten anser därvid att intentionsavtalet varit tillräckligt tydligt och detaljerat för att fullmäktige ska anses ha haft full vetskap vad de tog beslut om. Vidare får avtalet förutsättas gälla fram till någon av avtalspartema ifrågasatt det. Med hänsyn härtill och till att Lennart Näsström inte visat att fullmäktige brustit i någon formell del vid protokollförandet, finner förvaltningsrätten att beslutet inte är olagligt. Å'rendets beredning Lennart Näsström har vidare gjort gällande att fullmäktige inte haft tillgång till rätt information och tillräckligt beslutsunderlag vid sammanträdet. Lennart Näsström har dock inte gjort gällande att det ffireligger några formella brister i samband med beredningen inför sammanträdet. Det finns enligt lag inte något krav på kvaliteten i beredningen utan det är fullmäktige som avgör om beredningen ger ett tillräckligt underlag för att fatta beslut. Med hänsyn till att fullmäktige bedömt att beslutsunderlaget var till-
FÖRVALTNrnNGSRÅTTEN Sida 1'6 l räckligt för att fatta beslut, kan beslutet inte anses vara olagligt på denna grund. Inte heller vad Lennart Näsström i övrigt anfört i målet visar att kommunstyrelsens beslut är olagligt, överklagandet ska därmed avslås. HUR VERKLAGAR, se bilaga(dv 3109/lb) I avgörandet har även de särskilda ledamöterna Lars Granath och Per Scholtz deltagit.
Bilaga 'b HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden tör överklagande tör det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning foreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. skrivelsen med överklagande ska undertecknas av klaganden eller dennes ombud och ges in i original samt innehålla följande uppgifter; l. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrlce, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås for delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen tör beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa for sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen for detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med vatje särskilt bevis. DV681 Formulär l