Förmedlingsmedel. - en hjälp då det. krab. bartill sig

Förmedlingsmedel - en hjälp då det krab bartill sig

Förmedlingsmedel - en hjälp då det krabbar till sig ISSN 1103-8209, meddelande 2003:14 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 50 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Förord Länsstyrelsen har för första gången genomfört en verksamhetstillsyn som rör socialnämndernas handläggning av förmedlingsmedel. Rapporten presenterar resultatet för länet samt specifikt för två socialnämnder. Den metod som använts är dels en enkät för alla socialnämnderna, dels aktgranskning och intervjuer i en fördjupad granskning. Länsstyrelsen vill med rapporten stimulera till diskussion om samt utveckling av insatsen förmedlingsmedel. Rapporten har sammanställts av socialkonsulent Agneta Hornvik. Växjö i maj 2003 Britt Segerberg LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel

Sammanfattade synpunkter Länsstyrelsen anser att även om antalet intervjuade brukare i Växjö och Tingsryd är få, ger deras uttalanden intryck av att de får en kvalitativt god hjälp med den konkreta hanteringen av sin ekonomi samt även personligt stöd, att av intervjuerna med berörd personal framgår ett tydligt engagemang för de personer som behöver denna speciella insats att antalet ärenden som rör förmedlingsmedel i länet ger socialnämnderna anledning att reflektera över i vilka situationer detta bistånd bör bli aktuellt att socialnämnderna i samråd med berörda bör diskutera behov av god man att rutiner behöver skapas för dokumentation av dessa ärenden att arbetsplan med tydligt syfte och mål med insatsen ska finnas i varje enskilt ärende LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 1

Förmedlingsmedel - en hjälp då det krabbar till sig Inledning Under 2001 inkom flera klagomål till Länsstyrelsen från enskilda om hanteringen av deras egna medel. Klagomålen rörde bland annat brister i den ekonomiska redovisningen samt att räkningar inte inbetalats i tid. Med anledning av klagomålen samt att Länsstyrelsen inte tidigare granskat kommunernas hantering av egna medel, beslöt Länsstyrelsen att göra en tillsyn av hur socialnämnderna fullgör sina skyldigheter gentemot enskilda som beviljats detta bistånd. Bakgrunden till att förmedlingsmedel beviljas som bistånd är i korthet följande. När enskilda av olika anledningar inte klarar att sköta sin ekonomi på egen hand, kan han/hon hos socialtjänsten ansöka om hjälp med att hantera ekonomin. Om ansökan beviljas lämnar den enskilde en fullmakt till socialtjänsten på sin inkomst, t.ex lön eller pension och i samråd med den enskilde gör socialtjänsten en plan över vilka räkningar som den enskilde behöver socialtjänstens hjälp med att betala. Resterande belopp hanteras av den enskilde själv. Fullmakten kan när som helst sägas upp av den som lämnat fullmakten. I kommunerna används olika begrepp för det bistånd som rapporten handlar om, såsom egnamedelsförvaltning, förmedlingsmedel eller servicekonto. I rapporten används genomgående uttrycket förmedlingsmedel. Syften Verksamhetstillsynens syften är följande: För det första ska tillsynen ge en beskrivning av hur kommunerna i länet utifrån gällande lagstiftning fullgör sina skyldigheter i samband med handläggningen av förmedlingsmedel. För det andra ska verksamhetstillsynen lyfta fram områden där det kan finnas behov av förbättring och utveckling För det tredje är rapporten tänkt att vara en hjälp i det praktiska arbetet med att ta fram riktlinjer för handläggningen av förmedlingsmedel. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 2

Metod Verksamhetstillsynen består av tre delar, nämligen enkät, aktgranskning samt intervjuer med arbetsledare, handläggare och brukare. Enkäten omfattar länets alla kommuner medan intervjuer och aktgranskning har genomförts i två kommuner. Aktgranskningen har omfattat granskning av 38 akter. Urvalet för aktgranskningen har omfattat dem som haft bistånd längst respektive kortast tid samt personer mellan 30-50 år. Socialnämnderna har själva valt ut akterna. Intervjuer har skett med sammanlagt 4 arbetsledare, 6 handläggare samt 6 brukare. Alla intervjuer har skett på respektive förvaltning. Socialnämndens personal har själva tillfrågat brukare om de ville medverka i en intervju. De särskilt granskade kommunerna har var och en erhållit beslut utifrån tillsynens resultat i just den kommunen. Lagstiftning En ansökan om förmedlingsmedel ska prövas som ett biståndsärende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL). Om nämnden kommer fram till att rätt till förmedlingsmedel föreligger ska beslut fattas enligt 4 kap. 1 SoL. Om denna rätt inte föreligger ska nämnden, liksom i andra biståndsärenden, fatta ett avslagsbeslut samt lämna besvärshänvisning. Den dokumentationsskyldighet som finns reglerad för socialtjänstens verksamhet och som återfinns i 11 kap. 5 och 6 gäller även för förmedlingsmedel. Detta innebär att löpande journalanteckningar ska föras, reglerna om insyn i akten samt rätten att få anteckningar förda till akten, ska tillämpas. Vidare att arbetet ska präglas av kvalitet och säkerhet enligt 3 kap. 3 SoL. Med andra ord- verkställigheten/handläggningen av förmedlingsmedel ska ske på samma sätt som för allt övrigt bistånd inom socialtjänsten. Dessutom finns bestämmelser i Handelsbalken om sysslomannaskap, ett uppdrag som har beröringspunkter med förvaltning av förmedlingsmedel. Länsstyrelsen i Stockholms län har i en cirkulärskrivelse om förvaltning av egna medel (dnr 500-92-27309) lyft fram vissa förhållanden som är viktiga att tänka på då man hanterar dessa ärenden och hänvisat till sysslomannaskapet. I skrivelsen sägs att förvaltning av egna medel (förmedlingsmedel benämns på detta sätt) är ett ansvarsfullt åtagande och kräver goda kunskaper om gällande lagar och rättstillämpning. Att förvalta någons medel ska ses som en service till den enskilde. Uppdraget är likvärdigt med ett sysslomannaskap vars uppgift och ansvar är reglerat i Handelsbalken, 18 kap. Sysslomannaskapet innebär en redovisningsskyldighet som innebär att inkomster och utgifter ska redovisas till den enskilde samt att betalningar ska styrkas med verifikationer. Då uppdraget upphör ska sysslomannen lämna en slutredovisning. Föreligger det då brister i redovisningen kan den som innehar sysslomannaskapet bli ersättningsskyldig. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 3

I samma skrivelse uppges vidare att då det är den enskilde som har dispositionsrätt till sina medel är det viktigt att en skriftlig överenskommelse/avtal skrivs om hur medlen ska disponeras. Den tjänsteman som handlägger dessa ärenden får inte utan överenskommelse prioritera skulder eller löpande räkningar som rör den egna verksamheten. Det är vidare viktigt att räkningar inbetalas i tid. En fullmakt kan när som helst sägas upp av den som lämnat fullmakten. Om en persons inkomster tar slut innan nya medel kommit in på kontot, kan socialnämnden pröva om rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) föreligger. Nämnden får alltså inte bedriva kreditverksamhet, dvs betala ut från ett tomt konto. Föreliggande rapport tar även upp behovet av god man, därför några ord om detta. Socialnämnden har en skyldighet att enligt 5 kap. 3 Socialtjänstförordningen (SoF) anmäla till överförmyndaren om den bedömer att någon har behov av god man eller förvaltare. Regler om god man finns i 11 kap. Föräldrabalken (FB) I 11 kap. 4 FB sägs att Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Resultat Enkätsvaren Enkäten berör länets alla kommuner. Redovisningen sker utifrån olika frågeområden i enkäten. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 4

Antal Sammanlagt 348 personer i länet har bistånd i form av förmedlingsmedel. Den kommunvisa fördelningen är följande. Förmedlingsmedel - kommunvis fördelning 180 160 140 120 100 80 Växjö Uppvidinge Tingsryd Markaryd Alvesta Ljungby Lessebo Älmhult 60 40 20 0 Könsfördelning Männen dominerar. Det är endast i Alvesta och Älmhult som det är fler kvinnor än män som erhåller bistånd i form av förmedlingsmedel. Förmedlingsmedel, könsfördelning 120 100 80 Kvinnor Män 60 40 20 0 Uppvidinge Tingsryd Markaryd Alvesta Ljungby Lessebo LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 5

Vem beslutar om förmedlingsmedel? I Markaryd är det assistent, i övriga kommuner socialsekreterare eller 1:e socialsekreterare/gruppledare som fattar beslut om insatsen. Mest vanligt är att socialsekreterare är delegat. Vem administrerar/ verkställer insatsen? I Uppvidinge kommun administrerar socialsekreterare förmedlingsmedlen. I övriga kommuner är det assistenter, i ett par kommuner kan det vara både socialsekreterare och assistenter som har denna uppgift. Huvudsaklig anledning till förmedlingsmedel Flertalet kommuner uppger flera anledningar till att människor söker detta bistånd. Detta visar att personer som behöver denna hjälp har en ganska komplex problematik, där olika problem griper in i varandra. Huvudsakligen ekonomiska problem uppges av Markaryd, Tingsryd och ekonomienheten i Växjö. Ekonomiska problem samt missbruk är grunden till biståndet i Uppvidinge och Ljungby. På Vuxenenheten i Växjö är missbruksproblem den dominerande anledningen. I Alvesta dominerar missbruk samt psykiska problem och slutligen uppges ekonomiska och psykiska problem samt missbruk vara grunden i Lessebo och Älmhult. Handläggningsrutiner för utbetalning Socialnämndernas rutiner för utbetalning överensstämmer till stora delar. Då den enskildes inkomst i form av t.ex pension, sjukpenning eller lön inkommer till socialtjänsten, betalas hyra och andra räkningar. Enligt uppgjord överenskommelse eller avtal skickas sedan resterande belopp per vecka eller månad till den enskilde. Rutiner för redovisning Rutinerna för redovisning skiljer sig delvis åt mellan kommunerna. Älmhult och Lessebo skickar hem saldobesked till den enskilde varje månad. I övriga kommuner sker saldoredovisning företrädesvis varje månad i samband med den enskildes besök hos handläggaren. Han/hon kan då på dataskärmen se vilka räkningar som inbetalats samt det aktuella saldot. Rutiner för journalanteckningar Alla kommuner utom en uppger att man har rutiner för hur dokumentationen av förmedlingsmedlen ska ske. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 6

För hur många har budgetrådgivning övervägts istället för förmedlingsmedel Svaren varierar alltifrån att övervägande gjorts för samtliga, för några samt till att inga sådana övervägande gjorts. En kommun menar att budgetrådgivning är steget före förmedlingsmedel. God man i förhållande till egnamedelsförvaltning För länet som helhet är det knappt 15% som bedöms vara i behov av god man istället för förmedlingsmedel. Kommer behovet av egnamedelsförvaltning att öka? I Växjö, Tingsryd, Markaryd och Lessebo ser man ett ökat behov. I Växjö och Tingsryd uppges den främsta anledningen vara hyresvärdars krav på att socialtjänsten garanterar att hyran inbetalas i de fall där hyresskulder förekommit. Växjö och Tingsryd I Växjö och Tingsryd har tillsynen fördjupats genom aktgranskning samt intervjuer med personal och brukare. Aktgranskning De regler för dokumentation som gäller för förmedlingsmedel har nämnts tidigare i rapporten. Aktgranskningen har skett utifrån ett antal frågor som har sin grund i dokumentationsskyldigheten. Sammanfattningsvis kan sägas att det i båda kommunerna överlag finns stora brister i dokumentationen vad avser utredningar och beslut om förmedlingsmedel, löpande journalanteckningar samt arbetsplaner. Bristerna innebär att det inte går att följa handläggningen av ärendena och genomförandet av biståndsinsatserna, dvs det går inte att se vad som hänt under den tid biståndet lämnats. Insatsens längd varierar alltifrån 14 år till ett par månader. Merparten har haft hjälp 1-6 år. I en av kommunerna finns sedan 1999 riktlinjer vid beslut om bistånd i form av förmedlingsmedel. I riktlinjerna betonas bland annat att biståndet ska vara tidsbegränsat, att målet är att den enskilde på sikt ska kunna sköta sin ekonomi själv, att det är ett ansvarsfullt åtagande, att minusposter inte får förekomma. I riktlinjerna sägs inget om hur dokumentationen bör ske. I samma kommun finns en speciellt framtagen avtalsblankett. Intervjuer med arbetsledare Uppdraget Från arbetsledarhåll definieras syftet med förmedlingsmedel att det innebär att hjälpa människor att hantera sin ekonomi samt att ge annat socialt stöd. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 7

Dokumentation och uppföljning Arbetsledarna i båda kommunerna är medvetna om dokumentationsbristerna. En arbetsledare uttrycker det som att det blivit en tradition att inte dokumentera och skriva arbetsplaner i dessa ärenden. En arbetsledare betonar att även om dokumentationsbrister finns, har handläggarna en struktur i arbetet fast det inte syns i dokumentationen. Man är i båda kommunerna positiv till att utveckla rutiner för just dessa ärenden. Ett par arbetsledare nämner att uppföljning av dessa ärenden inte sker på samma sätt som för övriga insatser inom socialtjänsten. En reflektion man har i detta sammanhang är att människor kanske snabbare än vad som nu är fallet själva skulle kunna sköta sin ekonomi om kontinuerliga uppföljningar gjordes. Även om dokumentation och uppföljning brister framhåller de att detta inte innebär att ärendena betraktas som mindre viktiga. Man har mål och struktur i arbetet, men detta syns inte alltid i akten. Man framhåller att man ser förmedlingsmedel som en viktig insats. I båda kommunerna uppges hyresskulder vara en vanlig anledning till förmedlingsmedel. Det exemplifieras på så sätt att den enskilde på grund av höga hyresskulder har svårt att erhålla ett förstahandskontrakt till bostad. Hyresvärden vill förvissa sig om att hyran betalas kontinuerligt. Det kan då bli aktuellt att den enskilde får bistånd i form av ett andrahandskontrakt av socialnämnden. I ett sådant läge ser man gärna att den enskilde ansöker om förmedlingsmedel så att socialtjänsten kan betala in hyran till hyresvärden. Kompetens Båda kommunerna betonar vikten av att kunna erbjuda förmedlingsmedel till personer som inte själva kan hantera sin ekonomi av olika orsaker, såsom bland annat missbruk och/eller psykiska problem. Man betonar även vikten av att de som handlägger dessa ärenden har god kompetens både vad gäller skuldsanering och budgetrådgivning. Det är även viktigt att handläggarna/assistenterna har förmåga att kunna lyssna på den enskilde. Assistenterna är oftast den enskildes enda sociala kontakt och de blir därför en viktig person i dennes liv. God man En arbetsledare framhåller att det finns ett antal personer som skulle vara i behov av god man, men arbetsbördan sätter stopp för att arbeta mer aktivt med denna fråga. I verksamhetsplanen finns dock målet att fler ärenden ska anmälas till god man. En annan arbetsledare ser förmedlingsmedel som ett alternativ till god man. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 8

Intervjuer med assistenter/socialsekreterare Komplexa ärenden I båda kommunerna lyfter man fram att personernas ekonomiska situation kan vara mycket komplex. De ekonomiska problemen är omfattande och detta kräver stora arbetsinsatser framförallt i början då den enskildes ekonomiska situation ska utredas. Några nämner att arbetet med denna form av insatser också kan upplevas tungt främst utifrån att insatserna ofta rör personer som har missbruksoch/eller psykiska problem. En reflektion som ett par assistenter gör är att de som haft förmedlingsmedel under lång tid nog inte har förmågan att klara sin ekonomi på egen hand. En assistent nämner att hon och en socialsekreterare arbetar en hel del tillsammans i dessa ärenden. Man har planerings- och uppföljningsmöten då ärendena diskuteras. I samtliga ärenden har man som mål att den enskilde ska klara sin ekonomi själv. Uppföljningen har inneburit att en del ärenden har kunnat avslutas. Assistenten tycker sig ha flera roller, bland annat bank och kurator. Dokumentationen Ett par assistenter nämner att även om man inte skriver arbetsplaner har man blivit bättre på fundera över vad som är uppdraget. Enda sociala kontakten I båda kommunerna nämns att de flesta av de som har förmedlingsmedel är ensamstående och mycket ensamma och har behov av att ha någon att tala med. Assistenten är oftast den enda sociala kontakten. Man blir en del av deras vardag. Om någon inte hör av sig kollar man upp vad som hänt. God man Ett par handläggare uppger att det är svårt att motivera enskilda till god man då detta kan medföra en kostnad för den enskilde samt att man redan anser sig ha den hjälp och det stöd man önskar. Man har också upplevt att det är svårt att få gode män till personer med missbruksproblem. Saldoredovisning Både i Växjö och Tingsryd sker saldoredovisning i huvudsak genom att den enskilde ser saldot på dataskärmen. Detta sker oftast en gång/månad. Intervjuer med brukare Som brukare är man överlag mycket positiv till den hjälp man får genom förmedlingsmedel. Alla uttrycker att man får god hjälp med att reda upp sin ekonomi samt att det känns bra att veta att räkningar betalas fortlöpande. En person uttrycker sin positiva upplevelse av hjälpen på följande sätt Det är en lyx att få den här hjälpen. En annan säger: Hon (assistenten) trollar med pengarna. För alla intervjuade fyller assistenten också en annan funktion, nämligen att ha någon att tala med Jag kan prata med NN om allting. De flesta uppger att man känner en trygghet i att ha förmedlingsmedel. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 9

Man har förmedlingsmedel på grund av att man krabbat till det, som en person uttryckte saken. Missbruk och eller en dålig förmåga att hålla i pengar synes vara den vanligaste anledningen till att man bett om hjälp. Många känner till att man kan ansöka om denna hjälp hos socialtjänsten, någon blev tipsad av en god vän. De intervjuade har haft förmedlingsmedel alltifrån 1 år till 9 år. Ett par uttrycker oro över om de överhuvudtaget kommer att klara av att ta hand om sin ekonomi själva- i så fall tror man att man under en övergångsperiod behöver en viss press på sig genom att få gå till sin assistent och t.ex visa upp kvitton på att man betalat räkningar. En annan vet inte om han vågar ta hand om sin pension själv- jag har blivit bortskämd med att hon (assistenten) hjälper mig. Åter en annan har ett tydligt mål- så länge jag har skulder, inte längre. En person uttrycker tydligt att han fått en förbättrad livssituation genom att han har förmedlingsmedel. En förbättrad ekonomi samt mindre alkohol har inneburit ett bättre liv bland annat i form av återknutna kontakter med anhöriga. Alla intervjuade förmedlar att man litar på sin assistent då det gäller att hantera deras ekonomi. Räkningar har i stort sett alltid inbetalats i tid. Då det någon gång inte fungerat har det berott på bankens utbetalningsrutiner. De flesta får saldoredovisningen via datorn vid besök hos sin assistent då man överenskommit detta, någon får efter önskemål saldobeskedet per telefon. Ingen är intresserad av att få saldobesked hemskickat kontinuerligt. Länsstyrelsens kommentarer Enkäten visar bland annat att antalet förmedlingsärenden är omfattande samt att i fyra kommuner bedöms behovet av denna insats att öka. Länsstyrelsen har jämfört ett par kommuner i länet med ett par kommuner av samma storlek i ett par andra län. Vid en sådan jämförelse hade Växjö kommun mer än dubbelt så många ärenden och Tingsryd cirka 3 gånger fler ärenden. Det är uppenbart så att den primära anledningen till dessa skillnader är att socialnämnderna ser olika generöst på denna form av bistånd. Detta hänger i sin tur troligtvis samman med olika kulturer och traditioner inom nämnderna, dvs hos en del nämnder kan ha utvecklats en vana att som bistånd bevilja förmedlingsmedel. Länsstyrelsen anser att det kan finnas anledning för socialnämnderna att närmare diskutera i vilka situationer som förmedlingsmedel bör bli aktuellt. Av enkätsvaren framgår att cirka 50 personer i länet bedöms behöva god man istället för förmedlingsmedel. Vad är då anledningen till att dessa 50 inte redan har god man? Hindren tycks finnas på flera nivåer. En arbetsledare anser att arbetsbördan inte medger att man kan ta itu med frågan. En assistent nämner den enskildes negativa inställning eftersom godmanskap kan medföra en kostnad för den enskilde. En annan svårighet som nämns är överförmyndarens inställning, nämligen de problem som finns att rekrytera gode män till dem som har missbruksproblem. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 10

Även om socialtjänsten ger en viss omsorg till dem som behöver det, är det uppenbarligen så att tiden inte räcker till för att tillgodose den enskildes behov. En hel del skulle säkert behöva att en god man sörjde för deras person, dvs att någon hade mer tid att ägna den enskilde som person. Länsstyrelsen menar att undertiteln på rapporten en hjälp då det krabbar till sig skulle kunna ses som ett uttryck för att förmedlingsmedel i de flesta fall bör ses som en tillfällig hjälp. Om man haft förmedlingsmedel under lång tid och fortsatt behov av hjälp finns, bör detta vara en anledning till diskussion med den enskilde om godmanskap. Dessutom föreligger en skyldighet enligt Socialtjänstförordningen att anmäla behov av god man till överförmyndaren. I den fördjupade granskningen tyder insatsernas längd på att många tycks bli kvar inom socialtjänsten när man en gång fått biståndet. Beror detta på att man faktiskt har stora svårigheter att klara sin ekonomi själv eller/och på att socialtjänsten inte hinner arbeta med dessa ärenden i den omfattning som vore befogat? Vissa uttalanden i intervjuerna styrker båda påståendena. Avsaknad av arbetsplaner är troligtvis en annan anledning till att man blir kvar. Det räcker inte med att den enskilda assistenten har en plan i sitt huvud. Någon form av skriftlig planering och mål krävs för att man ska kunna följa upp och utvärdera insatsen. En annan reflektion som Länsstyrelsen gör utifrån insatsernas längd är att det troligtvis inte är betydelselöst att förmedlingsmedel hanteras av kvinnor och att de flesta som erhåller detta bistånd är män. Kvinnors större benägenhet att omhulda och ta hand om överskuggar kanske den pedagogiska delen, dvs att hjälpa den enskilde att på sikt själv kunna ta hand om sin ekonomi. Aktgenomgången visade att det finns stora brister i dokumentationen. Dessa brister innebär risker för att rättssäkerheten sätts ur spel för den enskilde. Som nämnts tidigare gäller socialtjänstlagens regler om dokumentation och insyn i dessa ärenden Intervjuerna med personalen visar att de ser förmedlingsmedel som en viktig och ansvarsfull biståndsform. Denna uppfattning styrks av de brukare som intervjuats. Även om antalet intervjuade brukare är få och urvalet inte skett slumpmässigt, ger dock deras uttalanden en bild av att man anser sig få god hjälp först och främst med ekonomin men även i form av personligt stöd. Detta sistnämnda synes angeläget då det av aktgranskning och i intervjuer med personal och brukare framgår att ett stort antal personer med förmedlingsmedel har omfattande problem med alkohol, droger och/eller psykiatriska störningar. Har Du synpunkter på rapporten?kontakta gärna Agneta Hornvik på tel. 0470/86429, e-post agneta.hornvik@g.lst.seeller på adress Länsstyrelsen, social omvårdnad, 351 86 Växjö. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2003-05-12 Rapport: Förmedlingsmedel - Sid 11