GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. I solsystemet Under hösten och tidiga vintern dröjer fortfarande Sommartriangeln kvar i sydväst så snart det mörknat, men sedan går den ner under kvällens lopp. Samtidigt närmar sig höstens stjärnbilder sin högsta position i söder. Central bland höstens stjärnbilder är Kvadraten i Pegasus och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring, Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen med flera. Bland höststjärnbilderna hittas sedan några år planeterna Uranus och Neptunus. Rakt ovanför i zenit syns Kassiopeias dubbel w form. Men vi kan även se vinterstjärnbilderna gå upp vid östra horisonten. Orion går upp allt tidigare på kvällen sent under hösten och mot slutet av året går den upp redan tidigt på kvällen för att kulminera lagom till midnatt. Geminiderna Meteorsvärmen Geminiderna har fått sitt namn efter stjärnbilden Tvillingarna, varifrån meteorerna tycks komma. Den hör till de mest tillförlitliga meteorsvärmarna och dyker alltid upp i Luciatid. Maximum inträffar 14 december och i år blir det perfekt med nästan månfria förhållanden. En tunn månskära går ner under den tidiga kvällen. GAS Nyhetsbrev 1
Kometen Catalina Kometen C/2013 US10(Catalina) kommer på besök från yttre solsystemet och svänger runt solen i november. Den var som närmast den 15 november och dyker upp på vår morgonhimmel i december. Den rör sig då upp genom Jungfrun och Björnvaktaren och blir synlig för blotta ögat, uppskattningsvis av magnitud 4-5. Av en händelse är Catalina mindre än en grad från Arkturus under självaste nyårsnatten. De kan då ses i sydost timmarna efter tolvslaget. Catalina kommer att vara närmast jorden i mitten av januari, när den ligger intill Alkaid i Karlavagnen. Efter det tappar den enligt prognoserna rätt snabbt i ljusstyrka. Kometen finns 4,4 NO om planeten Venus (mag 4,2) den 8 december kl 06. GAS Nyhetsbrev 2
Nyheter från rymden och rymdforskningen DVÄRGPLANETEN PLUTO HAR EN BLÅ HIMMEL Det visar de första färgbilderna från Nasas rymdsond på Plutos atmosfär. Det är fantastiskt, säger en forskare som jobbar med rymdsonden. New Horizons bilder visar ett tunt hölje av blått i Plutos atmosfär. Kvävepartiklarna i atmosfären är sannolikt grå och röda, men de reflekterar solljus på ett sätt som gör himlen runt dvärgplaneten blå. Vem hade väntat sig en blå himmel i Kuiperbältet. Det är fantastiskt, säger Alan Stern, en av de forskare som jobbar med resultaten från New Horizon. Kuiperbältet är en stor mängd små himlakroppar bortom Neptunus, där Pluto ingår. Om en person stod på Plutos yta skulle dock himlen för det mesta uppfattas som svart. De blå stråken i atmosfären är så tunna att de bara skulle kunna skönjas vid solnedgång och soluppgång. Fruset vatten New Horizons bilder visar även på små förekomster av fruset vatten på flera platser. Tidigare har fruset vatten inte synts på ytan eftersom den domineras av istäcken som består av mer flyktiga ämnen. Vi antog att det skulle finnas fruset vatten på Plutos yta, men vi har letat efter det i decennier utan att hitta det, twittrar forskaren Alex Parker. Forskarna ser det nu som en utmaning att förstå varför fruset vatten endast finns på vissa platser på dvärgplanetens yta. Succéexpedition New Horizon lämnade jorden för nio och ett halvt år sedan och susade förbi Pluto i juli. Detta trots att rymdsonen är snabbare än någon annan rymdfarkost. Projektet har varit en succé och har försett forskarna med otaliga bilder från Plutos yta. Bland annat överraskade bilder av bergskedjor på dvärgplaneten. Källa: NASA GAS Nyhetsbrev 3
SVENSKA FORSKARE LETAR EFTER VATTEN I RYMDEN Vatten är förutsättningen för liv som vi känner till det. Det har varit svårt att spana efter sådant ute i universum eftersom jordens atmosfär, med mycket vattenånga, ligger i vägen. Men högt uppe på ett av jordens torraste ställen, Chajnantor-platån i norra Chile, finns nu ett nytt instrument som kan upptäcka de mycket svaga signalerna från vatten i rymden. Instrumentet kallas SEPIA och installerades tidigare i år på ett teleskop i norra Chile. Det har utvecklats av forskare och ingenjörer vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers. För att kunna studera universum i rätt våglängder, mellan 1,4 och 1,9mm, krävs bl a att detektorn kan kylas ner till extremt låga temperaturer. Det måste vara 269 minusgrader, vilket bara är fyra grader över absoluta nollpunkten. Och det har redan testats. En grupp astronomer vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium har samlat mätningar av en stjärna ungefär 300 ljusår bort i stjärnbilden Vattenormen. Det blev en stark signal vid våglängd 1,6mm, vilket avslöjar att det i stjärnans närhet finns vattenånga i täta moln. Vatten är viktigt inte bara för den som studerar livets uppkomst utan även andra astrofysikaliska processer, t ex stjärnbildning. Men det handlar inte enbart om vatten. I framtiden tänker forskare, bl a från Sverige, använda SEPIA och teleskopet för att finna andra molekyler, atomer och joner runt både stjärnor i vår närhet och avlägsna galaxer. Källa: svt.se/vetenskap LISA PATHFINDER För första gången ska en rymdsond försöka studera gravitationsvågor. Den 2 dec 2015 skickades farkosten Lisa Pathfinder mot rymden. Inuti Lisa Pathfinder finns två guldpläterade kuber som befinner sig i fritt fall och ska ta upp minsta rörelse från dessa små och svårfunna vågor. Hittills har ingen lyckats mäta gravitationsvågor. Rymdsonden är en teknikdemonstration, där målet är att testa tekniken för att hitta och studera gravitationsvågor. Efter Lisa Pathfinder hoppas den europeiska rymdorganisationen ESA kunna påbörja ett betydligt större rymduppdrag där tre liknande rymdfarkoster ska flyga i formation med 5 miljoner kilometers mellanrum. I varje farkost finns en kub och genom laser mäts avstånden mellan de fritt svävande kuberna. Samma teknik som nu ska testas i Lisa Pathfinder, men i betydligt större skala. Källa: ESA (European Space Agency) GAS Nyhetsbrev 4
Tips och idéer Forskare för framtiden, Kunskapskanalen, den 21 december kl. 13.50 Jakten på den mörka materian. En av de största gåtorna är den om mörk materia. Forskarna är övertygade om att den finns och har format universum med sin enorma gravitationskraft. Men ingen vet vad den består av. Jan Conrad, vid Stockholms universitet, vill lösa gåtan. UR. Textat sid. 199 Jag önskar och en liten extra uppgift till jullovet. GAS Nyhetsbrev 5
Testa dig själv! Bland planeter, stjärnor och galaxer 1. Vilken sond gjorde 1962den första närpassagen av Venus? a) Mariner 2 (USA) b) Messenger (USA) c) Vega (Sovjetunionen) 2. Är jordens radie störst vid ekvatorn eller vid polerna? a) Vid ekvatorn b) Vid polerna c) Lika stora 3. Jupiter består till 95 procent av två ämnen. Vilka är de? a) Syre och kväve b) Väte och helium c) Argon och krypton 4. Vad heter Neptunus största och först upptäckta måne? a) Io b) Oberon c) Triton 5. Hur lång tid tar det för Saturnus att göra ett varv runt solen? a) 12.14 år b) 22.22 år c) 29.46 år 6. Hur stor är den högsta temperaturskillnaden mellan natt och dag på Merkurius? a) 200 grader b) 400 grader c) 600 grader 7. Vilken gas ger Uranus planetens karakteristiska blågröna färg? a) Metan b) Propan c) Eten 8. Dvärgplaneten Pluto upptäcktes samma år som Disneys seriefigur Musse Pig fick en hund med samma namn. Vilket var året? a) 1920 b) 1930 c) 1940 9. Saturnus ringar är 272 692 kilometer breda. Men hur tjocka är de? a) 100 meter b) 10 000 meter c) 100 000 meter 10. Hur lång tid skulle det ta att komma fram om du kunde åka bil till Uranus och höll en hastighet på 100 kilometer per timme? a) 30 år b) 300 år c) 3 000 år 11. Vad är Sirius B? a) En vit superjätte b) En vit dvärg c) En röd dvärg 12. Vad är den absoluta nollpunkten? a) 273,15 grader Celsius b) 4 grader Celsius c) + 100 grader Celsius GAS Nyhetsbrev 6
13. Hur varmt är det i vår sols mitt? a) 10 miljoner grader Celsius b) 15 miljoner grader Celsius c) 6 miljoner grader Celsius 14. Hur många månar har Merkurius? a) 1 b) 2 c) 0 15. Hur stor diameter har vår sol? a) 150 miljoner kilometer b) 1 390 000 kilometer c) 2 500 000 kilometer 16. Hur gammalt är vårt Universum? a) 15 miljarder år b) 12,8 miljarder år c) 13,8 miljarder år 17. Var i rymden hittar vi småplaneten Sedna? a) I Oorts kometmoln b) I asteroidbältet mellan Mars och Jupiter c) I Kuiperbältet 18. Varifrån har Rosetta fått sitt namn? a) Från Rosettastenen b) Från konstruktörens fru c) Från blommorna i Italien 19. Vilka stjärnor bildas snabbast, stora eller små? a) Det är det samma, storleken spelar inte roll. b) Stora stjärnor c) Små stjärnor 20. Vilka är våra närmaste galaxgrannar? a) Andromeda galaxen b) Virgohopen c) Magellianska molnen Skicka gärna lösningen till mig via mejl, vi kommer att prata lite mer om frågorna på nästa möte i januari. Lycka till! REDAKTÖREN SKRIVER: KONTAKTUPPGIFTER: Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa vårt sällskap på internet: http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook: https://www.facebook.com/lunaborg.bararyd?fref=ts Andrea Borhidai Mobil: 0730805375 E-mail: andi.b@telia.com GAS Nyhetsbrev 7