Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1937 = Population dans les districts administratifs le 31 décembre 1937. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1937

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1937 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1938 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 382364

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION POPULATION DANS LES DISTRICTS ADMINISTRATIFS LE 31 DÉCEMBRE 1937 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1937. Stockholm den 7 juni 1938. OTTO ZETTERBERG. Underdånigst OTTO GRÖNLUND.

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1937, enligt indelningen den 1 januari 1938 9 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1937 40 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1937 42 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1937 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier 1938). 9 Tabl. 2. Population par département, en 1937 40 Col. 1: Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le l r janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population, par département, en 1937 42 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Mariages. Col. 5 7: Nés vivants. Col. 8 10: Décès. Col. 11 13: Émigrés. Col. 14 16: Immigrés. Col. 17 19: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, S:a = Total. Résumé. La population de la Suède à la fin de 1937 a été de 6 284 722 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 17 834 personnes, on 2'85 %o de la population au début de l'année, est comme généralement ces temps derniers assez faible. C'est seulement la population des villes qui a augmenté. La population de la campagne a diminué. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1937 a été de 54 442, soit 8'67 pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité, toujours assez faible en comparaison avec celle de plusieurs autres pays, n'a pas été si considerable depuis 1824 (8'83). Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 89 942. Depuis plus de deux décades, la natalité va presque continuellement en décroissant. Seulement les années 1930 et 1920 accusent une augmentation réelle. La proportion des nés vivants pour 1 000 de la population moyenne en 1937, à savoir 14'33, est supérieure que celle de l'année précédente (14'17). Le nombre total des décès, toujours d'après les calculs préliminaires, était de 75 278, ce qui correspond à un coefficient de mortalité de ll - 99 Bur 1 000 habitants. La mortalité a augmenté depuis 1933 (ll - 23), le plus bas observé dans le pays. L'excédent des naissances ne monte qu'à 14 664, ou 2-34 %o. Le nombre des émigrés peut être fixé à 2 289, et celui des immigrés à 4 470. La statistique accuse donc un excédent des immigrés, phénomène observée pendant les huit dernières années. A part les émigrés, on a rayé des registres de population 4 090 individus comme «introuvables», c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. D'un autre côté, 3 641 personnes plus tôt rayées comme «introuvables» furent enregistrées de nouveau en 1937.

Till den föreliggande redogörelsen för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1937 har, i likhet med de föregående åren, såsom bihang fogats en preliminär översikt länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Såväl den egentliga redogörelsen som bihangets siffror angående emigration och immigration grunda sig på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av mantalskontoret upprättade summariska redogörelser. Siffrorna angående ingångna äktenskap, levande födda och döda däremot äro hämtade från de fr. o. m. år 1937 av statistiska central, byrån utarbetade preliminära kvartalsöversikterna, vartill som material användas dels de till centralbyrån numera kvartalsvis inkommande utdragen av lysnings- och vigselböckerna samt födelse- och dopböckerna, dels de utdrag av död- och begravningsböckerna, som pastorsämbetena månadsvis ingiva till pensionsstyrelsen. De definitiva siffrorna för befolkningsrörelsen komma såsom vanligt att senare publiceras. Eikets folkmängd vid 1937 års slut utgjorde 6 284 722 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra, 6 266888, visar en tillväxt under år 1937 av 17 834 personer eller 2-85 promille. Denna ökning är, såsom nedanstående översikt visar, mycket låg, dock något högre än de två närmast föregånde åren. Folkmängden har ökats inom 12 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats i 13 län. Den avgjort största tillväxten kommer på Stockholms stad med 13 169 personer; därnäst följer Göteborgs och Bohus län med 4 174. Folkökningen länsvis, beräknad på 1 000 invånare vid 1936 års slut, angives i nedanstående tablå, i vilken till jämförelse införts siffror även för de närmast föregående två åren. Tillväxten är beräknad från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året.

2 FOLKMÄNGDEN. Den relativa tillväxten var under redogörelseåret liksom för 1936 störst för Stockholms stad, 24-22 /w>, (17. 8 7 /oo år 1936), och därnäst för Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län. Den största relativa minskningen uppvisar Västernorrlands län, 6-oo /oo, och därnäst Värmlands län. När hänsyn tages till fördelningen mellan landsbygd och städer, befinnes landsbygdens folkmängd ha minshats från 4 079 930 vid 1936 års slut till 4 048 819 vid 1937 års slut, alltså med 31111 personer eller 7-63 /oo, och städernas ha ökats från 2186 958 till 2 235 903, alltså med 48 945 eller 22-38 /oo. Motsvarande promilletal för 1936 voro -820 och +23-45. Landsbygdsfolkmängdens minskning beror i viss mån på de införlivningar av landsbygdsområden med städer, som ägt rum den 1 januari 1937. Vid sistnämnda tidpunkt införlivades vissa områden i Stora Malms kommun, med 1103 inv., med Katrineholms stad, ett område i Asarum, med 1747 inv., med Karlshamns stad, ett område i Stafsinge, med 734 inv., med Falkenbergs stad, ett område i Laholms landskommun, med 27 inv., med Laholms stad samt största delen av Längbro kommun, med 5 875 inv., och ett område i Binkaby kommun, med 9 inv., med Örebro stad. Däremot överfördes 12 inv. från Örebro stad till Anstå. De ovannämnda sex områdena beboddes sålunda vid årsskiftet 1936/37 av 9495 inv. Räknas dessa områden vid nämnda årsskifte till städerna, så befinnes landsbygdens befolkning under år 1937 ha minskats med 21 628 personer eller 5-31 / 00 0Cfl städernas ha ökats med 39 438 eller 17. 96 %o. Motsvarande promilletal för 1936 voro - 4-27 och + 15-73. Hittills anförda tal avse folkmängdens fördelning den 31 december 1937 (och tidigare). Vid 1938 års ingång införlivades vissa områden i Danmarks och Vaksala kommuner, med respektive 8 och 11 inv. med Uppsala stad samt Vists och Brunns kommuner, med respektive 424 och 1 016 inv., i sin helhet med Ulricehamns stad. Den genom dessa områdens inkorporering den 1 januari 1938 tillkommande stadsfolkmängden utgör 1 459. Hela folkmängden vid 1938 års början blir därför 4 047 360 å landsbygden och 2 237 362 i städerna. Vid samma tidpunkt verkställdes vissa andra administrativa regleringar. Bland dessa märkas överflyttningar från Västerljung till Trosa Vagnhärad (6 inv.), från Trosa Vagnhärad till Västerljung (7 inv.), från Västra Frölunda till Askim (10 inv.), från Ludvika landskommun till Grangärde (2 inv.) samt från Rödön till Alsen (5 inv.). Under redogörelseåret ha 5 municipalsamhällen genom utvidgning fått folkmängden ökad, nämligen Rönninge, med 2 inv., Gislaved, med 452 inv., Alvesta, med 1 403 inv., Årjäng, med 358 inv. och Heby, med 234 inv. Sju municipalsamhällen ha nybildats, nämligen Tidan och Gullspång i Skaraborgs län med respektive 599 och 485 inv., samt Hällnäs, Lövånger, Skelleftestrand, Kåge och Stensele i Västerbottens län, med respektive 553, 470, 6 326, 1 275 och 415 inv. Rörande nyssberörda jämte en del andra mindre betydande administrativa regleringar ävensom en del oregelbundenheter i rikets indelning lämnas redogörelse i anmärkningarna till tab. 1. I några fall ha invånarna redan före årsskiftet blivit kyrkobokförda i de nya kommunerna.

FOLKMÄNGDEN. 3 Då folkmängden och dess tillväxt i de större städerna torde erbjuda särskilt intresse, meddelas i ovanstående tablå för städer med minst 10 000 invånare folkmängdssiffrorna vid början av åren 1928, 1937 och 1938, ävensom ') Häri ingår största delen av Längbro kommun med 5875 inv. och 9 inv. från Binkaby kommun, som den 1 jan. 1937 införljvadeb med Örebro stad; varemot 12 inv. vid samma tid överflyttades från Örebro stad till Ånsta kommun. 2 ) Häri ingå områden av Vaksala kommun med 11 inv. och av Danmarks kommun med 8 inv., vilka den 1 jan. 1938 införlivades med Uppsala stad.

4 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. tillväxten under det sista året och de sista tio åren. Den procentuella tillväxten under de tio sista åren framgår av sista kolumnen. Hela folkmängden i de i tablån medtagna städerna utgjorde den 1 januari 1937 1 831 975 inv., för ej i tabellen medtagna städer 364 466. Folkmängdstillväxten till den 1 januari 1938 är för de förra 36 452 eller 2o %, och för de senare 4 469 eller 1-2 %. Folkmängdstillväxten till den 31 december 1937 var 36 433 resp. 3 029 inv. Sammanlagda folkmängden i de köpingar, som bilda egna kommuner, utgjorde vid 1938 års ingång 109 862, i andra köpingar samt i de i tab. 1 redovisade municipalsamhällena tillsammans 297 795\ mot ett år tidigare 108 692 och 283 493. Köpingskommunernas folkmängd har alltså ökats med 1170 inv. Municipalsamhällenas folkmängd har från den 1 januari 1937 till den 1 januari 1938 ökats med 14 302 inv. Emellertid ha de sju under år 1937 tillkomna municipalsamhällena och de fem verkställda inkorporeringarna tillfört municipalsamhällena en folkmängd å 12 572 inv., varför den verkliga folkökningen blir endast 1 730 personer. Folkökningen för köpingar och municipalsamhällen sammanslagna uppgår alltså till 2 900 och folkminskningen för den övriga landsbygden till 24 528. Den största köpingen var vid årsskiftet 1937/38 Sandviken, med 13 628 inv., och det största municipalsamhället Kiruna, med 10 356 inv. Folkmängden i städer med egen jurisdiktion utgjorde den 1 januari 1938 2 015 888 och i rikets domsagor 4 268 834. Städerna Falkenberg, Lysekil, Skövde och Örnsköldsvik, med respektive 6 596, 5 519, 11 770 och 5 546 inv., lyda fr. o. m. den 1 januari 1938 under landsrätt. Rikets folkmängd av mankön har under år 1937 ökats från 3 100 534 till 3 111 256 och av kvinnkön från 3 166 354 till 3 173 466. På varje tusental män kommo således vid årets början 1 021 kvinnor och vid dess slut 1 020. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som under det sista årtiondet. Efter år 1893, då det kvinnliga överskottet utgjorde 64 /oo, har det, frånsett obetydliga höjningar under enstaka år, befunnit sig i sjunkande. Fr. o. m. 31 december 1918 råder å landsbygden överskott av män, och detta gäller fr. o. m. den 31 december 1933 landsbygden inom varje län. Enligt folkmängdsfördelningen vid slutet av år 1937 kommo på 1000 män för hela landsbygden 951 kvinnor, för städerna 1159 kvinnor. Enligt 1930 och 1935 års folkräkningar voro motsvarande tal 973 och 1 170 resp. 956 och 1 164. Särskilt för landsbygden är alltså kvinnoproportionens nedgång påfallande. Beträffande de viktigaste posterna i folkmängdens förändringar lämnas i tab. A absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de två sista åren äro preliminära med undantag dock för emigranter och immigranter. Förändringarna länsvis under år 1937 meddelas beträffande de absoluta talen i tabellen sid. 42 och beträffande de relativa i tab. B. Kvartalsuppgifter (rikssiffror) beträffande ingångna äktenskap, levande födda och döda ha för första gången intagits i tabellen på sid. 42. 1 Drottningholm har ej räknats som mnnicipalsamhälle.

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. A. Folkmängdens förändringar, åren 1928 1937. 5 Liksom under de närmast föregående tre åren företer antalet ingångna äktenskap även för år 1937 en stegring, i det att det uppgår till 54 442 mot 53 266 nästföregående år. Giftermålstalet på 1 000 av medelfolkmängden uppgår till 8'67 mot 8-51 för 1936, 8-22 för 1935 och 7-73 för 1934. Redogörelseårets tal är det högsta giftermålstal, som vårt land haft att uppvisa ända sedan år 1824, då det var 8-8 3. För femårsperioden 1926/30 var giftermålstalet 6'6 7 och för åren 1931/35 7-34. Jämföras giftermålstalen i tab. B länsvis för åren 1931/35 och 1937, finner man, att samtliga län uppvisa stegring, vilken framträder starkast i Örebro län (från 7-oi till 9-29). Lägsta relativa tillväxten uppvisar Västernorrlands län (från 7-45 till 7'66). Stockholms stad uppvisar högsta giftermålstalet, Jämtlands län det lägsta. Vid jämförelse mellan åren 1936 och 1937 finner man, att giftermålstalet sjunkit för sju län. Såväl under femårsperioden 1931/35 som åren 1936 och 1937 är giftermålstalet avsevärt högre för städerna än för landsbygden.

6 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. B. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1000 av medelfolkmängden, åren 1931/35, 1936 och 1937. Antalet levande födda uppgives till 89 942 eller 14.33 på 1000 av medelfolkmängden, mot 88 672 eller 14-17 för nästföregående år. Födelsetalet är sålunda något högre än under föregående år. För femårsperioden 1926/30 var födelsetalet 15 # 9i och för åren 1931/35 14-io. Jämföras födelsetalen i tab. B länsvis för åren 1931/35 och 1937, finner man nedgång i födelsetalet för åtta län, nämligen Uppsala, Kronobergs, Skaraborgs, Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län; två län uppvisa oförändrat födelsetal, nämligen Kristianstads och Gävleborgs län; för övriga län och Stockholms stad har födelsetalet stigit. Den största nedgången (från 13-82 till 13-12) företer Värmlands län, den största ökningen Västmanlands län (från 12-9 2 till 14-3 3). Stockholms stad och femton län visa stegring av födelsetalet från 1936 till 1937. Det lägsta födelsetalet för alla jämförelseperioderna har Stockholms stad, det högsta Norrbottens län. Födelsetalet har såväl under femårsperioden 1931/35 som under vart och ett av de följande åren varit högre för landsbygden än för städerna. Ännu på 1880-talet var födelsetalet lägre på landsbygden än i städerna, de två följande årtiondena ungefär detsamma, men under tiden 1911/20 11 f. högre

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 7 och under tiden 1926/30 32 % högre, medan skillnaderna för åren 1931 t. o. m. 1937 variera mellan minst + 17 och + 28 % (för 1931/35 27-3 /,). Från 1931 till 1937 har födelsetalet praktiskt taget varit oförändrat för landsbygden (för 1931/35 15-19 och för 1937 15-12 %.). För städerna däremot visar födelsetalet någon stegring (11-9 2 % för 1931/35, 12-6 6 för 1936 och 12. 88 för 1937). Denna torde huvudsakligen stå i samband med den under 1930 talet fortgående ökningen av giftermålsfrekvensen, men kan möjligen därjämte tolkas som ett tecken på ökad fruktsamhet överhuvudtaget. Beträffande födelserna ha följande uppgifter hämtats från en preliminär sammanräkning för åren 1937 och 1936. Antalet avlidna uppgives preliminärt för redogörelseåret till 75 278 eller 11-9 9 på 1000 av medelfolkmängden, vilket tal är högre än för alla åren 1932 t. o. m. 1936 (11'57, 11-23, 11-24, 11-67, resp. 11-96). Dödstalen för åren 1932 1935 äro jämte 1923 års (H'4i) de lägsta, som förekommit i vårt land. Sex län, nämligen Uppsala, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Gröteborgs och Bohus samt Älvsborgs, visa lägre dödstal för år 1937, jämfört med perioden 1931/35; största minskningen företer Gotlands län (från 14-04 till 13-37). För övriga län och Stockholms stad äro dödstalen högre; största stegringen förekommer i Kronobergs län (från 12-5 8 till 13-8 9). Från år 1936 till år 1937 har dödligheten stigit i Stockholms stad och 9 län, nämligen, Stockholms, Östergötlands, Kronobergs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens. Är 1937 har Göteborgs och Bohus län lägsta dödstalet (10-7 9) och Kronobergs län det högsta (13-8 9). Dödstalet har under femårsperioden 1931/35 liksom följande år varit högre för landsbygden än för städerna, vilket förhållande är regel fr. o. m. perioden 1911/20. Födelseöverskottet utgör för redogörelseåret 14 664 personer eller på 1 000 av medelfolkmängden 2-34 mot 2-21 år 1936. Två län, nämligen Kronobergs och Örebro, visa födelseunderskott. Om man tager hänsyn till endast städerna, råder för 1937 födelseunderskott i Stockholms och Södermanlands län; räknar man endast med landsbygden, visa Skaraborgs och Kopparbergs län födelseunderskott (såsom framgår av sid. 42). Det högsta födelseöverskottet visar Norrbottens län, med 10. 17. Födelseöverskottet är betydligt större för landsbygden än för städerna.

8 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. C. Jämförelse mellan giftermålstalen, födelsetalen och dödstalen åren 1935/37 i några europeiska länder, på 1000 invånare av medel folkmängden. Preliminära sammanräkningar av antalet under första levnadsåret avlidna ha för 1937 givit till resultat, att 3 023 avlidit, som varit kyrkoskri vna å landsbygden, av 61 400 levande födda alltså 49-2 /oo, och 1 081, som varit kyrkoskrivna i städerna, av 28 542 levande födda alltså 37'9 /oo motsvarande dödstal för 1936 äro 46-2 respektive 36-s / 00 - För hela riket blir spädbarnsdödstalet för 1937 45-6 /oo mot 43-3 för 1936. Under redogörelseåret utgjorde antalet emigranter 2 289 mot 2 371 nästföregående år och antalet immigranter 4 470 mot 4 679, eller på 1000 av medelfolkmängden 0. 36 resp. 0.3 8 för emigranterna och O - 71 resp. 0'7 5 för immigranterna. Ur kyrkoböckerna ha avförts 4 090 s. k. obefintliga, medan de s. k. återupptagna, d. v. s. från boken över obefintliga överförda, i motsats till de närmast föregående åren, voro färre till antalet, eller 3 641. I tabell C har en jämförelse mellan ett antal länders giftermåls-, födelse-, döds- och överskottstal verkställts för åren 1935, 1936 och 1937.

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1937, enligt indelningen den 1 januari 1938. [FörB. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, m;e = municipalsamhäile.] 9

10 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 11

12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 4) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 6) JÖNK. L. (forts.). 7) KRONOB. L. 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 7) KRONOB. LÄN (forts.). 8) KALMAR LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 8) KALM. L. (forts.). 9) GOTL. L. 10) BLEK.L. 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 10) BLEK. L. (forts.). 11 ) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 11) KRISTIANST. L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 21

22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. - 13) HALLANDS LÄN. - 14) GÖTEB. O. BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 23

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 15) ÄLVSB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 16) ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 25

26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 15) ÄLVSB. L, (forts.). 16) SKARAB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 16) SKARABORGS LÄN (forts.). 27

28 TAB. 1 (forts.) FOLKMÄNGD 1937. 16) SKARAB. LÄN (forts,). 17) VÄMLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN. 29

30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 19) VÄSTMANL. L. (forts,). 20) KOPPARB. L. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts). FOLKMÄNGD 1937. 21) GÄVLEB. L. (forts.). 22) VÄSTERN. L. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 23) JÄMTLANDS LÄN. 24) VASTERB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORBB. L. 35

36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. NORRBOTTENS LÄN (forts.). ANMÄRKNINGAR. Anm. till Stockholm» ttad. l ) Siffrorna avse den mantals- krivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1938 ära början utgjorde 556 095, fördelad å nedannämnda församlingar sålunda: Storkyrkoförsamlingen.. 9 630 Klar» förs... 7 629 Kungsholms >.. 32 609 S:t Görans >.. 47 808 Mattens >.. 52 032 Gustav Vasa >.. 33 311 Adolf Fredriks >.. 15 774 Johannes >.. 21860 Jakobs >.. 5568 Engelbrekts >.. 29 616 Hedvig Eleonora >.. 21378 Oskars >.. 35 741 Sofia >..26 578 Katarina».. 57191 Maria Magdalena >.. 22 776 Högalids >.. 38 845 Anmärkningar. Brännkyrka förs... 32 087 Enskede».. 23 918 Bromma >.. 41 102 Hovförsamlingen.... 681 Skeppsholms förs.... 5046 Tyska >... 2917 Finska >... 1 998 Anm. till Stockholms län. l ) Städerna Östhammar och Ortgrund lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra Roslags domsaga, Frösakers tingslag. ') Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping ooh Djursholms stad. 8 ) Staden Djursholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsaga och tingslag-. «) Ostertälje och Västertälje kommuner bilda Södertälje landsforsamling. 5) Ösmo församling omfattar Osmo kommun och Nynäshamns köping. ) Vaxholms församling är delad pä Vaxholms stad och Värmdö landskommun. ') Staden Lidingö lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsaga och tingslag. 8) Staden Sundbyberg lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sollentuna domsaga och tingslag. fl ) Spånga församling och Färentuna omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping. 10 ) Enl. k. btev den 30 april 1937 utvidgades Rönninge municipalsamhälte med järnvägsområdet, som den 31 dec. 1937 räknade 2 inv.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. ANMÄRKNINGAR (forts.). 37 Anm. till Uppsala län, ') Jumkils kommun är delad p& UUeråkers och Bälinge h:d. ') Tierpê församling omfattar Tierps kommun ooh Tierps köping. a ) DeD 1 jan. 1938 införlivades med Uppsala stad vissa områden av Danmark med 8 inv. och av Vaksala med 11 inv. Anm. till Södermanland! län. x ) I Gåsinge kommun äro inräknade 11 i Dillnäs kyrkoskrivna inv. ') Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings köping. 3) Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. 4) Staden Katrineholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Oppunda och Villättinge domsaga, Oppunda tingslag. 5) Den 1 jan. 1938 överfördes ett område med 6 inv. från Västerljung till Trosa Vagnhärad och ett område med 7 inv. frän Trosa Vagnhärad till Västerljung, Anm. till Östergötlands län. l ) Staden Mjölby lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Mjölby domsaga och tingslag. 2) Varvs och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommun. 3) Boxholms municipalsamhälle är delat på Ekeby församlings båda kyrkobokföringsdistrikt. Endast för ett mindre område (med 669 inv.) gälla samtliga stadsstadgor. 4) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. 6 ) Borensbergs municipalsamhälle är delat pä Brunneby och Kristbergs kommuner. 8 ) Den 1 jan. 1938 införlivades ett obebott område, tillhörande Styrestad, med Norrköpings stad och S:t Johannes församling. ') Den 1 jan. 1938 överflyttades ett område med 84 inv. från Ekeby norra till Ekeby södra kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Jönköpings län. ') Hässleby församling omfattar Msriannelunds köping och Hässleby kommnn. ') Aneby municipalsamhälle är delat på Bredestads och Bälaryds kommuner. J ) Säby församling omfattar Säby kommnn och Tranås stad. Den senare lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. 4) Nässjö fårsamling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. ') Städerna Buskvarna och Nässjö lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. 9 ) Värnamo församling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder Värnamo stad under landsratt, Östbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. 7) Sävsjö municipalsamhälle är delat på Vallsjö och Norra Ljunqa kommnner. Enl. k. brev den 2 april 1937 utvidgades mnnicipalsamhället med vissa områden i Norra Ljunga; inom dessa voro bosatta ett fåtal personer, som redan förut voro inräknade i samhället. 8 ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. I judiciellt hänseende lyder Vetlanda stad under landsrätt, Njudacgs domsaga, Östra Njudungs tingslag. ) Norra Sandsjö församling omfattar Norra Sandsjö kommun och Bodafors köping. 10 ) Staden Gränna lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. ") Enl. k. brev den 17 sept. 1937 utvidgades Gislaveds municipalsamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1937 räknade 458 inv. Anm. till Kronobergs lån. l ) Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommnn och Tegnaby kommun. ') Tingsås församling omfattar TingBås kommnn och Tingsryds köping. ") Skatelåvs kommnn är delad på Kinnevalds h:d, Mellersta Varenda domsaga och t:g samt Allbo h:d, Västra Värends domsaga och t.g. 4 ) Ljungby stad lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sunnerbo domsaga och tingslag. 6 ) Markaryds församling omfattar Markaryds kommun och Markaryds köping. 6 ) Den 1 jan. 1938 utvidgades Alvesta municipalsamhälle med vissa områden, omfattande 1 403 inv. Anm. till Kalmar lån. l ) Vena församling omfattar Vena kommnn och Hultsfreds köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. ') Misterhults församling omfattar Misterhults kommnn och Figeholms köping. 3) Församlingen Målilla med Gårdveda omfattar Målilla kommun och Gårdveda kommun, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. ') Madesjö församling omfattar Madesjö kommun och Nybro stad, vilken senare ntgör ett eget kbfd. och i judiciellt hänseende lyder under landsrätt, Södra Möre domsaga och tingslag. 6 ) Vissefjärda församling omfattar Vissefjärda kommnn och Emmaboda köping. ') Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ölands domsaga, Ölands norra tingslag. 8 ) Mörbylånga fårsamling omfattar Mörbylånga kommun och Mörbylånga köping. 9 ) Den l jan. 1938 införlivades med Västerviks stad ett obebott område i Gladhammar. Anm. till Gotlands län. 1) Othems församling omfattar Slite köping. Anm. till Blekinge län. l ) Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. Anm. till Kristianstads län. ') Branteviks municipalsamhälle är delat på Simris och Östra Nöbbelövs kommuner. s ) Löderups municipalsamhälle är delat på Löderups och Hörups kommuner. ') Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby kommuner. 4 ) Ahus församling omfattar Ahus kommun och Åhus köping. 5) Staden Hässleholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västra Göinge domsaga och tingslag. s ) Hishulls kommnn är delad på Höks h:d o. t:g [i Hallands

38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. ANMÄRKNINGAR (forts.). län] samt Norra Åsbo hid o. t:g [i Kristianstads län]. ') Tyringe municipalsamhälle är delat pä Finja och Västra Torups kommuner. s ) Vinslövs församling omfattar Vinslövs kommun och Vinslövs köping. e ) Osby församling omfattar Osby kommun och Osby köping. Anm. till Malmöhus län. 1) Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommun. a ) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. 3) Svedala församling omfattar Svedala kommun och Svedala kö ping- 4) Skv.rv.ps för samling omfattar Sknrups kommun och Skurups köping. 5) Börby församling omfattar Hörbykommun och Hörby köping. 6 ) Akarps municipahamhälle är delat på Tottarps ocb Burlövs kommuner. ') Löberöds municipalsamhälle är delat på Högseröds och Hammarlunda kommuner. 8 ) Staden Eslöv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga samt bildar eget tingslag. 9) Staden Höganäs lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Xuggude domsaga och tingslag. 10 ) Enl. k. brev den 22 okt. 1937 skall stadens namn fr. o. m. 1 jan. 1938 stavas Trelleborg. Anm. till Hallands län. 1) Hishult är delat på Höks h:d o. t:g [i Hallands län] och Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län]. ') Oskarströms municipalsamhälle är delat på Slåttåkra och Enslövs kommuner. 8 ) Staden Kungsbacka lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Hallands norra domsaga, Fjäre tingslag. «") Den 1 jan. 1938 överflyttades den till Halmstads härad hörande delen ar Enslöv med 424 inv., därav 188 inv. i Oskarströms municipalsamhälle, till Tönnersjö härad. 6 ) Staden Falkenberg lyder fr. o. m. 1 jan. 1938 i judiciellt hänseende under landsrätt, Hallands mellersta domsaga, Arstads och Faurås tingslag. Anm. till Göteborgs och Bohus län. ') Skaftö församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grundsnnds kommuner. 2 ) Blekets municipalsamhälle är delat pä Stenkyrka och Rönnängs kommuner. s ) Städerna Mölndal och Marstrand lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Askims, Hisings och Sävedals domsaga och tingslag. 4 ) Staden Kungälv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Inlands domsaga, Inlands södra tingslag. 6 ) Tanums församling omfattar Taainns kommun och Grebbestads köping. 6) Därav i Fjällbacka kapellag 923. Häri ingår Fjällbacka municipalsamhälle. ') Staden Lysekil lyder fr. o. m. den 1 jan. 1938 i judiciellt hänseende under landsrätt, Sunnervikens dorasaga och tingslag. 9 ) Den 1 jan. 1938 överflyttades ett område från Västra Frölunda (huvudområdet) till Askim med 10 inv., vilka redan förut varit kyrkoskrivna i Askim. 9 ) Fr. o. m. den 1 jan 1938 benämnes Hogenäs Nas municipalsamhälle Hovenäsets municipalsamhälle. Anm. till Älvsborgs lån. ') Församlingen Tösst med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. s ) Ärtemarks församling omfattar Ariemarks kommun och Bengtsfors köping. 3 ) Holms församling omfattar Hoims kommun och Melleruds köping. 4 ) Staden Trollhättan lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Flandre, Väne och Bjärke domsaga och tingslag. 6 ) Vårgarda municipalsamhälle är delat på Kullings-Skövdes och Algutstorps kommuner. 6 ) Den 1 jan. 1938 införlivades Vist med 424 inv. och Brunn med 1 01G inv. med Ulricehamns stad. Anm. till Skaraborgs län. l ) Tengene församling omfattar Tengene kommun och Grästorps köping. ') Bitterna församling omfattar två kommuner, Västerbitterna och Osterbitterna. ') Lundsbrunns municipalsamhälle är delat på Ledsjö, Skälvums och Ova kommuner. Sistnämnda kommundel utgöres av ett enligt uppgift obebott mindre område. 4) Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby kommuner. 6 ) Staden Tidaholm lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Vartofta och Frökinds domsaga och tingslag. 6 ) Till Vads kommun äro räknade 2 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 7 ) Till Flistads kommun äro räknade 43 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. s ) Björkängs församling omfattar Björkängs kommnn och Töreboda köping. 9 ) Axvalls municipalsamhälle är delat på Norra Vings och Skärvs kommuner. 10 ) Tidana municipalsamhälle är delat på Vads och Götlunda kommuner. n ) Staden Skövde lyder fr. o. m. den 1 jan. 1938 i judiciellt hänseende under landsrätt, Skövde domsaga samt bildar eget tingslag. ia ) Fr. o. m. den 1 jan. 1938 skall socknen benämnas Längnum. 1S ) Den 1 jan. 1938 överflyttade» till Essunga ett Vara köping tillhörigt, obebott område. u ) Fr. o. m. den 1 jan. 1938 skall Gudhems och Kåkinds domsaga benämnas Skövde domsaga; den 1 jan. 1938 förenades Gudhems tiugslog och Kåkinds tingslag till ett tingslag. Anm. till Värmlands län. l ) Staden Arvika lyder j judiciellt hänseende under landsrätt, Jösse domsaga och tingslag. 2) Sunne församling omfattar Sunne kommun och Sunne köping. s ) Säffle köping utgör kapellförs, under By. 4 ) Enl. k. brev den 19 nov. 1937 utvidgades Arjängs municipalsamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1937 räknade 358 inv. Anm. till Örebro län. l ) Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping. 2) Ljusnarsbergs församling omfattar Ljusnarsbergs kommun och Kopparbergs köping. Ett område i Ljusnarsberg, som tidigare betraktats som eget kyrkobokföringsdistrikt, Hörken, räknade vid årsskiftet 1 958 inv.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1937. ANMÄRKNINGAR (forts.). 39 s ) Dea 1 jan. 1938 överflyttades från Örebro stad och Längbro församling till Vintrosa ett område med 2 inv., vilka redan förut voro kyrkoskrivna i Vintrosa. 4 ) Den 1 jan. 1938 överflyttades ett obebott område från Snavlunda till Lerbäck. 5 ) Den 1 jan. 1938 reglerades gränsen mellan Örebro län och Kopparbergs län genom överflyttning av vissa områden från Grangärde, Kopparbergs län, till Ljusnarsberg. De inv., som berördes härav, voro redan fornt kyrkoskrivna i Ljusnarsberg. Anm. till Västmanlands län, 1 ) Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Kungsörs köping. 2 ) Enl. k. brev den 4 jnni 1937 skall Vagnsbro härad fr. o. m. den 1 jan. 1938 benämnas Vangsbro härad. 3 ) Enl. k. brev den 17 dec. 1937 utvidgades Heby municipalsamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1937 räknade 234 inv. Anm. till Kopparbergs lån. ') Folkärna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. s ) Staden Avesta lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Hedemora domsaga, Tolkare tingslag. 3 ) Kopparbergs församling omfattar Kopparbergs kommun och en del av Faln stad. 4) Stora Tuna församling omfattar Stora Tuna kommun, Borlänge köping samt Domnarvets kommun. ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommon och Smedjebackens köping. 6 ) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västerbergslags domsaga och tingslag. 7 ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. 8) Se anm. 3nnder Jämtlands län. 8 ) Folkmängden i Tyngsjö, som tidigare betraktats som kapellag under Malung, utgjorde 663. 10 ) Därav i Skattunge kapellag 1 220 personer. n ) Städerna Hedemora och Säter lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Hedemora domsaga, Hedemora tingslag. 12 ) Beträffande överflyttning av vissa områden från Grangärde till Ljusnarsberg, Örebro län, se anm. 5 under Örebro län. 15 ) Den 1 jan. 1938 överflyttades ett område med 2 inv. från Ludvika landskommun till Grangärde och Grängesberg samt ett obebott område från Grangärde församling till Grängesbergs kapell församling. ") Enl. k. brev den 26 nov. 1937 minskades Vansbro municipalsamhälle med ett obebott område och ökades med ett likaledes obebott område. 16 ) Den 1 jan. 1838 delades Jama församling i Vansbro kyrkobokföringsdistrikt och Järna kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Gävleborgs län. ') Ovansjö församling omfattar Ovansjö kommun och Storviks köping. a ) Sandvikens församling omfattar Högbo kommun och Sandvikens köping. s ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs kommun, Bollnäs köping och Björkhamre köping. 4) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. 6 ) Därav i Annefors kapellag 327 och i Katrinebergs kapellag 529 personer. 6 ) Därav i Svabensverks kapelllag 148 personer. ') Bofors utgör kapellförs. under Torsåker. Anm. till Västernorrlands län. l ) Sollefteå församling omfattar Sollefteå landskommun och Sollefteå stad. I judiciellt hänseende Jyder staden under landsrätt, Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. Den 1 jan. 1938 införlivades vissa obebodda områden av Sollefteå landskommun med Sollefteå stad och överflyttades vissa obebodda områden från Sollefteå stad till Sollefteå landskommun. 2 ) Staden Ömsköldivik lyder fr. o. m. den 1 jan. 1938 i judiciellt hänseende under landsrätt, Ångermanlands norra domsaga och tingslag. Anm. till Jämtlands län.! ) Hotagens lappförs. (148 inv.) är delad på Hotagens och Offerdals kommuner. ) Undersåkers lappfors. (214 inv.) är delad på Undersåkers, Åre, Kalls, Offerdals, Hallens, Orikens, Tännäs och Loekne kommuner. s ) Tännäs lappfårs. (217 inv.) är delad på Tiinnäs, Storsjö och Idre kommuner. Denna lappförsamling är sålunda delad å Jämtlands län och Kopparbergs län. 4 ) Därav i Gillhovs kapellag 381 personer. s ) Den 1 jan. 1938 överflyttades ett område med 5 inv. från Rödön till Alsen. Anm. till Västerbottens län. 1 ) Vännäs församling omfattar Vännäs kommun och Vännäs köping. 2 ) Lycksele församling omfattar Lycksele kommun och Lycksele köping. b ) Den 1 jan. 1938 delades Stensele församling i Umnäs kyrkobokföringsdistrikt och Stensele kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Norrbottens län. 1 ) Överluleå församling omfattar Overluleå kommun och Bodens stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Luleå domsaga, Överluleå tingslag. 2 ) Staden Haparanda lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Torneå domsaga, Torneå tingslag. s ) Nedtrtorneå kommun och Haparanda stad utgöra tillsammans en församling, benämnd Nedertorneå-Haparanda.

40 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1937.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1937. 41

Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1937. 1 ) 42 1 ) Uppgifterna för år 1937 äro preliminära; för år 1936 äro de likaledes preliminära, utom vad angår folkökning, emigranter och immigranter. 2 ) Eäknat från den 31 december till nästföljande 31 december. I siffrorna ingår även sådan folkökning och minskning, som är en följd av områdesregleringar; se härom texten.