Miljö- och energisystem



Relevanta dokument
Miljö- och energisystem

Verksamhetsberättelse 2003

Verksamhetsberättelse 2006

Miljö- och energisystem (IMES)

Verksamhetsberättelse 2005

Verksamhetsberättelse 2004

19 mars W- specialiseringsinfo Miljösystem

Miljö-och energisystem

Miljösystem MARS 2015 (CHARLOTTE MALMGREN, EVA LEIRE, JOHANNA OLOFSSON, IDA ARVIDSSON)

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Ekosystemteknik CHARLOTTE MALMGREN MAJ Miljösystem

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Möjlighet till fortsatta studier

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 A B A B A B A B

Möjlighet till fortsatta studier

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Möjlighet till fortsatta studier

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Program- och examensbenämningar

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Möjlighet till fortsatta studier

NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits

Centre for Environmental and Resource Economics

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

Program- och examensbenämningar

Miljösystem FEBRUARI 2016 (CHARLOTTE MALMGREN, EVA LEIRE, MALIN ALDENIUS, JOHANNA OLOFSSON,)

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

Möjlighet till fortsatta studier

Program- och examensbenämningar

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

Program- och examensbenämningar

REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost

Möjlighet till fortsatta studier

Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN

Möjlighet till fortsatta studier

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng

STUDIEPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGISYSTEM, 2016/2017 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten TEKNAT 2015/47

MAJ 2014, CHARLOTTE MALMGREN, PER SVENNINGSSON. Framtida jobb? Arbetsgivare i Sverige och utomlands

Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi

SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits

Kunskap och förståelse För godkänd kurs ska studenten: visa förståelse för hur byggproduktionssystem kan och bör utvecklas i framtiden.

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Ekonomie magisterexamen

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

NAGIV, Masterprogram i geografisk informationsvetenskap, 120 högskolepoäng Master's Programme in Geographical Information Systems, 120 credits

S2013/272. Utbildningsplanen gäller från höstterminen B. Programbeskrivning

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Kursplan. NA1003 Finansiell ekonomi. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Financial Economics - Undergraduate Course

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljö- och energisystem TEFMIF00

Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Naturvetenskapliga fakulteten

Jämställdhetsplan Institutionen för Kemiteknik Lunds universitet

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

Specialiseringar på Ekosystemteknik 3 NOVEMBER 2014, CHARLOTTE MALMGREN

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

University of Technology

Studieplan för kandidatprogram i ledarskap kvalitet förbättring, 180 hp, läsåret 2016/2017

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits

FÖRVALTNINGSHÖGSKOLAN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar

S2PSC Masterprogrammet i Statsvetenskap, 120 högskolepoäng

Masterprogram i vattenkvalitetsbedömning, 120 högskolepoäng

Transkript:

Avdelningen för december 2002 Miljö- och energisystem Verksamhetsberättelse år 2001 Innehåll Sid 1. Avdelningen för miljö- och energisystem 2 2. Grundutbildning 3 3. Forskarutbildning 9 4. Forskning 11 5. Konferenser och seminarier 13 6. Internationellt samarbete 14 7. Uppdrag 15 8. Forskningsinformation 15 9. Publikationer: se egen rubrik på hemsidan

2 1. Miljö- och energisystem Organisation Avdelningen för miljö- och energisystem (IMES) bedriver forskning och utbildning kring samspelet mellan energi, naturresurser, teknik, människa och miljö. Avdelningen har sina rötter i Miljövårdsprogrammet (initialt betecknat Miljöforskningsprogrammet), bildat 1968/69 som ämnesövergripande forum för bl.a. miljövårdsundervisning vid Lunds universitet. Ett riksdagsbeslut 1987 om särskild förstärkning av forskningsverksamheten vid Miljövårdsprogrammet ledde fram till bildandet av Institutionen för miljö- och energisystem den 1 juli 1988. Därmed kunde den tidsbegränsade professuren (för Thomas B Johansson) i energisystemanalys permanentas och placeras vid IMES som knöts till LTH. Forskning och forskarutbildning i miljö- och energisystem blev därmed formellt möjlig att bedriva, med forskningstillhörighet vid sektionen för Teknisk fysik. Genom institutionsreformen vid LTH blev institutionen från den 1 januari 1999 en avdelning vid Institutionen för teknik och samhälle. Övriga avdelningar vid institutionen är: Trafikplanering, Trafikteknik, Vägbyggnad, och Fastighetsvetenskap. Nyhet under året: IMES fick en ny hemsida, designad av Annika Diehl Oltegen. Personal (Avser personal per 31/12 2001) Berglund, Maria, agronom, doktorand Bodlund, Birgit, FD, adjungerad professor Börjesson, Pål, agronom, FD, forskarassistent Diehl Oltegen, Annika, CI, lärare, universitetsadjunkt; studievägledare Ehn, Ingegerd, FK, universitetslektor Ericsson, Karin, CI, doktorand Gustavsson, Leif, TeknD, docent, universitetslektor Helby, Peter, M.Soc.Sc., gästlärare Johansson, Bengt, TeknD, vik. universitetslektor Karlsson, Åsa, FM, doktorand Khan, Jamil, FM, doktorand Landqvist, Carin, högskolesekreterare Langniss, Ole, M.Sc.Eng., Marie Curie-stipendiat Leire, Eva, CI, universitetsadjunkt; avdelningsföreståndare, fr.o.m. oktober prefekt för Teknik och samhälle Malmgren, Charlotte, FD, universitetsadjunkt; studierektor GU Neij, Lena, TeknD, forskarassistent Nilsson, Lars J, TeknD, docent; forskningsledare och studierektor FU Nordqvist, Joakim, CI, doktorand Olin, Kerstin, FK, högskolesekreterare Stjernquist, Ingrid, FD, universitetslektor Svenningsson, Per, CI, forskningsassistent; studievägledare

3 Söderlund, Susanne, FK, högskolesekreterare Walse, Charlotta, TeknD, vik. universitetsadjunkt Åhman, Max, CI, doktorand Åstrand, Kerstin, M.Sc., doktorand Examensförkortningar: CI - civilingenjör FD filosofie doktor FK filosofie kandidat FM filosofie magister M.Sc. Master of Science M.Sc.Eng. Master of Science in Engineering M.Soc.Sc. Master of Social Sciences TeknD teknologie doktor Personalförändringar Under året anställdes två doktorander: Maria Berglund och Karin Ericsson. Annika Diehl Oltegen var barnledig från sommaren 2001. Under hösten slutade Birgitta Svenningsson för att göra postdoc vid Köpenhamns Universitet och Charlotta Walse vikarierade som lärare på grundutbildningen. Leif Gustavsson och Lars J Nilsson fick tjänster som universitetslektor (50% respektive 100%) vid IMES. Ole Langniss, från DLR (Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt) erhöll ett Marie Curie-stipendium med placering vid IMES. Pepukaye Bardouille disputerade i början av hösten och påbörjade därefter en anställning vid konsultföretaget McKinsey i Köpenhamn. Efter sju års arbete vid UNDP i New York återvände professor Thomas B Johansson och fick en ny tjänst som föreståndare vid Internationella miljöinstitutet (International Institute of Industrial Environmental Economy), Lunds universitet. Personalutveckling Charlotte Malmgren gick våren 2001 en kurs i Arbetsledning, arrangerad av Personalenheten. Se även under rubriken "Pedagogiskt utvecklingsarbete", punkt 2. Grundutbildning. 2. Grundutbildning Under året har avdelningen givit sammanlagt 21 olika kurser i energisystemanalys, miljövård och arbetsmiljölära. Av dessa gavs sex som programkurser för LTH och 18 som fristående kurser. Tre av kurserna gavs både som programkurs och fristående kurs. Vidare genomfördes en kurs för Malmö högskola/lärarhögskolan och en kurs för Magisterprogrammet i service management på Campus Helsingborg.

4 Programkurser Energi, miljö och naturresurser, 5 poäng, valfri för F; ges även som fristående kurs Kursen behandlar samspelet mellan ekonomisk utveckling, energi, miljö och utnyttjande av naturresurser. Kursen omfattar även val av åtgärder inom energiförsörjningens olika delar från utvinning till användning av energi, hur miljön påverkas av behovet av naturresurser för energiutvinning. Miljöproblem förknippade med olika energikällor och dessa energikällors nuvarande och framtida roll i de svenska och globala energisystemen behandlas. Dessutom ingår avsnitt om olika strategier för att minska miljöfarliga utsläpp. 14 F- och W-teknologer följde kursen och 17 studenter läste den som fristående kurs. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Förnybara energikällor, 5 poäng, valfri för F; ges även som fristående kurs Utnyttjande av förnybara energikällor behandlas från naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga utgångspunkter i syfte att identifiera och beskriva långsiktigt hållbara systemlösningar. Olika system för omvandling behandlas med avseende på teknik, ekonomi och miljöeffekter. Vissa generella aspekter på förnybar energi behandlas i ett framtidsperspektiv, bl.a. styrmedel, lagstiftning, samhällsekonomi och internationalisering. Kursen följdes av 10 F-teknologer och 11 studenter läste den som fristående kurs. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Miljökunskap, allmän kurs (AK), 3 poäng, obligatorisk för L Kursen ger grundläggande kunskaper i ekologi, naturresurshushållning, miljövårdsteknik, lagstiftning och administration. Effekter på människa och miljö av olika antropogena aktiviteter och föroreningsutsläpp, metoder för miljökonsekvensanalyser och forskning om miljövårdstekniska och processmodifierande åtgärder ingår också. I kursen ingår föreläsningar, exkursion, uppsatsarbete med handledare samt tentamen. 33 studenter var registrerade på kursen. Kursansvarig: Charlotta Walse Examinator: Eva Leire Teknisk miljövetenskap, 5 poäng, valfri för F, E, D, M, V, K, BI Efter genomgången kurs ska den studerande ha fått en helhetssyn på det moderna industrisamhällets inverkan på miljön och hushållningen med naturresurser, samt på naturgivna ramar och samhällsmässiga förutsättningar för en varaktigt hållbar framtid. Syftet är även att ge insikt om teknikerns roll i och teknikernas ansvar för en bärkraftig samhällsutveckling. Kursen bygger på föreläsningar, övningar, studiebesök, litteraturuppgifter och projektarbete. 31 studenter följde kursen. Kursansvarig: Annika Diehl Oltegen Examinator: Per Svenningsson

5 Miljö, ekonomi och management, 8 poäng, obligatorisk för W Kursen består av tre integrerade delar: miljöfrågornas utveckling i modern tid, samspel mellan olika aktörer; introduktion om företag, företagande och företagsekonomi, gröna räkenskaper och miljöredovisning; styrmedel och verktyg, deras för- och nackdelar. 52 W-teknologer var registrerade på kursens första 4 poäng (kursen fortsatte under vårterminen 2001). Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Avfallshantering, 10 poäng, valfri för W; ges även som fristående kurs I kursen behandlas bl.a. avfall (typer, sammansättning, mängder, egenskaper), avfallsbehandling (separering, återvinning, deponering, förbränning, biologisk behandling), lagstiftning, ekonomi, miljöaspekter, förebyggande åtgärder, producentansvar, avfall i ett internationellt perspektiv. Kursen genomfördes med en W-teknolog och 12 studenter läste den som fristående kurs. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Fristående kurser Arbetsmiljölära Ergonomiska, fysikaliska, kemiska och psykologiska arbetsmiljöfaktorer, 10 poäng Kursen omfattar ergonomiska, fysikaliska och kemiska arbetsmiljöfaktorer. Arbetsfysiologi, arbetsställningar, arbetsrörelser, arbetstyngd. Fysikaliska och kemiska miljöfaktorer samt deras inverkan på människan. Psykologiska arbetsmiljöfaktorer, arbetsledarskap, arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse och motivation, stress, monotoni, främlingskap, skiftarbete, varseblivnings- och inlärningspsykologi. 22 personer var registrerade på kursen. Kursansvarig: Margareta Ardeberg Examinator: Charlotte Malmgren Arbetsmarknaden, arbetsrätt och personaladministration, 10 poäng Kursen beskriver samhällsvetenskapliga, juridiska och administrativa förutsättningar i förändringen av arbetsmiljön och följer utvecklingen i arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt och personaladministrativa insatser i företag, offentlig förvaltning och organisationer. Kursens tre delar arbetsmarknad, arbetsrätt och personaladministration behandlas dels var för sig, dels sammanhållet i en seminarieuppsats. 44 personer deltog i kursen. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Examinator: Charlotte Malmgren

6 Energisystemanalys Energi, miljö och naturresurser, 5 poäng Se ovan under Programkurser. Förnybara energikällor, 5 poäng Se under Programkurser. Resurshushållning, 5 poäng Kursen behandlar resurshushållningsfrågor i ett brett perspektiv med tonvikt på hur energi- och materialflöden kan minskas i samhället. Olika analysmetoder diskuteras i ett kritiskt perspektiv. Kursen genomfördes med 14 studenter. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Projekt, 5 poäng Kursens mål är att fördjupa kunskaper inom området energisystemanalys och om samband mellan olika arbets- och forskningsfält; att ge erfarenhet av utrednings- och forskningsmetodik samt träna förmågan till utvärdering, rapportering och kommunikation av uppnådda resultat. Kursen skall resultera i en skriven rapport. Kursen genomfördes med fyra studenter. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Miljövård Översiktskurs, 5 poäng Kursen ger en översiktlig orientering om miljöfrågor och miljöproblem samt om instrument och metoder för att angripa dessa; här ingår beskrivningar av naturliga förutsättningar och processer, hur störningar kan undvikas eller motverkas, hur olika verksamheter i samhället inverkar på miljön. Kursen gavs under vårterminen med 28 studenter och under höstterminen med 35. Kursansvarig: Max Åhman Examinator: Max Åhman Luftvård, 5 poäng (IT-baserad distanskurs) Målet för kursen är att ge grundläggande kunskaper om atmosfärens uppbyggnad, funktion och sårbarhet, att ge insikt om luftföroreningars inverkan på hälsa och natur; insikt i metoder för mätning av luftföroreningar; att orientera om forskningsprojekt inom luftvården. Kursen genomfördes som IT-baserad distanskurs med åtta deltagare. Kursansvarig: Birgitta Svenningsson Examinator: Birgitta Svenningsson

7 Avfallshantering, 10 poäng Se ovan under Programkurser. Grundkurs, 10 poäng Kursen är en PBL-baserad grundkurs inom områdena miljö-, naturresurs- och samhällsplanering. Kursen omfattar också styrmedel, naturresurshushållning, ekologi, ekonomi, miljötoxikologi och miljöeffektbeskrivningar. I kursen deltog nio studenter. Kursen genomfördes tillsammans med kursen Miljövetenskap för blivande naturkunskapslärare. Kursansvariga: Ingegerd Ehn och Charlotte Malmgren Examinatorer: Ingegerd Ehn och Charlotte Malmgren Miljökonsekvensanalys, 10 poäng Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: Beskriva målsättning, utveckling, omfattning och metoder för miljökonsekvensanalys, internationellt och nationellt. Diskutera förutsättningarna och formerna för en systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar i det svenska planeringsoch beslutssystemet. Tillämpa de vanliga metoderna för miljökonsekvensanalyser. Medverka vid genomförande av miljökonsekvensbeskrivningar. Praktiska övningar i miljökonsekvensanalys, simuleringar och projektarbete ingår som obligatoriska moment i kursen. 20 studenter följde kursen. Kursansvarig: Ingegerd Ehn Examinator: Ingegerd Ehn Miljöledning och miljörevision, 5 poäng Målen för kursen är att ge inblick i hur miljövårdsarbete bedrivs inom företag/offentlig förvaltning; att ge kunskap om miljöledningssystem och miljörevision. Kursen gavs med 21 deltagare. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Tillämpningskurs, 10 poäng Kursen är projektorienterad och riktar sig till studenter med tidigare kunskaper och erfarenheter inom miljövårdsområdet. Träning i utredningsmetodik och i utvärdering av miljövårdsproblem. Två studenter följde kursen våren 2001, en utbytesstudent hösten 2001. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Kurser på engelska Environmental Issues, 5 poäng The main objectives are to give basic knowledge concerning the characteristics of natural ecosystems, the local, regional and global dimensions of environmental issues

8 and the concept of sustainability. It also gives an introduction to the management of natural resources, to policy-making and legislation in an international perspective. Kursen följdes av 12 studenter, varav 7 var utbytesstudenter. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Examinator: Charlotte Malmgren Environment Humans Society, 5 poäng The course aim is to impart to students basic knowledge and understanding of the relationship between human beings and nature/the environment from the perspectives of science, history, policy-making, and societal institutions, and to allow students to develop an understanding of the diversity and complexity of the interactions between humans, societies, and the environment. Kursen genomfördes med 10 studenter, varav sex var utbytesstudenter. Kursansvariga: Ingrid Stjernquist, Ingegerd Ehn och Charlotte Malmgren Examinator: Ingrid Stjernquist Environmental Issues, thematic course, 5 poäng The course is thematic, consisting mainly of individual project work, and a few lectures and/or seminars. Kursen genomfördes med fem studenter, varav två utbytesstudenter. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Övriga kurser Miljövetenskap för blivande naturkunskapslärare, 10 poäng Kursen är en grundkurs för blivande naturkunskapslärare. Den genomfördes med PBL-baserad pedagogik tillsammans med grundkursen och 15 studenter följde den. Kursansvariga: Ingegerd Ehn och Charlotte Malmgren Examinatorer: Ingegerd Ehn och Charlotte Malmgren Föreläsningsserie för Kemiteknik, LTH Helsingborg Våren 2001 genomfördes en serie föreläsningar i miljökunskap inom ramen för Ingenjörsteknisk grundkurs för kemiteknik vid LTH Helsingborg. Examensarbete inom civilingenjörsutbildningen I civilingenjörsutbildningen ingår att teknologerna skall utföra ett examensarbete på någon av programmets institutioner. Arbetet skall omfatta 15-20 veckors arbetsinsats. Inga examensarbeten slutfördes under 2001.

9 Pedagogiskt utvecklingsarbete Maria Berglund, Åsa Karlsson, Joakim Nordqvist, Per Svenningsson, Max Åhman och Kerstin Åstrand deltog i kursen "PBL (problembaserat lärande) ett startpaket", 1 poäng, vid UPC (Universitetspedagogiskt centrum). Eva Leire och Charlotte Malmgren deltog i UPC:s PBL-forum. Två "nya" kurser gavs under året. Under vårterminen gavs Energisystemanalys, projekt, 5 poäng, vilken kan kopplas på någon av de tre övriga energisystemanalyskurserna. Kursen i Luftvård, 5 poäng, utvecklades under året till en IT-baserad distanskurs som gavs under höstterminen. Utvecklingsarbete skedde under hösten inför kursen "Mark och miljö", 18 poäng för Lantmäteriutbildningen, där kunskaper inom olika områden integreras; kursen genomförs våren 2002. Övrig kursverksamhet Kursmedverkan Ingegerd Ehn var ansvarig för det lärarlag, där även Charlotte Malmgren ingick, som planerade och genomförde det första 10-poängsblocket, Core Curriculum Courses: Nature, Humans, Society, 5 credits samt Sustainable Development, 5 credits inom ramen för LUMES-programmet (Lund University Master's Programme in Environmental Science), där Ingegerd Ehn är studierektor. Per Svenningsson var kursledare och examinator för kursen Energy and Environment, 5 credits på LUMES-programmet under vårterminen 2000. Han var också handledare för två examensarbeten inom LUMES-programmet. Charlotte Malmgren och Ingrid Stjernquist ansvarade för miljöinslag och undervisade inom introduktionsterminen till programmet Service Management med inriktning Turism, hotell och restaurang. Programmet gavs hösten 2001 för ca 140 studenter. Kvalitetsarbete och miljö för KY i Eslöv Under januari och februari genomfördes miljövetenskapsdelen av en kurs i Kvalitetsarbete och miljö inom ramen för "Kvalificerad yrkesutbildning" i Eslöv. Kursen gavs två gånger för olika grupper. 3. Forskarutbildning Handledare Följande forskare anställda vid avdelningen har verkat som handledare/biträdande handledare: Adj professor Birgit Bodlund Forskarassistent Pål Börjesson

10 Univ lektor Leif Gustavsson Univ lektor Bengt Johansson Forskarassistent Lena Neij Forskningsledare Lars J Nilsson Forskarstuderande Under året hade avdelningen sju forskarstuderande på forskarutbildningen i miljö- och energisystem. Forskarkurser Tillämpad miljö- och energiekonomi för icke-ekonomer (baskurs 3 poäng, projektkurs 2 poäng) Syftet med kursen är att öka kunskapen om hur ekonomiska frågor hanteras inom ramen för ämnet miljö- och energisystem. Efter genomgången kurs skall man ha principiell förståelse för hur energiekonomiska och tillämpade miljöekonomiska beräkningar genomförs, ha förutsättningar att föra grundläggande samhällsekonomiska resonemang samt kunna utvärdera och bedöma samhällsekonomiska studier. Baskursen är uppbyggd kring ett antal seminarier, där kursens texter diskuteras. Projektkursen innebär författande av en uppsats som behandlar energiekonomiska eller miljöekonomiska frågor i anslutning till det egna forskningsområdet eller avdelningens forskningsområden. Kursen gavs under 2001 och sju personer, varav sex från IMES, genomförde baskursen. Vid utgången av året hade en person avslutat projektkursen. Kursledare: Bengt Johansson Examinator: Lars J Nilsson Kurser vid andra institutioner Åsa Karlsson har deltagit i följande kurser: - Energi- och resurshushållning i bebyggelsen, 5 poäng, vid Avd. för byggnadsfysik, LTH. Ej slutförd. - Projektledning i FoU-projekt, 3 poäng, vid Avd. för byggnadsekonomi, LTH. Ej slutförd. Doktorsavhandlingar Under året har en doktorsavhandling lagts fram vid avdelningen: Bardouille, Pepukaye, 2001, A Framework for Sustainable Strategic Energy Company Investment Analysis & Decision-support. Towards the Operationalisation of Sustainable Energy Systems. Opponent: Professor Roger Kasperson, Director, Stockholm Environment Institute, Stockholm

11 4. Forskning Avdelningen för miljö- och energisystem bedriver forskning kring samspelet mellan energi, naturresurser, teknik, människa och miljö. Forskningen omfattar systeminriktade tvärvetenskapliga studier av energi- och miljöfrågor. Studierna fokuseras på: Effektiv användning och omvandling av energi där hela energikedjan från naturresurs till energitjänst studeras. Miljöeffekter vid utnyttjande av olika energiformer och förnybara resurser. Analys av faktorer som befrämjar eller motverkar förändring av energisystemen. Analys av åtgärdsstrategier för hantering och förebyggande av energisystemens problem med koppling till miljö, säkerhet och utveckling. Särskild vikt läggs vid identifiering och analys av långsiktiga utvecklingsalternativ utifrån såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv. Forskningen knyts till bl.a. kvalificerad teknikvärdering (technology assessment) som innefattar analyser av tekniska, ekonomiska och institutionella sammanhang. Tyngdpunkten i avdelningens forskning har legat på energieffektiva lösningar, förnybar energi och analys av olika systemaspekter inom dessa områden. Avdelningen har dessutom en stark tradition av studier av miljösystem och forskning kring dessa. Forskare inom avdelningen kommer från flera olika fakulteter. De flesta har teknisk grundexamen men det finns även forskare med ekonomi, agronomi, statsvetenskap och sociologi i sina grundexamina. Utmärkande för avdelningens forskning är att den griper över de enskilda disciplinerna. Forskningsprojekt (Obs! informationen ej fullständig) Påbörjade projekt Flyget, energianvändningen och miljömålen En förstudie Projektledare: Bengt Johansson Lokal implementering av förnybar energi Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Jamil Khan och Peter Helby Planering och lokalisering av biogasanläggningar Projektledare: Peter Helby Medarbetare: Jamil Khan

12 Pågående projekt Policies for commercialisation and diffusion of alternative powertrains in vehicles Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Max Åhman Sustainable Energy in Poland: The Role of Bioenergy Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Pål Börjesson, Bengt Johansson, Karin Ericsson, m.fl. Industrial Energy Efficiency and Technology Transfer in Developing Countries (Ny titel 2001: Technology transfer and sustainable industrial development. The case of China.) Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Joakim Nordqvist Market Development for Sustainable Bioenergy Systems in Sweden Projektledare: Pål Börjesson, Peter Helby The potential of multifunctional bioenergy systems the case of perennial energy crops in Sweden Projektledare: Pål Börjesson Övriga deltagare: Göran Berndes, PhD, och Tomas Kåberger, PhD, Fysisk resursteori, Chalmers, Göteborg Hur kan kostnader, miljöbelastning och resursutnyttjande minimeras vid användandet av bioenergi? Projektledare: Leif Gustavsson Medarbetare: Åsa Karlsson Future supply and demand of biomass in Sweden (Ingår i LUSTRA-projektet vid SLU) Projektledare: Pål Börjesson Effektiva styrmedelsinsatser inom energiområdet Projektledare: Lena Neij Medarbetare: Kerstin Åstrand Projekt avslutade under året (Uppgifter saknas.) Påbörjade EU-projekt EXTOOL: Experience curve, a tool for energy policy programmes assessment Projektledare: Lena Neij Medarbetare: Peter Helby

13 The Forgotten Dimension: Transaction Costs of Regulations to Foster Renewable Energies in the Electricity Sector Projektledare: Ole Langniss (Marie-Curie Fellow) Pågående EU-projekt International Network for Energy Demand and Efficiency Analysis of the Industrial Sector Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Joakim Nordqvist EU-projekt avslutade under året (Uppgifter saknas.) 5. Konferenser och seminarier Föredrag vid nationella konferenser och seminarier (P efter titeln innebär att materialet är publicerat. Se under rubriken "Publikationer" på vår hemsida.) STEM:s Energiting, Eskilstuna, mars 2001 Styrmedel för vindkraft, Kerstin Åstrand Acceptans och nya energitekniker, Jamil Khan Behovet av en beteendeinriktad forskningsinsats (P), (The need for behavioural studies), Peter Helby Övriga nationella konferenser Strategival för koldioxidneutrala transporter (P) Transportforum 2001, Linköping. Bengt Johansson Föredrag vid internationella konferenser och seminarier The implementation of the Eco-Energy Program in Sweden ECPR (European Consortium for Political Research), 29 th Joint Session of Workshops, April 6-11 2001, Grenoble, Frankrike. Paper presenterat vid workshop "The Politics of New Environmental Policy Instruments". Kerstin Åstrand The Local Politics of Renewable Energy ECPR, se ovan. Jamil Khan The quid-pro-quo of environmental agreements: Reflections on industrial energy efficiency agreements from five countries (P) ECPR, se ovan. Workshop 1: New Environmental Policy Instruments. Peter Helby

14 Siting Controversies in Renewable Energy Projects in Sweden New Perspectives on Siting Controversy, Glumslöv, maj 2001. Jamil Khan Biomass and Swedish Energy Policy (P) Renewable Energy Sources on the Verge of the XXI Century, Warszawa, Polen, december 2001. Bengt Johansson Industrial energy efficiency and technology transfer in the Chinese cement sector (P) "Further than ever from Kyoto? Rethinking energy efficiency can get us there." 2001 ECEEE Summer Study, Mandelieu, Frankrike, 11-16 juni. Joakim Nordqvist Prospects for industrial technology transfer in Chinese cement industry (P) "Increasing productivity through energy efficiency." 2001 ACEEE Summer Study on energy efficiency in industry, Tarrytown, NY, USA, 24-27 juli. Joakim Nordqvist Perspective for EU enlargement. Rapporteurs summary. Session 3 (P) ENER Forum 1. Integrating the Kyoto mechanisms into the National Framework (proceedings published in ENER Bulletin no. 23, ISSN 1608-7062), Krakow, Polen, 8-9 februari. Peter Helby 6. Internationellt samarbete Avdelningen har ett utbrett nationellt och internationellt kontaktnät i informella och formella nätverk. Exempel på de senare är European Network for Energy Economics Research (ENER) och International Network for Industrial Energy Demand Analysis (INEDIS). Forskare vid avdelningen har deltagit i flera internationella projekt och är representerade i kommittéer vid International Energy Agency (IEA). Avdelningens medarbetare deltar i ett antal projekt med bidrag från EU-kommissionen. Vi samarbetar med bl.a.: Amternes og kommunernes forskningsinstitut (AKF), Köpenhamn, Danmark Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt (DLR), Stuttgart, Tyskland Department of Science, Technology and Society, Utrecht University, Holland Systems Analysis Department, Risø National Laboratory, Danmark Wuppertal Institute for Climate, Environment & Energy, Tyskland Institute of Energy Research, Energy Analysis Department, Lawrence Berkeley National Laboratory, USA International Institute of Applied Systems Analysis (IIASA), Laxenburg, Österrike Whitby Bird & Partners. Engineers. London, England Department of Engineering, University of Cambridge, England BP Solar Limited, England Hydrogen Supplies Ltd. (Parent company: Linde AG), England IEFE, Università Commerciale Luigi Bocconi, Milano, Italien EC Baltic Renewable Energy Centre (EC-BREC), Warszawa, Polen

15 Department of Power Plants and Energy Economics, Technical University of Gdansk, Polen 7. Uppdrag Akademiska uppdrag Leire, Eva Ordförande i utbildningsnämnden för fristående kurser och uppdragsutbildning vid LTH Ledamot i översynsgruppen för arbetsfördelning och ekonomi för fristående kurser i Helsingborg Ledamot i särskild nämnd för fristående kurser vid Campus Helsingborg Helby, Peter Extern examinator på Handelshøjskolen i København, Danmark Peer-reviewer för Energy Journal och Journal of Cleaner Production Johansson, Bengt I betygsnämnd för avhandling framlagd vid Danmarks Tekniska Universitet Övriga uppdrag Svenningsson, Per Leder tillsammans med Ola Hagring (Trafik & Väg) institutionens arbete med miljö-policy & handlingsplan. 8. Forskningsinformation Inga uppgifter för året. 9. Publikationer Se egen rubrik på vår hemsida.