Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -



Relevanta dokument
Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet

Föreläsning 10: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa

Finanspolitiken i EU-länderna och stabilitetspakten. Lars Calmfors

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Vad handlar eurokrisen om?

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd (ordf.), docent i nationalekonomi

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

EUROPEAN ECONOMY 2004

Budgetprognos 2004:4

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

Finanspolitik, budgetunderskott och den ekonomiska krisen. Lars Calmfors SNS, Paris 23/3 2010

Stabilitetspakten, EMU och de nya EU-länderna

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09

Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

5 De budgetpolitiska målen

Finanspolitiska rådets rapport Södertörns högskola 16 oktober 2013

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

5 Finanspolitiken. 5.1 Finanspolitik i EMU

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER. Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn

Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Svenska staten och skatteteori

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november Godkännande av den preliminära dagordningen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt ( ) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 14 maj 2012

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Kommer EUs nya regelverk för den ekonomiska politiken att fungera? Lars Calmfors Finansdepartementet 18 juni 2012

En gemensam finanspolitik

Det finanspolitiska ramverket

Eurokrisen Del 2. Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Morgondagens arbetsmarknad

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

Månadskommentar oktober 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Allmän makroekonomisk bedömning

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Finanspolitikens roll i en valutaunion

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

6 Sammanfattning. Problemet

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Institutionen för Samhällsvetenskap

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Korthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Hur kommer eurokrisen att sluta? Lars Calmfors 21/11 12 Norrlandsfonden, Skellefteå

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Föreläsning 7: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Transkript:

1 Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike - Italien, Nederländerna, Portugal och Storbritannien Vad ska gälla för de nya EU-länderna? Ser vi en allmän tendens till att den finanspolitiska disciplinen börjar urholkas - USA

EEAG Report 2004 Chapter 1 - Appendix 3 2

EEAG Report 2004 Chapter 1 - Appendix 4 3

EEAG Report 2004 Chapter 1 - Appendix 4 4

Fig. 5.2 PUBLIC SECTOR BALANCE (in percent of GDP) 2001 2002 2003 5 Czech Republic Cyprus Estonia Hungary Latvia Lithuania Malta Poland Slovak Republic Slovenia EEAG Report 2004 EU-15-12 -10-8 -6-4 -2 0 2 4 % Sources: European Commission, European Economy, Autumn 2003. Chapter 5

Fig. 5.3 PUBLIC SECTOR DEBT (in percent of GDP) 2001 2002 2003 6 Czech Republic Cyprus Estonia Hungary Latvia Lithuania Malta Poland Slovak Republic Slovenia EEAG Report 2004 EU-15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 % Sources: European Commission, European Economy, Autumn 2003. Chapter 5

Fig. 1.4 GOVERNMENT STRUCTURAL BUDGET DEFICIT IN THE EURO AREA AND THE UNITED STATES % 7 6 as a percentage of GDP % 7 6 7 5 4 3 Euro area United States 5 4 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004-2 Sources: OECD, Euro area; 2003 and 2004: Ifo forecast (December 2003). EEAG Report 2004 Chapter 1

Fig. 1.11 GOVERNMENT BUDGET DEFICIT IN THE EURO AREA 1) % 8 7 6 as a percentage of GDP % 8 8 7 6 5 4 3 Total deficit 1) 5 4 3 2 1 0 Structural deficit 2 1 0-1 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 1) Excluding one-off revenues from the sale of the mobile telephone licenses in 2000. Sources: OECD, estimates and forecast by the Ifo Institute (December 2003). EEAG Report 2004-1 Chapter 1

9 Motivet för finanspolitiska regler på EU-nivå 1. Allmänt behov av disciplinerande regler - EMU gav en möjlighet att införa finanspolitiska restriktioner på europeisk nivå som hade varit svåra att få till stånd nationellt 2. En valutaunion innebär starkare finanspolitiska externaliteter - risk för att andra länder (regeringar eller ECB) tvingas till bail-outs : direkt kostnad (regeringar och ECB) eller indirekt kostnad via inflation (ECB) - fiscal theory of the price level : långsiktig solvens uppnås genom språng i prisnivån som urholkar realvärdet av utestående statsskuld - expansiv finanspolitik påverkar räntor och växelkurs för alla

10 Kriterier för finanspolitiska regler Enkla Ändamålsenliga Legitima Verifierbara Flexibla Möjliga att genomdriva Inte konfliktalstrande

11 Nuvarande regler Enkla: ja Ändamålsenliga? - betydande mått av godtycklighet både vad gäller underskotts- och skuldgräns - godtycklig definition av skuldbegrepp - inte hänsyn till långsiktig uthållighet - varför ska det medelfristiga målet vara close to balance or surplus och därmed målet att bruttoskulden ska gå mot noll? - inte hänsyn till vare sig finansiella fordringar på privat sektor eller realkapital - faktiskt och inte strukturellt underskott inte hänsyn till konjunkturläget (förutom undantagsreglerna kopplade till BNP-fall) - otillräckliga incitament till stram finanspolitik i högkonjunkturer Legitima? - regler som inte upplevs som vettiga förlorar i legitimitet - external enforcement? - sanktioner som förvärrar det problem som de ska lösa (ökade budgetunderskott)

12 Verifierbara: ja - just därför att reglerna är enkla Flexibla? - begränsad flexibilitet i teorin - överskridanden ska vara exceptionella, tillfälliga och små (min översättning) - BNP-fall - Men lång tid (tre år) innan det blir sanktioner Möjliga att genomdriva -????? Konfliktalstrande: ja - syndare och icke-syndare - stora och små länder - protestantiska (lutheranska) och katolska länder

13 Relatera maximalt underskott till skuldnivån Skuldnivån snarare än underskottet är problemet Tydligare intäkt av att reducera skulden i goda tider 1. Trappa (EEAG, Calmfors-Corsetti) 2. Kontinuerlig funktion (Jonas Fisher) b max = 3 + 3(60 -d t-1 )/60 MTO t = b max,t 3 Fördelar med kontinuerlig funktion Samma incitament på marginalen vid alla skuldnivåer Inte incitament till fusk för att flytta sig i trappan Nackdelar med kontinuerlig funktion Krångligt svårt förklara Fördelar med trappa Enkelt illustrera Tydligare vinst med finanspolitisk disciplin i goda tider: flytta upp till högre klass

14 EEAG Report 2003 Chapter 2

15 Frågor Högre tillåtna maximala underskott bara i lågkonjunktur? Överhuvud taget högre tillåtna maximala underskott - ska i så fall också MTO ändras? - detta innebär i så fall att det implicita målet för skuldkvoten ändras - annars ändras formellt bara utrymmet för stabiliseringspolitik i lågkonjunkturer men i realiteten ändras förmodligen också det implicita målet för skuldkvoten (förutsatt att reglerna för alltför stora underskott uppfattas som bindande) - olyckligt nu ändra reglerna för MTO om vi ser underskottsproblem i samband med åldrande befolkning framför oss d t = b t - φd t-1 /(1+ φ) b t = MTO t och d t = 0 d = 30,7 %

16 Andra tänkbara förändringar Knyt sanktionerna till strukturella i stället för faktiska underskott - mer ändamålsenligt - men många sätt beräkna strukturella budgetunderskott - sanna strukturella budgetunderskott är inte verifierbara - bara struktuellt budgetunderskott beräknat enligt viss metod - men komplexiteten och svårigheten enas om beräkningsmetod gör det omöjligt få legitimitet för sanktioner knutna till strukturellt underskott - därmed blir reglerna omöjliga att genomdriva - Men man skulle kanske kunna komplettera undantagsreglerna med en bedömning av om det föreligger stora outputgap eller inte (stora outputgap kan kumuleras utan att BNP behöver falla kraftigt Tyskland?)

17 Golden rule? - argument för att beakta också förändringen av reala tillgångar men - alla investeringar genererar inte intäktsströmmar - gränsdragningsproblem och kreativ bokföring - varför ska inte humankapitalinvesteringar räknas eftersom de kanske är ännu effektivare att generera tillväxt? - varför ska inte skattesänkningar som genererar privata investeringar och därmed framtida skatteintäkter räknas? - Eller skattesänkningar som ökar arbetskraftsutbudet? - varför ska inte allt räknas????

18 Andra skuldbegrepp - nettoskuld - implicita skulder (pensionsåtaganden m m) - var ska man dra gränsen? - man kan inte rimligen ha sanktioner kopplade till mer sofistikerade hållbarhetskriterier Incitament för mer finanspolitisk disciplin i högkonjunkturer - på sätt och vis vore det mer attraktivt med sanktioner mot länder som inte stramar åt tillräckligt i högkonjunkturer - större legitimitet men hur konstruerar man tillräckligt enkla regler? - svårt med sanktioner mot otillräckliga överskott i högkonjunkturer diskretionär bedömning peer pressure - krav på avsättningar (som inte får räknas in i budgetsaldot) i goda tider till rainy-day funds? - skulle man kunna utdöma sanktioner när 3-%-gränsen passeras men ge anstånd med betalning till högkonjunktur (och inte bokföra eventuella böter förrän de betalas)? Kosmetisk förändring som ger större legitimitet? - Skulle eventuella sådana böter i stället för att betalas till de andra EU-länderna kunna avsättas till en rainyday-fund i det felande landet som ställs under Ekofinrådets kontroll?????

19 EEAG Report 2003 Chapter 2

20 EEAG Report 2003 Chapter 2

21 Beslutsstruktur - sanktionsbeslut i EG-domstolen? - mer automatik i excessive deficit procedure krav på enhällighet i Ekofinrådet för att gå emot Kommissionens förslag

22 Fungerar det inte med numeriska restriktioner på EU-nivå? Man kan inte låta EU vara external enforcer? - legitimitet - för mycket politiska konflikter för att vara förenlig med EUs grundläggande samarbetsidé?? Kan gemensamma regler på EU-nivå om det finanspolitiska regelverket vara ett alternativ? - tydliga budget-, skuld- och stabiliseringspolitiska mål - klara operationella riktlinjer - stabiliseringspolitiska medel - beräkningar och bedömningar baserade på opartiska beräkningsunderlag - offentliga hearings angående finanspolitiken (Kommissionen, ekonomiska experter?) - särskilda procedurer när underskotten eller outputgapen överskrider viss nivå (jfr brittiska finansdepartementets förslag) Svårt se hur några större institutionella förändringar på nationell nivå ska kunna åstadkommas genom EU-beslut om procedurregler - ingrepp i nationell suveränitet? - misstron mot EU som teknokratiskt projekt skulle öka - nationella reformer måste komma till stånd i en nationell process där enskilda länder kan lära av varandra - institutionell konkurrens

23 - mycket långsam process: ett antal länder måste förmodligen först återigen gå igenom stora underskotts- och skuldsättningsproblem

24 Förstärkta nationella ramverk Viktigt med diskussion i frågan lång tids diskussion och analys krävs Mycket svårare än att reformera penningpolitiken - penningpolitiken har alltid stått under mindre politisk kontroll - det existerade exempel på mycket självständiga centralbanker - politisk kontroll av skatter/offentliga utgifter har historiskt utgjort kärna i parlamentarismen Starkare roll för riksdagen/finansutskottet? - också risker för politisering: mindre kontroll för finansdepartementet - viktigt med centralt expertråd som får arbeta på utskottets/riksdagens uppdrag: rådet ska arbeta oberoende och med given mandatperiod - offentliga rapporter - reglerat inslag i budgetprocessen - offentliga hearings angående expertrapport och hur regeringens bedömningar avviker från denna - bedömningarna måste på ett tydligt sätt ställas mot varandra i en medial situation