D Söndagar Torsdagar DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING 11 april 15 maj 2016 S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, 16.30 Rosenkransbön 17.00 Mässa 17.00 Sakramental tillbedjan 18.00 Mässa Mässa på kroatiska 3:e söndagen i månaden - kl. 9.30 Kontakt: F. Vladimir Svenda, tel. 040-214643 Mässa på polska Tredje söndagen i månaden kl. 17.00 Söndagar Onsdagar S:t Andreas katolska kapell, Högalidsgatan 1, 281 38 11.30 Rosenkransbön 12.00 Mässa 17.00 Sakramental tillbedjan 18.00 Mässa 4:e lördagen i månaden 18.00 Vigiliemässa Mässa på polska Andra lördagen i månaden kl. 18.00 Söndagar 9.30 Rosenkransbön 10.00 Mässa Tisdagar (ej 3:e i månaden) 17.30 Rosenkransbön 18.00 Mässa 3:e tisdagen i månaden 11.30 Rosenkransbön 12.00 Mässa med efterföljande Agapemåltid Fredagar S:ta Marias katolska kapell, Kanalgatan 40, 291 34 17.00 Sakramental tillbedjan (under fastetiden avslutas den med korsvägsandakt) 18.00 Mässa 3:e lördagen i månaden 18.00 Vigiliemässa Mässa på polska Första lördagen i månaden kl. 18.00 Den gudomliga liturgin Femte söndagen i månaden kl. 13.00 på ukrainska: För mer information var god ring: Rektor. F. Miroslaw Kostiw 0735-797249 Mässa på tagalog Andra söndagen i månaden kl. 17.00 (ej maj och juni) S:t Andreas Katolska församling -- Kanalgatan 40, 291 34 Kyrkoherde: P. Wiesław Badan OMI, Telefon: 044-103026 Mobil: 0707-358447 E-post: kristianstad@katolskakyrkan.se, Hemsida: www.st-andreas.se
Liturgisk kalender 11 April 15 maj 2016 Tis 12 april Ons 13 april Tors 14 april Fre 15 april Lör 16 april Sön 17 april Tis 19 april Ons 20 april Tors 21 april Kl. 17.30 Rosenkransbön i Efter mässan har Levande Rosenkransgruppen i sitt möte S:t Martin I Kl. 18.00 Mässa i Kl. 18.00 Mässa i Kl. 17.30 Rosenkransbön på svenska i Kl. 18.00 Vigiliemässa på svenska i FJÄRDE PÅSKSÖNDAGEN Kl. 9.30 Mässa på kroatiska i Kl. 12.00 Mässa i Kl. 17.00 Mässa på polska i Mässorna på svenska och polska föregås av rosenkransbön en halv timme före mässan. AGAPE-TISDAG Kl. 11.30 Rosenkransbön i Kl. 12.00 Mässa i med efterföljande agapemåltid Föranmälan till måltiden görs hos Kyrkoherden Kl. 18.00 Mässa i S:t Anselm av Canterbury
Fre 22 april Lör 23 april Sön 24 april Tis 26 april Ons 27 april Tors 28 april Fre 29 april Sön 1 maj Kl. 18.00 Mässa i S:t Georg eller S:t Adalbert Kl. 17.30 Rosenkransbön på svenska i Kl. 18.00 Vigiliemässa på svenska i FEMTE PÅSKSÖNDAGEN Kl. 12.00 Mässa i Kl. 17.00 Mässa i Mässorna föregås av rosenkransbön en halv timme före mässan Kl. 17.30 Rosenkransbön i Kl. 18.00 Mässa i S:t Pierre Chanel eller S:t Louis Marie Grignion de Montfort Kl. 18.00 Mässa i S:TA KATARINA AV SIENA SJÄTTE PÅSKSÖNDAGEN Kl. 12.00 Mässa i Kl. 17.00 Mässa i Mässorna föregås av rosenkransbön en halv timme före mässan.
Lör 7 maj Sön 8 maj Tis 10 maj Ons 11 maj Tors 12 maj Fre 13 maj Lör 14 maj Sön 15 maj Tis 3 maj fre 6 maj firas inga mässor i församlingen! Kl. 17.30 Rosenkransbön på polska i Kl. 18.00 Vigiliemässa på polska i KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG (firas denna dag istället för föregående torsdag) Kl. 12.00 Mässa i Kl. 17.00 Mässa i Mässorna på svenska föregås av rosenkransbön en halv timme före mässan Kl. 17.30 Rosenkransbön i Efter mässan har Levande Rosenkransgruppen i sitt möte Kl. 18.00 Mässa i S:t Nereus och S:t Achilleus eller S:t Pankratios Kl. 18.00 Mässa i Den saliga jungfru Maria av Fatima S:T MATTIAS Kl. 17.30 Rosenkransbön på polska i Kl. 18.00 Vigiliemässa på polska i PINGSTDAGEN Kl. 9.30 Mässa på kroatiska i Kl. 12.00 Mässa i Kl. 17.00 Mässa på polska i Mässorna på svenska och polska föregås av rosenkransbön en halv timme före mässan. Reservation för ändringar! Se st-andreas.se/kalender.html
Sveriges nya helgon: Elisabeth Hesselblad Den 5 juni i år kommer Sverige få sitt andra kanoniserade helgon efter den Heliga Birgitta, som helgonförklarades 1391. Men vem var hon? Maria Elisabeth Hesselblad föddes i Fåglavik i Västergötland och hon var den första bland tretton syskon. Familjen var djupt religiös och Elisabeth fick som barn uppleva den väckelserörelse som då drog fram i Sverige. Redan vid 12-årsåldern började hon besväras av magsår, ett lidande som skulle följa henne livet ut. Men hon klagade inte över det, utan gjorde allt för att hjälpa familjen som levde under svåra ekonomiska förhållanden. Hon begav sig till Amerika i hopp om att finna arbete. Men det började illa och hon måste tas in på sjukhus. Hon kom nu i direkt kontakt med många lidande människor, något som drev fram en önskan i henne att i framtiden ägna sig åt de sjuka. Hon började utbilda sig till sjuksköterska vid Rooseveltsuniveristetet i New York, där hon även kom i kontakt med människor ur olika religioner. I klosterbiblioteket läste hon en bok om katolsk nattvardsuppfattning, att nattvarden verkligen är Kristi kropp och blod. Förvånad utbrast hon den gången: Men detta har jag ju redan trott sedan jag var barn! Särskilt betydelsefull blev kontakten med en jesuitfader som även var chef vid observatoriet i Georgtown. Under hans ledning fördjupade hon sig i den katolska tron och 1902 konverterade hon till katolicismen. I sitt arbete som privatsköterska blev Elisabeth god vän med en familj som efter en tid bjöd henne på en resa till Rom. Under en färd i hästdroska kom man då förbi Farnesetorget, där Birgittakyrkan ligger. Elisabeth reste sig då upp bestört: Huset ropar hon det är ju Birgittas hus.. Hon känner igen huset från sina tidigare visioner och hon rusar in i den lilla kyrkan, som är en del av huset där den heliga Birgitta levde och där hon dog 1373. Inne i kyrkan fick Elisabeth en vision; hon hörde en röst som sa: Det är här jag vill att du ska tjäna mig. Den heliga Birgittas hus tillhörde då karmelitsystrarna. Väl tillbaka i USA skrev Elisabeth till dem och bad om att få komma och bo hos den som Birgittas dotter. Men nu försämrades hennes magsår. Nära döden skrev hon ett nytt brev till karmelitsystrarna och bad att få komma och dö i Birgittas hus. Hon fick snart svar med löftet: den sjuka dotterns plats är i moderhuset.
Så kom hon åter till Rom, året var 1904, och när hon stod i fönstret ut mot Farnesetorget, var det samma bild som hon mindes från en vision hon fick när hon var barn. I Rom mötte hon nu sin stora livsuppgift. Hon dog inte utan hon började smida högtflygande planer. Hon skulle upprätta ett Birgittinerkloster här i Birgittas hus. Hon började som novis hos karmelitsystrarna och när hon sedan vigdes till nunna skedde det efter många förhandlingar och påvens hjälp i den birgittinska dräkten. Syster Elisabeth ville nu bygga upp en ny gren av Birgittinerorden och började med hjälp av några systrar från England. Nu kom en tid av resor. Hon besökte birgittinerklostren som fanns spridda ute i världen. I Sverige rådde klosterförbud men när man firade 550-årsdagen av den heliga Birgittas död inbjöds Elisabeth och hennes systrar. Med hjälp av den katolska biskopen i Sverige köpte de nu ett hus i Djursholm för att göra ett katolskt vilohem. 1931 lyckas Elisabeth köpa tillbaka Birgittas hus i Rom som nu blev moderhus för den svenska grenen av Birgittinerorden. Under de svåra krigsåren blev klostret en ovärderlig tillflykt för många judar som sökte hjälp under Hitlers förföljelse. Vår Herre valde en protestantisk flicka att arbeta för ekumeniken som redan fötts i den heliga Birgittas hjärta. Såhär skrev Johannes Paulus II om moder Elisabeth: Även hon kom till Rom och till katolicismen och hon grundade Birgittasystrarnas nya gren med en klar ekumenisk tendens. Tanken på försoning och kyrklig enhet skulle efter henne fortsätta i hennes arv till medsystrarna. Moder Elisabeths hälsotillstånd försämrades nu dag för dag och systrarna som vakade hos henne sa: Hon klagade aldrig, hon led som bara heliga människor kan lida: i kärlek, bön, offervillighet och tysthet. Dessa ord kan vi idag läsa i systrarnas krönika den 30 april 1957, några få dagar efter hennes död. I Birgittaklostrets trädgård finner vi hennes grav inbyggd i muren bakom kyrkans högaltare. Där sätter systrarna dagligen nya blommor och där känner de att hon fortfarande finns bland dem. Elisabeth Hesselblad saligförklarades den 9 april år 2000. (Vatikanradion) Med anledning av Moder Elisabeth Hesselblads helgonförklaring På Pingstdagen den 15 maj kommer birgittinoblat Ingela Frid att berätta om Moder Elisabeth Hesselblads liv under mässorna i och. Herrens Löften till Dem som ber Barmhärtighetens Krona * Den 13 september 1935 fick den Heliga Faustina Kowalska (1905-38, 5 okt.) se en Herrens ängel som var på väg att utföra ett fruktansvärt straff över
mänskligheten. Genast kände hon sig inspirerad att offra till Fadern Hans älskade Sons Kropp och Blod, Själ och Gudom som gottgörelse för våra och hela världens synder. Under det att helgonet bad bönen kunde ängeln inte utföra straffet. Dagen därpå bad Jesus henne att med samma ord be dessa böner som vi nu känner till som Barmhärtighetens Krona Barmhärtighetens Krona bes särskilt som novena från Långfredagen till Den Gudomliga Barmhärtighetens Fest, som firas andra Påsksöndagen, den s.k. Vita Söndagen. Vid uppenbarelsen den 14 september 1935 gav Herren följande löften: - Jag ska ge gränslösa nådegåvor åt de själar som vill be Barmhärtighetens Krona. - Genom den kan du uppnå allt, om det du ber om är i överensstämmelse med min vilja. - De själar som kommer att be med dessa ord kommer att omslutas av min Barmhärtighet för resten av deras liv och särskilt i dödsstunden. - Om syndare ber denna Krona ska jag uppfylla deras själ med förlåtelsens frid och göra deras dödsstund lycklig. - Prästerna bör uppmana dem som lever i synden att använda denna bön som en frälsningens sköld. - Även den mest inbitne syndare som ber denna Krona, om så bara en enda gång, kommer att få ta emot någon nåd från min Barmhärtighet. - Skriv, att när man ber Barmhärtighetens Krona vid en dödsbädd, så kommer jag själv att ställa mig mellan den döende och Faderns Rättvisa. Jag kommer då inte att vara Domaren, utan Frälsaren. Min oändliga Barmhärtighet kommer att omfamna den döendes själ till minne av mitt eget lidande. * som vi i vår församling kallar Barmhärtighetens rosenkrans Barmhärtighetens Timma Herren bad den Heliga Faustina Kowalska att särskilt uppmärksamma den s.k. Nionde Timmen (kl. 15.00) som var tiden för Jesu död: Klockan tre ska ni innerligt be om min barmhärtighet för syndare, och - om så bara för ett ögonblick - fördjupa er i min övergivenhet i dödsögonblicket. Detta är stunden för stor barmhärtighet för hela världen. Vid denna tidpunkt ska jag inte neka den själ något som ber mig i kraft av mitt lidande Försök att någon gång be Korsvägsandakten just vid denna timma om Dina plikter tillåter det. Försök åtminstone att gå in i något kapell eller i någon kyrka för att tillbe mitt Heliga Hjärta så fullt av barmhärtighet, närvarande i Altarets Allraheligaste Sakrament. Skulle Du inte ha möjlighet till detta, så gå in i Din inre kammare var Du än befinner Dig och tala med mig även om det bara skulle vara för en kort stund.
Barmhärtighetens timma är uttryckligen knuten till kl. 15.00 varje dag. Vi bör om möjligt uppmärksamma denna tid på dygnet med åtminstone en kort bön. Denna timma så oumbärlig för vår frälsning och vår eviga glädje. Seden att uppmärksamma den Nionde Timmen Kristi dödsstund särskilt fredagar, är långt äldre än devotionen till den Gudomliga Barmhärtigheten. Exempelvis kan nämnas Benediktus XIV som den 3 december 1740 kungjorde att han förlänade avlat till alla dem som bad fem Fader vår och fem Ave Maria till minne av vår Herres Jesu Kristi lidande och död när klockan slog tre varje fredag eftermiddag. Bön vid Barmhärtighetens Timma Du gav upp andan, Jesus, men livets källa strömmade fram för själarna och barmhärtighetens ocean öppnades för hela världen. O livets upphov, ofattbara gudomliga barmhärtighet, inneslut hela världen och töm ut dig själv över oss. O Blod och vatten som strömmat ur Jesu Heliga Hjärta som en barmhärtighetens källa för oss, jag förtröstar på dig! (Texterna om Andakten till den Gudomliga Barmhärtigheten är hämtade ur Barmhärtighetens häfte från Gråbröderna i Jönköping) Mässor på tagalog (språk som talas på Filippinerna) Nu har det börjat firas regelbundna mässor på tagalog i församlingen. Första tillfället var söndagen den 13 mars i. Dessa mässor kommer hädanefter att firas andra söndagen i månaden kl. 17.00 i. Den gudomliga liturgin på ukrainska Från och med mars månad har den gudomliga liturgin på ukrainska flyttats från andra till femte söndagen i månaden. Församlingens årsmöte Söndagen den 1 maj hålls församlingens årsmöte efter mässan i. Kollekten Februari (inklusive kollekter till stiftet): 1840 4092 4877 Mars (inklusive kollekter till stiftet): 3026 7004 8630 Påskmarknaden: 9100 brutto Fasteinsamling till Caritas: 7120