Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om bibliotekssituationen i var och en av landets alla kommuner, län och regioner. Rapporterna avser 2011 och bygger på statistik från Kungliga biblioteket (KB), Statistiska centralbyrån (SCB) och Statens kulturråd. I rapporten Framgångsrik biblioteksverksamhet, publicerad av Svensk Biblioteksförening i juni 2012, presenteras en statistisk undersökning baserad på så kallad regressionsanalys. I rapporten undersöks vilka faktorer som leder till att fler besöker och använder bibliotek. Rapporten visar att efterfrågan på bibliotekstjänster till stor del kan förklaras av driftskostnaden för biblioteken i kommunerna. Att satsa större resurser på biblioteksverksamheten är helt enkelt den viktigaste vägen till högre efterfrågan på bibliotekens tjänster. Vidare visar rapporten att: Storleken på det totala bokbeståndet liksom att det tillförs nya böcker är viktigt för efterfrågan på bibliotekstjänster. De tjänster biblioteken erbjuder utöver bokutlåningen tenderar att påverka efterfrågan positivt. Datortjänster och antal tidskriftstitlar kan vara viktiga för att öka efterfrågan på en kommuns bibliotekstjänster. För att nå hög barnboksutlåning är utbudet av böcker en viktig förklaringsvariabel liksom personaltätheten. 2011 års folkbiblioteksstatistik är i ljuset av ovanstående på många sätt uppmuntrande läsning. Flera negativa kurvor har brutits och sammantaget ger årets statistik starkt stöd för slutsatsen att satsningar ger resultat samt att bibliotek är en unik och aktuell verksamhet. Positiva trendbrott Årets statistik visar på ett antal viktiga och positiva trendbrott. Antalet filialer minskar inte längre Antalet biblioteksservicetillfällen har under en följd av år minskat. Mellan 1995 och försvann drygt var femte folkbibliotek. För en majoritet av invånarna är tillgänglighet en avgörande faktor för om man utnyttjar bibliotek eller inte. Detta gäller inte minst viktiga användargrupper så som barn/ungdomar, äldre och människor med utländsk bakgrund. Därför är det glädjande att kunna konstatera att antalet bibliotek i princip är oförändrat mellan och 2011. Fler anställda Det ständigt ökande informationsflödet innebär att människors behov av struktur och guidning i sökandet efter information ökar. Biblioteket med dess personal utgör här en unik tillgång. Bibliotekarien som informationsspecialist är en allt viktigare kugge i kunskapssamhället och personaltäthet är en nyckelfaktor för bibliotekens attraktivitet. Det är mot denna bakgrund mycket positivt att antalet anställda vid folkbiblioteken ökar jämfört med föregående år och därmed markeras ett trendbrott i en kurva som pekat nedåt i 20 år. Särskilt positivt är att antalet årsverken som utförs i bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet ökar. Ökade resurser Jämfört med ökade driftskostnaden för folkbiblioteken 2011 med 2,9 procent. Med en inflation för 2011 på 2,6 procent är denna ökning i fasta priser mycket modest. Mätt i fasta priser har driftskostnaderna för folkbiblioteken legat i princip still sedan 2005. I en ekonomi som växer innebär det att biblioteken får en minskande andel av tillgängliga resurser. Det är olyckligt och kommer att leda till att biblioteken fastnar i en nedåtgående spiral. Därför vore det önskvärt om årets, försiktiga resursförstärkning är ett första tecken 2
på att biblioteken under kommande år kommer att tillföras mer resurser. Fler utlån Utlåningen från biblioteken har från 1996 till minskat med 15 procent. Även om man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser är det dock roligt att kunna notera att något fler utlån skedde 2011 än. Tittar man specifikt på AV-medier (sådana medier som kräver teknisk utrustning för att man ska kunna ta del av innehållet) ökar utlåningen av dessa med 3 procent, och slår nytt rekord mätt i absoluta tal. Oförändrade besök De fysiska besöken har över tid minskat, om än ganska långsamt. Fortfarande noteras över 67 miljoner besök årligen på landets folkbibliotek vilket är en siffra som placerar biblioteken på en helt unik position om man jämför med andra kulturinstitutioner. Man ska också ha i bakhuvudet att tiotusentals låntagare idag väljer att besöka biblioteket via internet. Att antalet besök håller sig konstant mellan och 2011 är därför glädjande. Utmaningar Trots många positiva siffror i årets statistik är alla förändringar inte positiva och stora och fundamentala utmaningar kvarstår. Den digitala klyftan Tillgången till informationen är ojämlikt fördelad i samhället. Det finns en digital klyfta. Att minska denna klyfta är viktigt för sammanhållningen i samhället. I detta perspektiv, som ytterst handlar om demokrati och yttrandefrihet, har biblioteken en fundamental och unik funktion. Ingen annanstans i samhället tillhandahålls all information, oavsett media, gratis på lika villkor till var och en. I takt med att allt mer information är tillgänglig endast över internet fyller bibliotekens datorer för allmänheten en mycket viktig funktion för den stora grupp i samhället som saknar egen dator. Så många som 1,5 miljoner svenskar över 15 år använder aldrig eller endast sällan internet. Att folkbiblioteken i snitt bara har en halv dator med nätuppkoppling per 1000 invånare är därför inte tillfredsställande. Att tillgången på datorer dessutom sjunker är oroande. 90 80 70 Total utlåning på folkbiblioteken (milj) En hållbar modell för e-boksutlåning E-bokslånen ökar kraftigt. Det är en bekräftelse på att bibliotekens grundidé om fri tillgång till information och kunskap på alla medier oavsett format står sig också i den digitala revolutionen. Utlån av e- böcker är dock omgärdat av snåriga avtal vilka gör att det för biblioteken är det mycket dyrare att låna ut e-böcker än tryckta böcker och som ställer upp en rad begränsningar i vilken litteratur som biblioteken kan tillhandahålla som e-böcker. 60 50 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2011 Med informationsfriheten som utgångspunkt är det inte hållbart med en ordning där förlagen bestämmer vad biblioteken får köpa in eller där man tvingas sätta tak för hur många gånger en e-bok kan lånas ut. Den bistra verkligheten är att många bibliotek inte har råd 3
att betala avgifterna för en snabbt stigande e-boksutlåning och därför tvingas stoppa e-boksutlåningen när budgettaket är nått. Detta är en fråga som blir allt viktigare och där ett engagemang från fler aktörer än bibliotek och förlag vore önskvärt. Tillgång till bemannade skolbibliotek för alla skolelever Årets statistik ger vid handen att antalet biblioteksfilialer med integrerade skolbibliotek fortsätter att minska. Fram till för tio år sedan ökade antalet filialer med integrerade skolbibliotek. Därefter har de minskat, bland annat som en konsekvens av att antalet filialer blir färre. Själva integrationen har inget egenvärde. Det har däremot tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Om de allt färre integrerade skolbiblioteken medför att fler elever får sämre tillgång till skolbibliotek är det mycket allvarligt. Hälften av landets elever saknar idag tillgång till ett bemannat skolbibliotek och en av sex elever saknar helt tillgång till skolbibliotek. Endast fyra av tio elever har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan. Tyvärr har situationen inte förbättrats alls på senare år. Detta trots att skollagen numera föreskriver att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. För att vända den negativa trenden med sjunkande läskunnighet bland unga måste alla elever snarast få tillgång till ett skolbibliotek. ange bibliotekens roll för att nå dessa mål. Strategin måste vidare identifiera hinder för att biblioteken ska kunna fullgöra sina uppgifter samt lägga fast riktlinjer för att hantera dessa hinder och för att nå målen. KB har numera i uppdrag att svara för nationell överblick samt främja samverkan och utveckling. Hittills har KB valt att tolka detta uppdrag snävt och inte sett det som sitt ansvar att ta fram den nationella biblioteksstrategi som en majoritet i riksdagen vill ha, liksom även aktörer så som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges länsbibliotekarier. Det är olyckligt. Arbetet med att ta fram en nationell strategi som stöd för utveckling, samordning och samverkan måste komma igång snarast. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening En biblioteksstrategi Sverige är fortfarande det enda landet i Norden som saknar en nationell biblioteksstrategi. Det leder till otydlighet om mål och mening och att bibliotekens fulla kraft och potential inte tas tillvara. Avsaknaden av en nationell biblioteksstrategi leder till resursslöseri och effektförluster, inte minst genom missade chanser till samordning och samverkan. En strategi som tar sin utgångspunkt i en bred samhällsanalys och identifiering av samhällsmål av vikt för biblioteken behövs för att 4
Folkbiblioteken i Västmanlands län I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i Västmanlands län ser ut. Jämförelser görs mellan kommunerna i länet samt med riksgenomsnittet. Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomst- och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i Västmanlands län ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Uppgift om medelinkomst avser år och andelen högskolenybörjare läsåret /11. Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från rapporterna Bibliotek 2011, utgiven av Kungliga biblioteket (KB), och motsvarande rapporter från åren 2006-. (Fram till och med utgavs dessa av Statens kulturråd.) Rapporterna finns tillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk Biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets statistik. Jämförelsen med typkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på KB:s och Kulturrådets grunddata men beräkningarna är nya och utförda av Svensk Biblioteksförening. Mer information om Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning finns tillgänglig på www.skl.se. Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med viss försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik. Notera att siffrorna som återfinns i diagrammet Kostnad per lån (bok + AV) inte är direkt jämförbart med föregående år eftersom det i årets statistik även ingår e-musiklån i värdet. Folkbiblioteken i Strömstad, och Strömsunds kommuner har ej inkommit med statistik till årets rapport varför års värden redovisas även för 2011 för dessa kommuner. Folkbiblioteken i nedanstående kommuner lämnade inte fullständiga uppgifter för. För dessa kommuner återges 2006 års uppgifter även för. Detta påverkar i någon mån även medelvärden för län och rike. De kommuner det gäller är; Avesta, Borgholm, Falun, Flen, Gullspång, Hagfors, Helsingborg, Höör, Järfälla, Kramfors, Kristinehamn, Kungsbacka, Kungälv, Ludvika, Lysekil, Mariestad, Mölndal, Norrtälje, Oxelösund, Sollentuna, Sunne, Tidaholm, Trelleborg, Töreboda, Uddevalla, Umeå och Ängelholm. tkr Medelinkomst Andel högskoleutbildade Andel högskolenybörjare* 300 250 200 150 100 50 0 Västmanlands län Riket 50% 40% 30% 20% 10% 0% Västmanlands län Riket 15 10 5 0 Västmanlands län Riket * Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning. 5
Antal biblioteksenheter per 1000 invånare 2011 Arboga Kungsör 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 6
Antal besök per invånare Arboga 2011 Kungsör 0 2 4 6 8 10 12 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 7
Total utlåning per invånare Arboga 2011 Kungsör 0 2 4 6 8 10 12 14 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 8
Kungsör Aktiva låntagare per invånare Arboga 2011 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 9
Kungsör Antal barnbokslån per barn 0-14 år Arboga 2011 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 10
Kungsör Antal barnböcker per barn 0-14 år Arboga 2011 0 5 10 15 20 25 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 11
Kungsör Antal böcker per invånare Arboga 2011 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 12
Arboga Nyförvärv, medier per invånare 2011 Kungsör 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 13
AV-bestånd per invånare Kungsör 2011 Arboga 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 14
Kungsör Tidskriftsprenumerationer per 1000 invånare 2011 Arboga 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 15
Antal biblioteksdatorer per 100000 invånare 2011 Arboga Kulturrådets statistik avseende biblioteksdatorer är för perioden - ofullständig på kommunnivå. Därför redovisas här siffror endast för åren -2011 Kungsör 0 20 40 60 80 100 120 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 16
Arboga Biblioteksanställda per 1000 invånare Kungsör 2011 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 17
Arboga Total driftskostnad (kr) per invånare Kungsör 2011 0 100 200 300 400 500 600 700 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 18
Kungsör Arboga Kostnad per lån (bok + AV) 2011 2011 ingår även e-musiklån i beräkningen varför värdet inte är direkt jämförbart med föregående år 0 20 40 60 80 100 120 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 19
Svensk Biblioteksförening Box 70380 107 24 Stockholm Tel 08-545 132 30 Fax 08-545 132 31 http://www.biblioteksforeningen.org info@biblioteksforeningen.org 20