Folkbiblioteken i. Tranås lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Transkript

1 Folkbiblioteken i Tranås lokala förutsättningar för kunskapssamhället

2 Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för bibliotekens breda och viktiga funktioner. Målet är att fler ska uppleva biblioteken som relevanta och angelägna så att de tas i anspråk för människors fria tillgång till information och kunskap och i utvecklandet av deras informationskompetens. Föreningen vill också bidra till att bibliotekens verksamhet utvecklas utifrån ett reflekterande arbetssätt samt utifrån erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad kunskap. Min förhoppning är att denna rapport ska stimulera till diskussioner om bibliotekens verksamhet och effekter; att goda exempel lyfts fram och förstärks; att förbättringsområden identifieras och åtgärder vidtas så att fler får tillgång till bibliotekets alla resurser. Mycket kan göras lokalt men inte allt. Det lokala utvecklingsarbetet skulle främjas och stödjas av en gemensam nationell biblioteksstrategi. Huvudskälet för en nationell biblioteksstrategi är att biblioteksväsendet genom den kommer att ha lättare att uppnå de ändamål för biblioteksväsendet som bibliotekslagen föreskriver. En nationell biblioteksstrategi kan dessutom samla, sprida och omsätta goda lokala exempel till biblioteksväsendet i stort. En nationell biblioteksstrategi kan också utgöra ett stöd för bibliotekens planering, styrning och uppföljning. Det kan ske genom att biblioteksmyndigheten med stöd i den nationella biblioteksstrategin bidrar med att utveckla verktyg och metoder, till exempel bättre kvalitetsmått och indikatorer för att mäta bibliotekens verksamhet. Niclas Lindberg Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening 2

3 Fakta om bibliotek Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Så lyder regeringens förslag till ändamålsbestämmelse för biblioteken (Ny bibliotekslag, 2 ). Att Sverige har bra bibliotek är en angelägenhet för alla. De är neutrala och öppna institutioner som gynnar demokrati och gemenskap och de bidrar till kunskap, forskning, läsning och kultur. Allt det behöver Sverige mer av. Vad visar då statistiken och den kunskap som finns om bibliotek och biblioteksanvändning? Bibliotek bidrar till läsutveckling och lärande Utlåningen går ned men fortfarande görs 68 miljoner lån på landets folkbibliotek varje år. Hälften av de böcker som lånas ut är barnböcker. Efter det är utlåningen av fackböcker för vuxna störst. För barns läsutveckling och människors lärande spelar bibliotekens bokutlåning alltså en stor roll. Givetvis lånas fortfarande skönlitteratur på biblioteken och inte bara från topplistan. Besökarna tycker förvisso att det är viktigt att biblioteken har ett bra utbud av nyutkomna böcker. Men lika viktigt tycker man det är att biblioteken har ett bra utbud av böcker som är svåra att hitta på andra ställen. Biblioteken fyller därmed en viktig funktion att sprida svårtillgänglig litteratur och visa upp en bredd bortom topplistan. Andra viktiga skäl att använda folkbiblioteket är att ta del av andra medier än tryckta, till exempel ljud- och cdböcker, musik och film. Antalet lån av denna typ av audivisuella medier vid folkbiblioteken har ökat gjordes ca 4 miljoner. År var siffran 12,2 miljoner. Läsning av e-böcker är inte utbredd, men ökar. Totalt har 9 procent av befolkningen någon gång läst en e-bok. På folkbiblioteken har e- boksutlåningen ökat med 289 procent sedan. Läsning av e-bok är fem gånger så vanlig bland personer i åldrarna som bland personer som är 65 år eller äldre. De nya och utvecklade bokformaten gör att biblioteken kan nå nya användargrupper. Biblioteken ger sakkunnig hjälp för kunskap, arbete och kultur Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till biblioteksbesök att man vill ha sakkunnig hjälp. Bibliotekarien och dennes kompetens att guida i informationslandskapet spelar en avgörande roll för viljan att besöka biblioteket. Biblioteken har också en given plats i lärandets infrastruktur och utgör en viktig plats för studier. Enligt Riks-SOM-undersökningen från 2013 besöker 10 procent av kvinnorna och 8 procent av männen biblioteket för att få tillgång till en studie- eller arbetsplats. Lika viktigt som biblioteken är för studier är de för att ge tillgång till internet. Enligt Riks-SOM-undersökningen har 10 procent av kvinnorna och 8 procent av männen använt internet på biblioteket. Något att hålla i minnet mot bakgrund av det faktum att 1,2 miljoner svenskar, enligt rapporten Svenskarna och internet, ingår i det digitala utanförskapet. I det perspektivet är biblioteken och deras publika datorer med internetuppkoppling av avgörande betydelse. Biblioteken är centrum för berättande och skapande inte bara genom det tryckta ordet. Biblioteket är en arena för många olika konstnärliga uttrycksformer. Under anordnade folkbiblioteken publika aktivitetstillfällen. Det är en ökning jämfört med föregående år. Totalt sett är 63 procent av aktiviteterna riktade till barn och unga och det rör sig vanligen om olika former av läsfrämjande aktiviteter. Utöver innehåll i form av material, kompetens eller arrangemang är miljön i sig och möten med andra också viktiga faktorer för besök. Otaliga är de exempel på den 3

4 mening det så gott som dagliga biblioteksbesöket skänker många människor. Biblioteken främjar informationskompetens En viktig anledning till varför bibliotek behövs i dag är att kraven på kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. För att Sverige som land ska vara konkurrenskraftigt och för att vi som individer ska kunna hävda oss krävs utvecklad informationskompetens. Vi måste ständigt utveckla vår förmåga att söka och sovra i informationsflödet och tillgången till information från många och pålitliga källor blir alltmer betydelsefull. I takt med det ökande informationsflödet ökar också behovet av en utvecklad läsförståelse hos barn och unga. Läsförståelsen kommer ur läsande som bygger på läslust. Att stimulera läsande, underlätta kunskapsinhämtning och sprida informationskompetens är några av bibliotekens viktigaste uppgifter och som man redan i dag ägnar kraft och möda åt. Användandet sjunker och klyftorna ökar Enligt senaste Riks-SOM-undersökningen är allmänhetens förtroende för biblioteken fortsatt högt och servicen får toppbetyg. Trots det och trots de fantastiska insatser biblioteksanställda gör varje dag i möten med barn, arbetslösa, företagare, studenter och forskare pekar de nationella kurvorna åt fel håll. Besöken och utlåningen går ned. Besöken på folkbiblioteken minskade med 1,4 miljoner jämfört med. Färre än häften av Sveriges befolkning har besökt bibliotek minst en gång under de senaste tre åren. SOMundersökningarna visar en sjunkande trend. Från 71 procent i början av 00-talet till 46 procent. Den långsiktiga minskningen av biblioteksbesök gäller både för kvinnor och män samt för personer i åldern år. Under minskade även utlåningen av fysiska medier som pappersböcker på folkbiblioteken med 1,6 miljoner lån. 50 procent av skolbarnen saknar bemannade skolbibliotek, fler och fler får längre och längre till biblioteken och klyftorna i biblioteksanvändningen och läsningen ökar. Män läser och använder biblioteken mindre än kvinnor. Personer med lägre utbildning läser och använder biblioteken mindre än personer med högre utbildning. De vikande kurvorna är dock inte ödesbestämda utan går att påverka om biblioteken ges förutsättningar att leva upp till de berättigade krav som befolkningen ställer. Närhet och öppettider avgörande De två viktigaste tillgänglighetsfaktorerna är närhet och öppettider. Det är alltså viktigt att biblioteken ligger på rätt platser och har öppet på tider som passar användarna. Statens kulturråd har i en rapport slagit fast att ökat avstånd till bibliotek är negativt för biblioteksanvändandet. Två av bibliotekens viktigaste användargrupper är barn och ungdomar samt äldre. Många av dessa är beroende av närhet till biblioteksservice. En delförklaring till de minskade biblioteksbesöken som man inte kan blunda för är att närheten till bibliotek försämrats som en följd av att mer än var tredje biblioteksfilialer har lagts ned sedan Samtidigt har endast en av tre elever i grundskolan eller i gymnasiet tillgång till ett skolbibliotek som åtminstone har en manuell eller datoriserad katalog, ligger i skolans lokaler, är bemannat minst 20 timmar i veckan och har minst sex bokhyllor, vilket motsvarar 1000 fysiska medier som böcker och andra tryckta alster. 4

5 Personaltätheten är A och O Personaltäthet är en annan viktig del av bibliotekens attraktivitet. Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till biblioteksbesöket att man vill ha sakkunnig hjälp. Inte minst inom barnbiblioteksverksamheten är god personaltäthet viktig om man vill stimulera besök och läsning. En förklaring till den minskade biblioteksanvändningen är att antalet årsverken har sjunkit från ca år 1990 till år. otillräckliga resurserna för inköp av media och andra informationsresurser är i sig en förklaring till de minskade biblioteksbesöken. Nya och varierande informationskällor viktiga Utöver tillgänglighet och personaltäthet är faktorer som hög andel nyförvärv och god tillgång till musik, film, ljudböcker, databaser, tidnings- och tidskriftsprenumerationer något som kännetecknar bibliotek med många besök och utlån. Teknikutvecklingen har medfört att till exempel en bok nu ges ut i en mängd format. Det handlar om olika tryckta exemplar från biblioteksband och storstilsböcker till pocket men också om talböcker, cd-böcker, bok-och-band. Och till det olika film- och musikformat, elektroniska informationskällor, webbgränssnitt och teknik för att underlätta informationsöverföring i form av särskilda spelare, läsplattor med mera. Allt detta innebär stora möjligheter både för biblioteken och deras användare. Nya format och nya hjälpmedel gör att biblioteken kan nå nya grupper. Samtidigt innebär det ökade utbudet och de ökande möjligheterna ansträngningar på bibliotekens inköpsbudgetar. Pengarna ska räcka till mer. Mot bakgrund av detta är det bekymmersamt att inköpsbudgeterna minskar. Medan teknikutvecklingen rusat på har inköpsbudgeten mätt i kronor per invånare rasat med 10 procent sedan Oroande är också att antalet årsprenumerationer på tidskrifter har minskat med 42 procent och att antalet årsprenumerationer på tidningar har minskat med 32 procent mellan 1990 och. De 5

6 Folkbiblioteken i Tranås I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i kommunen ser ut. Tranås jämförs dels med andra kommuner i Jönköpings län men också med andra kommuner av liknade karaktär. För den jämförelsen har vi utgått från den kommungruppsindelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderat för jämförelser av kommuner. Denna indelning klassificerar Sveriges kommuner i tio olika grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Tranås tillhör kategorin Varuproducerande kommuner, det vill säga Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007) Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomst- och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i Tranås ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Andel högutbildade i befolkningen avser andel av befolkningen i åldern år som år hade minst 3-årig eftergymnasieal utbildning. Uppgift om medelinkomst avser år och andelen högskolenybörjare läsåret /12. Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från rapporterna Bibliotek, utgiven av Kungliga biblioteket (KB), och motsvarande rapporter från åren -. (Fram till och med utgavs dessa av Statens kulturråd.) Rapporterna finns tillgänglig på och Svensk Biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets statistik. Jämförelsen med typkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på KB:s och Kulturrådets grunddata men beräkningarna är nya och utförda av Svensk Biblioteksförening. Mer information om Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning finns tillgänglig på Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med viss försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik. Notera att siffrorna som återfinns i diagrammet Kostnad per lån (bok + AV) inte är direkt jämförbart mellan åren. Från och med ingår e-musiklån i värdet vilket inte tidigare var fallet. Folkbiblioteken i Strömstad, Norberg och Strömsunds kommuner inkom inte med statistik till års rapport varför års värden redovisas även för för dessa kommuner. tkr Medelinkomst Tranås 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel högskoleutbildade Tranås Andel högskolenybörjare* Tranås * Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning. 6

7 Antal besök per invånare Tranås 8,09 8,02 8,18 8,29 8,00 Varuproducerande kommuner 7,28 7,14 7,03 6,81 7,05 Jönköpings län 6,70 6,59 6,64 6,62 6,70 6,91 7,10 7,15 7,30 7, Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 7

8 Total utlåning per invånare Tranås 5,82 5,76 5,64 6,10 6,71 Varuproducerande kommuner 7,60 7,75 7,77 8,06 7,94 Jönköpings län 7,50 7,70 7,59 7,89 8,20 7,05 7,28 7,32 7,60 7, Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 8

9 Tranås Antal barnbokslån per barn 0-14 år 10,85 11,20 11,64 11,87 12,41 Varuproducerande kommuner 21,33 21,08 21,72 21,90 21,19 Jönköpings län 18,74 19,09 18,75 19,79 20,20 17,98 18,41 17,98 18,73 18, Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 9

10 Antal barnböcker per barn 0-14 år Tranås 4,12 5,75 6,04 6,48 7,15 Varuproducerande kommuner 10,93 13,00 12,86 12,61 13,56 Jönköpings län 6,68 8,95 8,97 8,76 9,30 6,52 7,81 7,83 7,95 8, Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 10

11 Antal böcker per invånare Tranås 4,20 4,29 4,90 4,90 5,53 Varuproducerande kommuner 5,54 5,56 5,61 6,01 6,17 Jönköpings län 4,29 4,36 4,25 4,55 4,70 3,77 3,82 3,87 4,08 4, Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 11

12 Tranås Nyförvärv, medier per invånare 0,237 0,232 0,253 0,183 0,201 Varuproducerande kommuner 0,313 0,322 0,317 0,275 0,267 Jönköpings län 0,282 0,293 0,227 0,200 1,010 0,243 0,250 0,275 0,213 0, ,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 12

13 Tranås AV-bestånd per invånare 0,358 0,322 0,293 0,292 0,356 Varuproducerande kommuner 0,477 0,475 0,460 0,439 0,448 Jönköpings län 0,409 0,384 0,378 0,374 0,400 0,354 0,350 0,371 0,387 0, ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 13

14 Tidskriftsprenumerationer per 1000 invånare Tranås 3,75 6,35 6,62 6,44 7,54 Varuproducerande kommuner 10,00 10,21 10,59 11,46 12,14 Jönköpings län 7,50 8,04 8,18 8,52 7,30 7,04 7,22 7,85 8,28 8, Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 14

15 Biblioteksanställda per 1000 invånare Tranås 0,330 0,385 0,385 0,401 0,443 Varuproducerande kommuner 0,573 0,565 0,558 0,587 0,601 Jönköpings län 0,456 0,448 0,434 0,451 0,500 0,488 0,492 0,487 0,505 0, ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 15

16 Total driftskostnad (kr) per invånare Tranås Varuproducerande kommuner Jönköpings län Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 16

17 Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek Fysiska besök på biblioteket (Miljoner) Utlåning (Miljoner) Utlåning barnlitteratur (Miljoner) Bestånd av barnlitteratur (Miljoner) Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 17

18 Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek, forts. Fysiskt bokbestånd - skönlitteratur och facklitteratur (Miljoner) Nyförvärv tryckta medier + AV-medier (Tusental) AV-mediebestånd, exkl betaldatabaser (Tusental) Tidskriftsprenumerationer Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 18

19 Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek, forts. Årsverken biblioteksanställda Total driftskostnad (Mkr) Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Tranås 19

20 Bilaga: års Kommungruppsindelning Större städer Kommuner i tätbefolkad region enligt Sveriges Kommuner och Landsting Borås Nyköping Borlänge Mark Eskilstuna Skellefteå Eksjö Mellerud Mer information på Falun Skövde Enköping Mjölby Gävle Sundsvall Falkenberg Motala Halmstad Södertälje Falköping Nässjö Helsingborg Trollhättan Flen Ronneby Varuproducerande kommuner Storstäder Hässleholm Uddevalla Hedemora Sala Arboga Malå Göteborg Stockholm Jönköping Umeå Hällefors Simrishamn Arvika Markaryd Malmö Kalmar Uppsala Karlsborg Skara Askersund Munkfors Karlskrona Varberg Karlshamn Svenljunga Avesta Mönsterås Förortskommuner till storstäderna Karlstad Västerås Katrineholm Säffle Bengtsfors Norsjö Ale Nynäshamn Kristianstad Växjö Kinda Sölvesborg Emmaboda Nybro Bollebygd Partille Linköping Örebro Kristinehamn Ulricehamn Fagersta Olofström Botkyrka Salem Luleå Örnsköldsvik Laholm Västervik Filipstad Oskarshamn Burlöv Skurup Lund Östersund Landskrona Ystad Finspång Ovanåker Danderyd Sollentuna Norrköping Leksand Åmål Gislaved Oxelösund Ekerö Solna Lidköping Älmhult Gnosjö Perstorp Haninge Staffanstorp Förortskommuner till större städer Mariestad Grums Sandviken Huddinge Sundbyberg Bjuv Kumla Gullspång Sävsjö Håbo Svedala Eslöv Kävlinge Pendlingskommuner Gällivare Tidaholm Härryda Tyresö Forshaga Lekeberg Alingsås Orust Götene Tierp Järfälla Täby Gnesta Mörbylånga Alvesta Osby Hagfors Tingsryd Kungsbacka Upplands Väsby Grästorp Nykvarn Aneby Sigtuna Herrljunga Torsås Kungälv Upplands-Bro Habo Sjöbo Bjurholm Skinnskatteberg Hofors Tranemo Lerum Vallentuna Hammarö Söderköping Boxholm Smedjebacken Hultsfred Tranås Lidingö Vaxholm Hörby Timrå Bromölla Stenungsund Hylte Töreboda Lilla Edet Vellinge Höör Trosa Degerfors Storfors Karlskoga Uppvidinge Lomma Värmdö Kil Åstorp Essunga Strängnäs Köping Vaggeryd Mölndal Öckerö Knivsta Älvkarleby Färgelanda Surahammar Laxå Vara Nacka Österåker Gagnef Svalöv Lindesberg Vetlanda Turism- och besöksnäringskommuner Hallsberg Säter Ljungby Vimmerby Glesbygdkommuner Arjeplog Norrtälje Hallstahammar Tibro Ljusnarsberg Värnamo Bräcke Strömsund Berg Rättvik Heby Tjörn Ludvika Örkelljunga Dals-Ed Torsby Borgholm Sotenäs Hjo Tomelilla Ljusdal Vansbro Båstad Storuman Höganäs Trelleborg Kommuner i glesbefolkad region Nordanstig Vilhelmina Dorotea Strömstad Högsby Vadstena Arvidsjaur Kiruna Nordmaling Vindeln Gotland Tanum Klippan Vingåker Boden Kramfors Pajala Ånge Härjedalen Valdemarsvik Krokom Vårgårda Bollnäs Lycksele Ragunda Årjäng Jokkmokk Åre Kungsör Vänersborg Eda Mora Robertsfors Åsele Lysekil Älvdalen Lessebo Vännäs Haparanda Piteå Sollefteå Överkalix Malung-Sälen Östhammar Mullsjö Ydre Hudiksvall Sunne Sorsele Övertorneå Munkedal Åtvidaberg Härnösand Söderhamn Nora Ängelholm Kalix Älvsbyn Norberg Ödeshög Ockelbo Östra Göinge Orsa 20

21 Svensk Biblioteksförening Box Stockholm Tel Fax