sammanträde och syn Aktbilaga 35 Mål nr Sid 1 (10) RÄTTEN Tingsfiskalen Elena Landberg (ordförande) och tekniska rådet Kristina Littke FÖRARE Beredningsjuristen Alexandra Venander PARTER Klagande 1. Kerstin Danielsson närvarande genom ombud Torbjörn Johansson biträdd av Jonas Danielsson 2. Eneby-Enlunda vägsamfällighet närvarande genom Kenneth Nyström biträdd av Mikael Hellgren 3. Erland Klingberg närvarande personligen och genom ombud Eva Fabricius 4. Aud Rendahl personligen närvarande 5. Bo Rendahl personligen närvarande Motpart Ekerö kommun närvarande genom ombud advokaten Annika Gustafsson biträdd av Johan Hagland, Miljö- och stadsbyggnadschef, Jonas Orring, Teknik- och exploateringschef, samt Monika Stenberg, Planchef ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2014-06-16 i ärendenr 4031-10971-2014 SAKEN Detaljplan för Enlunda bussdepå (del av fastigheten Ekerö Troxhammar 1:2 m.fl.) Annika Gustafsson ger in fullmakt att företräda Ekerö kommun, aktbil. 38. Ordföranden presenterar mark- och miljödomstolen samt redogör för syftet med dagens sammanträde. Ordföranden redogör även för målets tidigare handläggning. Dok.Id 387239 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen 08-561 656 00 08-561 657 99 måndag fredag 131 26 Nacka Strand 20 E-post: mmd.nacka@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se 08:30-16:00 -
Sid 2 Klagandena yrkar att mark- och miljödomstolen ska upphäva beslutet om detaljplan. Annika Gustafsson uppger att Ekerö kommun bestrider yrkandet. Torbjörn Johansson redogör för Kerstin Danielssons inställning varvid han hänför sig till överklagandet, aktbil. 27, samt en sammanställning, aktbil. 39. Ekerö kommun får ta del av sammanställningen. Torbjörn Johansson anför sammanfattningsvis följande. När länsstyrelsen prövade detaljplanen 2012 var länsstyrelsen kritisk till att det var en helt flexibel detaljplan där det inte framgick hur byggnader skulle placeras. Detsamma gäller för den detaljplan som prövas idag. Enligt planbestämmelserna finns det en zon som är punktprickad. Zonen framgår dock inte av plankartan. Det framstår som högst tveksamt att placeringen av byggnaderna inte närmare har reglerats i planen eftersom det då inte finns ett skydd mot förfulning. På fastigheten Ekerö Troxhammar 7:1 finns ett bostadshus från mitten av 1800-talet. Fastigheten har mark på båda sidor av Enlundavägen. På fastigheten finns förutom bostadshuset flygelbyggnader från början av 1900-talet. Det saknas en formellt avgränsad tomt på fastigheten. I underlaget till detaljplanen har bostadstomten pekats ut. Utmed Enlundavägen finns en gammal kastanjeallé som har historiska kopplingar till bostadshuset. Allén gränsar mot planområdet. Detaljplanen har fått en felaktig avgränsning. Trafikverket har förutsatt att detaljplanen kräver att Färentunavägen och korsningen Färentunavägen Enlundavägen byggs om. SL har sagt att den befintliga utfartsparkeringen ska flyttas. I detaljplanen berörs dock inte marken på motsatt sida av Enlundavägen. Detaljplanen redovisar inte hur utfarten från bussdepån ska se ut. Det finns endast illustrerat en framtida cirkulationsplats. I det ursprungliga samrådsförslaget fanns det även med en plats norr om Enlundavägen samt en utfart.
Sid 3 Bergskärningen innebär dessutom en betydande avsänkning av grundvattennivån. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att en betydande avsänkning av grundvattennivån betyder att ytterligare geohydrologisk utredning behövs och att om det blir en betydande sprickzon så ska en grundvattenutredning göras. Det saknas en geohydrologisk utredning. En avsänkning av grundvattennivån kan ge upphov till tork- och stormskador, dvs. träd och vegetation torkar och blåser ner. När en kraftledning dras kan fastighetsägaren få ersättning för dessa skador enligt en särskild norm från Trafikverket. Dessa skador har inte omnämnts i miljökonsekvensbeskrivningen. Det finns stor risk för att skador kan drabba kastanjeallén. Enlundavägen är ca 6 meter bred. Från kastanjeallén till skärningen är det ca 30 meter. I miljökonsekvensbeskrivningen har grundvattenproblematiken behandlats tillräckligt. Det har endast noterats och nämnts att Troxhammar 7:1 kan påverkas av grundvattnet eftersom en sprickzon sprider sig från planområdet och in på fastigheten. I miljökonsekvensbeskrivningen nämns att det kan bli en påverkan på vegetationen. Landskapsbilden kommer att påverkas av den 150 meter långa bergskärningen som har en höjd som varierar från 3 meter till 18 meter. I miljökonsekvensbeskrivningen anges det att intrycket av bergskärningen ska minskas med hjälp utav byggnadernas placering och vegetationen. Som konstaterats saknas det uppgifter i detaljplanen om hur byggnaderna ska placeras inom planområdet. Av detaljplanen framgår det dock av att träd ska planteras i områden med beteckningen n2. Enligt planillustrationen ska en parkering läggas på planteringen. Upplevelsen av landskapet har i miljökonsekvensbeskrivningen bedömts från Färentunavägen men inte från Enlundavägen. Det är svårt att veta hur det kommer att se ut på platsen. Det är en omfattande bergskärning som ska göras. Enligt illustrationen är terrasseringarna ca 1 meter höga. På avstånd kommer det att i princip se ut som en lodrät vägg. Det finns även en risk för att berget inte klarar en skärning utan att det kan bli nödvändigt att sätta upp höga platsgjutna betongmurar som är 100 150 meter långa. Eva Fabricius har till domstolen gett in illustrationer som visar hur det kommer att se ut på platsen om detaljplanen går
Sid 4 igenom. Illustrationerna visar bl.a. omfånget av bergskärningen. Av illustrationerna måste det också stå klart att det blir ett stort tapp utav grundvatten. I planområdets närhet finns det ett s.k. vårkärr med plats för såväl grod- som kräldjur, t.ex. liten vattensalamander och vattensnok. Det finns även naturområden med naturvärdeklass 1. Det är ett högt naturvärde med höga primärvärden; motsvarande minst nyckelbiotop. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att bergskärningens påverkan på naturmiljön är oklar. Det kan påpekas att det finns ett allmänt intresse att kastanjeallén p.g.a. biotopskyddet ska bevaras. I miljökonsekvensbeskrivningen har ett område som bedöms påverkas av bergskärningen markerats. Det området innehåller en hällmarkstallskog som kommer att bli förstörd. Särskilt tall, vars ålder uppskattas till 200 250 år, riskeras att bli förstörd. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen kan även sprängningarna nära kastanjeallén medföra att trädens rötter förstörs. Vid prövningen ska en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen göras. Det ska även ske en avvägning mellan allmänna intressen. Det allmänna intresset är att skapa en bussterminal. Ekerö kommun har inte redovisat något ytbehov. Eventuellt hade kommunen kunnat nöja sig med en mindre yta för bussterminalen och på så sätt sparat berget. Andra allmänna intresset som ska tillgodoses i området är de höga naturvärdena och värdet av att spara berget. Att spara berget betyder bl.a. att området inte förfulas och att det inte blir någon påverkan på salamandrar, vattensnok eller grundvattennivån. Dessa allmänna intressen talar emot en detaljplan. Länsstyrelsen har i sitt avgörande inte övervägt att det finns starka allmänna intressen som talar emot en detaljplan. Ekerö kommun har också ett enskilt intresse som innebär en ekonomisk vinst i form av värdehöjning av fastigheten. Kommunens enskilda intresse ska dock tillmätas en mycket liten betydelse eftersom detaljplanen innebär att det som idag är naturmark kommer att omvandlas till industrimark. Kerstin Danielsson har däremot, i sin egenskap av ägare till en kulturhistoriskt intressant byggnad på naturmark som närmast är att likna med parkmark, ett självklart enskilt intresse eftersom markerna riskerar att förstöras och förfulas
Sid 5 av den påträngande bergskärningen. Kastanjeallén och området i övrigt riskeras också att påverkas av torkskador, dvs. grundvattensänkningen medför att vegetationen inte får tillräckligt med vatten. Annika Gustafsson redogör för Ekerö kommuns inställning varvid hon hänför sig till ett utdrag ur översiktsplanen, aktbil. 40, en kommunkarta med alternativa placeringar av bussterminalen markerade, aktbil. 41, miljökonsekvensbeskrivningen s. 29, landskapsanalysen 2011-08-17 med ett fotomontage av kvällsstudien och nya byggnadsvolymer samt de slutsatser som redovisas i en geohydrologisk utredning genomförd av Geosigma 2013. Klagandena får ta del av aktbil. 40 41. Därutöver tillägger Annika Gustafsson sammanfattningsvis följande. Den gällande översiktsplanen aktualiserades 2014 men handlingen är från 2005. Intill planområdet finns det ett verksamhetsområde för industriell verksamhet och det är där som Färentuna Trä beläget. Detta förhållande har varit styrande för valet av platsen för bussterminalen. Idag finns bussterminalen på två platser i tätorten. Bussterminalen är inte ett störande inslag i omgivningen, men det finns ett akut behov av bostäder i kommunen. En flytt av bussterminalen innebär att ca 700 bostäder kan byggas. Alternativa lokaliseringar för bussterminalen har sökts sedan tidigt 2000-tal. Ett alternativ hade varit att placera bussterminalen direkt väster om Färentuna Trä. Även där finns ett stort berg som har mycket höga naturvärden, bl.a. den vita blåsippan. Den valda lokaliseringen är helt i linje med vad som i översiktsplanen har utpekats som ett verksamhetsområde. Plankartan innehåller bl.a. bestämmelser om byggnadernas placering, utformning och utförande. En byggnad ska placeras ut med Färentunavägen och ytterligare en byggnad som är avsedd som tvätthall ska placeras längre in från Färentunavägen i riktning mot bergskärningen.
Sid 6 Ett mycket omfattande arbete har lagts ner på att illustrera hur bergsskärningen kommer att se ut. Bergskärningen blir som högst 10 12 meter och ska terrasseras så att berget inte upplevs som en lodrät. Framför bergskärningen ska det placeras höga träd. Det ska även placeras en ridå med trä utmed vägen. Sammantaget är det en väl genomarbetad detaljplan där natur, kultur och grundvatten har beaktats. Enligt den genomförda geohydrologiska utredning antas det att effekterna på grundvattnet blir små. Kompletterande geohydrologiska och geotekniska undersökningar ska göras innan arbetet startar. Bussdepån fyller ett allmänt ändamål och huvudsyftet är att frigöra mark för bostadsbebyggelse Kenneth Nyström och Eva Fabricius redogör för Eneby-Enlunda vägsamfällighets respektive Erland Klingbergs inställning varvid de hänför sig till vad som framgår av vägsamfällighetens och Erland Klingbergs överklaganden, se aktbil. 16 19 respektive aktbil. 2 15 och 34 samt till en power point-presentation som de åtar sig att ge in till domstolen. Kenneth Nyström gör följande tillägg och förtydliganden. Processen har pågått under två år. Inledningsvis såg förslaget till en ny bussdepå och utveckling för Ekerö centrum bra ut. I det ursprungliga programmet beskrev kommunen hur området skulle komma att utvecklas. Eftersom det var en allmänt hållen handling fanns det inga massiva protester. Av samrådsredogörelsen kan utläsas att det var tidigt bestämt att den nu aktuella platsen skulle användas för bussdepån och att ett avtal redan hade träffats med SL. Av ett protokoll framgår det också att kommunen inte hade för avsikt att utreda alternativa platser. I miljökonsekvensbeskrivningen är alternativen redovisade på en sida. Samrådet är ett spel för gallerierna. De synpunkter som framförs under samrådet spelar ingen roll och förfarandet måste anses vara i strid med grundläggande demokratiska principer. Miljökonsekvensbeskrivningen genomfördes mitt i vintern. Snön var djup och för att ta reda på vilka växter som fanns i området var det tvunget att pulsa fram. Illustrationen i planförslaget är dessutom vilseledande. Enligt Trafikverket är det inte möjligt att plantera träd på det sätt som föreslås i illustrationen. Staketet i illustrationen kommer att vara
Sid 7 av taggtråd. Det kommer även att vara ett staket av taggtråd ovanpå bergskärningen. Bilderna är missvisande och är framtagna som ett säljargument. Detta är en förklaring till varför opinionen har varit svag. I kvällsstudien är nattbelysningen tillrättalagd. Det kan därför antas att arkitekterna som haft i uppdrag att utföra studien måste ha fått direktiv om att tona ned. Kommunens tjänstemän har inte presenterat ett fullgott beslutsunderlag till politikerna. Till exempel saknas en miljöbelastningsmatris. Högst poäng i matrisen ges till största påverkan på miljön. Det förslag som nu diskuteras får i matrisen 195 poäng, medan alternativet Älvnäs får 42 poäng. Enligt chefen för bussdepån finns det i dag 69 bussar. Enligt den föreslagna planen finns det plats för 80 bussar. Om tio år kommer det att behövas ca tio bussar till. Förslaget är redan för litet. Att placera bussdepån i Älvnäs är ett bättre alternativ. Där finns det gott om plats. Arkitekter säger också att Älvnäs inte är bra för bostäder. SL har också önskat sig Älvnäs. Genom att placera bussdepån till nu aktuell plats ruinerar Ekerö kommun entrén till Färentuna. På grund av den omfattande bergskärningen kommer det inte gå att återställa området. Det är ett naturskönt område med en vacker kastanjeallé och högt klassade naturvärden och fornlämningar som går förlorade. Vägföreningen kommer inte att godkänna tre in- och utfarter från bussdepån. Eva Fabricius gör sammanfattningsvis följande tillägg och förtydliganden. Landskapsanalysen kom efter det att man bestämt sig för var bussdepån skulle placeras. Analysen har använts för att sälja in platsen. Ekerö kommuns argumentation för val av plats framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. Där omnämns Färentunavägen hela tiden, medan Enlundavägen inte berörs överhuvudtaget. Den valda platsen för bussdepån utgör även en entré till ett nytt bostadsområde som är under utveckling. Idag ser platsen ut som en skog men träden kommer att tas bort i och med bergskärningen. Endast något enstaka träd kan bli kvar. Troxhammars byväg har dessutom ett historiskt värde med kastanjeallén. Tidigare gick allén till ångbåtsbryggan. Allén beskriver historien i landskapet och är därför värdefull för framtiden. Området är i sin helhet klassat som ett område av betydelse för fritid och turism. Ekerö kommun har sagt att Älvnäs ska användas för bostäder. Sandnäsudden ligger i riktning mot Mälaren och sydväst medan Älvnäs ligger mot norr. Idag finns det för Älvnäs en markanvändningsplan. SL hade tidigare
Sid 8 ett avtal med fastighetsägaren mitt emot Färingsö Trä. Ekerö kommun tyckte dock att den platsen inte dög. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att fastighetsägaren ville byta mot ett annat markområde som var lämpligt för bostadsändamål. Man kan ifrågasätta varför inte det var en möjlig lösning. Det hade varit ett bättre alternativ. Aud Rendahl, som driver en ridskola intill detaljplaneområdet, anför sammanfattningsvis följande. Om bussdepån blir verklighet kommer ridskolan att tvingas läggas ned på grund av de omfattande sprängningarna och den ökade trafiken i området. Idag tillåter Ekerö kommun att ca 300 elever använder en bilfri väg som ridväg. Bussdepån innebär att många barn inte själva kan ta sig till ridskolan. På andra sidan vägen från detajplaneområdet finns det idag hagar där hästarna betar. Om bussdepån blir en verklighet kan barnen inte var i hagarna och det kommer att påverka hämtning av hästarna från hagen. Det är även osäkert hur bussdepån kommer att påverka betet och fodertillverkningen. Ekerö kommun planerar för en viss försiktig utbyggnad. Utbyggnaden kommer att till största delen ske på södra Färingsö. Bussdepån kommer därför att återigen byggas in i den nya boendemiljön och om ett tag kommer situationen att vara den samma som idag. Av bussarna ska 75 80 procent gå till Ekerö. Bussarna kommer dock att hela tiden gå till den tänkta bussdepån. Detta betyder ökade föroreningar, men också mycket trafik. Bo Rendahl uppger att han instämmer med vad Kerstin Danielsson, Eneby-Enlunda vägsamfällighet samt Aud Rendahl har anfört. Bo Rendahl gör därutöver följande tilllägg. De alternativa placeringarna av bussdepån är inte tillräckligt utredda. I sitt beslut har länsstyrelsen uppgett att prövningen avser endast detaljplanen. I så här omfattande projekt måste dock situationen runtomkring lösas. Den överklagade detaljplanen är en s.k. frimärksplan. I liknande projekt är Trafikverket med redan från början. Det framgår av Trafikverkets hemsida. På hemsidan finns dock inte aktuellt projekt omnämnt. Däremot framgår det av hemsidan att en rondell ska byggas i Skå. På den nu aktuella platsen går det mest trafik på hela Färingsö. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att det inte finns vattensalamandrar och groddjur.
Sid 9 Domstolen håller syn på planområdet och dess närmaste omgivning. Under synen följer domstolen gränsen för planområdet samt besöker fastigheten Troxhammar 7:1. Följande fotografier av kastanjeallén tas. Bild 1 Kastanjeallén i riktning mot Färentunavägen. Bild 2 Kastanjeallén sedd ifrån Färentunavägen.
Sid 10 Sammanträdet och synen, som pågick kl. 10.05 13.15 (paus kl. 12.15 12.45), förklaras avslutad. Parterna underrättas om att domstolen kommer att fortsätta den skriftliga handläggningen av målet. Alexandra Venander Protokollet uppvisat/