JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013
Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna... 5 Normalisering av kvinnors företagande... 6 En ny attitydinfrastruktur... 6 Om Jämställt företagarindex... 7 Definition... 8 Så gjordes undersökningen... 8 Variabel 1... 9 Variabel 2... 10 Variabel 3... 11 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 1
Sammanfattning av resultaten Sedan år 2008 gör Företagarna årligen en undersökning av hur jämställdheten inom företagandet utvecklas i Sveriges 290 kommuner Jämställt företagarindex. Årets undersökning visar att jämställdheten inom företagandet går framåt, men i långsam takt. 30,3 procent av Sveriges samtliga företagare är kvinnor. År 2005 var siffran 28,3 procent. Med den ökningstakten dröjer det till år 2073 innan Sveriges företagare består av lika många kvinnor som män. För fullständiga siffror gällande alla kommuner och län, se rapporten Fakta om kvinnors företagande 2013 på www.foretagarna.se. 2
Internationell jämförelse I många avseenden är Sverige ett av världens mest jämställda länder. World Economic Forum gör årligen en undersökning av jämställdheten i olika länder, kallad Gender Gap Index. Indexet speglar hur inkomster, tillgångar och möjligheter fördelas mellan män och kvinnor. Bland annat undersöks utbildningsnivå, inkomstskillnader och antal kvinnor i regeringen och parlamentet. 1 Sverige har legat på topp fem sedan indexet lanserades år 2006. År 2012 låg Sverige på fjärde plats. När det gäller kvinnors företagande är Sveriges placering inte lika imponerande. I en jämförelse av andelen kvinnor bland företagarna i EU:s 27 medlemsländer hamnar Sverige på plats 24. Att lämna en trygg anställning för att förverkliga sina idéer i ett eget företag verkar fortfarande vara ett typiskt manligt beteende i ett av världens mest jämställda länder. Diagram 1. Andel kvinnor av samtliga företagare. EU-27 samt Island, Norge och Schweiz (2011) 1 World Economic Forum 2011: The Global Gender Gap Report 2012. 3
Litauen Lettland Portugal Schweiz Luxemburg Österrike Bulgarien Nederländerna Polen Island Tyskland Spanien Finland Ungern EU-27 Eurozonen Grekland Belgien Cypern Storbritannien Frankrike Estland Tjeckien Slovenien Italien Rumänien Danmark Norge Sverige Slovakien Irland Malta 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% Källa: Eurostat 2013 Analys De fem toppkommunerna De fem toppkommunerna i årets Jämställt företagarindex är Stockholm, Ystad, Sjöbo, Malå och Åre. Det är fem väldigt olika kommuner, med stor geografisk spridning som representerar både en storstad, en småstad och landsbygdsorter. De är kommuner med bådeblomstrande industriföretag, tjänstesektor, besöksnäring och handel. 4
Stockholm, Ystad och Malå drar upp sitt snitt genom en relativt hög andel kvinnor som driver företag, medan Sjöbo och Åre har förhållandevis många unga företagarkvinnor. Det de har gemensamt gentemot andra kommuner är dock att de snarare placerar sig förhållandevis högt på alla variabler. Slutgiltig ranking. Fem i topp. Förra årets placering inom parentes. Rank Kommun Län Placering andel kvinnor av företagarna Placering andel företagare av kvinnor Placering andel unga företagarkvinnor 1 (1) Stockholm Stockholms 9 (11) 74 (27) 10 (9) län 2 (3) Ystad Skåne län 22 (22) 61 (43) 47 (68) 3 (6) Sjöbo Skåne län 54 (62) 14 (11) 68 (83) 4 (16) Malå Västerbottens 8 (12) 21 (73) 119 (121) län 5 (11) Åre Jämtlands län 86 (88) 8 (5) 69 (85) mars 2013 De fem bottenkommunerna De fem bottenkommunerna i årets Jämställt företagarindex är Ljusnarsberg, Nykvarn, Degerfors, Storfors och Tibro. Dessa orter är mer lika varandra är toppkommunerna. De är alla gamla bruks- och industriorter. Även om Tibro brukar lyftas upp som ett exempel på livskraftigt lokalt företagsklimat, lyckas orten uppenbarligen inte att uppmuntra kvinnor att driva företag. Slutgiltig ranking. Fem i botten. Förra årets placering inom parentes. Rank Kommun Län Placering andel kvinnor av företagarna 286 (287) 287 (246) Placering andel företagare av kvinnor Placering andel unga företagarkvinnor Ljusnarsberg Örebro län 222 (228) 193 (259) 290 (232) Nykvarn Stockholms län 282 (266) 245 (227) 193 (89) 288 (261) 289 (289) Degerfors Örebro län 233 (216) 265 (274) 272 (109) Storfors Värmlands län 290 (286) 288 (290) 198 (149) 290 (274) Tibro Västra Götalands län 287 (282) 258 (246) 255 (125) Därför pekar en låg ranking i Jämställt företagarindex på ett större problem. Vissa av de kommuner som hamnar lågt i Jämställt företagarindex har inga 5
problem med det övergripande företagarklimatet i dagsläget. Men om de har problem med att få kvinnorna att trivas på orten, kommer det att utgöra ett hinder för både tillväxt och befolkningsutveckling på sikt. Normalisering av kvinnors företagande Den viktigaste slutsatsen av årets Jämställt företagarindex är att det inte finns några genvägar till ett jämställt företagarklimat. Toppkommunerna märker inte ut sig genom några större satsningar på kvinnors företagande än andra kommuner. Även kommunföreträdare och företagare i de berörda kommunerna har haft svårt att identifiera orsaker, annat än att man har ett bra företagsklimat överlag och att man på olika sätt arbetat med jämställdhet. Det förefaller alltså inte vara enstaka satsningar på kvinnors företagande i de berörda kommunerna som gjort att företagandet är mer jämställt. En mer närliggande förklaring förefaller vara just frånvaron av specifika svar, att det finns en normalisering av kvinnors företagande i kommuner som kännetecknas av ett jämställt företagande. Detta får visst stöd i det faktum att samtliga av de fem högst placerade kommunerna har en större andel kvinnor i chefsposition än i landet som helhet. En ny attitydinfrastruktur Ett sätt att beskriva förutsättningarna för kvinnors företagande är att göra det som vilken attitydinfrastruktur som finns för jämställt företagande. Vid sidan av fysisk och institutionell infrastruktur kan den infrastruktur som finns i våra attityder sägas vara avgörande för företagande överlag. Det förefaller i än högre grad gälla kvinnors företagande. De fem kommuner som toppar årets index har alla olika karakteristik. I Malå har man satsat på insatser för hemvändare, en stark företagarförening och att driftiga kvinnor inspirerar varandra. Ystad har en bred näringslivsstruktur med allt från tyngre industri och IT-företag till små bed & breakfasts och restauranger. På så sätt tilltalar Ystad både kvinnor och män, i olika åldrar och olika skeden i livet. I Åre har företagarkvinnorna startat ett eget nätverk, Girls of Åre, medan ett nystartat Nyföretagarcentrum har spelat stor roll i Sjöbo och förstärkts av samarbete mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, Almi, LRF och bankerna. Alla dessa insatser bildar tillsammans ett mönster som är viktigt att få på plats för att ett jämställt företagarklimat ska bli verklighet. Det räcker inte att endast ha ett traditionellt starkt företagarklimat eller att det finns ett strukturerat arbete med jämställdhetsfrågor. På motsvarande sätt kan man resonera kring bottenkommunerna. Av de tio bottenkommunerna i Jämställt företagarindex 2013 ligger tre i Jönköping, Kronoberg eller Värmlands län (Gnosjö, Nässjö och Storfors). Dessa var samtidigt bottenlän i TCO:s ranking av kvinnliga chefer i privat sektor (mars 2013). Här 6
finns ett samband som vi kan kalla avsaknad av attitydinfrastruktur: kvinnorna blir inte chefer i företagen, och de driver inte heller egna företag. Attitydinfrastrukturen handlar därför om två viktiga aspekter i attityden gentemot företagande och företagare. Den första är den traditionella entreprenörskapsattityden, som är lika viktig för kvinnors som för mäns företagande. Den andra handlar specifikt om att betrakta kvinnors företagande som något normalt, snarare än som något avvikande, vilket återspeglar attityden till jämställdhet i kommunen/regionen i stort. En slutsats av detta är att starka sociala nätverk kan verka i olika riktning. De kan vara inkluderande och stärka kvinnors företagande, men de kan också verka exkluderande och motverka ett ökat entreprenörskap bland kvinnor. I sak innebär det att man inte bara kan se till förekomsten av starka nätverk, utan också måste studera hur dessa nätverk är uppbyggda och fungerar. Om Jämställt företagarindex För att följa hur jämställdheten inom företagandet utvecklas i Sveriges samtliga 290 kommuner har Företagarna konstruerat ett index bestående av tre variabler som mäter olika aspekter av jämställdheten inom svenskt företagande. I år är femte året i rad som Företagarna presenterar rapporten Jämställt företagarindex. Den första variabeln visar hur stor andel av samtliga företagare i kommunen som är kvinnor. Det är en viktig aspekt, men inte den enda som är relevant att mäta. Undersökningen redogör även för hur stor andel av kvinnorna i arbetsför ålder som är företagare samt hur stor andel av företagarkvinnorna som är unga. Inte i någon av Sveriges kommuner är företagandet helt jämställt, och skillnaderna mellan kommunerna är stora. En kommun kan rankas högt i en av variablerna, och samtidigt rankas lågt i en annan. Syftet med detta index är att lyfta fram de kommuner där förutsättningarna för ett jämställt företagande är goda och där de är mindre bra. Genom att uppmärksamma hur jämställt företagandet är, och hitta samband mellan de kommuner som lyckas väl, hoppas vi bidra till att utvecklingen går mot ett mer jämställt företagande i hela landet. Jämställt företagarindex är uppbyggt av tre variabler: andel kvinnor av samtliga företagare i kommunen visar på hur jämställd företagarpopulationen är andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder i kommunen visar på den kvinnliga befolkningens företagsamhet andel unga företagarkvinnor i kommunen (under 35 år) visar på framtidsmöjligheter för företagande Tidigare har Jämställt företagarindex även bestått av en fjärde variabel, kvinnors företagande i mansdominerade branscher, men då denna har växlat från år till år, 7
från byggindustri till IT till mineralutvinning, har jämförelser mellan åren blivit svåra. Därför består nu indexet endast av tre variabler, och tidigare års index har rensats för att kunna jämföras med årets. Definition Med begreppet företagare menas egenföretagare, fåmansbolagsägare och anställda i eget aktiebolag, som alla får sin huvudsakliga inkomst från företaget. Personer som driver företag vid sidan om en anställning räknas inte in. mars 2013 Så gjordes undersökningen Där inget annat anges har de statistiska uppgifterna hämtats från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom uppgifterna kommer från ett populationsmässigt heltäckande register slipper man slumpmässiga fel och täckningsfel som annars är ofrånkomliga i stickprovsundersökningar. Siffrorna som behandlats i denna publikation är från 2011, vilket är den senaste tillgängliga statistiken från dessa register. Rankingen i det slutgiltiga indexet fås fram genom ovägd summering av kommunernas placeringar i indexets fyra beståndsdelar. Ju lägre poängsumma, desto högre ranking. I år har en variabel tagits bort: andelen kvinnor i en mansdominerad bransch, och tidigare index har rensats från denna variabel för att möjliggöra jämförelser mellan åren. 8
Variabel 1 År 2010 var 50,2 procent av Sveriges invånare kvinnor. Det återspeglas inte i företagarpopulationen. År 2011 var nämligen endast 30,3 procent av Sveriges företagare är nämligen kvinnor. Den kommun som kommer närmast en företagarpopulation som återspeglar Sveriges befolkning är Danderyds kommun i Stockholms län, där 42,5 procent av företagarna är kvinnor. Danderyd har toppat denna kategori fem av de sex år som Jämställt företagarindex sammanställts. Sex av kommunerna på tio i topplistan ligger i Stockholms län. Kommunen med minst andel kvinnor av företagarna är Storfors i Värmlands län med 21,2 procent kvinnor. Andelen är alltså nio procentenheter lägre i Storfors än i riket som helhet. Storfors innehade även bottenplaceringen förra året, fast då med en lägre procentandel kvinnor, 19 procent. I år hamnar ingen kommun under 20-procentstrecket, vilket är en förbättring från förra året då två kommuner gjorde det. Som tabellen visar är spridningen mellan kommunerna stor. I kommunerna längst ner i tabellen är endast en femtedel av företagarna kvinnor, medan fler än fyra av tio är det i kommunerna som toppar listan. Riksgenomsnittet ligger på 30,3 procent, jämfört med 29,4 procent förra året. Tabell 2. Andel kvinnor av samtliga företagare. Tio i topp (riksgenomsnitt: 29,1%) Tio i botten (riksgenomsnitt: 29,1%) Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 Danderyd Stockholms län 42,5% 281 Ydre Östergötlands län 24,1% 2 Lidingö Stockholms län 42,4% 282 Nykvarn Stockholms län 23,7% 3 Vaxholm Stockholms län 39,9% 283 Pajala Norrbottens län 23,4% 4 Höganäs Skåne län 36,8% 284 Högsby Kalmar län 23,3% 5 Nacka Stockholms län 36,5% 285 Boxholm Östergötlands län 23,2% 6 Täby Stockholms län 35,8% 286 Lilla Edet Västra Götalands län 23,1% 7 Hagfors Värmlands län 35,0% 287 Tibro Västra Götalands län 22,5% 8 Malå Västerbottens län 34,8% 288 Åtvidaberg Östergötlands län 22,1% 9 Stockholm Stockholms län 34,7% 289 Tanum Västra Götalands län 22,0% 10 Vellinge Skåne län 34,6% 290 Storfors Värmlands län 21,2% Årets klättrare i denna kategori är Säter kommun i Dalarnas län, som går från placering 217 förra året till placering 85 i år. 9
Variabel 2 Variabel 1, andelen kvinnor av samtliga företagare, kan vara ett dåligt mått på hur pass företagsamma kvinnorna är i en kommun. Även om t.ex. hälften av alla företagare i en kommun är kvinnor, skulle få kunna vara företagare. Men kommuner där en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) är företagare, såväl män som kvinnor, visar på en kultur av risktagande och nytänkande. Därför premieras kommuner där en stor andel av kvinnorna är företagare. I år toppar Båstad i Skåne län denna kategori. 11,3 procent av kommunens samtliga kvinnor i arbetsför ålder är företagare, jämfört med 4,8 procent i hela landet. I Oxelösunds kommun i Södermanlands län är det minst populärt bland kvinnor att driva företag. Endast 2,7 procent av kvinnorna i arbetsför ålder är företagare i Oxelösund. För två år sedan innehade dock Oxelösund bottenplatsen med 1,9 procent, så kvinnornas intresse för företagande ökar om än långsamt. Rikssnittet ligger i år på 4,8 procent, en ökning med 0,6 procentenheter från förra årets 4,2 procent. År 2005 var andelen 3,8 procent. Tabell 3. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Tio i topp (riksgenomsnitt: 4,8%) Tio i botten (riksgenomsnitt: 4,8%) Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 Båstad Skåne län 11,3% 281 Gävle Gävleborgs län 3,3% 2 Borgholm Kalmar län 11,2% 282 Burlöv Skåne län 3,2% 3 Berg Jämtlands län 10,6% 283 Hammarö Värmlands län 3,2% 4 Simrishamn Skåne län 10,1% 284 Surahammar Västmanlands län 3,0% 5 Härjedalen Jämtlands län 10,0% 285 Umeå Västerbottens län 3,0% 6 Vindeln Västerbottens län 9,8% 286 Kumla Örebro län 2,9% 7 Bjurholm Västerbottens län 9,3% 287 Botkyrka Stockholms län 2,9% 8 Åre Jämtlands län 9,2% 288 Storfors Värmlands län 2,8% 9 Torsby Värmlands län 8,8% 289 Trollhättan Västra Götalands län 2,8% 10 Vaxholm Stockholms län 8,8% 290 Oxelösund Södermanlands län 2,7% Årets klättrare i denna kategori är Vilhelmina kommun i Västerbottens län som går från placering 197 förra året till placering 83 i år. 10
Variabel 3 Andelen unga företagarkvinnor (upp till 35 år) i kommunen är intressant av flera anledningar. En stor andel unga företagare vittnar om ett dynamiskt näringsliv där människor i olika åldrar ser möjligheter som entreprenörer. En större andel unga företagare tryggar också återväxten i kommunen och en positiv inställning till att bli företagare bland de unga i kommunen ger bättre förutsättningar inför kommande generations- och ägarskiften. Liksom de två senaste åren är det Botkyrka kommun i Stockholms län som har den högsta andelen unga företagarkvinnor med 22,7 procent. Det är en minskning från förra årets 24,5 procent, men fortfarande en bra bit över riksgenomsnittet på 13,2 procent. Åldersstrukturen i Ljusnarsberg i Örebro län är den minst fördelaktiga i landet. Endast 3,3 procent av kommunens företagarkvinnor är yngre än 35 år. Även i denna kategori kan konstateras att spridningen mellan kommunerna är stor. Riksgenomsnittet ligger på 13,2 procent, en liten minskning från förra årets 15 procent. Detta beror till stor del på att SCB har gjort justeringar i metoden för att skatta förvärvsarbetande i RAMS. Förändringen påverkar personer som är 65 år och äldre och innebär ett tidsseriebrott mellan åren 2010 och 2011. Justeringen har inneburit att antalet äldre företagare har blivit fler vilket gör att andelen yngre företagare därmed sjunker. mars 2013 Tabell 4. Andel unga företagarkvinnor. Tio i topp (riksgenomsnitt: 13,2%) Tio i botten (riksgenomsnitt: 13,2%) Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 Botkyrka Stockholms län 22,7% 281 Valdemarsvik Östergötlands län 5,3% 2 Malmö Skåne län 22,4% 282 Båstad Skåne län 5,2% 3 Burlöv Skåne län 20,7% 283 Gullspång Västra Götalands län 5,2% 4 Solna Stockholms län 19,2% 284 Överkalix Norrbottens län 4,6% 5 Sundbyberg Stockholms län 19,1% 285 Norsjö Västerbottens län 4,4% 6 Landskrona Skåne län 18,4% 286 Hofors Gävleborgs län 4,2% 7 Göteborg Västra Götalands län 18,1% 287 Färgelanda Västra Götalands län 4,2% 8 Haninge Stockholms län 18,1% 288 Övertorneå Norrbottens län 3,5% 9 Fagersta Västmanlands län 17,5% 289 Vindeln Västerbottens län 3,4% 10 Stockholm Stockholms län 17,5% 290 Ljusnarsberg Örebro län 3,3% Årets klättrare i denna kategori delas av Haparanda kommun i Norrbottens län som går från placering 277 förra året till placering 92 i år. 11