Foto: Jan Malm Kontrollrapport bilaga till energideklaration Fastighetsbeteckning och byggnadsadress Leksand Åkerö 19:90 Gamla Siljansnäsvägen 53-67 Byggnadsägare Brf Triangeln Datum 2009-02-20 Energiråd Sverige Uppdragsnummer 7074-08-111 Ansvarig energiexpert Nils-Erik Eklund certifikatnummer 2092 Kvalitetsansvarig Petter Börjesson Energiråd Sverige AB Tel: 023-48 80 59 info@energiradsverige.se Box 213, 791 25 Falun Fax: 023-48 80 30 www.energiradsverige.se
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 2 av 10 Innehåll sida 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund...4 2.1. Syfte...4 2.2.Underlag för energideklaration...4 3. Energianvändning och energiprestanda...4 4. Analys av kostnadseffektiva åtgärder...5 4.1.Klimatskärm...5 4.2.Värme- och ventilation...6 4.3.Några generella energispartips...8 4.4.Några genomsnittliga uppgifter om elanvändning...9 5. Inlaga Antaganden...10 6. Inlaga, Ekonomiska förutsättningar...10
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 3 av 10 1. Sammanfattning Energiråd Sverige AB har utfört energideklarationer av BRF Triangelns byggnader. Kontroller och beräkningar har gjorts utifrån gällande regelverk, statistiska värden och erhållna uppgifter. De byggnader som omfattas är fyra till antalet med adressen Gamla Siljansnäsvägen 53-55, 57-59, 61-63 samt 65-67. Alla ingår de i fastigheten: Leksand Åkerö 19:90. Byggnaderna innehåller två lägenheter vardera, totalt åtta. Varje byggnad har två plan och varje lägenhet är fördelad på bägge planen. Uppvärmningen sker med vattenburet distributionssystem värmt med frånluftsvärmepump och spetsat med el. Lägenheterna ventileras med mekanisk frånluft, tilluftsdon finns ovan vissa fönster. Husen står på platta på mark, har träfasad, sadeltak och vindsisoleringen håller cirka 55 cm lös mineralull. Väggtjockleken är cirka 30 cm. Aktuell energiprestanda för byggnaderna är i genomsnitt c:a 77 kwh/m 2 år vilket ligger under de statistiska referensvärdena för byggnadstyperna i sig, med snittvärde 80-97 kwh/m 2 /år. Slutsats och rekommendationer Byggnaderna håller en god energiprestanda, och inga kostnadseffektiva åtgärdsförslag riktade till Boverket föreligger. Ni bör dock göra ett test för att se om ni har vanliga duschmunstycken eller snålspolande. Ett utbyte skulle kunna betala sig på kort tid om ni har normala duschmunstycken, då man sparar både el och vatten. Se exempel. Frånluftsvärmepumparna kommer sannolikt att behöva bytas under de närmaste åren och ni överväger enligt uppgift att begära in offert på fjärrvärme, vilket är ett bekvämt och miljömässigt bra val. Ventilationen bör då lösas på ett annat sätt, ev. genom installation av FTX-system. (Från och tilluft med värmeåtervinning) OVK och Radon Krav på återkommande OVK finns inte. Radonmätning är inte genomförd. Energideklarationer är daterade 2009-02-20 och giltiga tio år
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 4 av 10 2. Bakgrund 2.1. Syfte Energideklaration upprättas med syfte att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 Lag om energideklaration för byggnader Inom hela EU pågår ett omfattande arbete med att minska beroendet av fossilt bränsle till bland annat uppvärmning av bostäder och lokaler, Sverige är således ett av alla EU-länder som aktivt arbetar med detta. Lagen om energideklaration medför också en styrning av omfattning och genomförande av energikontroll och besiktningar. 2.2. Underlag för energideklaration Tillgängligt underlag Fastighets- och byggnadsdata har kontrollerats genom Lantmäteriets fastighetssök. Uppgifter tillhandahållna av byggnadsägare via enkät, kopior och relevanta dokument för påseende. Beräkningsmodeller och referensvärden För beräkningar av underlag och åtgärder har i tillämplig omfattning använts Beräkningsmodeller från SIS, Boverket och energimyndigheten Erfarenhetsvärden från Energimyndigheten och Boverket Besiktning Okulärkontroll genomfördes den 13 februari av Jan Malm, handläggare hos Energiråd Sverige tillsammans med representant för BRF Triangeln. Utvärderingen och sammanställning har gjorts av Nils-Erik Eklund och Jan Malm, efterkontroll och energideklaration för gällande byggnad har utförts av energiexpert Nils-Erik Eklund. 3. Energianvändning och energiprestanda Här redovisas den energistatistik som ligger till grund för beräkning av energiprestandan. Tabell 1. Redovisning av beräknad fördelning av energianvändningen i kwh för år 2008. Energianvändning Värme & varmvatten Värme Varmvatten G:a Siljansnäsvägen 53, H1 14 098 11 287 2 811 G:a Siljansnäsvägen 57, H2 18 366 14 477 3 889 G:a Siljansnäsvägen 61, H3 14 655 11 188 3 467 G:a Siljansnäsvägen 65, H4 19 664 15 831 3 833 Tabell 2. Redovisning av beräknad energiprestanda*. Byggnad Energiprestanda kwh/m 2 G:a Siljansnäsvägen 53, H1 65 ref. värde 75-91 G:a Siljansnäsvägen 57, H2 85 ref. värde 88-107 G:a Siljansnäsvägen 61, H3 67 ref. värde 75-91 G:a Siljansnäsvägen 65, H4 90 ref. värde 80-98 Referensvärde 1, Nya byggnader 130 Referensvärde 2, statistiskt intervall Referensvärdena skiljer sig p.g.a. vedeldning * Energiprestandan beräknas på ett normalårskorrigerat värde på energianvändningen aktuellt år, uträkningen görs av Boverket. Energiprestandan representerar alltså energianvändningen ett normalår och behöver inte stämma med den redovisade energianvändningen.
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 5 av 10 4. Analys av kostnadseffektiva åtgärder Vi rekommenderar naturligtvis en låg elenergianvändning genom utnyttjande av energisnål teknik samt generellt undvikande av onödig standbyförbrukning. Det bör ses som naturligt att så långt det är möjligt välja energisnål teknik vid underhåll och reparationsåtgärder vilket på sikt minimerar energi- och elkostnader. Nedan presenteras en genomgång av kostnadseffektiva åtgärder. I vissa fall är ingen energibesparande åtgärd aktuell vilket då kommenteras. Förklaring till symboler Energieffektivt idag Det finns lönsamma åtgärder som bör genomföras i samband med renovering. Det finns lönsamma åtgärder som kan genomföras Vid varje åtgärd finns även lite allmän text om respektive åtgärd skrivet med kursiv stil. 4.1. Klimatskärm Vindbjälklagsisolering Isoleringen är ca 55 cm lös mineralull och ingen åtgärd är aktuell. Vid en tilläggsisolering är det viktigt att ventilationen på vinden är god med bland annat friskluftsventiler och luftspalt mellan isolering och snedtak. Speciellt viktigt är detta om det finns litet utrymme för isolering så att man efter tilläggsisolering inte kan röra sig på vinden längre. Med bra isolering i vindsbjälklaget eller på vinden hindras värme att läcka ut från huset. Isoleringens tjocklek bör vara mellan 40 50 cm. Fasader Fasaden är i bra skick och ingen åtgärd bedöms vara aktuell. I samband med att man renoverar husets fasad bör man se över isoleringen i ytterväggarna. Även om isoleringen är tunn är det knappast lönsamt att tilläggsisolera fasaden om den inte behöver renoveras av andra skäl. När man tilläggsisolerar fasaden blir den tjockare vilket medför att takutsprånget minskar, fönstren måste flyttas ut eller få bredare fönsterbleck och att fasaden hänger ut över grunden. Fönster Fönstren är av typen 2+1-glas, de är i gott skick och har ett lågt U-värde. Ingen åtgärd bedöms vara aktuell. Fönstren släpper in ljus och värme, men även ut mycket värme från huset. Med rätt fönster kan man hålla nere kostnaderna för energi samtidigt som man får ett bättre inomhusklimat. Hur bra ett fönster isolerar anges med ett U-värde, ju lägre värde desto mindre energi läcker ut genom fönstren. Ljuset brinner lugnt och stilla BRA Ljuset fladdrar TÄTA
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 6 av 10 4.2. Värme- och ventilation Värmesystem Värmesystemet är vattenburet och uppvärmningen sker med frånluftsvärmepump. Återvinning på frånluften och att distributionssystemet är vattenburet är bra. I dagsläget är el den primära uppvärmningskällan. El är inte att rekommendera som alternativ vid uppvärmning. Föreningen har nu vattenburet system vilket gör att möjligheterna till byte av värmekälla ökar. Föreningen har tänkt begära in offert på kostnader för fjärrvärmeanslutning. Varmvatten Vattenanvändningen idag på cirka 1 000 m 3 /år och är kanske något hög, men statistiken visar att det varit ännu högre tidigare, men då kanske det bodde fler människor i byggnaderna. Här kan man göra ett test för att se om man har snålspolande eller normala duschmunstycken. Totalt sett så finns det pengar att spara om man byter ut sitt duschmunstycke till ett snålspolande. Ett sådant kostar några hundralappar och betalar sig mycket snabbt. Observera kostnadsfördelningen nedan mellan vatten och elen som värmer upp vattnet. I det här exemplet blir vattenkostnaden högre än värmekostnaden. Du kan enkelt mäta flödet i din dusch. Mät hur lång tid det tar att fylla av 10 liters hink, tar det en minut är det en snålspolande dusch, tar det bara 30 sekunder finns möjlighet att spara mycket genom att byta till ett snålspolande. Förutsättningar /lägenhet Normaldusch Snålspolande Enhet Flöde 18 10 l/min Duschtid, minuter/dag 10 10 min/dag Energi för duschning 4,2 2,3 kwh/dag Energipris el *0,6 0,66 kr/kwh kostnad per dag 2,77 1,52 kr/dag Duschkostnad värme per minut 0,28 0,15 kr/min Besparing efter åtgärd 1,25 kr/dag Besparing vid frånl. VP 456 kr/år Vattenkostnad tillkommer Vattenkostnad/år före res. efter 1840 1022 Kr/år besparing 818 Kr/år Total besparing med snålspolande dusch 1274 Kr/år 10 liter Tid det tar att fylla 10 liter > 40 sekunder 50 sekunder < 60 sekunder Motsvarar 15 l/min (dags att byta) 12 l/min (OK) 10 l/min (Bra)
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 7 av 10 Ventilation Byggnaden ventileras med mekanisk frånluft med återvinning vilket är bra. Tilluften däremot värms inte upp innan den kommer in i bostaden vilket gör att inomhuskomforten kan påverkas negativt när det är kallt ute. Inga krav på återkommande OVK för bostäderna är aktuellt. I övrigt bedöms ventilationen vara i gott skick och inte föremål för någon åtgärd. Ventilationen i ett hus ska bland annat vädra ut fukt och matos och tillföra frisk luft utan att ge drag. Vintertid är luften torr och kan ta åt sig mycket fukt i lägenheterna, vilket innebär att man inte behöver lika stor luftomsättning på vintern som på sommaren. Man måste dock alltid anlita experter när man vill förändra ventilationen, eftersom risken annars är stor att man får problem med inomhusmiljön. Belysning Utomhusbelysningen består av lågenergilampor, vilket är bra. Lågenergi med liten sockel, 7W Diodlampa med liten skruvsockel, 3W Lågenergi med stor sockel och ljusrelä 11 W Diodlampa med GU10 sockel, 1W Närvarostyrning, istället för väggkontakt Glödlampa - Lågenergilampa: 15W - 3W 25W - 5W 30W - 7W 40W - 9W 60W - 11-13W 75W - 15-18W 100W - 20W Motorvärmare Föreningen har moderna timerstyrda motorvärmare i kallgarage. Om inkopplingstiden för motorvärmaren anpassas till utetemperaturen bör man använda motorvärmare upp till +10 grader. För att minimera elanvändningen för motorvärmarna bör dessa vara utrustade med timer eller ett styrsystem som anpassar inkopplingstiden till utetemperaturen.
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 8 av 10 4.3. Några generella energispartips En utvärdering av prestanda och livscykelkostnad i samband med nyinköp kan ge starka argument för att välja det energieffektivaste alternativet. Det innebär till exempel att man även tar hänsyn till hur mycket energi som kommer att behövas under investeringens livslängd. Under livslängden kan till exempel en dyr energisnål pump bli billigare än en energislösande lågprispump. Här är några tips på kostnadsfria åtgärder, en del påverkar de gemensamma kostnaderna medan andra påverkar hushållets kostnader för energi: - Vädra under en kort stund undvik att ha fönster på glänt. - Stäng dörren till den inglasade balkongen när värmen är på. - Håll högst 21 grader i lägenheten. - Använd snålspolande munstycke i duschen. - Låt inte spisfläkten stå på i onödan - Diska inte under rinnande vatten. - Fyll tvätt- och diskmaskiner innan du kör dem. - Använd vattenkokare och lock till kastrullen. - Släck lampor i rum och utrymmen där ingen befinner sig. - Använd strömbrytaren för att stänga av apparater som har standby-förluster såsom TV, dator m.m. - Ställ in rätt temperatur i kyl och frys och dammsug på baksidan. - Välj energisnåla apparater av energiklass A när du köper nya. Hushållsapparater som ska vara märkta: Kylskåp, kyl- svalskåp, kyl- frysskåp, frysskåp och frysboxar Separat ugnar och ugnsdelen på spisar Diskmaskiner Tvättmaskiner, torktumlare och kombinerade tvättmaskiner och torktumlare
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 9 av 10 4.4. Några genomsnittliga uppgifter om elanvändning Användarpost Apparat Gammal, kwh/år Ny, kwh/år Tvätt och tork Tvättmaskin 700 400 Torktumlare 800 500 Torkskåp 150 150 Kyl och frys kylskåp stort 600 200 litet 400 200 Kyl/sval 500 200 Kyl/frys stort 1 000 400 litet 800 350 Frys stort 1 000 400 litet 700 300 Diskmaskin Kallvattenansluten 800 250 Varmvattenansluten 300 100 Användarpost Apparat kwh/år Matlagning Spisplattor 350 Ugn 250 Mikro 50 Kaffebryggare 75 Belysning Glödlampa (60W) 70 Lågenergilampa (11W) 15 Lysrör (36W) 40 Vägguttag Akvarium 300 Bastu 250 Brödrost 30 Dammsugare 50 Elvisp 2 Golvvärme badrum/hall 300 kwh/m2 Handduksvärmare 1 000 1 500 utan timer Hushållsassistent 23 Hårtork 50 Kupévärmare 500 1 500 utan timer Motorvärmare 250 750 utan timer Solarium, ansikte 25 Solarium bänk 100 Spisfläkt matlagning 55 Spisfläkt ventilation 500 Stereo 50 Strykjärn 50 TV gammal, LCD, plasma 150, 300, 500 Vattensäng 1 000 Video 50
Kontrollrapport, bilaga till energideklaration Sidan 10 av 10 5. Inlaga Antaganden Varmvatten Varmvattenanvändningen antas utgöra 40 % av den totala kallvattenanvändningen. Uppvärmning Energi för uppvärmning är totala elanvändningen minus hushållsel och energi till varmvatten. Elmätning Hushållsel framräknas med schablon (ATON 2007), 2 500 kwh/lgh/år + 800 kwh/pers/år. 6. Inlaga, Ekonomiska förutsättningar Ekonomi, uppgifter exklusive moms Kostnadspost Priser Enhet, källa Elnät 0,120 kr/kwh, Dala Energi Elhandel, inkl skatt och cert 0,840 kr/kwh Dalakraft fastpris 1 år från 090201 Total rörlig elkostnad 0,960 kr/kwh Vattenkostnad 28 Kr/m3 Dala Vatten o Avlopp 2008 El CO 2 utsläpp, el 969 kg/mwh, Naturvårdsverket Kostnadsökning el 4 % Nominell, Energimyndigheten Inflation 2,5 % Nominell, Riksbanken