Bilaga 2. Nuläge och omvärld

Bilaga 2 Nuläge och omvärld

Innehåll 1 Allmänt... 4 2 Beskrivning av regionen och kommunerna... 5 2.1 Geografiskt läge... 5 2.2 Markanvändning... 6 2.3 Folkmängd och boende... 6 2.4 Näringsliv... 8 3 Avfallsmängder, insamling och behandling... 9 3.1 Avfallsmängder översikt... 9 3.2 Avfall som omfattas av kommunalt ansvar... 14 3.3 Avfall som omfattas av producentansvar... 23 3.4 Avfall från kommunala verksamheter... 31 3.5 Övrigt avfall från industrier och verksamheter... 32 4 Ekonomi...34 4.1 Förr och nu... 34 4.2 Principer och övergripande mål inom avfallsekonomin... 34 4.3 Ekonomiska styrmedel för att nå målen... 35 4.4 Avfallstaxan i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby... 37 5 Anläggningar för hantering av avfall från Gästrike Återvinnares region...41 5.1 Översiktlig beskrivning... 41 6 Nuvarande och framtida avsättningsmarknad för producerade nyttigheter...45 6.1 Kompostjord... 45 6.2 El och fjärrvärme... 46 6.3 Återvinning ny råvara... 46 7 Trender, konjunktur och global utveckling...48 7.1 Samhällsutveckling... 48 7.2 Internationellt... 48 7.3 Regionalt... 49 7.4 Ny teknik... 50 7.5 Ny service... 51 7.6 Mer samverkan... 51 Nuläge och omvärld 2 (65)

8 Aktuella förändringar och aktiviteter som kan påverka avfallshanteringen...52 8.1 EU... 52 8.2 Nationell lagstiftning och vägledning... 52 8.3 Producentansvar... 53 8.4 Finansiella styrmedel... 54 8.5 Utredningar och liknande... 54 9 Miljöarbete och miljömål...56 9.1 Miljömål inom EU... 56 9.2 Nationella mål och strategier... 57 9.3 Regionala mål... 60 10 Lagstiftning...61 10.1 EU:s direktiv och förordningar... 61 10.2 Nationell lagstiftning... 62 11 Referenser...64 Nuläge och omvärld 3 (65)

1 Allmänt I denna bilaga beskrivs dels nuläget med avseende på lokala och regionala förutsättningar som påverkar avfallshanteringen i regionen, till exempel befolkning, avfallsslag och avfallsmängder. en orientering om samhällsutveckling styrmedel i form av mål och regler som påverkar avfallshanteringen. Kapitel två beskriver regionen och kommunerna. Kapitel tre beskriver avfallsmängder, insamling och behandling. Kapitel fyra beskriver ekonomi och avgifter. Kapitel fem beskriver större och viktigare avfallsanläggningar i regionen. Kapitel sex beskriver nuvarande och framtida avsättningsmarknad för producerade nyttigheter Kapitel sju beskriver trender och utveckling i samhället, vilket påverkar bland annat avfallsmängder och människors beteende. Kapitel åtta beskriver kortfattat aktuella förändringar, exempelvis föreslagna förändringar i lagstiftning, riktlinjer eller ekonomiska styrmedel samt pågående utredningar som kan komma att påverka avfallshanteringen. Kapitel nio beskriver miljömål inom EU samt nationella och regionala miljömål som påverkar avfallshanteringen. Eftersom de gällande nationella delmålen ska ersättas av sk etappmål så återges inte dessa i detalj. Nu gällande mål kopplade till God bebyggd miljö anges, men dessa kan komma att ändras. Kapitel tio ger en överblick över gällande lagstiftning inom EU och i Sverige. Flera av gällande nationella lagar och förordningar har initierats eller påverkats av direktiv från EU, men de anges under rubriken nationell lagstiftning eftersom genomförandet av EU-direktiv inte är identisk i de olika medlemsländerna. Beskrivningarna i denna bilaga kommer att bli inaktuella i takt med att förändringar genomförs under de år som avfallsplanen gäller. Information om gällande lagstiftning och nationella mål bör därför i första hand sökas i andra dokument än detta, men denna beskrivning kan användas som allmän orientering. Nuläge och omvärld 4 (65)

2 Beskrivning av regionen och kommunerna 2.1 Geografiskt läge Kommunalförbundets fem kommuner ligger i södra Gävleborgs län och norra Uppsala län. I söder gränsar regionen till Tierps och Heby kommun i Uppsala län, Sala i Västmanlands län, i väster Avesta, Hedemora och Falu kommun i Dalarnas län och i norr Söderhamns och Bollnäs kommun i Gävleborgs län. Landytan omfattar 4 477 km 2, ca 1,1 % av Sveriges landyta. Gävle kommun är den största till ytan och därefter följer Sandviken, Ockelbo, Hofors och Älvkarleby. Huvudort i respektive kommun är den centralort som namngett kommunen i samtliga fall utom för Älvkarleby kommun där huvudorten är Skutskär. Huvudort i regionen är Gävle som också är residensstad i Gävleborgs län. Figur 1 Gästrike Återvinnares medlemskommuner. Nuläge och omvärld 5 (65)

2.2 Markanvändning Regionen består huvudsakligen av skogsbygd med kustlandskap längst i öster. Den dominerande markanvändningen är skogsbruk och i viss mån jordbruk. Kustlandskapet och området kring Storsjön inbjuder till ett rörligt friluftsliv och båtliv. Huvudsakliga jordarter i regionen är morän. Flera av kommunerna korsas av rullstensåsar med isälvssediment. Rullstensåsarna är viktiga för vattenförsörjningen i regionen. I den västra delen finns större områden med lera och finmo. Torv är vanligt förekommande. Regionen domineras av skogsmark, över 70 % av totala arean, med flera stora skogsindustrier som följd. En liten del av marken används till jordbruk. Hofors och Sandviken är de kommuner med störst andel åkermark, ca 8 %, medan övriga gästrikekommuner har en andel åkermark kring 3 %. Älvkarleby har minst andel åkermark, ca 1,5 %. I arbetet med att återföra näringsämnen till jordbruket är det just i första hand jordbruken i Gävle, Sandviken och Hofors som är aktuella. Där finns de flesta lantbruken i regionen och de ligger samtidigt relativt nära kompostanläggningen i Forsbacka vilket underlättar den logistiska hanteringen av att sprida komposten. 2.3 Folkmängd och boende Folkmängden i regionen uppgick till 156 253 personer den sista december 2009, vilket är 1,7 % av Sveriges befolkning. Befolkningen är huvudsakligen koncentrerad till en centralort i respektive kommun. Tabell 1 Folkmängd 2009 och 2003 samt befolkningsprognos 2015 Kommun Folkmängd 2003 Folkmängd 2009 Folkmängd prognos 2015 Gävle 91 701 94 352 97 000 1 Hofors 10 338 9 873 9 290 2 Ockelbo 5 991 5 982 5 800 2 Sandviken 36 817 36 978 36 093 1 Älvkarleby 9 028 9 068 9 212 1 Totalt 153 875 156 253 157 395 Befolkningsmängden i Gästrike Återvinnares region har ökat de senaste fem åren. Den största ökningen står Gävle kommun för, men flertalet av de övriga kommunerna har haft en positiv utveckling. Däremot förväntas 1 Kommunal befolkningsprognos. 2 SCB befolkningsprognos. Nuläge och omvärld 6 (65)

den framtida befolkningsutvecklingen vara negativ för alla kommuner utom Gävle och Älvkarleby. Totalt för hela regionen förväntas antalet invånare att öka något. Boendestrukturen varierar mellan de olika kommunerna. Gävle har fler hushåll i flerbostad och Ockelbo har flest hushåll i villa. Ockelbo har också flest fritidshus i förhållande till befolkningsmängden i kommunen. Tabell 2 Hushåll i olika boendeformer 2009 3 Kommun Antal hushåll 2009 Andel hushåll i småhus 2009 Andel hushåll i flerbostad 2009 Gävle 47 934 43 % 57 % Hofors 5 537 53 % 47 % Ockelbo 3 246 76 % 24 % Sandviken 18 669 51 % 49 % Älvkarleby 4 540 66 % 34 % Totalt 79 926 Tabell 3 Fritidshus 2009 4 Kommun Fritidshus 2009 Gävle 2 697 Hofors 451 Ockelbo 512 Sandviken 1 494 Älvkarleby 480 Totalt 5 634 3 SCBs statistikdatabas, Befolkningens boende, kalkylerat bostadsbestånd. 4 SCBs statistikdatabas, Befolkningens boende, taxeringsenhet fritidsbostad Nuläge och omvärld 7 (65)

2.4 Näringsliv Näringslivet präglas av de stora stål- och skogsindustrierna. Det avfall som uppstår vid dessa industrier utgör en dominerande andel av den totala avfallsmängden som genereras inom regionen. Dominerande industrier i respektive kommun är: Gävle Korsnäs AB, Ericsson AB 5 Sandviken Hofors Ockelbo Älvkarleby Sandvik AB Ovako Atlings maskinfabrik AB, Atlas Copco Secoroc AB Stora Enso Skutskär Pappersmassabruk De största arbetsgivarna i regionen är, förutom ovan nämnda industrier, även kommunerna, landstinget, Lantmäteriet och Högskolan i Gävle. 5 Ericsson ABs verksamhet i Gävle avvecklas under 2010. Nuläge och omvärld 8 (65)

3 Avfallsmängder, insamling och behandling 3.1 Avfallsmängder översikt Gästrike Återvinnare följer och kontrollerar mängderna av avfall som faller under det kommunala ansvaret. Utöver det finns ofta uppgifter om mängder av det avfall som faller under producentansvaret men ibland med något sämre regional upplösning. Däremot finns det inte någon samlad bild av mängden avfall som uppstår i verksamheter. Uppgifter om de mängderna finns endast hos de enskilda verksamhetsutövarna. Totala mängder samt behandling Under de senaste åren har andelen biologiskt behandlat hushållsavfall i regionen ökat, se figur 2. Det är framför allt en övergång från förbränning, till biologisk behandling som har skett. Under denna tid har en omställning skett så att alla hushåll har möjlighet att lämna sitt matavfall till centralkompostering. I regionen har andelen farligt avfall som behandlas och avfall som går till deponi legat relativt still under de senaste åren. 100% 80% 60% 40% Annan behandling, t ex farligt avfall Förbränning med energiutvinning Biologisk behandling Materialåtervinning Deponering 20% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 2 Fördelning av behandlade mängder hushållsavfall i Gästrikeregionen. I figuren ovan finns inte verksamhetsavfallet med. Någon skattning av mängderna verksamhetsavfall som uppkommer och hur de behandlats har inte gjorts i denna sammanställning. Nuläge och omvärld 9 (65)

Kärl- och säckavfall Avfallsmängder som omfattas av kommunalt renhållningsansvar I kärl- och säckavfallet räknas det avfall som samlas in via de gröna och bruna kärlen. Som grovavfall räknas rent trä, brännbart grovavfall, trädgårdsavfall, metallskrot, fyllnadsmassor och ej återvinningsbart avfall. Här redovisas också det farliga avfall som utgörs av impregnerat trä, asbest och småkemikalier som samlas in via återvinningscentralerna och den rullande miljöstationen. Det farliga avfallet som omfattas av producentansvar redovisas i nästa avsnitt. Tabell 4. Insamlade och behandlade mängder av hushållsavfall i Gästrikeregionen 2009 (ton) Biologisk behandling Materialåtervinning Förbränning Deponering Annan behandling Totalt 9 362 25 254 34 616 Grovavfall 5 941 4 139 14 446 2 647 27 173 Latrin 77 77 Slam från enskilda avlopp Slam från fettavskiljare Farligt avfall totalt, varav: - impregnerat trä 25 497 25 497 2 115 2 115 908 - asbest 32 - småkemikalier 475 1 415 Summa 5 941 41 190 40 608 2 679 475 90 893 Sedan 2004 kan man se en årlig minskning av insamlade mängder av hushållens kärl- och säckavfall. Den totala minskningen är 6 %, eller ca 2 000 ton. Vad gäller grovavfallet kan man se motsatt utveckling. Där har mängderna av brännbart och ej återvinningsbart grovavfall ökat med närmare en femtedel de senaste åren. För övrigt grovavfall är ökningen inte lika stor. Den totala mängden avfall som har samlats in under de fem senaste åren har ökat, se figur 3. Nuläge och omvärld 10 (65)

Tusental ton 90 80 70 1 2 1 1 3 3 1 3 1 1 3 3 60 18 20 21 22 20 21 50 40 3 6 8 12 12 14 30 20 10 46 46 44 42 40 40 0 3 2 2004 2005 Deponering 3 2006 3 3 3 2007 2008 2009 Förbränning med energiutvinning Biologisk behandling Materialåtervinning Elavfall Farligt avfall Figur 3 Mängder avfall till olika behandlingar i Gästrikeregionen. Den mängd avfall som går till biologisk behandling har ökat under de senaste åren medan mängderna som går till förbränning har minskat. Där är det utsorteringen av matavfallet som genomförts i regionen som mest bidragit till den förändringen. Jämfört med Sverige som helhet, se figur 4, så har förbränningen i regionen minskat mer, medan deponeringen i landet i stort har minskat mer än i vår region. Däremot var redan från början mängden som kördes till deponi jämförelsevis låg här. Under 2009 skedde en kraftig minskning av mängden avfall i landet, vilket anses bero på lågkonjunkturen som inträffade under året. Minskad förbränning, deponering och materialåtervinning skedde. I Gästrikeregionen minskade också förbränningen och deponeringen men totalt sett ökade avfallsmängden något. Nuläge och omvärld 11 (65)

Tusental ton 5 000 4 500 39 26 26 109 127 150 4 000 41 43 160 152 45 144 3 500 3 000 1 276 1 348 1 508 1 578 1 506 1 443 2 500 434 454 470 561 597 2 000 618 1 500 1 000 500 0 1 944 2 182 380 210 2004 2005 Deponering Biologisk behandling Elavfall 226 2006 2 108 2 191 2 293 2 173 186 140 63 2007 2008 2009 Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning Farligt avfall Figur 4 Mängder avfall till olika behandlingar totalt i Sverige 6. Avfallsmängder som omfattas av producentansvar Flera slags avfall omfattas av producentansvar. Flera av dessa avfall samlas in via återvinningscentralerna, som bilbatterier, kylar och frysar, vitvaror. Andra, som förpackningar, samlas huvudsakligen in via återvinningsstationerna. Uppgifterna om insamlade mängder kommer från materialbolagen som ansvarar för insamlingen. 6 Avfall Sverige, 2010. Svensk Avfallshantering 2010. Nuläge och omvärld 12 (65)

Tabell 5. Insamlade och behandlade mängder av avfall med producentansvar i Gästrikeregionen 2009 (ton) Förpackningar samt tidningar, varav Materialåtervinning Förbränning Deponering Totalt 14 901 - glasförpackningar 2 915 2 915 - pappersförpackningar 2 941 2 941 - metallförpackningar 315 315 - plastförpackningar 542 641 1 083 - tidningar 7 648 7 648 Blybatterier varav insamlat ÅVC okänt 65 okänt 30 okänt 95 Småbatterier 34 34 Bilar Däck Elektronik och elavfall varav: ingen statistik ingen statistik 2 935 - kyl/frys 472 48 5 525 - vitvaror 557 34 88 679 - div elektronik - varav insamlat ÅVC - raka lysrör - varav insamlat ÅVC - lågenergilampor - varav insamlat ÅVC - glödlampor - varav insamlat ÅVC 1 160 1 144 53 42 7 3 12 11 199 196 298 294 1 1 1 1 1 657 1 634 Summa 16 721 852 393 17 966 54 43 8 4 12 11 Nuläge och omvärld 13 (65)

3.2 Avfall som omfattas av kommunalt ansvar Kärl- och säckavfall Definition Kärl- och säckavfall är det som hushåll och verksamheter lämnar i soppåsar, sopkärl och sopsäckar. Det är till exempel städsopor, dammsugarpåsar, trasiga föremål från hushåll som ryms i soppåsen med mera. Matavfall samt annat komposterbart material uppkommer i hushåll och verksamheter. Matavfall från verksamheter är till exempel avfall från fikarum, personalmatsalar och restauranger. Avfallet kan bestå av matavfall men även servetter, hushållspapper, glasspinnar, trädgårdsavfall (i mån av plats i kärlet), kaffesump, tepåsar mm. Sortering Hushållen kan välja mellan tre abonnemang för sina hushållssopor beroende på hur man väljer att hantera sitt matavfall: Centralkompost. Hushållet lägger sitt matavfall i särskilda papperspåsar och sina brännbara hushållssopor i en vanlig soppåse. Hemkompost. Hushållet själv komposterar sitt matavfall i egen kompost, och lägger sina brännbara hushållssopor i en vanlig soppåse. Blandade hushållssopor. Hushållet lägger matavfall och andra hushållssopor i samma soppåse. Man kan alltså välja om man vill sortera sitt matavfall eller inte. Den som väljer att hemkompostera betalar den lägsta avgiften och den som väljer att inte sortera sitt matavfall alls får en betydligt högre avgift. Sina tidningar och förpackningar ska hushållen lämna till återvinning oavsett vilket abonnemang man har valt. Farligt avfall ska hushållen lämna till en bemannad återvinningscentral. Insamling Kärl- och säckavfall hämtas i kärl, säckar, containrar och komprimatorer. Kärl- och säckavfall hämtas antingen genom Gästrike Återvinnares egen transportorganisation (södra Gävle, Älvkarleby, Hofors samt större delen av Sandvikens kommun, år 2010) eller genom entreprenör som förbundet anlitat (Ockelbo, norra Gävle samt en liten del av Sandvikens kommun, år 2010). Nuläge och omvärld 14 (65)

Kärl- och säckavfall hämtas normalt varannan vecka vid villor och varannan vecka eller varje vecka i flerfamiljshus. Matavfall från villor, flerbostadshus och de flesta verksamheter hämtas i bruna kärl. Vid ett fåtal verksamheter hämtas matavfall i komprimator. Behandling Kärl- och säckavfall körs av sopbilarna till Forsbacka avfallsanläggning, där det omlastas och sedan transporteras vidare till förbränning i Sundsvall och Borlänge. Denna hantering sköts helt av entreprenörer: Gästrike Avfallshantering AB som sköter omlastningen och Sundsvall Energi respektive Borlänge Energi som sköter förbränningen. Det matavfall som hushåll och verksamheter sorterat körs av sopbilarna till Forsbacka, där det komposteras i en sluten komposteringsanläggning. Komposteringen utförs av en entreprenör, Neova. Mängder Mängden säck och kärlavfall till brännbart som samlades i under 2009 var 25 254 ton. Mängden komposterbart uppgick till 9 362 ton. Problem och framtida behov Det har identifierats ett flertal problem och behov av förändringar i avfallshanteringen: Nedskräpning, till exempel att hushållssopor otillåtet lämnas vid återvinningsstationer. Hämtning vid fritidshus behöver ses över eftersom de har lite andra krav än vanliga villaägare. Fritidshus används bara under del av året och permanenta kärlplaceringar går inte alltid att få till. Det är inte alltid fritidshusägaren finns på plats då hämtning ska ske. Framkomligheten till fritidshusen är oftast sämre vilket ställer ökade krav på fordonen eller att alternativa hämtningsplatser arrangeras. Viktbaserad taxa är en utredningsfråga för framtiden. Fördelen med viktbaserad taxa är att alla betalar för den mängd man slänger. Nackdelar kan vara risk för dumpning av avfall för att få lägre avgift. Det finns ett antal fritidshus som saknar abonnemang och som därmed måste ses över. Bedömningsgrunden för när en fastighet ska ha ett abonnemang behöver ses över. Hus i väldigt dåligt skick som inte nyttjas kanske inte ska behöva ha abonnemang. I vissa områden är det dålig sorteringskvalitet och låg utsorterad mängd av komposterbart. Butiker sorterar inte ut matavfall på bred front. Nuläge och omvärld 15 (65)

Fritidshus sorterar i dagsläget inte ut komposterbart avfall. Mängden är sannolikt liten. Finns det behov av att styra över till hemkompostering eller centralkompostering för fritidshusen? Fastfrysning av påsar i kompostkärl vintertid samt lukt- och flugproblem sommartid. Grovavfall (inklusive trädgårdsavfall) Definition Grovavfall är skrymmande avfall som uppkommer i hushåll, till exempel kasserade möbler, cyklar och madrasser. Insamling Grovavfall samlas huvudsakligen in via bemannade återvinningscentraler dit hushållen åker och lämnas sitt sorterade grovavfall. Det finns tretton återvinningscentraler i Gästrike Återvinnares område. Grovavfall kan även hämtas vid fastighet efter beställning och då mot avgift för transport och sortering. Det går också att hyra en container för grovavfall. Trädgårdsavfall från hushåll samlas in via återvinningscentraler. Det går också att hyra en container. Större fastighetsägare har på vissa håll grovsophämtning vid sina egna fastigheter. Vissa bostadsrättsföreningar och liknande abonnerar på container för grovavfall. Det är också vanligt att hushåll hyr tillfälliga containrar för grovavfall. Behandling Trädgårdsavfall komposteras till största delen i Forsbacka av Neova, och till en mindre del av Gästrike Avfallshantering. Rent trä går antingen direkt till Gävle Energis kraftvärmeverk Johannes för förbränning, eller så körs det till Forsbacka avfallsanläggning där Gävle Energi har en entreprenör som flisar materialet innan det går vidare till förbränning vid Johannes kraftvärmeverk. Metallskrot skickas delvis till Stena Recycling, där materialet sorteras och skickas till fragmenteringsanläggning i Hallstahammar för att därefter bli ny råvara till järnverken och stålindustrin. Delar av metallskrotet går till Forsbacka avfallsanläggning där det sorteras och sedan säljs vidare på den så kallade spotmarknaden för vidare leverans till industrin. Fyllnadsmassor går till Forsbacka avfallsanläggning där det används som konstruktionsmassor till vägar, planer och vallar inom området. En del lagras även för att användas som sluttäckningsmaterial för deponi. Nuläge och omvärld 16 (65)

Brännbart grovavfall går till Forsbacka avfallsanläggning där det omlastas för vidare transport till förbränningsanläggningarna i Sundsvall och Borlänge. Icke återvinningsbart material, såsom isolering, gips, fönsterglas, deponeras på Forsbacka avfallsanläggning. Mängder Totalt samlades 27 173 ton grovavfall in under 2009. Den största andelen viktmässigt bestod av trä, 30 %. Problem och framtida behov Det har identifierats ett flertal problem och behov av förändringar i hanteringen av grovavfall: Tillgänglighet, till exempel för dem som inte har bil. Grovsopshantering i flerbostadshus. Dumpning av grovavfall vid återvinningsstationer och i naturen är ett problem, liksom dumpning av trädgårdsavfall i naturen. Belastningen på återvinningscentraler är stor under högsäsong, och det blir långa köer. Latrin Definition Latrin uppkommer i de hushåll, främst fritidshus, som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet eller har en egen enskild avloppsanläggning. Insamling Latrin hämtas i speciella latrintunnor som ingår i abonnemanget för latrinhämtning. Latrintunnorna ställs ut till hämtningsdagen. Latrin från fritidshus hämtas varannan vecka under sommarperioden från mitten av maj till mitten av september. Fritidshusen kan ha abonnemang för hämtning vid den egna fastigheten eller för hämtning på en gemensam uppsamlingsplats. Latrin hämtas från ett fåtal permanentbostäder året runt. En del fritidshusägare komposterar sin latrin i egen latrinkompost. Behandling Latrin komposteras i Forsbacka av Gästrike Avfallshantering AB. Komposterat latrin används som anläggningsjord på Forsbacka avfallsanläggning. Nuläge och omvärld 17 (65)

Mängder Under 2008 samlades det in 77 ton latrin. Problem och framtida behov Det har identifierats ett flertal problem och behov av förändringar i hanteringen av latrin: Logistiken behöver ses över, i dagsläget är det mycket onödig körning och hämtning längs vägar i dåligt skick Det finns friåkare som lämnar latrintunnor som de inte betalt för hos Gästrike Återvinnare som vi måste komma till rätta med. Latrinkompostering på egen fastighet, regler behöver ses över. Det saknas mottagningsanordningar för latrin från fritidsbåtar. Slam från enskilda avlopp Definition Slam från enskilda avlopp uppkommer i de hushåll som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet utan har en egen enskild avloppsanläggning. Insamling Tömningen av slam från enskilda avloppsanläggningar sker till största delen under perioden mars till november. Den utförs av en entreprenör (Sita 2010). Tömning sker med konventionella slamtömningsfordon. Behandling Slam från enskilda avlopp i Ockelbo och Hofors tas emot vid reningsverken i dessa kommuner. Slammet från reningsverken komposteras sedan på Forsbacka avfallsanläggning. Slam från enskilda avlopp i Gävle, Sandviken och Älvkarleby körs till Forsbacka avfallsanläggning där det avvattnas och komposteras. Det komposterade slammet används som anläggningsjord på Forsbacka avfallsanläggning. Urin från enskilda avlopp Idag sker ingen separat insamling av urin i regionen. Det finns ett behov att bevaka denna fråga eftersom frågan bedöms som viktigt för att hjälpa regionen att nå de nationella målen för återföring av fosfor till produktiv mark och åkermark. Däremot är den potentiella mängden fosfor från enskilda avlopp för liten för att regionen som helhet skall nå de nationella målen. VA:s andel av den potentiella fosforresursen är större. Viktig Nuläge och omvärld 18 (65)

fråga blir därför hur renheten på slam från kommunala VA skall kunna återföras i större mängder för att målen ska kunna nås. Mängder Under 2009 samlades det in 25 497 ton slam. Problem och framtida behov Det har identifierats ett par problem och behov av förändringar i hanteringen av slam: Urinseparering kan bli aktuellt i framtiden, och då behöver mottagande och hantering av urin ordnas. Möjlighet till återföring av urin till produktiv mark behöver undersökas. Ökat antal installationer av minireningsverk. Många olika modeller ställer ökade krav på kunskaper om hur tömning ska utföras korrekt. Det finns ett behov att få kunderna att lämna information om tömningsförfaranden innan minireningsverk installeras. Annars finns det en risk att det installeras minireningsverk som ska tömmas på ett sådant sätt (t.ex. avvattningsbil) som idag inte är möjligt i denna region. Latrin och slam från evenemang, campingplatser mm Definition Latrin från husvagnar och husbilar som töms i utslagsbackar på exempelvis campingar. Slam från portabla toaletter som ställs upp under särskilda evenemang. Insamling Gästrike Återvinnare sköter i nuläget ingen insamling från evenemang, campingplatser och liknande. Förbundet behöver se över om det kan anses innefattas i det kommunala ansvaret. Behandling Behandlingen av den här typen av avfall är densamma som övrig hantering av latrin och slam från fritidshus. Mängder Okänt i dagsläget. Problem och framtida behov Ansvarsfrågan behöver redas ut. Nuläge och omvärld 19 (65)

Slam från fettavskiljare samt frityroljor mm Definition Slam från fettavskiljare samt frityroljor och matfetter uppkommer i storkök, dagis, restauranger, matsalar, matbutiker med matberedning och liknande. Insamling Fettavskiljare ska tömmas enligt vad som anges i gällande standard (som år 2010 är SS-EN 1825), så ofta att den alltid fyller avsedd funktion och att inga olägenheter uppstår, eller enligt beslut från VA-huvudmannen.. Fettavskiljare töms enligt ett schema. Tömning av slam från fettavskiljare utförs av en entreprenör (Sita 2010). Verksamheter som ger upphov till frityroljor och andra matfetter ska ha avtal för hämtning av avfallet med någon av förbundets entreprenörer. Entreprenörerna tillhandahållet uppsamlingskärl och hämtar dessa. Entreprenörer 2010 är Svensk Fettåtervinning samt Sveprol Fettförädling. Behandling Slammet från fettavskiljare körs till Forsbacka avfallsanläggning där det avvattnas och komposteras. Frityroljor och andra matfetter transporteras till reningsanläggning i Norrköping. Vatten, sot, matrester och andra föroreningar avlägsnas. Den renade produkten används som råvara inom kemisk/teknisk processindustri för att framställa tvål- och tvättprodukter, stearin mm. Mängder Under 2008 samlades det in 2 115 ton fett från fettavskiljare. Dessutom samlades det in 78 ton frityrfett för återvinning från restauranger och storkök i regionen. Problem och framtida behov Det har identifierats ett flertal problem och behov av förändringar i hanteringen av fettavskiljare: Befintliga fettavskiljare är ofta för små. Många fettavskiljare töms för sällan för att de ska skilja av fett tillräckligt väl, vilket leder till att fett kommer ut i spillvattennätet. Rutiner behöver förbättras i bygglovsprocessen för att säkerställa att de fettavskiljare som installeras blir rätt dimensionerade. Nyttjanderättshavarnas och fastighetsägarnas egenkontroll över sina fettavskiljare är i princip obefintlig. Nyttjanderättshavare och fastighetsägare genomför inte funktionskontroller av sina fettavskiljare. Nuläge och omvärld 20 (65)

Oklara ansvarsförhållanden mellan fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Gästrike Vatten och Sandviken Energi behöver avsätta mer resurser än idag för tillsyn, handläggning och uppföljning av frågor om fettavskiljare. Farligt avfall från hushåll Definition Farligt avfall uppkommer i de flesta hushåll i större eller mindre omfattning. Det är till exempel kemikalier, batterier, lampor och elavfall. Insamling Kemikalier från hushåll samlas huvudsakligen in via bemannade återvinningscentraler. Kemikalier samlas också in via den rullande miljöstationen som en gång per år besöker ett trettiotal platser i Gästrike Återvinnares område. Asbest och impregnerat trä samlas huvudsakligen in via bemannade återvinningscentraler. Insamling och behandling av batterier, lampor och elavfall beskrivs under avsnitt Avfall som omfattas av producentansvar i denna bilaga. Behandling Kemikalier från hushåll behandlas via en entreprenör (DAKA 2010) som levererar avfallet till olika behandlingsanläggningar för farligt avfall. Asbest skickas till Forsbacka avfallsanläggning där det deponeras i separata celler, skiljt från övrigt avfall. Impregnerat trä går även det till Forsbacka där det krossas och sedan skickas vidare till godkänd anläggning för förbränning. I dagsläget är det Sakabs anläggning i Kumla samt Vattenfall Värme i Uppsala. Mängder Totalt samlades det in 1 415 ton farligt avfall, varav 64 % bestod av impregnerat trä. Problem och framtida behov Det har identifierats ett flertal problem och behov av förändringar i hanteringen av farligt avfall: Tillgängligheten att lämna sitt farliga avfall. Kunskapen hos hushållen om hur man hanterar sitt farliga avfall behöver förbättras. Nuläge och omvärld 21 (65)

Kunskapen hos mindre verksamhetsutövare behöver förbättras. Avfall från fartyg i hamn Definition Avfall från fritidsbåtar utgör hushållsavfall och omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten. Avfallen kan vara hushållsavfall, toalettavfall, olja och farligt avfall. Även fartyg som inte är fritidsbåtar, t ex fiskebåtar och lastfartyg, kan generera avfall som är med hushållsavfall jämförligt. Insamling Sjöfartsverket reglerar i sina föreskrifter vilka mottagningsanordningar som ska finnas i hamnar och kraven riktar sig till den som bedriver hamnverksamheten. Berörda avfallsslag regleras i avfallsförordningen. Det gäller oljeavfall, fast avfall, toalettavfall och rester av andra skadliga ämnen som ska transporteras bort genom kommunens försorg. Insamling och sortering av avfall följer samma principer som i övrigt regleras av den lokala renhållningsordningen och övrig lagstiftning. Behandling Det sorterade avfallet omhändertas och behandlas som övrigt insamlat hushållsavfall. Mängder Oklart vilka mängder som hanteras från hamnar idag. Problem och framtida behov Det har identifierats ett par problem och behov av förändringar i hanteringen av avfall från fartyg: Ansvarsfördelningen behöver klargöras. Efterlevnad av den lagstiftning som finns. Hantering av matavfall från utlandet och regler kring behandling av det behöver undersökas. Hundlatrin och avfall från allmänna papperskorgar Definition Kommunernas har som markägare ansvar för renhållningen på allmänna gator, torg och parker. Som ett led i detta ordnar kommunen insamling av avfall i allmänna papperskorgar och hundlatrintunnor. Avfallet är jämförligt med hushållsavfall och kommunen är därmed ansvarigt för bortforslandet av detta avfall. Nuläge och omvärld 22 (65)