SOCIAL- OCH HALSOV ARDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 37/2000 rd

SOCIAL- OCH HALSOV ARDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 37/2000 rd o Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 24 och 42 b folkpensionslagen samt av vissa lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den l O oktober 2000 regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 24 och 42 b folkpensionslagen samt av vissa lagar som har samband med den (RP 154/2000 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. Motioner I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner: - lagmotion med förslag tilllag om ändring av folkpensionslagen (LM 17/2000 rd - Marjatta Stenius-Kaukonen /vänst m.fl.), som remitterats till utskottet den 29 mars 2000, - lagmotion med förslag tilllag om ändring av 24 och 42 b folkpensionslagen samt av vissa lagar som har samband med den (LM 13112000 rd- Kari Uotila /vänst), som remitterats till utskottet den 10 oktober 2000, - lagmotion med förslag tilllag om ändring av 24 och 42 b folkpensionslagen och av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen (LM 132/2000 rd- Juha Rehula /cent m.fl.), som remitterats till utskottet den lo oktober 2000, - lagmotion med förslag tilllag om ändring av 24 folkpensionslagen (LM 152/2000 rd- Kari Kärkkäinen /fkf m.fl.), som remitterats till utskottet den 26 oktober 2000, och - lagmotion med förslag tilllag om ändring av folkpensionslagen (LM 157/2000 rd - Anne Huotari /vänst), som remitterats till utskottet den 26 oktober 2000, samt - åtgärdsmotion om nivåhöjning av de allra lägsta pensionerna (AM 5112000 rd- Margareta Pietikäinen /sv), som remitterats till utskottet den 21 mars 2000, - åtgärdsmotion om eliminerad dubbelbeskattning av folkpensionens basdel (AM 57/2000 rd- Saara Karhu /sd m.fl.), som remitterats till utskottet den 21 mars 2000, - åtgärdsmotion om slopat dubbelavdrag på folkpensionens basdel (AM 63/2000 rd - Seppo Kanerva /saml m.fl.), som remitterats till utskottet den 21 mars 2000, - åtgärdsmotion om höjd miniroipension (AM 222/2000 rd- Lauri Oinonen /cent), som remitterats till utskottet den 25 oktober 2000, - åtgärdsmotion om gottgörelse för den dubbla nedskärningen av folkpensionens basdel (AM 23112000 rd - Marja-Liisa Tykkyläinen /sd m.fl.), som remitterats till utskottet den 25 oktober 2000, och - åtgärdsmotion om höjd folkpension (AM 232/2000 rd - Marja-Liisa Tykkyläinen /sd m.fl.), som remitterats till utskottet den 25 oktober 2000. sakkunniga Utskottet har hört - biträdande avdelningschef Tuulikki Haikarainen och äldre regeringssekreterare Juha Rossi, social- och hälsovårdsministeriet - byråchef Kirsti Halme, statskontoret RP 154/2000 rd Motioner 201236

avdelningschef Eeva Ahokas, förmånschef Marja Ikonen och matematikern Heikki Peltola, Folkpensionsanstalten planeringsdirektör Markku Hänninen, Pensionsskyddscentralen - chefsjuristen Anne Perälehto-Virkkala, Kommunernas pensionsförsäkring - juristen Päivi Huotari, Lantbruksföretagamas pensionsanstalt - avdelningschef Heikki Kotila, Varma-Sampo - ombudsman Pentti Laakkonen och ombudsman Jukka Salminen, Delegationen för pensionärsorganisationerna. PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA Propositionen Regeringen föreslår i linje med sitt program att det fulla beloppet av folkpensionen höjs med 50 mark i månaden. Med anledning av detta föreslås ändringar i folkpensionslagen, familjepensionslagen, lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare och lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare. Det högsta kompletteringsbeloppet för efterlevandepension, avträdelsestöd och generationsväxlingspension höjs med 50 mark. På grund av nivåhöjningen stiger också det högsta extra fronttillägget med 23 mark i månaden och militärunderstödets högsta grundunderstöd med 50 mark i månaden. Höjningarna har räknats ut enligt nivån på folkpensionsindex 2000 och träder i kraft den l juni 2001. Regeringen föreslår vidare att betalningen av den tidigare basdelen till folkpensionen upphör vid ingången av 2001 samtidigt som folkpensionerna och pensionerna enligt arbetspensionslagama indexförhöjs. Att den tidigare basdelen slopas inverkar inte på utbetalningen av fronttillägg till dem som bor i Finland. Enligt förslaget kommer utbetalningen av vårdbidrag för pensionstagare och bostadsbidrag för pensionstagare att fortsätta trots att basdelen slopas. Fronttillägget till en person som bor utomlands ändras till fronttillägg enligt lagen om betalning av fronttillägg utomlands. Ändringarna ingår i förslaget tilllag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen. Propositionen har samband med budgetpropositionen för 2001 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den l juni 2001. Lagen om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen träder dock i kraft vid ingången av 2001. Motionerna I lagmotion LM 17/2000 rd föreslås att nedskärningarna i folkpensionens barnförhöjningar som började den l januari 1998 stoppas och att en barnförhöjning på 105 mark i månaden skall kunna beviljas till folkpensionen enligt den lagstiftning som gällde före 1996. Barnförhöjningen enligt reformen föreslås bli utbetald retroaktivt från början av 2000. I lagmotion LM 131/2000 rd föreslås att det fulla beloppet av folkpensionen höjs med 100 mark i månaden. Det högsta kompletteringsbeloppet för efterlevandepension, avträdelsestöd och generationsväxlingspension föreslås bli höjt med 100 mark. På grund av nivåhöjningen ökar också det högsta extra fronttillägget med 6 mark i månaden och militärunderstödets högsta grundunderstöd med 100mark i månaden. Höjningarna föreslås träda i kraft den l januari 2001. I lagmotion LM 132/2000 rd föreslås att folkpensionen höjs med l 00 mark räknat från den l januari 2001. Vidare föreslås att utbetalningen av folkpensionens basdel inte skall upphöra i början av 2001 utan att utbetalningen skall fortsätta till samma belopp som under 2000. I lagmotion LM 152/2000 rd föreslås att folkpensionsbeloppet höjs med200mark i månaden räknat från den l januari 2001. I lagmotion LM 157/2000 rd föreslås att nedskämingarna i folkpensionens bamförhöjningar, som började den l januari 1998, stoppas och 2

att en barnförhöjning på l 09 mark skall kunna beviljas till folkpensionen enligt den lagstiftning som gällde före 1996. Barnförhöjningarna skall i likhet med folkpensionen bindas vid levndskostnadsindex. Reformerna föreslås träda i kraft den l januari 2001. Åtgärdsmotionerna I åtgärdsmotion AM 51/2000 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att lägga upp ett program för en nivåhöjning av de allra lägsta pensionerna. I åtgärdsmotion AM 57/2000 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att slopa dubbelavdraget på folkpensionens basdel och att åtgärderna vidtas med det snaraste. I åtgärdsmotion AM 63/2000 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen skynd- samt vidtar åtgärder för att återbära nedskärningen i folkpensionens basdel I åtgärdsmotion AM 222/2000 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att tillförsäkra alla pensionärer en minimipension på 4 000 mark i månaden. Detta bör ske så fort som möjligt och höjd pension betalas räknat från 200 l till dem som är födda 1926 eller tidigare. I åtgärdsmotion AM 23112000 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen så snart som möjligt vidtar åtgärder för att gottgöra den dubbla nedskämingen av folkpensionens basdel till pensionstagarna. I åtgärdsmotion AM 232/2000 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att omedelbart höja folkpensionens fulla belopp med 150 mark i månaden. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering A v de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag. Nivåhöjningen En nivåhöjning av det fulla beloppet av folkpensionen är av rättviseskäl en nödvändig åtgärd, eftersom det inte har skett någon nivåhöjning i folkpensionen frånsett indexhöjningar sedan 1984. Även efter den föreslagna nivåhöjningen släpar folkpensionerna långt efter arbetspensionerna och därför föreslår utskottet att nivåhöjningen skall vara 70 i stället för 50 mark. Därmed beaktar höjningen förändringarna i poängtalet för folkpensionsindex när den träder i kraft. Med tanke på pensionstagamas minimiinkomsttrygghet är det enligt utskottets mening nödvändigt med fortsatta höjningar av folkpensionens fulla belopp. Den slopade basdelen Enligt propositionen kommer utbetalningen av basdelen, som tidigare hörde till folkpensionen, att upphöra från början av 2001. Utbetalningen upphör således vid samma tidpunkt som det kommer att ske en indexhöjning i folkpensionen och arbetspensionema. Enligt vad utskottet har erfarit gör vissa åtgärder som inverkar på pensionstagamas utkomst att den slopade basdelen på årsnivå inte minskar det totala pensionsbelopp som pensionärerna får i handen. Det faktum att skatte- och pensionsbesluten träder i kraft vid olika tidpunkter kan dock under kalenderårets första månader orsaka vissa svängningar i pensionstagamas nettoinkomster. I samband med propositionen har utskottet än en gång uppmärksammat situationen för dem vars arbetspension en gång i tiden på grund av samordningen av arbets- och folkpensionerna har minskats med den tidigare basdelens belopp eller en del av det och till vilka utbetalningen också av den återstående basdelen upphör i slutet av 2001. Utskottet upprepar också i detta sammanhang sin tidigare hållning att den s.k. dubbla nedskär- 3

ningen av basdelen inte är acceptabel. Utifrån de senaste utredningarna anser utskottet på nedan redovisade grunder att en kompensation till samma markbelopp med vilket samordningen en gång inverkade på arbetspensionen inte nödvändigtvis innebär ett gynnsamt slutresultat för alla pensionstagare. Därför är det enligt utskottets mening nödvändigt att fortsätta utredningarna och att söka en kompensationsmodell och inom loppet av 200 l fatta beslut om att genomföra den. Utskottet föreslår ett uttalande i saken. (Utskottets förslag till uttalande l). Utskottet har tidigare krävt (ShUB 2511998 rd) utredning av hur många personer som fått sin arbetspension samordnad på detta sätt. En utredning i saken lämnades till utskottet i samband med proposition RP 7811999 rd. Enligt utredningen fanns det över 120 000 personer vars arbetspension har påverkats av folkpensionens basdel Merparten av dem omfattades av den offentliga sektorns förvärvspensioner och den genomsnittliga nedskärningen i arbetspensionen var 330 mark i månaden. Efter att ha fått denna utredning föreslog utskottet fortsatta utredningar och behövliga åtgärder utifrån dem (ShUB 22/1999 rd). Alternativa sätt att kompensera samordningen i efterhand har därefter utretts. Utredningen gav inga genomförbara alternativ. I praktiken vore det ytterst problematiskt att genomföra kompensationen så att det utreds för varje enskild pensionstagare med hur många mark den tidigare basdelen har inverkat på samordningen av arbetspensionen och enligt vad utskottet har erfarit är det inte säkert att slutresultatet vore det eftersträvade. En del av samordningarna har gjorts under en tid då ansökningarna bara behandlades för hand och uppgifterna inte fördes på data. Samordning har under olika tider gjorts enligt flera olika regler som varit gällande vid respektive tider och därför skulle en avveckling av dem i motsvarighet till exakt det rätta markbeloppet för varje pensionstagare kräva en genomgång av tiotals tusen pensions beslut. Samordningens effekter borde räknas ut av den arbetspensionsanstalt där saken en gång avgjordes. En avveckling av samordningsbesluten förutsätter helt andra och betydligt mera arbets- krävande utredningar för att kunna verkställas än den successiva nedskärningen av den tidigare basdelen som började 1996 och som i tekniskt hänseende genomfördes i direkta markbelopp på folkpensionen. Om alla arbetspensionsbeslut som inbegriper samordning gås igenom inom en skälig tid binder det en sådan mängd kompetent arbetskraft att behandlingen av nya ansökningar vid pensionsanstalterna utan vidare skulle fördröjas. Enligt vad utskottet har erfarit kan en kompensering av den med basdelen samordnade arbetspensionen i vissa fall också leda till att den utbetalade pensionen minskar. Om samordningen av folkpensionens basdel slopas i arbetspensionen också för dem som fortfarande står kvar som folkpensionstagare, innebär förändringen i samordningen också att folkpensionen måste justeras. Då kan det hända att folkpensionen minskar mer än kompensationen, eftersom också arbetspensionsbeloppet beaktas till sin nuvarande nivå. Utskottet förutsätter åtgärder från regeringens sida utifrån förslaget till uttalande. Barnförhöjningarna Till folkpensionstagarna betalades fram till början av 1996 barnförhöjning för barn som de hade att försörja. Därefter har nya barnförhöjningar inte beviljats och tidigare beviljade förhöjningar har sedan början av 1998 sänkts med 20 procent från början av varje år med målet att förhöjningarna med stöd av en lag som trädde i kraft den l januari 1996 skall upphöra helt i slutet av 2001. I år har barnförhöjningen för ett barn varit l 05 mark. År 1995 fick inemot 21 000 personer barnförhöjning och de hade omkring 31 000 barn under 16 år. I slutet av 1999 fick endast 9 000 personer barnförhöjning för knappa 15 000 barn. Till 90 procent av dem som fick barnförhöjning betalades invalidpension. Barnförhöjning betalades till båda makarna, om båda var pensionärer. Bortfallet av barnförhöjningar och nedskärningarna i beviljade höjningar har i första hand drabbat sådana barnfamiljer där åtminstone den ena vårdnadshavaren är arbetsoför och pensionstrygghetens nivå på det hela taget 4

Förslag till beslut låg. I början av 2001 kommer det att ske en indexhöjning i arbetspensionerna och en höjning i folkpensionens basdel, men trots att basdelen slopas kommer pensionsbeloppet i regel inte att minska. Men den minskade barnförhöjningen kan i alla fallleda till att det totala pensionsbeloppet just för dem som får barnförhöjning i enskilda fall kan minska. Utifrån detta kommer de nedskurna barnförhöjningarna att försämra pensionstryggheten framför allt och i regel för unga som får folkpension och barnförhöjningar på grund av vårdnadshavarens invaliditet. Utskottet konstaterar att det vore socialt orättvist att slopa barnförhöjningarna. Därför föreslår utskottet att de som fått barnförhöjning före 1996 fortsatt skall få det till samma belopp som under 2000. Utskottet förutsätter att regeringen med det snaraste låter utreda grunderna för att bevilja barnförhöjningar också till andra pensionstagare som nu inte omfattas av barnförhöjningarna och som har barn under 16 år att försörja och att den för detta ändamål avlåter propositioner med förslag till behövliga lagändringar till riksdagen i samband med budgeten för 2002 och att regeringen under 2001 också låter utföra en mera omfattande utredning om vilket slag av familjepolitiska extra förmåner som behövs för att barnfamiljer som är beroende av dem kan få sin ekono- miska situation tryggad. (Utskottets förslag till uttalande 2). Eftersom lagmotionerna och hemställningsmotionerna inte uppfylls enligt lagförslaget i regeringens proposition, föreslår utskottet att de förkastas. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår socialoch hälsovårdsutskottet vördsamt att det tredje och det fjärde lagförslaget godkänns utan ändringar, att det första, andra och femte lagförslaget godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag), att lagmotionerna LM 17!2000 rd, LM 131!2000 rd, LM 13212000 rd, LM 152!2000 rd och LM 157!2000 rd förkastas, att åtgärdsmotionerna AM 51!2000 rd, AM 5712000 rd, AM 63!2000 rd, AM 222!2000 rd, AM 231!2000 rd och AM 232!2000 r d förkastas och att två uttalanden godkänns (Utskottets förslag till uttalanden). Utskottets ändringsförslag l. Lag om ändring av 24 och 42 b folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 8 juni 1956 om folkpension (347/1956) 24 och 42 b l mom. dessa lagrum sådana de lyder, 24 i lagarna 149111995 och 97911996 och 42 b l mom. i sistnämnda lag, som följer: 24 sta och 14 933 mark om året i andra kommun- Full folkpension är 15 581 mark om året i för- gruppen. 5

Förslag till beslut Är pensionstagaren gift, är folkpensionens fulla belopp 13 709 mark om året i första och 13 157mark om året i andra kommungruppen. 42 b Får en folkpensionstagare vård som avses i 42 a, betalas av folkpensionen, för den tid vården varar över tre månader, inte den del som hos en folkpensionstagare i den första kommungruppen överstiger 685,43 mark och i den andra kommungruppen 631,57 mark i månaden samt hos en gift folkpensionstagare i den första kommungruppen 618,35 mark och i den andra kommungruppen 572,37 mark i månaden. Om folkpensionen enligt 25 a har skjutits upp eller tidigarelagts, höjs nämnda belopp med uppskovsprocenten eller minskas det med tidigareläggningsprocenten. Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP) 2. Lag om ändring av 15 a familjepensionslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i familjepensionslagen av den 17 januari 1969 (38/1969) 15 a 3 och 4 mom., dessa lagrum sådana de lyder i lag 982/1996, som följer: 15 a Kompletteringsbeloppets fulla belopp är i första kommungruppen 12 905 mark och i andra kommungruppen 12 257 mark om året. Är pensionstagaren gift, är kompletteringsbeloppets hela belopp Il 033 mark om året i förs- ta och l O 481 mark om året i andra kommungruppen. Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP) 5. Lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 18 december 1995 om ändring av folkpensionslagen (1491/1995) 2 och 6 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen, av dessa lagrum 2 mom. sådant det lyder i lag 1276/1999, som följer: (2 mom. som i RP) 6

Betalningen av barnförhöjning, som har börjat före den l januari 1996 och som från början av år 1998, 1999 och 2000 har minskats med 20 procent av beloppet år 1995,fortsätter så länge pensionstagaren hade haft rätt till barnförhöjning på tidigare grunder utan nytt beslut. (Nytt) Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP) Utskottets förslag till uttalanden l. Riksdagenförutsätter att regeringen tar fram ett genomförbart alternativ för kompensering av den så kallade dubbla nedskärningen i folkpensionen. Alternativet bör bli klart så att beslut om genomförande av det kan fattas under 2001. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste utreder på vilka grunder barnförhöjning kan beviljas också andra pensionstagare, som nu inte har rätt till förhöjningen men som försörjer barn under 16 år, och förelägger riksdagen de lagändringar som behövs för att genomföra detta för behandling i samband med budgeten för 2002, och att regeringen under 2001 i ett vidare perspektiv även utreder hurdana kompletterande familjepolitiska förmåner som bör ingå i minimiförsörjningsförmånerna för att den ekonomiska situationen för barnfamiljer som lever på sådana förmåner skall kunna tryggas. Helsingfors den 28 november 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Marjatta Vehkaoja /sd vordf. Timo lhamäki /saml medl. Eero Akaan-Penttilä /saml Merikukka Forsius /gröna Tuula Haatainen /sd Saara Karhu /sd Inkeri Kerola /cent Niilo Keränen /cent sekreterare vid behandlingen i utskottet var utskottsrådet Eila Mäkipää. ers. Valto Koski /sd Marjaana Koskinen /sd (delvis) Pehr Löv /sv Juha Rehula /cent Päivi Räsänen /fkf Raija V ahasal o l saml Jaana Ylä-Mononen /cent Anne Huotari /vänst. 7

Reservation RESERV ATION l Motivering Nivåhöjningen av folkpensionen Nivån på folkpensionen höjdes senast 1984. I och med att bara de höjda levnadskostnaderna beaktas i höjningarna av folkpensionerna, föreslår Centern att folkpensionerna höjs med 100 mark. Detta betyder att folkpensionerna år för år allt mer släpar efter arbetspensionerna, eftersom också en stegring i förtjänstnivån delvis beaktas i arbetspensionerna. En nivåhöjning av folkpensionerna är den viktigaste frågan i vår pensionspolitik. Egentligen borde folkpensionerna höjas med 340 mark i månaden för att eftersläpningarna jämfört med arbetspensionerna skall kunna knappas in. Utskottet föreslår att folkpensionerna höjs med 70 mark från och med juni 200 l, vilket är på tok för lite. Till och med indexhöjningen av folkpensionerna från och med den l januari 2001 är högre: Ungefär 80-100 mark för full folkpension beroende på kommungrupp. Folkpensionerna behöver höjas för att de som lever helt och hållet på folkpension skall klara sig, när en allt större del av inkomsterna går åt till hälsovård och andra livsnödvändiga utgifer. Det måste snabbt bli en ändring till det bättre för folkpensionärerna. Därför föreslår Centern att folkpensionen höjs med 100mark från och med 2001. Sänkningen av folkpensionens basdel Ett karakteristikt drag i vårt finländska folkpensionssystem har varit att alla som har rätt att få invaliditets- och ålderdomspension får en basdel. Dessutom har pensionärer med en liten arbetspension kunnat få en tilläggsdel som är avhängig av arbetspensionen. Allas rätt att få åtminstone en liten folkpension har varit en viktig faktor när det gäller inställningen till finansieringen av pensionssystemet samt för en enhetlig praxis när invalidpension enligt arbetspensionslagarna bestäms. Genom en lag från 1995 (149111995) ändrades folkpensionen så att den blev avhängig av arbetspensionen. Det betydde samtidigt att basdelen år för år skars ner. Enligt den gällande lagen kommer basdelen att försvinna helt och hållet efter 200 l. Basdelen har skurits ner fem gånger sedan 1996. I år har den varit 92 mark i månaden. Nedskärningarna i basdelen har resulterat i att många pensionärers inkomster har lagts på is för många år framåt. Sänkningarna av basdelen har relativt sett slagit hårdast mot vanliga pensionärer med medelstora inkomster. statistiken visar att inkomstskillnaderna bland pensionärerna ökar. En av orsakerna är att basdelen har skurits ned. Pensionärerna har upplevt nedskärningarna i basdelen som ett orättvist ingrepp, när ekonomin ständigt växer och många befolkningsgrupper har fått högre inkomster. Många av de som under en lång tid har betalat sin folkpensionsförsäkringsavgift kommer aldrig att få någon folkpension. Särskilt orättvist är det att många får se sin basdel sjunka om och om igen. De årliga nedskärningarna i folkpensionens basdel har motiverats med statsfinansiella orsaker. Hösten 1998 framförde riksdagen enhälligt en förhoppning om att det skulle bli ett slut på nedskärningarna i basdelen. I sitt betänkande ShUB 25/1998 rd påpekar social- och hälsovårdsutskottet att det ekonomiska läget i landet har förbättrats och att detta måste beaktas när det gäller pensionärerna. I samband med betänkandet förutsatte riksdagen den l december 1998 att regeringen när det statsfinansiella läget tillåter föreslår en lagändring som sätter stopp för nedskärningarna i folkpensionens basdel Social- och hälsovårdsutskottet handlar nu stick i stäv med sina egna beslut, när det föreslår att basdelen skall slopas helt och hållet från och med 2001. Vi föreslår att nedskärningarna skall upphöra och att basdelen för 2001 skall ligga på samma 8

nivå som 2000, dvs. vara 92 mark i månaden. De pensionärer som för närvarande får basdel skall enligt vårt förslag fortfarande få den. Denna grupp består av pensionärer som blivit pensionerade före 1996. I slutet av 2000 finns det ungefär 335 000 pensionärer som fått sin basdel nedskuren. Förslag På grundval av det ovan stående föreslår vi att det första och det femte lagförslaget i utskottets betänkande godkänns med ändringar (Reservationens ändringsförslag). Reservationens ändringsförslag l. Lag om ändring av 24 och 42 b folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 8 juni 1956 om folkpension (34711956) 24 och 42 b l mom. dessa lagrum sådana de lyder, 24 i lagarna 1491/1995 och 97911996 och 42 b l mom. i sistnämnda lag, som följer: 24 Full folkpension är 15 756 mark om året i första och 15 l 08 mark om året i andra kommungruppen. Är pensionstagaren gift, är folkpensionens fulla belopp 13 884 mark om året i första och 13 532 mark om året i andra kommungruppen. 42 b Får en folkpensionstagare vård som avses i 42 a, betalas av folkpensionen, för den tid vården varar över tre månader, inte den del som hos en folkpensionstagare i den första kommungrup- pen överstiger 691,70 mark och i den andra kommungruppen 637,40 mark i månaden samt hos en gift folkpensionstagare i den första kommungruppen 624,62 mark och i den andra kommungruppen 578,20 mark i månaden. Om folkpensionen enligt 25 a har skjutits upp eller tidigarelagts, höjs nämnda belopp med uppskovsprocenten eller minskas det med tidigareläggningsprocenten. Denna lag träder i kraft den l januari 200 l. (2-4 mom. som i ShUB) 5. Lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut 2 201236 9

ändras i lagen den 18 december 1995 om ändring av folkpensionslagen (1491/1995) 2 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen, sådant det lyder i lag 127611999, som följer: Basdel och tilläggsdel som har börjat innan denna lag trädde i kraft betalas enligt den lag som gällde vid ikraftträdandet. Om pensionen inte omfattar tilläggsdel, är basdelens fulla belopp 2 316 mark om året från och med den l januari 1996 eller från den tidpunkt då tilläggsdelen upphör. Detta pensionsbelopp minskas med 20 procent den l februari 1998. Pensionen minskas vidare med 17,3 procent från och med den l januari 1999 och med 20 procent från och med den l mars 2000. statsrådet kan sänka ovan nämnda minskning för sådana pensionstagare hos vilka nettobeloppet av den beräknade totala pensionen skulle minska på grund av att de indexförhöjningar som fastställts med stöd av 9 lagen om pension för arbetstagare och lagen om bindande av de i folkpensionslagen stadgade pensionerna och understöden vid levnadskostnaderna sammanlagt blir mindre än beloppet av den årliga minskning av folkpensionen som av- ses i detta moment. På motsvarande sätt kan statsrådet höja minskningen i fråga. Procentbeloppet uräknas 1997-2002 på ovan nämnda 2 316mark med beaktande av folkpensionernas indexbundenhet. På ovan nämnda sätt förfars även då en pension som beviljats för viss tid och som börjat före ikraftträdandet av denna lag förlängs eller en arbetslöshetspension ändras till invaliditetspension eller en arbetslöshets- eller invaliditetspension ändras till ålderdomspension. Ett skriftligt beslut om ändring av basdelen så att den från och med den l januari 1996 börjar överensstämma med denna ikraftträdelsebestämmelse ges endast på begäran. (6 mom. som i ShUB) Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i ShUB) Helsingfors den 30 november 2000 Juha Rehula /cent Niilo Keränen /cent Inkeri Kerola /cent Jaana Ylä-Mononen /cent Jag omfattar ändringsförslaget i reservationen i fråga om det femte lagförslaget och dess motivering. Päivi Räsänen /fkf lo

RESERVATION 2 Motivering I Finland finns det uppskattningsvis 115 000 personer som bara har folkpension att leva på. De får en minimipension och har svårt att klara sig på den. De måste få sin pension höjd för att klara av livsnödvändiga levnads- och sjukdomskostnader. Ledamot Kärkkäinen föreslår i sin lagmotion LM 152/2000 rd, som har behandlats av utskottet, att minimipensionen höjs med 200 mark i månaden från och med den l januari 2001. I den första kommungruppen skulle folkpensionen uppgå till 2 955 mark per månad efter höjningen. Höjningen kunde finansieras t. ex. med en hö- gre skatt på tillfälliga överlåtelsevinster (6 månader och 50 procent). Detta ingår i Kristliga förbundets alternativa budget för 2001. Jag omfattar reservation l när det gäller det femte lagförslaget om nedskärningen i folkpensionens basdel Förslag På grundval av det ovan stående föreslår jag att det första lagförslaget i betänkandet godkänns med följande ändringar (Reservationens ändringsförslag): Reservationens ändringsförslag l. Lag om ändring av 24 och 42 b folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 8 juni 1956 om folkpension (34711956) 24 och 42 b l mom. dessa lagrum sådana de lyder, 24 i lagarna 149111995 och 979/1996 och 42 b l mom. i sistnämnda lag, som följer: 24 Full folkpension for den som får enbart folkpension är 16 284 mark om året i första och 15 636 mark om året i andra kommungruppen. Är pensionstagaren gift, är folkpensionens fulla belopp 14 412 mark om året i första och 13 860 mark om året i andra kommungruppen. 42 b Får en folkpensionstagare vård som avses i 42 a, betalas av folkpensionen, för den tid vården varar över tre månader, inte den del som hos en folkpensionstagare i den första kommungruppen överstiger 71 O,62 mark och i den andra kommungruppen 655,00 mark i månaden samt hos en gift folkpensionstagare i den första kommungruppen 643,54 mark och i den andra kommungruppen 595,80 mark i månaden. Om folkpensionen enligt 25 a har skjutits upp eller tidigarelagts, höjs nämnda belopp med uppskovspro- 11

centen eller minskas det med tidigareläggningsprocenten. Denna lag träder i kraft den l januari 200 l. (2-4 mom. som i ShUB) Helsingfors den 30 november 2000 Päivi Räsänen /fkf 12