Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear Management Consulting AB

Innehåll Elgenerering och kärnkraft Hantering av kärnkraftsavfall i Sverige Världsläget för avfallsfrågan Bränslecykeln Internationella avtal för kärnavfall Exempel på vad olika länder gör i avfallsfrågan

Ett kärnkraftverk är en elektricitetsfabrik En mycket säker, effektiv och ekonomisk sådan I likhet med all annan industriell verksamhet genererar den ett avfall Ett avfall som skall omhändertas på ett kontrollerat och säkert sätt

Världens behov av el ökar (Miljarder KWh) 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Source: EIA Annual Energy Outlook 2004 Asien Europa USA Övriga världen 2 000 1 000 0 1990 1995 2000 2010 2015 2020 2025 En omfattande utbyggnad av världens elgenereringskapacitet kommer att ske

International Energy Agency Prognos för världens elförsörjning 1/4 av jordens befolkning saknar idag elektricitet (1.6 miljarder människor) Utan kraftfulla åtgärder kommer fortfarande 1.4 miljarder människor att vara utan elektricitet år 2030

International Energy Agency Ståndpunkt beträffande electricitet Avsaknad av elektricitet är ett av kännetecknen på fattigdom Att INTE förse människor med elektricitet bidrar till att befrämja fattigdom och sprida den Ingen elektricitet -> ingen industriell aktivitet -> uteblivna jobbtillfällen

Världens elförbrukning 20% av jordens befolkning förbrukar 60% av världens elproduktion Kina och Indien med 40% av jordens befolkning förbrukar 15% av världens elproduktion

Förbrukning av electricitet Total förbrukning (industri, transport, hushåll,.) Medel, världen USA Sverige Kina Indien 2,500 MWh/person 13,000 MWh/person 17,000 MWh/person 1,400 MWh/person 500 MWh/person

Världens generering av elektricitet Kol 40% Gas 19% Kärnkraft 16% Vattenkraft 16% Olja 7% Vind/Bio/Sol/ 2%

France Belgium Sweden Switzerland Germany Finland Spain UK Lithuainia Slovakia Ukraine Bulgaria Slovenia Hungary Czech Rep. Russia U.S. Japan Andel kärnkraft av total elproduktion % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 78,1 55,1 51,8 40 32,1 26,6 22,9 19,4 72,1 55,6 51,1 41,6 38,3 33,8 31,2 15,6 19,9 29,3 Västeuropa Östeuropa/Ryssland USA & Japan

Den svenska kärnkraftproduktionen TWh/år 80 Producerad energi Återstående produktion vid 40 års livslängd Ytterligare produktion vid 60 års livslängd 60 40 20 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040

Slutsatser Världens behov av elektricitet kommer att öka Den fossila elgenereringen måste minska (Kyoto, EUs policy,.) Kärnkraften står idag för en betydande del av elproduktionen. Prognosen är att den kommer att öka

Slutsatser (forts) Sverige och en stor del av övriga världen har ett kärnavfall som måste hanteras Sverige och en ökande del av världen kommer även framledes att generera kärnavfall Nationella program för hantering av avfallet måste etableras Sverige är genom SKB ledande i detta arbete

Olika slags avfall olika lösningar Drift- och rivningsavfall Använt kärnbränsle Låg- och medelaktivt (LLW, ILW) Högaktivt (HLW)

Slutförvar för driftavfall, SFR

Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB

Anläggningar som skall uppföras

Slutförvar placerat i Forsmark?

Svenska transportsystemet 1 Slutförvar för radioaktivt driftavfall (SFR) Forsmark Studsvik 2 Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) Sigyn Ringhals Oskarshamn Barsebäck 2 1

Acceptans av allmänheten, ett måste

Öppenhet och dialog

Hur mycket HLW finns det idag? I världen finns idag 120,000 ton och mängden ökar med 7,200 ton/år Lagrad mängd (ton) Årligt tillskott (ton/år) USA Europa Asien 50,000 35,000 35,000 2,500 2,500 2,200

Vad gör andra länder? Ett stort antal länder har högaktivt avfall (HLW) som måste hanteras Mängderna HLW varierar från mycket små kvantiteter (kg) till större volymer (1000-tals ton) För låg- och medelaktivt avfall (LLW/ILW) finns många anläggningar i drift

Läget för nationella HLW program Positiva framsteg Sverige, Finland, USA, Ungern Har en strukturerad plan Frankrike, Japan, Schweiz, Belgien Börjat angripa frågan Argentina, Kina, Slovakien, Sydkorea, mfl Står och stampar England, Kanada, Tyskland, Spanien, mfl, mfl

Behov av HLW förvar I Europa

Kärnbränslecykeln Anrikning Bränsletillverkning Urangruva Kärnkraftverk Upparbetning MOX tillverkning HLW deponering Eltransmission och distribution

Kärnbränsle har mycket hög energitäthet Uranmalm Anrikat uran Reaktorbränsle = = 1,500 kg UF6 anrikat till < 5% U-235 34 tjugotons lastbilar Ca 30 st nya laddas varje år

Företag involverade i uranhantering Gruvor Konvertering Anrikning TENEX TENEX TENEX NC&S Transport (1/3 Urenco)

Svensk export av bränslepatroner 80-85% av tillverkningen i Västerås exporteras

Internationella konventioner EU Verksamheten inom kärnenergiområdet styrs av Euratomfördraget. Sverige är anslutet till detta. NEA OECDs organ för att stödja den vetenskapliga, tekniska och juridiska grunderna för fredlig kärnenergi. Sverige är medlem. IAEA FNs organ för fredligt utnyttjande av kärnkraft och att spridningen av radioaktivt material begränsas. Sverige är anslutet till IAEAs avfallskonvention.

Internationella konventioner (forts) EDRAM Internationell sammanslutning av företag och organisationer som hanterar radioaktivt avfall. Utbyte av kunskap, erfarenheter och information. Sverige är medlem. Esbokonventionen Behandlar europeiska gränsöverskridande frågor för MKB-arbete. Sverige är anslutet. Londonkonventionen Förbjuder dumpning av radioaktivt avfall i havet, på havsbotten och kustnära. Sverige är anslutet.

Konventionernas syften Skapa internationellt regelverk för hantering, transport och användning av fissilt och radioaktivt material. Skapa regler och kontrollmöjligheter för att förhindra oönskad och okontrollerad spridning av dessa material (sk safe-guard) Garantera öppenhet, insyn och internationell kontroll Främja vetenskapligt och tekniskt samarbete/utbyte

Den svenska kärntekniklagen Anger tydligt att tillstånd inte får ges till slutförvar för använt kärnbränsle från något annat land än Sverige Detta innebär att avfall från utländska reaktorer med svenska ägare INTE kan slutförvaras i Sverige (tex Vattenfalls tyska reaktorer) Och omvänt, att utländska ägare till svenska reaktorer INTE kan slutförvara annat än svenskt bränsle i Sverige (tex E.ON och FORTUM som äger OKG)

Den svenska kärntekniklagen (forts) Kärntekniklagen är helt förenlig med EUs regelverk och kan EJ ändras av Bryssel Kärntekniklagen är harmoniserad med den internationella avfallskonventionen (antagen av EU) som ger varje land rätt att förbjuda förvaring av andra länders avfall En överstatlig reglering av avfallsfrågan finns inte på EUs dagordning. Medlemsländerna önskar behålla kärnkraftsfrågan på nationell och mellanstatlig nivå

Finland POSIVA motsvarigheten till SKB Slutförvar för LLW/ILW finns vid kärnkraftverken Slutförvar enl svenska KBS-3 metoden godkänd av riksdag och regering. Bygget påbörjat

Frankrike Statliga ANDRA har ansvar för allt avfall Tillämpar upparbetning av bränsle (La Hague) Två slutförvar för LLW/ILW i drift Studerar olika alternativ för HLW hantering (transmutation, geologisk deponering)

England Statlig myndighet bildad (NDA) Mycket omfattande historiskt radioaktivt arv Upparbetning sedan länge (Sellafield) Mycket prat och lite verkstad. Omtag av regeringen 2006. Geologisk deponering studeras

Tyskland Statlig myndighet (BfS) har ansvaret LLW/ILW kompakteras i avvaktan på slutförva Upparbetning förbjuden sedan 2005. HLW mellanlagras vid kraftverken Planer för slutförvar i saltformationer (Gorleben) stoppade. Omstart planeras. Låst politiskt läge

USA President Carter förbjöd upparbetning Kraftverken lagrar det utbrända bränslet i torra behållare on site Staten (DoE) tar över ansvaret och skall svara för deponeringen Slutförvaringen skall ske i Nevada (Yucca Mountain). Kongressbeslut finns men projektet kraftigt försenat

Tack för uppmärksamheten!