Ett växande problem Ogräsborstning, dvs aggressiv och intensiv borstning med penselhorstar, är en ny effektiv metod för bekämpning av ogräs på platt-, sten- och asfaltytor. Rätt utförd och om ogrässituationen är normal så blir antalet behandlingar per år och kostnaden rimlig för metoden. Detta visar erfarenheter från några förvaltningar runt om i landet som under ett par år använt metoden. Ogräs upplevs idag som ett allt större problem på hårdgjorda ytor. Det är en rad samverkande faktorer som ligger bakom ogräsproblemet. I dagens kärva ekonomiska läge försöker förvaltningarna spara pengar genom minskade anslag för renhållning, skötsel och underhåll. Många förvaltningar har infört restriktioner eller förbud mot kemisk bekämpning. Kemikalieinspektionen har i princip dragit in alla långtidsverkande preparat för användning på hårdgjorda ytor. Dålig anpassning Anläggningsteknik, materialval och besiktningsinstruktioner har inte förändrats och anpassats till kemikaliefri ogräsbekämpning. Detta är några av orsakerna till att _ --." ogräs blivit ett vaxande problem på hårdgjorda ytor. ande proble uppkomna situationen får ju inte resultera i en allvarlig kapitalförstörning och höggradig förfulning av de hårdgjorda ytorna i stadsmiljön bara för att kemikalier inte längre är tillåtna. Behovet av effektiva icke-kemiska metoder för ogräsbekämpning är därför mycket stort. Kontroll av ogräs baserad på icke-kemiska metoder bygger på samverkan mellan förebyggande åtgärder och direkta bekämpningsinsatser. Projekteringen avgör framtida ogräsproblem Behovet av ogräsbekämpning bestäms till en avgörande del redan vid projekteringen. Val av ytmate- Utan åtgärder tar ogräsen snabbt över de hårdgjorda ytorna. Sidan 11 Gröna Fakta
rial och anläggningsmetod påverkar i hög grad hur lätt ogräsen kan etablera sig. Att många material, t ex kullerstensytor kräver omfattande ogräsbekämpningsinsatser och därmed stora skötselkostnad er är något som projektörer, anläggare och förvaltare i större utsträckning borde vara medvetna om. Rätt ytmaterial på rätt plats Val av ytmaterial och överbyggnad bestämmer också vilka metoder som senare kan användas vid skötseln. Ytornas användning påverkar också ogräsen genom slitage från trafik på ytorna. Man bör undvika att anlägga hårdgjorda ytor om man kan förutsäga att ytorna kommer att användas i liten utsträckning. Sådana ytor kan ges en mer extensiv utformning t ex i form av betongarmerat gräs eller enkla stigar med grus eller träflis. På sådana ytor skämmer inte ogräsförekomsten lika mycket. Förutsättningarna för ogräsens etablering och förekomst varierar mycket mellan olika ytmaterial. Grus med stor andel finmaterial, tex stenmjölsytor, erbjuder ogräsen goda förhållanden, liksom stenbeläggningar som innehåller många skarvar, tex kullerstensytor. Övergångar mellan olika material är Åkerfräken som orsakat stor skada redan ett par månader efter asfaltering. också vanliga tillhåll för ogräs. Asfaltytor erbjuder däremot dåliga förutsättningar för ogräsen. De grusade ytornas relativt goda förutsättningar för ogräsen kompenseras till stor del av att de kan skötas rationellt med en harvsladd. Det förutsätter emellertid att ytorna är utformade så att de är åtkomliga för den traktorburna harvsladden. Vidare skall grusytorna vara uppbyggda av ett hårt bärlager under ett löst ytlager som harvsladdens skyffeljärn kan arbeta i. Förebyggande åtgärder Dagens anläggningsteknik förutsätter att kemisk ogräsbekämpning sker under förvaltningsskedet. I praktiken innebär det att man inte alls bryr sig om ogräsproblemen. Det finns därför stora möjligheter att utveckla anläggningstekniken så att skötseln kan klaras utan kemiska bekämpningsmedel. Invandring av rotogräs från intilliggande områden är exempel på ett problem som måste förebyggas i anläggningsskedet. Ökat urschaktningsdjup kan hjälpa mot rotogräs med relativt grunda rotsystem som t ex kvickrot. Användning av fiberduk som ogrässpärr kan vara en möjlighet att klara djupväxande rotogräs och inväxning från sidan. Denna metod testas för närvarande av Avdelningen för park- och trädgårdsteknik i Alnarp tillsammans med Malmö och Lunds kommuner. Anläggningsteknik som minimerar antalet skarvar eller tätar skarvarna är en annan utvecklingsväg för att minska ogräsproblemen under förvaltningsskedet. Detta kräver i sin tur att anläggare, kontrollanter och besiktningspersonal förstår vikten av att anläggningsarbetet utförs noggrannt utan onödiga skarvar, fördjupningar etc. Renhållning är en annan förebyggande åtgärd som i stor utsträckning påverkar ogräsens etablerings- och växtförhållanden. Ansamling av löv, jord och sand utgör en fin grogrund för ogräs. Renhållningen är idag eftersatt på många håll, vilket till stor del beror på att man tidigare kunde bekämpa ogräs till låg kostnad med kemiska bekämpningsmedel. När kemisk bekämpning på hårdgjorda ytor försvinner är en ökad sopningsfrekvens ett ekonomiskt intressant komplement till direkta ogräsbekämpningsinsatser. Gröna Fakta Sidan III
För direkt icke-kemisk ogräsbekämpning på platt-, sten- och asfaltytor finns i princip två metoder att välja mellan; termisk eller mekanisk bekämpning. Mekanisk ogräsbekämpning kan utföras på flera olika sätt. Manuellt genom tex handrensning och hackning eller maskinellt genom sopning och borstning. Manuella metoder är generellt mycket dyra pga låg arbetskapacitet. Samtidigt är de dåliga ur arbetsmiljösynpunkt genom stor risk för belastnings- och förslitningsskador på axlar, armbågar och handleder. Risken för skador är speciellt stor på hårdgjorda ytor. Manuell bekämpning skall därför Manuell bekämpning med skyffeljärn kan redan efter en säsong ge arbetsskador. användas i så liten utsträckning som möjligt och i princip bara när inga andra metoder är tillämpbara. Termisk bekämpning För att termisk bekämpning skall ge ett bra resultat krävs det att värmen effektivt upphettar ogräsens ovanjordiska delar så att dess tillväxtpunkter skadas. Behandlingarna måste upprepas 4-8 gånger under växtsäsongen så att återväxt från rotogräs och fröplantor som gror kan bekämpas. Antalet nödvändiga behandlingar beror på flera faktorer som väderlek, ogräsarter, ytmaterial, skötselkrav, etc. Generellt kan sägas att termisk bekämpning är dyrare än mekanisk bekämpning om man skall uppnå samma bekämpningsresultat. Nu lämpar sig mekanisk bekämpning inte på alla ytor. Ogräsborsten kan vara för aggressiv på ytor med löst ytmaterial som kullersten och harvsladden kan ha svårt att komma till sin rätt på små trånga ytor. Under sådana förhållanden är termisk bekämpning en mycket lämplig metod. Termisk bekämpning är i jämförelse med manuell bekämpning betydligt billigare och dessutom bättre ur arbetsmiljösynpunkt beroende på att risken för förslitningsskador är lägre. Termisk ogräsbekämpning har behandlats mera ingående i Gröna Fakta D 1, "Termisk ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor" av Kjell Nilsson, Per Nyström och Sven- Erik Svensson. Sopning underskattad skötselmetod Sopning respektive borstning har effekt mot ogräs på två olika sätt. Sopning förhindrar ogräsens etablering genom att ta bort frö och den största delen av sådant material som kan utgöra rotsubstrat. Borstning, dvs att genom intensiv nötning avlägsna ogräsen eller skada dess gröna delar, är en effektiv ogräsbekämpningsmetod för hårdgjorda ytor som nyligen introducerats i Sverige. Sidan 1V Gröna Fakta
I den normala skötselrutinen för många hårdgjorda ytor ingår bara en sopning under våren och en på hösten. I extrema fall utförs endast en sopning på våren, i form av sandupptagning. De redskap som normalt används för sopning och renhållning är sopvalsar och penselborstar. Dessa är monterade på traktorer, redskapsbärare eller speciella sopaggregat som också tar upp det lösa materialet. Sopvalsar och penselborstar är oftast gjorda av relativt mjukt plastmaterial som polypropylen eller nylon. Sopning med sådan utrustning har en ogräshämmande effekt framför allt genom att frö och växtsubstrat tas bort. Små fröogräs kan rivas upp eller skadas så svårt att de dör. Danska undersökningar tyder på att penselborsten ger något bättre ogräseffekt än sopvalsen. Upprepas sopningen minst en gång per månad kan man förhindra att fröogräs etablerar sig på ytorna. Plastmaterialet i soputrustningarna är för mjukt för att skada större ogräs i någon nämnvärd omfattning. Om plastmaterialet byts ut mot stål blir effekten något bättre, men sopning med penselborste eller sopvals har trots detta ringa värde som ogräsbekämpningsmetod mot stora väletablerade rotogräs. De är däremot väl lämpade för renhållning genom att de sopar bort sand och skräp från de hårdgjorda ytorna. Sopningen verkar därför huvudsakligen som en förebyggande ogräsbekämpningsåtgärd genom att ta bort förutsättningarna för ogräsetablering. Det är därför en metod som bör användas i ökad omfattning när kemisk bekämpning inte längre är tillåten och man inte vill att ogrässituationen skall bli ett stort problem på sikt. I de fall det finns etablerade rotogräs på de hårdgjorda ytorna måste aggressivare borstar som nöter eller sliter bort ogräsen användas. Termisk bekämpning lämpar sig väl för punktbehandling på svåråtkomliga ställen. tid funnits på kontinenten. Det finns ett flertal maskiner vars arbetssätt liknar sopning, men som bättre passar in under begreppet borstning/nötning. En av dem, Rubbermat, påminner om en roterande borste, men istället för stål- eller plastborst så använder den sig av ett delat gummidäck som skär av eller nöter bort ogräset. En kraftigare penselborste med styva borst av stålwire finns på den svenska marknaden sedan 1989. Denna ogräsborste har mycket god effekt på större ogräsplantor genom att den sliter bort hela ogrästuvor och jord som finns ovanpå de hårdgjorda ytorna Ogräsborsten ger bäst effekt när marken är fuktig, tex efter ett regn. Under fuktiga förhållande får man nämligen med sig störst del av ogräsens rotsystem. När marken är fuktig rivs det dessutom inte upp så mycket damm, vilket annars kan vara ett problem både för föraren och omgivningen. Vid dammbildning är det viktigt att operatören skyddas, speciellt om dammet innehåller kvartssand. I de fall marken är torr och man skall borsta bort jord eller jordbemängda ogräs krävs att vatten sprutas på borsten för att binda dammet. En vattentillsats medför samtidigt att borstens livslängd ökar pga mindre borstslitage. Normalt varierar borstens livslängd mellan 50 och 150 timmar, beroende på förarens skicklighet, vattentillsats, inställt anliggningstryck för borsten etc. Ogräsborstens vinkel och anliggningstryck mot marken kan justeras med hjälp av hydraulik. Vinklingen medför att man kan köra ogräsborsten i olika arbetslägen, vilket gör den mycket flexibel. Den kan därför användas på många ty- Ogräsborsten renoverar Redskap som nöter hårdare på ogräsen än vanliga sopvalsar och penselborstar har sedan en längre Intensifierad renhållning minskar ogräsproblemen. Gröna Fakta Sidan V
per av ytor tex ovanpå kantsten, nere i kantstenens ränndal och givetvis på plana ytor. Eftersom ogräsborstarna är nya på marknaden och bekämpningsmetodiken också är ny så är det en hel del frågor som kan behöva besvaras innan man köper en egen utrustning. Under 1990 genomfördes därför en studie av Broddways ogräsborste av Avd för park- och trädgårdsteknik i Alnarp tillsammans med Degerfors, Göteborg, Landskrona, Stockholm, Uppsala och Västerås. De erfarenheter som kom fram i försöken ges i korta drag nedan. Ogräseffekt Checklista för inköp! Utöver borstens kapacitet, kostnader etc kan följande checklista vara till hjälp inför ev köp av ogräsborste Vilken redskapsbärare kan användas? Kan föraren se ogräsborsten i normal körställning? Har redskapsbäraren tillräckligt stort oljeflöde? Har redskapsbäraren tillräckligt många hydraulventiler för reglering? Är redskapsbäraren tillräckligt lättmanövrerad runt hinder på ytorna? Har redskapsbäraren rätt redskapskoppling? Hur ser ytorna ut som skall ogräsbekämpas? Vilka ytmaterial finns? Hur stora är arealerna som skall ogräsbekämpas? Hur är ogräsborsten uppbyggd? Har den tillräckliga skydd så inte sten och grus far iväg från den? Hur lätt är det att byta det slitande borstmaterialet? Vad kostar det att byta borstmaterialet? - Borsten river upp stora ogrästuvor och jord mycket effektivt. - Ogräsen ger återväxt, dvs upprepade behandlingar är nödvändigt. - Efter 5-7 veckor krävs en ny behandling, dvs 3-4 behandlingar per år. Ma skinkapacitet - Körhastighet 2-4 km/timme beroende på borstens användningsområde. - Praktisk arbetskapacitet 1-2 km/timme, beroende på hinder, redskapsbärare, förare och ytmaterial. Det krävs en separat upptagande sopmaskin tillsammans med ogräsborsten för att metoden skall kunna användas praktiskt vid renoveringsbekämpning. Ogräs- och jordmängderna blir stora och måste tas bort direkt efter ogräsborstningen. Vid normal ogräsbekämpning blir materialmängderna inte så stora, vilket medför att samma fordon både kan ha ogräsborste och upptagande sopmaskin kopplat till sig, om ytorna är stora nog för maskinkombinationen. Penselborste med stålwirar är ett intressant komplement, framförallt då ogräsbekämpningen är eftersatt. Utöver Broddway så har de danska firmorna Stensballe och Duks börjat sälja ogräsborstar som antingen är fordonsburna eller handkörda. De handkörda lämpar sig för mindre ytor där större borstar inte kan användas. Ett stort utbud av borstar för olika applikationer finns i Tyskland. Det finns bl a en speciell fogborste som tar bort ogräs i plattfogar. Bekämpningskostnad - Normal ogräsbekämpning med upptagning 0.30-0.60 kr per meter - Bekämpningskostnad per år 0.90-1.80 per löpmeter vid 3 behandlingar - Renoveringsbekämpning 2.00-3.00 kr per meter beroende på ogräs- och jordmängder. Borstslitage - Borstmaterialet slits ner på 50-150 timmar beroende på körsätt - Kostnad för slitaget 0.03-0.10 kr per meter Övrigt Sidan VI Gröna Fakta
Harvsladdning på grusytor Grusytor är ur ogräsbekämpningssynpunkt lite speciella. Genom att ytskiktet är relativt löst och mjukt jämfört med andra hårdgjorda ytor, kan man här använda redskap som bearbetar materialet ner till ett visst djup. En del av ogräsens rotsystem kan på så sätt skadas, vilket medför att mekaniska metoder fungerar mycket bra för skötsel av grusytor. Skär av ogräset Grusharvens skyffeljärn skär av ogräset på ett reglerbart djup, vil- Grusharven ger ett bra resultat till en relativt låg kostnad. Foto RJ Maskiner ket medför att ogräs med grunda rotsystem helt kan lossas från materialet. Ogräs med djupare rotsystem skärs av. Lossade och avskurna ogräs läggs ovanpå ytan av långfingerharvpinnar som är monterade bakom harvsladd ens skyffeljärn. Harvsladdning fungerar bäst på ytor med relativt grovt ytmaterial, t ex singel. Ett mycket gott bekämpningsresultat har erhållits genom att vid samma tillfälle köra över ytan två gånger i motsatt riktning. Hur ofta man behöver harva beror på önskad skötselstandard, fuktighet, humushalt i materialet, ogräsarter m m. För att få ett optimalt bekämpningsresultat skall man harva så fort ogräsen blivit 1-2 cm stora. Samma strategi gäller för all ickekemisk ogräsbekämpning oberoende av ytmaterial och metod. Eftersom bekämpningen skall ske efter behov är det svårt att exakt ange antalet nödvändiga behandlingar per år, men 4-5 ggr kan ges som ett riktvärde. På ytor med finare material, t ex stenmjöl och där det finns jord i materialet, kan antalet behandlingar per år behöva ökas något för att uppnå samma skötselstandard. Varning för omblandning Om ytlagret är mycket tunt och i de fall bärlagret inte är så hårt packat finns det stor risk för att bärlager och ytmaterial blandas. Sker en sådan omblandning kan följden bli att hela ytan måste göras om. Ett sådant arbete är mycket kostnadskrävande. Föraren måste därför vara mycket noga med djupinställningen av grusharven och bara köra på ytor som är anpassade för metoden. Gröna Fakta Sidan VII
I de fall ytlagret är för tunt och stor risk föreligger för omblandning av ytskikt och bärlager, finns två vägar att välja. Antingen läggs mer ytmaterial på, så att grusharven kan användas för ogräskontrollen, eller så används termisk bekämpning. Här får man ta ställning till om den årliga kostnaden för uppgrusning och ogräsbekämpning med grusharv blir lägre än kostnaden för termisk bekämpning utan uppgrusning. Hög arbetskapacitet Grusharven behöver relativt stora och enhetliga ytor för att riktigt komma till sin rätt. En hög hastighet, ca 4 km / tim, ger ett bra arbetsresultatet. Detta ger en mycket hög arbetskapacitet. Föraren måste dock vara observant för jordfasta föremål som brunnar, stenar o dyl så inte harvens skyffeljärn skadas. På mindre och krångliga ytor hävdar sig grusharven inte lika bra, eftersom man inte kan komma åt överallt med harven. Ett manuellt puts- och efterarbete med vanligt skyffeljärn eller termisk bekämpning blir i princip alltid nödvändigt. Kostnaden för harvsladdning per kvadratmeter och tillfälle kan uppskattas till 0,15-0,30 kr beroende på typ av yta, harvens utnyttjande- Rubbermat med sina nötande gummidäck är en av flera intressanta utru.yt ningar som tyvärr inte är tillgängliga på den svenska marknaden. grad, transportavstånd m m. Detta ger då en årskostnad på 0,60-1,20 kr per kvadratmeter vid 4 behandlingar. Angående arbetsmiljön vid harvsladdning så blir det under torra förhållanden ganska dammigt. Föraren bör därför ha en tät traktorhytt helst försedd med övertrycksventilation och filtrerad inloppsluft. Läs mer! Fakta om projektet Hein Reinhard. 1990. Borstteknik för ogräsbekämpning på hårda ytor. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för lantbruksteknik, rapport 141. Uppsala. Schibbye, Bengt. 1990. Ogräsbekämpning på hårda ytor. Kommunförbundet, rapport 23. Stockholm. Vill du veta mer? Vill du veta mer om Kommunförbundets projekt angående ogräsbekämpning, kontakta Hans Silborn, Svenska Kommunförbundet, telefon 08-772 45 03, eller Göran Svensson, Västerås kommun. telefon 021-16 00 00. Foto: Där inget annat anges Parkoch trädgårdsteknik, Alnarp Faktabladet bygger på resultat från forskning inom området icke-kemisk ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor som finansierats av Byggforskningsrådet (proj.nr. 871024-1), Kemikalieinspektionen och Svenska Kommunförbundet. Avdelningen för park- och trädgårdsteknik i Alnarp har utfört forskning och försök tillsammans med ett flertal kommuner, spridda över en stor del av landet. Sven-Erik Svensson är forskningsassistent vid Avdelningen för park- och trädgårdsteknik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, telefon 040-41 50 00.