1 DOM Mark-ochmiljödomstolen 2018-03-09 meddelad i Vänersborg Mål nr M 1195-17 PARTER Klagande Universal Wind Offshore AB, 556620-7987 Kalendegatan 25 211 25 Malmö Ombud: Advokat Bo Hansson och biträdande juristen Emma Blom Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö Motpart Länsstyrelsen i Hallands län 301 86 Halmstad ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Hallands läns beslut 2017-03-01 i ärende nr 521-3507-15, se bilaga i SAKEN Ansökan om tillstånd för en gruppstation för vindkraft inom Natura 2000-området Stora Middelgrund och Röde bank DOMSLUT, som inte godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen, undanröjer länsstyrelsens beslut och avvisar Universal Wind Offshore AB:s ansökan om tillstånd. Dokld 382367 Postadress Box 1070 462 28 Vänersborg Besöksadress Telefon Telefax Hamngatan 6 0521-27 02 00 0521-27 02 80 E-post: mmd.vanersborg@dom.se www.vanersborgstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
2 DOM M 1195-17 BAKGRUND Universal Wind Offshore AB (nedan bolaget) lämnade den 18 maj 2015 in en ansökan, till Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Hallands län (nedan länsstyrelsen), om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken för den planerade grupp stationen för vindkraft vid Stora Middelgrund och Röde bank. Länsstyrelsen beslutade den 1 mars 2017 att avslå ansökan samt att inte godkänna milj ökonsekvensbeskrivningen. Bolaget har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. Bolaget har yrkat enligt följande, att mark- och miljödomstolen i första hand, med godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen i målet, meddelar tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken, - att mark- och miljödomstolen i andra hand, med godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen i målet och med stöd av lånsstyrelsens beredning av årendet, inhämtar regeringens tillåtlighetsbeslut enligt 7 kap. 29 miljöbalken samt därefter meddelar tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken, och i sista hand, att mark- och miljödomstolen, med godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen i målet, återförvisar målet till lånsstyrelsen som, med eget yttrande i årendet, inhämtar regeringens tillåtlighetsbeslut enligt 7 kap. 29 miljöbalken och dårefter meddelar tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Länsstyrelsen motsåtter sig yrkandena. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har ingen erinran mot lånsstyrelsens beslut och motsåtter sig yrkandena.
3 DOM M 1195-17 UTVECKLING AV TALAN Bolaget har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen har inte berett bolaget tillfälle att utveckla grunderna för verksamhetens tillåtlighet. Genom att inte bereda frågan om tillåtelse i erforderlig ordning och sedan förhindra bolaget från dess lagliga rätt till tillåtlighetsprövning ifrån regeringens sida har länsstyrelsen agerat utan stöd i lag. Mot bakgrund av detta har bolaget en rätt att yttra sig över grunderna för verksamhetens tillåtlighet i samband med den fortsatta prövningen. Länsstyrelsens skyldighet att överlämna frågan till regeringen Skyldighet enligt lag I det här ärendet har länsstyrelsen ansett att bolaget inte visat att Natura 2000- tillstånd kan meddelas enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Utöver 7 kap. 29 miljöbalken finns inga alternativa bestämmelser som kan tillåta verksamheten, vilket således innebår att verksamheten endast kan tillåtas enligt 7 kap. 29 miljöbalken. Tillåtlighetsfrågan ska dårför i enlighet med 19 kap. 2 miljöbalken överlämnas till regeringen för avgörande. Länsstyrelsens uppgift härvid är att bereda ärendet och därefter, tillsammans med yttrande i tillåtlighetsfrågan, överlämna ärendet. Vid överlämnande till regeringen enligt 19 kap. 2 miljöbalken anser bolaget att länsstyrelsens beslut bör tjäna som myndighetens yttrande i ärendet. Beslutet fyller samma funktion som ett yttrande skulle göra och motsvaras i sitt innehåll av ett avrådande yttrande. Eftersom länsstyrelsen klarlagt sin inställning i tillåtlighetsfrågan finns det enligt bolaget ingen anledning att inhämta ytterligare ett yttrande om myndighetens inställning. Det finns heller ingen anledning att tro att regeringens tillåtlighetsprövning kan komma att påverkas av huruvida
4 DOM M 1195-17 länsstyrelsens inställning är klargjord i form av ett beslut, så som här är fallet, eller i ett särskilt yttrande. Skyldighet beroende på de aktuella omständigheterna Även för det fall att 19 kap. 2 miljöbalken inte skulle anses ålägga länsstyrelsen en skyldighet att överlämna tillåtlighetsfrågan till regeringen, är omständigheterna dock sådana att ett överlämnande ska ske, jfr prop. 2000/01:111, s. 54-55. I förevarande ärende torde det vara uppenbart att det föreligger mycket starka skäl att få frågan om Natura 2000-tillåtlighet prövad av regeringen. Sedan ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken gavs in i ärendet i maj 2015 har regeringen den 14 juli 2016 med stöd av 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (KSL) lämnat tillstånd för bolaget att lågga ut och bibehålla undervattenskablar för starkström, dels inom den planerade grupp stationen för vindkraft vid Stora Middelgrund, dels från grupp stationen fram till den svenska territorialgränsen. Beslutet möjliggör en anslutning av den framtida grupp stationen till det danska stamnätet. Enligt bolagets förmenade visar detta regeringens fortsatta vilja att förverkliga gruppstationen för vindkraft. Enbart detta är skäl nog att underställa regeringen frågan om tillåtlighet enligt 7 kap 29 miljöbalken. Vidare har regeringen även innan ansökan om Natura 2000-tillstånd gavs in vid ett flertal andra tillfållen prövat frågor kring verksamheten, dels i tillståndsbeslutet 22 maj 2008 enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon (SEZ), dels i tillståndsbeslutet från samma datum enligt KSL. Regeringen har också i beslut 11 september 2014 beviljat förlängd arbetstid. I tiden mellan besluten enligt SEZ respektive KSL och beslutet om förlängd arbetstid beslutade regeringen att föreslå Natura 2000-områden dår bl.a. området Stora Middelgrund ingår. Förlängd arbetstid meddelades utan hinder av de utpekade Natura 2000-områdena. Sammantaget visar regeringens prövningar uppenbart att regeringen sett ett tydligt behov av verksamheten och ansett den motiverad, även mot bakgrund av att
5 DOM M 1195-17 området sedan de inledande prövningarna föreslagits som Natura 2000-område. Bolaget menar därför att det funnits synnerligen starka skäl för länsstyrelsen att överlämna frågan till regeringen. Skälen för verksamhetens tillåtlighet Tillåtlig genom regeringens tidigare prövningar Regeringen torde inom ramen för sina prövningar enligt SEZ och KSL ha bedömt att utbyggnaden av grupp stationen bör kunna ske utan att det krävs ett särskilt tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Bolaget vill särskilt framhålla att regeringen i tillståndsbeslutet enligt SEZ utförligt redogör för överväganden rörande det faktum att det aktuella området ligger inom ett föreslaget Natura 2000- område. Regeringen når slutsatsen att "utbyggnaden av grupp stationerna bör kunna ske utan att miljön i området eller i det s.k. Natura 2000-området i Danmarks ekonomiska zon påverkas på ett betydande sätt". Regeringens val av formulering överensstämmer med ordalydelsen i 7 kap. 28 a miljöbalken. Enligt bolagets mening måste regeringens formulering, särskilt i kombination med att regeringen dessförinnan diskuterat Natura 2000-överväganden, uppfattas som ett ställningstagande kring frågan om särskilt tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Det kan också anmärkas att regeringens beslut att föreslå nya Natura 2000-områden där området Stora Middelgrund ingår fattades i juli 2008, bara ett par månader efter att tillstånd till vindkraftparken meddelades enligt SEZ och KSL. Det måste kunna antas att regeringen genom att ge tillstånd strax innan Natura 2000-området bildades ansåg sig ha förvissat sig om att vindkraftsanläggningen inte skulle komma att skada de värden som Natura 2000-nätverket avser att skydda, och att en prövning enligt 7 kap. miljöbalken därför inte skulle ge något annat resultat. Vidare uppförde bolaget, efter att bolaget getts tillstånd enligt SEZ år 2008, en mast i området. Området togs således i anspråk i enlighet med aktuella tillstånd innan området blev ett Natura 2000-område.
6 DOM M 1195-17 Tillåtlig enligt rekvisiten i 7 kap. 29 miljöhalken Det saknas alternativa lösningar Området Stora Middelgrund är sedan 2008 utpekat som riksintresse för vindbruk och anses således särskilt lämpligt för havsbaserad vindkraft. I tillståndet enligt SEZ uttalar regeringen att den aktuella vindkraftparken är energipolitiskt motiverad. Denna slutsats har föregåtts av ingående studier av parkens eventuella påverkan på Natura 2000-område och riksintressen. Härvid har regeringen inte ansett påverkan vara betydande. Enligt bolaget torde det inte finnas några andra alternativ som på motsvarande sätt kan tillgodose det stora allmänintresset av förnybar energi och samtidigt medför mindre miljöpåverkan. Det bör framhållas att projektet kommer att leda till viss positiv miljöpåverkan. Av förslaget till bevarandeplan som framtagits för Natura 2000-området Stora Middelgrund och Röde bank framgår att Stora Middelgrund är livshistoriskt betydelsefull för fisk. Detta gör att grundet även är en intressant födopiats för sillgrisla, tormule, alkor och tumlare. Bland negativt påverkande faktorer anges därför föga förvånande fiske. Stora Middelgrund ligger utanför den svenska territorialgränsen vilket utgör en betydande begränsning för svenska myndigheters möjligheter att förhindra eller begränsa fiske genom områdesskydd. Avståndet mellan vindkraftverken planeras till 800 meter. Hela området kan således omfattas av upprättandet av säkerhetszoner. Det är även allmänt känt att vindkraftparker till havs utgör en effektiv begränsning för möjligheten till bottentrålning. Med en gruppstation för vindkraft följer alltså en möjlighet att effektivt skydda Natura 2000-området för trålfiske. Utredningar rörande exempelvis Öresundsbron och andra anläggningar till havs visar att undervattensfundamenten utgör hårdgjorda ytor som kan verka som livsmiljö för alger, musslor och kräftdjur. En gruppstation på Stora Middelgrund torde alltså snarast vara positiv för sådana arters bevarandestatus.
7 DOM M 1195-17 Länsstyrelsen tenderar att i sin bedömning av påverkan på skyddade arter enbart se till konsekvenserna under anläggningstiden. Beaktas även de positiva konsekvenserna under drifttiden blir bedömningen av bevarandestatusen den motsatta till vad länsstyrelsen kommit fram till. En ökad förekomst av fisk, utgör en ökad förekomst av mat för de arter som Natura 2000-området avser att skydda. Mot bakgrund av ovanstående, inte minst det stora energibehov som vindkraftparken kan tillgodose, och med hänsyn till svårigheter att långsiktigt finna alternativa möjligheter att förhindra utfiskning inom Natura 2000-området, kan det sågas saknas alternativa lösningar att producera så stora mängder förnyelsebar energi utan att äventyra de utpekade arternas bevarandestatus. Verksamheten måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse Redan genom att regeringen givit tillstånd till vindkraftparken torde detta rekvisit vara uppfyllt. Det torde för övrigt endast vara regeringen som har en sådan nationell överblick att det år möjligt att avgöra om detta rekvisit år uppfyllt eller inte. De åtgårder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövården så att syftet med att skydda det berörda området åndå kan tillgodose Ansökan om Natura 2000-tillstånd innehöll inte några förslag på kompensationsåtgårder eftersom det saknades skäl att tro att länsstyrelsen skulle finna att ett Natura 2000-tillstånd skulle kräva ytterligare en tillåtlighetsprövning från regeringens sida. Bolaget har också åtagit sig försiktighetsmått för att begränsa eventuella skador. Bolaget är av uppfattningen att Miljödepartementet, som berett frågan om tillstånd enligt SEZ och föreslagit regeringen att meddela tillstånd enligt SEZ för vindkraftparken, efter överlämnande till regeringen torde ha bäst möjligheter att avgöra om bolaget ska föreläggas att inkomma med förslag till kompensationsåtgärder.
8 DOM M 1195-17 Länsstyrelsens kompletteringspunkter Kompletteringspunkt 1: Detaljerade naturtvpskaitor Av villkor 2 i 2008 års regeringsbeslut enligt SEZ framgår att bolaget ska samråda med en rad myndigheter om placeringen av den enskilda fundamenten och om tidpunkten på året som anlåggnings- och byggnadsarbeten ska utföras. 2014 års regeringsbeslut får tolkas som att det år tillfyllest att bolaget uppråttar habitatkartor som underlag för detta samråd. Grupp stationen kommer att omfatta en sammanlagd yta av 59 km2. Vindkraftverken kommer att omfatta en yta av ca 0,15 km2. Mot bakgrund hårav och de kostnader som år förenade med detaljerade naturtyp skartor för det 59 km2 stora verksamhetsområdet, får det anses uppenbart orimligt att efterkomma förelåggandet i denna del. Det år inte proportionerligt att utföra undersökningar av den omfattningen i detta tidiga skede. Det syfte som uppråttandet av detaljerade naturtyp skartor ska uppnå kan i stållet på ett båttre sått tillgodoses vid detalj projekteringen. Genom uppråttande av habitatkartor innan de slutliga fundamentsplaceringarna beståms minimeras risken för att fundamenten placeras på platser som riskerar att skada naturtyper och arter på ett betydande sått. Kompletteringspunkt 2: Fågelarters nyttjande av Stora Middelgrund samt påverkan av verksamheten på dessa arter Vindkraftparken kommer att medföra en begrånsning av fisket i området, vilket kommer leda till ett ökat fiskbestånd. Ökad förekomst av fisk ger större förutsåttningar för ökade populationer fåglar. Detta gåller oavsett vilken redovisning bolaget presenterar avseende hur dessa fåglar nyttjar vattenområdet. Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen uppgår arealen sublittorala sandbankar till 6 250 ha medan arealen rev uppgår till endast 570 ha. Vidare framgår att vindkraftverkens delar under vatten kommer att utgöra en hårdgjord yta som kan utgöra livsmiljö för alter, musslor och kråftdjur. Även erosionsskydd kan erbjuda nya livsmiljöer. Denna s.k. reveffekt kan leda till lokalt ökad biologisk
9 DOM M 1195-17 produktion och mångfald vid vindkraftverken, vilket i sin tur befrämjar förekomsten av fisk och, i förlängningen, fåglar. På motsvarande sätt kan inte antalet vindkraftverk minskas utan att reveffekten minskar. Övriga förslag till effektiva och beprövade försiktighetsmått som kan aktualiseras utöver ett minskande av antalet vindkraftverk låter sig bäst studeras i samband med detalj projekteringen, när det är klarlagt om detaljutformningen kan påverka de olika arternas bevarandestatus. Innan det är klarlagt var vindkraftverken ska placeras låter sig inte detta göras. Kompletteringspunktema 3-7: Tumlare Utöver de försiktighetsmått som regeringen föreskrivit i 2008 års tillstånd har bolaget åtagit sig att följa ytterligare försiktighetsmått, vilka har sin grund i försiktighetsmått upprättade av tyska BMUB som tillämpas till skydd för tumlare i den tyska ekonomiska zonen, oberoende av om vindkraftverken uppförs i marina Natura 2000-områden eller inte. Bolaget kan inte se att art- och habitatdirektivet kräver längre gående försiktighetsmått än så. Bolaget menar att riktlinjerna bör tjäna som utgångspunkt för det aktuella projektet, med beaktande av de förhållanden som skiljer det här aktuella området från den del av Nordsjön som omfattas av Tyskland och tysk ekonomisk zon. Bolaget noterar att länsstyrelsen avseende pålningens effekter på tumlare stödjer sig på AquaBiotas rapport 2014:06 (AquaBiotas rapport). Denna rapport kan enligt bolagets mening på mycket goda grunder ifrågasättas, inte minst eftersom den innehåller rena felaktigheter. Exempelvis anges med hänvisning till en rapport från BMU136 följande: "BMUB konkluderar därmed att det inte är möjligt att ge tillstånd för pålning vid konstruktion av havsbaserad vindkraft inom tysk ekonomisk zon i Nordsjön." Någon sådan slutsats dras dock inte i BMUB:s rapport. Tvärtom anges uttryckligen på sidan 14 i rapporten att det inte är möjligt att avstå från pålning vid anläggande av vindkraftverk till havs, samt att tekniken på området drivits allt längre. Vidare innehåller AquaBiotas rapport slutsatser kring bullernivåer vid pålning som mot bakgrund av den utveckling som skett på området måste ifrågasättas. Tio av de tretton etableringar som rapporten hänvisar till
DOM M 1195-17 10 avseende uppmätt ljudexponeringsnivå vid pålning hänför sig till åren mellan 2000-2007, det vill säga är minst tio år gamla. De återstående tre hänför sig till 2008. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen på området år det anmärkningsvårt att AquaBiotas rapport inte tar hänsyn till nyare etableringar. Sedan det tyska konceptet lanserades har ett flertal vindkraftparker till havs använt pålning vid anläggandet av fundament utan överskridande av försiktighetsmåtten. Detta beaktas över huvud taget inte i AquaBiotas rapport. Med hänsyn till att AquaBiotas rapport brister i såväl slutsatser som genomförande menar bolaget att rapporten inte utgör ett acceptabelt faktaunderlag. Bolaget har också under tillståndsårendets handlåggning påtalat bristerna i rapporten för lånsstyrelsen. Detta innebår enligt bolagets uppfattning att lånsstyrelsens bedömning såvitt avser tumlare saknar grund. Slutligen vill bolaget påminna om de försiktighetsåtgårder som bolaget åtagit sig att utföra med syftet att begränsa eventuell negativ påverkan av projektet på tumlare. Kompletteringspunkt 8: Stora Middelgrunds betydelse för olika fiskarter. framförallt torsk Frågan om påverkan på fisk, dåribland torsk, har prövats av regeringen inom ramen för SEZ. Bolaget vill vidare påpeka att vindkraftparken i Stora Middelgrund har förutsåttningar att ge positiva effekter på torskbeståndet. Genom inrättande av skyddszoner som täcker hela området ökar möjligheten på sikt att förhindra trålfiske av torsk inom det aktuella området. Kompletteringspunkt 9: Kumulativa effekter med vindkraftparken Kattegatt Offshore Grupp stationen för vindkraft på Stora Middelgrund hade varit tillståndsgiven i många år när vindkraftparken Kattegatt Offshore tillståndsprövades. Eventuella kumulativa effekter ska därför ha utretts i miljökonsekvensbeskrivningen för det senare projektet.
DOM 11 M 1195-17 Kompletteringspunkt 10: Kompensationsåtgärder Bolagets inställning avseende kompensationsåtgärder är att sådana med fördel utreds och redovisas i samband med att regeringen prövar ärendet i enlighet med 7 kap. 29 miljöbalken. Bolaget har ingen erinran mot att, såsom länsstyrelsen föreslagit, utforma erosionsskydden på ett sått som efterliknar de befintliga reven i området. Detta gåller oavsett om det vid detalj projekteringen visar sig att intrång kommer att ske i befintliga rev eller inte. Bolaget anser att den frågan lämpligast löses på sått regeringen beståmt i villkor 2 i tillståndet enligt SEZ. Som framgår av villkor 2 i 2008 års regeringsbeslut enligt SEZ får anläggnings- och byggnadsarbeten påböijas först efter länsstyrelsens godkännande. Sådant godkännande kan inte påräknas förrän bolaget samrått om placering m.m. av varje enskilt fundament. Fråga här är om utplacering av upp till 108 fundament med erosionsskydd. Länsstyrelsen har, liksom övriga myndigheter, möjlighet att påverka detaljutformningen av vart och ett av erosionsskydden, vilken lämpligen anpassas till förhållandena på respektive plats dår fundamentet ska stå. Godkännande av mujökonsekvensbeskrivning Den utredning som presenterats vid prövningen av verksamhetens tillåtlighet enligt SEZ och KSL har av regeringen ansetts utgöra ett fullgott underlag för beslut. Utöver detta har den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen särskilt belyst de miljöfrågor som varit av betydelse i målet. Mot bakgrund av detta har ett fylligt underlag avseende miljökonsekvenserna av projektet getts in. Enligt bolagets mening utgör den sammanlagda miljökonsekvensredovisningen ett tillfredsstållande underlag för att bedöma miljökonsekvenserna av en gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund.
DOM M 1195-17 12 Länsstyrelsen har anfört bl.a. följande. Länsstyrelsen menar att en tillståndsprövning enligt Natura 2000- områdesbestämmelserna behövs och att regeringen varken i sin prövning 2008 eller 2014 gjort någon sådan slutlig bedömning av påverkan på Natura 2000-vårdena som krävs. Länsstyrelsen anser även att vindkraftsparken inte omfattas av övergångsbestämmelserna till 7 kap. 28 a-29 b MB, eftersom bestämmelserna gäller befintliga verksamheter som fanns på plats vid ett visst datum. Länsstyrelsen har inte funnit att förutsättningarna enligt 7 kap. 29 miljöbalken varit uppfyllda. Eftersom länsstyrelsen funnit att så inte varit fallet, har den inte överlämnat tillåtlighetsfrågan till regeringen. Enligt länsstyrelsens mening är inte någon av förutsåttningarna (villkoren) enligt 7 kap. 29 miljöbalken uppfyllda. För en vindkraftspark går det inte att såga att det saknas alternativa lösningar för att producera förnybar energi. Vindkraftsparken kan inte sågas behöva uppföras av tvingande orsaker av våsentligt allmänintresse (jfr Bengtsson m. fl., Miljöbalken. En kommentar, s. 7:84). Länsstyrelsen har förelagt bolaget att redovisa kompensationsåtgärder, men sådana har bolaget inte redovisat eftersom det år av uppfattningen att det inte behövs. Sammanfattningsvis konstaterar länsstyrelsen att det saknats förutsättningar för den att med eget yttrande överlämna tillåtlighetsfrågan till regeringen för dess avgörande. Länsstyrelsen vill även informera om pågående arbete med fiskereglering. Länsstyrelsen har den 24 april 2017 lämnat in en begäran om inrättande av fiskeregleringar i de marina skyddade utsjöområdena Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Nidingen, Stora Middelgrund och Röde bank i Kattegatt. Detta för att undanröja negativ påverkan från fiske i dessa områden dår bl.a. Stora Middelgrund
DOM 13 M 1195-17 ingår. HaV har påbörjat arbetet med processen kring fiskereglering i området. Området dår den föreslagna vindkraftparken år förlagd utgör ett av de områden som HaV föreslår som ett område utan bottenpåverkan. Delar av den föreslagna vindkraftparken utgör åven det område inom Stora Middelgrund och Röde bank som föreslås var en s.k. no-take zone, dår ingen typ av fiske får förekomma. HaV har anfört bl.a. följande. Bolaget har genom sin miljökonsekvensbeskrivning inte visat att verksamheten, i enlighet med 7 kap. 28 b p. 2 miljöbalken, inte på ett betydande sått försvårar bevarandet av den i området skyddade arten tumlare. Befintlig miljökonsekvensbeskrivning visar inte heller om den planerade verksamheten kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses skyddas, 7 kap. 28 b p. 1 miljöbalken. HaV anser vidare att det saknas skål för att överlåmna årendet till regeringen på de skål som lånsstyrelsen utvecklat. HaV har, på regeringens uppdrag, tagit fram en handlingsplan för marint områdesskydd i syfte att nå etappmålet om ett skydd av minst 10% av havsmiljön till år 2020 genom ett ekologiskt representativt, sammanhångande och funktionellt nåtverk av marina skyddade områden. I handlingsplanen framgår att funktionaliteten i skyddet består i hur vål bevarandeåtgårderna bidrar till att nå bevarandemålen i de skyddade områdena. I handlingsplanen för marint områdesskydd som HaV tog fram under 2016 har bristen på opåverkade marina skyddade områden uppmårksammats. Dessa opåverkade marina skyddade områden år viktiga för att stårka det representativa skyddet och utgöra en framtida referens i ett i övrigt påverkat havsområde samt att öka kunskapen om kumulativa effekter av lokal månsklig påverkan i en förånderlig miljö, i synnerhet med hånsyn till klimatföråndringar. Sådana områden år åven viktiga som refuger och kan stårka resiliensen hos de arter och livsmiljöer som finns i området. Skyddet av marina
DOM M 1195-17 14 skyddade områden måste enligt regeringen förbåttras och de olika områdena måste bindas ihop båttre. I ett regeringsuppdrag redovisade HaV de marina skyddade områden dår man riskerade att inte nå bevarandemålen, sårskilt dår pågående fiske utgjorde ett hot mot bevarandevårdena. I den analys som gjordes framkom att Stora Middelgrund och Röde bank var ett av de områden dår åtgårder behöver vidtas för att man skulle nå bevarandemålen i det skyddade området. HaV anser, med tanke på det aktuella områdets stora skyddsvårde, kånslighet för störning och komplexitet, att miljökonsekvensbeskrivningen, inte år komplett för att tillstånd enligt Natura 2000 ska kunna ges. I lånsstyrelsens bevarandeplan för området framgår att uppförande, drift och avveckling av vindkraftverk i eller utanför området kan störa eller skada utpekade livsmiljöer och arter genom att substratförhållandena blir föråndrade med mer hårdgjorda ytor. Även strömförhållanden kan påverkas. Övrigt om områdets skyddsvårde Stora Middelgrund och Röde bank år också utpekat som ett marint skyddat område enligt de regionala havsmiljökonventionema Relcom och Ospar. Hånsyn bör således åven tas till de arter och livsmiljöer som återfinns på Ospars lista över hotade och minskande arter och habitat, respektive Helcoms rödlistor för arter och biotoper för att såkerstålla skydd av ekologiskt representativa livsmiljöer. På Ospars lista återfinns t. ex., habitatet sea pen and burrowing megafauna communities som naturligt finns i området. I Kattegatt har havsmiljön föråndrats och försåmrats under lång tid om ån en viss förbåttring nu kan skönjas i vissa avseenden. Utsjöbankama utgör grundområden som ofta har en mer naturlig och mindre påverkad ekologi jåmfört med kustområdena vilket gör dem viktiga inte bara för bevarande av arter och biotoper utan också för återhåmtning av havet i sin helhet. I södra Kattegatt år det samtidigt många viktiga intressen såsom fiske och sjöfart som ska samsas på liten yta. Givet
DOM 15 M 1195-17 denna situation är det enligt HaV särskilt viktigt att nya verksamheter inte försvårar bevarandet och återhämtandet av det berörda områdets ekologi. Fiskereglering Länsstyrelsen i Hallands län har den 25 april 2017 inkommit med en hemställan om att HaV vidtar nödvändiga bevarandeåtgärder för att undanröja negativ påverkan från fiske i området. HaV har dårför påbörjat arbetet med processen kring fiskereglering i området. Området dår den föreslagna vindkraftparken är förlagd utgör ett av de områden som HaV föreslår som ett område utan bottenpåverkan. Delar av den föreslagna vindkraftparken utgör även det område inom Stora Middelgrund och Röde bank som föreslås vara en s.k. no-take zone dår ingen typ av fiske får förekomma. Havsplanering i enlighet med havsplaneringsförordning (2015:400) HaV har uppdraget att ta fram ett förslag till nationella havsplaner i samverkan med berörda myndigheter och intressen. Planerna, vilka omfattar ekonomisk zon och allt svenskt hav bortom 1 nm utanför baslinjen, ska bidra till att god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls, att havets resurser anvånds hållbart, att havsanknutna näringar kan utvecklas samt främja samexistens mellan olika verksamheter och användningsområden. Planerna ska beslutas om senast 2021 och ska, utan att ersåtta nuvarande lagstiftning, dårefter vara vågledande för beslut om havets anvåndning. Stora Middelgrund år riksintresseområde för vindbruk, enligt 3 kap. miljöbalken, och det har under havsplaneringsprocessen framkommit att området anses mycket viktigt för energisektorn i syfte att såkra möjligheterna till en framtida koldioxidneutral energiförsörjning. Om Sveriges energipolitiska mål under kommande decennier ska uppnås så våntas energiutvinning till havs bli en viktig komponent.
DOM M 1195-17 16 Miljökonsekvensbeskrivningens behov av komplettering HaV anser att i aktuell Natura-2000 prövning måste det säkerställas att de inom området särskilt utpekade naturtyperna sublitterala sandbankar, rev och mjukbottnar samt de arter (särskilt tumlare) som är knutna till dessa naturtyper inte riskeras att ta skada. Lokalisering av enstaka fundament Myndigheten inser att en fullständig bottenkartering i nuläget kan vara svår att genomföra men anser att bolaget tydligare måste visa hur man i planeringen och utförandet av anläggningen kommer ta hänsyn till de skyddade naturtyperna i området. Hur beslut tas för var enskilda vindkraftsfundament ska placeras inom parken anser HaV är av största vikt vid en etablering av en vindkraftpark inom ett Natura 2000-område och ska därför ingå i prövningen. Denna del i lokaliseringsfrågan är av stor vikt och kan därför inte senareläggas och avgöras genom att bolaget samråder med berörda myndigheter. Tumlarens skyddsvärde Tumlarpopulationen i Kattegatt är hotad och har bedömts som sårbar (VU) på den nationella rödlistan (2015) samt på Helcoms rödlista (2013). Arten bedömdes i den senaste artikel 17-rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet (2013) ha dålig bevarandestatus i den atlantiska regionen, där Kattegatt ingår. Området Stora Middelgrund är särskilt utpekat att skyddas eftersom detta är viktigt för Kattegattpopulationen av tumlaren och särskilt för vuxna honor är området ett av de viktigaste sett över hela året. Vid pålning, särskilt vid användning av monopile och fackverksfundament, finns risk för påverkan på tumlare beteendemässigt. Beteendepåverkan kan uppfattas som mildare än fysiologisk påverkan, men kan leda till att individer dör eller att hela populationer påverkas. Exempel på sådana reaktioner är att hona och kalv, som är beroende av att få dia för sin överlevnad, skräms isär eller att tumlare skräms bort från ett för populationen viktigt område under en längre tid. Kalvar har mindre energireserver än vuxna djur och dör inom
DOM M 1195-17 17 några dagar om de inte får di. Områden som nyttjas av vuxna honor år sårskilt kånsliga för beteendemåssig störning. Stora Middelgrund år ett av de viktigaste områdena för vuxna honor sett över hela året. Tumlarens långa generationsvåxlingstid och låga reproduktionstakt gör att varje störning på individnivå måste tillmåtas vikt åven för populationens bevarandestatus. Miljökonsekvenser för tumlarpopulationen HaV anser att undervattensbuller i samband med pålning under anlåggningsfasen utgör en stor risk för betydande negativ påverkan på den sårbara tumlarpopulationen i Kattegatt-Bålthavet då Stora Middelgrund år ett dokumenterat viktigt reproduktionsområde för populationen. Det saknas enligt Havs mening en noggrann (kvantitativ) analys över hur undervattensbuller under anlåggningsfasen kan komma att påverka tumlarpopulationen och hur detta ska kunna undvikas. För att få en uppfattning om vilka ljudnivåer, undervattensljud, som genereras vid etableringen bör ljudutbredningsberåkningar för det specifika området genomföras. Dessa beråkningar kan åven verifieras genom måtningar av ljudutbredningen i området. Beråkningarna bör göras utifrån den teknik och de fundament som förvåntas anvåndas utifrån "worst-case-scenario". Det bör åven redovisas hur tumlare påverkas av ljudutbredningen samt vilka skyddsåtgårder utifrån detta som kan såttas in. Möjligheterna att vidta försiktighetsmått som dåmpar pålningsljud ner till nivåer som kan anses vara acceptabla med hånsyn till tumlaren bör redovisas. Villkor måste faststållas som såkerståller att tumlarna inte skadas eller störs av bullerexponering vid anlåggandet av parken. I Danmark har föreslagits ett tröskelvårde till SEL 140 db re 1 upa på 750 meters avstånd från pålningsplatsen. Detta vårde för undervattensljud genererar undflyende hos tumlare. De tyska grånsvårdena för undervattensbuller i Nordsjön år 160 db re 1 upa s samt maximalt ljudtryck SPL peak-peak på 190 re 1 ppa vid 750 m.
DOM M 1195-17 18 Villkor som begränsar ljudutbredning för tumlare måste tydligt regleras speciellt under den känsliga parnings- och digivningsperioden. Torsken Området är ett viktigt lekområde för de flesta fiskarter i Kattegatt. Det är också viktigt som födosöks- och uppväxtområde för fisk. I hotbilden för naturtyperna sandbankar och rev anges att anläggandet av vindkraftverk kan påverka fisk negativt (jfr Naturvårdsverkets vägledning). Hela området ligger inom fredningsområdet för torsk i Kattegatt som inrättades 2009. Fredningsområdet fanns således inte då regeringen lämnade tillstånd till verksamheten 2008. Under anläggningsfasen finns risk för en negativ påverkan på torsken till följd av framförallt höga undervattensljud från pålning men även vid grumlande arbeten. Grumlande arbeten kan inverka på torskpopulationen genom direkta effekter på ägg och larver eller indirekt genom påverkan på torskens födoorganismer. Torsken utgör en viktig del av ekosystemet på utsjöbanken och dess livscykel är kopplad till de naturtyper som är skyddade inom området, dvs, sand-bankar och rev. Torsken är även viktig som föda för tumlaren som är skyddad inom området. Kumulativa effekter I miljökonsekvensbeskrivningen ska även beskrivas hur verksamheten tillsammans med andra pågående eller planerade projekt kan påverka Natura 2000-området i fråga och särskilt de livsmiljöer och arter som området avser att skydda. För de fall utförandeperioden för nu aktuellt projekt skulle sammanfalla med exempelvis projektet för vindkraftparken "Kattegatt Offshore" (Mark- och miljööverdomstolen M 6960-14) är risken stor för negativa kumulativa effekter på tumlarpopulationen. Det skulle innebära utestängning från ytterligare områden inom artens naturliga utbredningsområde. En sådan eventuell kumulativ påverkan måste utredas närmare och det måste finnas en plan för hur en sådan situation kan undvikas.
DOM M 1195-17 19 DOMSKÄL Vad först gäller bolagets påstående att regeringen, vid sina tillståndsprövningar enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, bedömt att utbyggnaden av grupp stationen bör kunna ske utan att det krävs ett särskilt tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken gör domstolen ingen annan bedömning än den som länsstyrelsen har gjort, dvs. att regeringen vid sina prövningar inte gjort någon sådan slutlig bedömning av påverkan på Natura 2000-vårdena som krävs. Domstolen delar också lånsstyrelsens bedömning att vindkraftparken inte omfattas av övergångsbeståmmelsema till 7 kap. 28 a - 29 b miljöbalken. Domstolen konstaterar vidare att den prövning som avses ska göras för varje åtgård eller verksamhet som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område även om området utpekats efter det att ett miljötillstånd medgivits (jfr EUdomstolens avgörande i C 226/08, Stadt Papenburg). Enligt 6 kap. 1 första stycket miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Av rättspraxis följer (se s dom i mål M 5005-11) att om en miljökonsekvensbeskrivning bedöms vara så bristfållig att ett processhinder föreligger är beståmmelsen i 10 lagen (1996:242) om domstolsärenden, ÄL, tillämplig. Avvisning får då ske utan att det har utfårdats något förelåggande enligt 9 ÄL. Frågan om hinder för förfarandet får beaktas ex officio och ett avvisningsbeslut kan ske när som helst under förfarandet. Enligt 6 kap. 7 Ijärde stycket miljöbalken ska, för verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2, en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 miljöbalken. I rättsfallet NJA 2013 s 613 konstaterar Högsta domstolen, efter genomgång av art- och habitatdirektivet (rådets direktiv 92/43/EEG) och praxis från EU-domstolen, att prövningsmyndigheten ur ett vetenskapligt perspektiv ska bedöma projektets konsekvenser för området och att ett godkännande förutsätter att det inte föreligger
DOM 20 M 1195-17 några rimliga tvivel om att verksamheten inte kan ha en skadlig inverkan på området. Högsta domstolen konstaterar vidare att alla aspekter av projektet ska identifieras med hjålp av båsta möjliga vetenskapliga information och kunnande och att det ska vara möjligt att skingra varje rimligt vetenskapligt tvivel i fråga om de planerade arbetenas påverkan på området. Enligt mark- och miljödomstolens mening ska miljökonsekvensbeskrivningen i målet vara av sådan beskaffenhet att den dels identifierar alla aspekter av projektet enligt ovan och dels möjliggör för prövningsmyndigheten att skingra vaije rimligt vetenskapligt tvivel i fråga om de planerade arbetenas påverkan på området. Det faktum att de utredningar som fordras för de nödvåndiga bedömningarna av verksamhetens inverkan på skyddsvårdena kan upplevas som oskåligt kostsamma, fråntar inte bolaget de skyldigheter som följer av 2 kap 2 jåmte 6 kap. miljöbalken. konstaterar att miljökonsekvensbeskrivningen i målet har allvarliga brister i flera avseenden. Den lokaliseringsutredning som gjorts berör t.ex. inte alls att Stora Middelgrund år ett Natura 2000-område och vårderar inte alls områdets bevarandevården jåmfört med övriga alternativ. Bolaget har vare sig redovisat vilka förhållanden av betydelse för prövningen som råder på platsen för vindkraftverken eller presenterat något underlag som visar hur man ska såkerstålla att de sårskilt utpekade naturtypema inte riskerar att ta skada av projektet eller hur kumulativa effekter (t.ex. samtidiga utföranden inom projektet Kattegatt Offshore, fartygstrafik etc.) kan komma att påverka områdets Natura 2000-vården. Miljökonsekvensbeskrivningen har, trots de kompletteringsförelågganden som lånsstyrelsen stållt till bolaget, således sådana brister att den inte kan ligga till grund för den prövning som ska göras enligt 7 kap 28 b. Vad som anförts ovan innebår att miljökonsekvensbeskrivningen inte kan godkånnas, vilket innebår att det föreligger hinder för prövning av målet i sak. Under sådana förhållanden borde Lånsstyrelsen ha avvisat ansökan. Mark- och miljödomstolen finner dårför skål att undanröja Lånsstyrelsens beslut och avvisa ansökan.
DOM 21 M 1195-17 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 3 april 2018. Ove Järvholm Joen Morales I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Ove Järvholm, ordförande, och tekniska rådet Joen Morales samt de särskilda ledamöterna Susanne Baden och Lars Heinesson. Föredragande har varit tingsnotarien Sara Forsberg.
BESLUT 1 (17) LÄNSSTYIELSEN HALLANDS LÄN VÄNERSBORGS TINGSBÄTT Ink. '! I 03 2 9 Akt,, MIl2Ä.d2. 2017-03-01 521~3S 74å- R8 NKQM Advokaterna Bo Hansson och Johansson AKTBIL Mannheimer Swartling AdvokatByraAB Box 4291 203 14 Malmö E-post: bha@msa.se. moi@.msa.se Aktbil. Ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken för en gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund i Natura 2000- området Stora Middelgrund och Röde bank I havet Inom Sveriges ekonomiska zon Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 28 b och 29 miljöbalken (MB) att avslå ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB till en gruppstation for vindteaft vid Stora Middelgrund i Natura 2000-området Stora Middelgrund och Röde bank. 2017^03^29 M 119507 4 A i I i ;i ;i I :i i I i! Länsstyrelsen godkänner inte milj ökonsekvensbeskrivn ingen i ärendet. Hur beslutet får överklagas Detta beslut kan överklagas skriftligt til!, Vänersborgs tingsrätt. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Länsstyrelsen i Hallands län, som måste ha fått skrivelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. I annat fall kan ärendet inte tas upp till prövning. Av överklagandet ska framgå vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som Ni begär. Ni bör också ange varför beslutet ska ändras. Överklagandet får gärna skickas per e-post till halland@lansstyrelsen.se. Ärendets handläggning Universal Wind Offshore AB (bolaget) lämnade den 18 maj 2015 in en ansökan till Länsstyrelsen i Hallands län om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken (MB) för den planerade gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund. Kompletteringar har begärts genom ett föreläggande från länsstyrelsen den 4 december 2015. Bolaget har lämnat in en skrivelse den å februari 2016 som länsstyrelsen har bemött i ett meddelande daterat den 4 april 2016, Bolaget har därefter lämnat in kompletteringar till ansökan den 17 maj och 25 augusti 2016. 1 I Övriga tillstånd för den planerade vindkraftsparken Regeringen lämnade 2008-05-22 Universal Wind Offshore AB tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon (SEZ) respektive lagen om Postadress 301 86 HALMSTAD Besöksadress Slottsgatan 2 E-post Telefon halland@lansstvrelsen.se 010-224 30 00 Page 1 of 17
LANSSTYRELSEN BESLUT 2017-03-01 2(17) 521-3507-15 kontinentalsockeln (KSL) att uppföra och driva en gruppstation för vindlcraft vid Stora Middelgrund. På ansökan av bolaget förlängde regeringen 2014-09-11 tiden för anläggningsoch byggnadsåtgärder för uppförande av gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund till 2020-09-01. Regeringen har genom beslut 2016-07-14 meddelat bolaget tillstånd enligt kontinentalsockellagen att dra kabel från den planerade gruppstationen för vindlaaft vid Stora Middelgrund till gränsen för dansk ekonomisk zon. meddelade 2016-09-13, mål nr M 2069-16, förlängning av igångsättningstid och arbetstid (M 1764-08) för att utföra arbeten i vatten för nedläggning och reparation av elkablar för starkström m.m. från blivande Stora Middelgrund vindkraftpark. Yrkanden, villkor och åtaganden Bolaget yrkar att länsstyrelsen meddelar tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken för den planerade gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund alternativt att länsstyrelsen, ifall myndigheten i motsats till regeringen finner att den planerade gruppstationen för vindlcraft vid Stora Middelgrund endast kan ges tillstånd efter regeringens tillåtelse enligt 7 kap. 29 miljöbalken, jämlikt 19 kap. 2 miljöbalken överlämnar ärendet till regeringen och anmodar miljödepartementet att förelägga Universal Wind Offshore AB att inkomma med förslag till kompensationsåtgärder. Bolaget föreslår följande villkor 1. Verksamheten ska hedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Universal Wind Offshore AB åtagit sig i denna ansökan och i ärendet i övrigt. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen I den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB;n) har förutsedd påverkan redovisats och skyddsåtgärder föreslagits. I MKB:n redovisas att den tyska myndigheten Bundesministerium fur Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit (BMU) har tagit fram riktlinjer (Bundesministerium för Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit, 2014) för bullerstörningar för tumlare i samband med anläggande av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen har föreskrivit ett antal villkor som gäller för förevarande projekt, varav en del utgör försiktighetsmått att tillämpas vid pålning. Sökanden åtar sig att härutöver vid pålning följa de försiktighetsmått som föreslås i MKB:n i bilaga 4. Dessa är Ingen pålning får ske under perioden maj-augusti. Page 2 of 17
LANSSTYRELSEN BESLUT 2017-03-01 3(17) 521-3507-15 Under mars-april respektive september-oktober får pålning endast bedrivas om bolaget kan påvisa att bullernivån inte kommer att överstiga 150 db db re 1 ppa på 750 meters avstånd från pålningsplatsen. * Under återstående månader av året utförs pålning utan ovan nämnda begränsningar, dock att allt pålningsarbete föregås av akustiska skrämselmetoder och pålningsarbetena startas med lätta slag så att den fauna som kan skadas av höga ljud kan fly området. Pålningsarbetena begränsas till ett fundament åt gången. Bolaget anger också att om ovan nämnda bullervärden inte kan innehållas under perioden mars-oktober och under förutsättningen att detaljprojekteringen visar att det är tekniskt möjligt, kommer grundläggning på monopiles att ersättas av gravitationsfundament eller av en annan typ av fundament som inte alstrar höga ljudnivåer. Skäl för beslutet Ansökan om Natura 2000-tillstånd Stora Middelgrund är utpekat som ett Natura 2000-område och ingår i EUs Natura 2000-nätverk av skyddsvärda marina områden. Det har också tagits med i HELCOMs Baltic Sea Protected Areas (BSPA) och OSPARs Marine Protected Areas (MPA). Vidare ligger hela området inom det fredningsområde som inrättades 2009 för att skydda Kattegatts torskbestånd. Regeringen har den 11 september 2014 förlängt tillståndet enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, på så sätt att de anläggnings- och byggnadsåtgärder som krävs för verksamheten ska ha vidtagits senast den 1 september 2020.1 beslutet från 2014 anges att det aktuella området numera är beslutat som Natura 2000-område, vilket godkändes av kommissionen år 2009 och att bolaget inlett samråd med länsstyrelsen för bedömning av påverkan på Natura 2000-området. Vidare anger regeringen att frågan om Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning i enlighet med 7 kap. 28 a - 29 miljöbalken. I regeringsbeslutet från 2014 under rubriken Bolagets bemötande på sid 5 framför bolaget att Fråga om Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning. Denna prövning är fristående i förhållande till prövning enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. En förlängning av arbetstiden i tillståndet enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon är inte på något sätt bindande för prövningsmyndigheten i Natura 2000-prövningen. Däremot utgör avsaknad av ett Natura 2000-tillstånd hinder mot att inleda arbeten vid Stora Middelgrund. Länsstyrelsen gör bedömningen att en tillståndsprövning enligt Natura 2000- områdesbestämmelserna behövs och att regeringen varken i sin prövning 2008 eller 2014 gjort någon sådan slutlig bedömning av påverkan på Natura 2000- värdena som krävs. i Page 3 of 17
LÄNSSTYRELSEN BESLUT 2017-03-01 4(17) 521-3507-15 Tillämpliga bestämmelser Enligt 7 kap. 28 a MB laävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000- område. 1 7 kap. 28 b MB sägs att tillstånd enligt 28 a endast får lämnas om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller artema. I 7 kap. 29 miljöbalken sägs att trots bestämmelserna i 28 b får tillstånd enligt 28 a lämnas, efter regeringens tillåtelse, om 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Länsstyrelsen kan efter genomgång av det underlag som lämnas in av bolaget; 1. Meddela tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB, om så la^ävs med regeringens tillåtelse enligt 7 kap. 29 MB. 2. Avslå ansökan med stöd av 7 kap. 28 b och 29 MB. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser inte att regeringen har gjort en tillåtlighetsprövning av vindkraftsparken enligt 17 kap. miljöbalken genom att meddela tillstånd till densamma enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Länsstyrelsen anser även att vindkraftsparken inte omfattas av övergångsbestämmelserna till 7 kap. 28 a- 29 b miljöbalken, eftersom bestämmelserna gäller befintliga verksamheter som fanns på plats vid ett visst datum. Länsstyrelsen konstaterar att det fortfarande finns stora brister i underlaget för aktuell ansökan, där framförallt specifik biologisk data för området salcnas. Länsstyrelsen bedömer att risken för negativ påverkan under framförallt anläggningsfasen är stor för både tumlare och torsk. Området är viktigt för sjöfågel och det råder kunskapsbrist avseende hur sjöfågel använder området. Länsstyrelsen bedömer att avsaknaden av detaljerade naturtyps- och artkartor över etableringsområdet gör att placeringen av 108 enskilda vindkraftverk samt tillhörande transformatorstationer och kabelkorridorer mellan dem riskerar att skapa negativa effekter på de habitat och icke mobila arter som Natura 2000- området ämnar skydda. Page 4 of 17
LANSSTYRELSEN BESLUT 2017-03-01 5(17) 521-3507-15 Länsstyrelsen gör bedömningen att Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB inte kan medges eftersom det skulle strida mot 7 kap. 28 b första stycket 1 och 2 MB. Länsstyrelsen gör bedömningen att ansökan inte heller kan överlämnas till regeringen för beslut enligt 7 kap. 29 MB eftersom kraven i paragrafens punkt 1, 2 och 3 inte är uppfyllda. Ansökan ska därför avslås. Länsstyrelsen anser att bolaget inte har visat att den planerade verksamheten kan bedrivas utan att skada de livsmiljöer i området som avses att skyddas, eller utsätta de arter som avses att skyddas för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arterna. Skälen till varför bolaget inte visat att den planerade verksamheten kan bedrivas utan att medföra sådan skada eller störning som avses i 7 kap. 28 b miljöbalken, eller ändå kan tillåtas enligt 29 samma kapitel, redovisas nedan utifrån respektive punkt i länsstyrelsens föreläggande daterat den 4 december 2015. Kompletteringspunkt 1 Komplettera med detaljerade naturtypskartor inom det planerade etableringsområdet som redovisar: - Natura 2000-naturtyperna Suhlittorala sandbankar (1110), Rev (1170) och ev Bubbling reefs (1180) samt undernatiirtyper som exempelvis geogena rev (1174) och biogena rev (1171) - Naturtyper (biotoper) enligt Helcom och Ospar. Speciellt rödlislade och andra naturvårdsintressanta biotoper och arter som ex hästmusslor ska avgränsas noggrant. I naturtypskartorna ska habitatens och arternas fördelning och utbredning redovisas, även i.ex. hästmusslor. Visa hur enskilda vindkraftverk samt kabelkorridorer och därmed sammanhängande anläggningar kan placeras med hänsyn till nalurtyperna och arterna. Bolaget menar i sitt svar på kompletteringsföreläggandets punkt 1 att det skäligen inte kan ankomma på sökanden att ta fram underlag för den bevarandeplan som länsstyrelsen sedan många år tillbaka underlåtit att ta - 55 fram för Natur a 2000~områdeC Länsstyrelsen vill förtydliga att arbetet med bevarandeplaner inte innebär att länsstyrelsen tar fram en så detaljerad habitat- och artkarta som behövs för att kunna placera de enskilda fundamenten utan att skada de naturtyper och arter som Natura 2000-området ämnar skydda. Art- och habitatkartor har inte tagits fram av bolaget. Länsstyrelsen anser att dessa kartor utgör en grundläggande del i arbetet med att utreda huruvida en etablering av en vindkraftspark inom Natura 2000-området kan utföras utan att på ett betydande sätt skada både naturtyper och arter som ämnas skyddas. Utan en detaljerad habitatkarta med planerade vindkraftverk kan man inte heller veta hur långt ifrån varandra vindkraftverken kommer att hamna eller om det ens går att uppföra 108 verk Page 5 of 17