Utmätning
106 47 Stockholm Tel 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se ISBN 978-91-38-32400-4 KFM 901 utgåva 5 Illustrationer: Keje Gustafsson, Gustafsson & Löthman AB Elanders i Vällingby 2008
3 Förord Vid årsskiftet 2007/2008 genomfördes viktiga förändringar av Kronofogdemyndighetens indrivningsverksamhet. Borgenärsuppgifter av offensiv natur fördes över till Skatteverket och utmätningsförfarandet förenklades. Tyngdpunkten i handläggningen försköts därmed mot verkställighet enligt utsökningsbalken och utmätningsfrågorna kom i blickpunkten. Det är dessa förändringar som ligger bakom att Kronofogdemyndighetens handbok för indrivningen när den nu kommer ut i sin femte upplaga har fått namnet Utmätning. Utöver markeringen av att utmätningsfrågorna står i fokus vid handläggningen ger det nya namnet ett enkelt uttryck för det huvudsakliga innehållet i boken. Förutom den tryckta versionen finns boken tillgänglig både på Kronofogdemyndighetens intranät och på myndighetens hemsida, www.kronofogden.se. Nätversionen kommer att uppdateras allt eftersom rättsutvecklingen fortskrider. Handboken vänder sig i första hand till kronoassistenter och kronoinspektörer vid Kronofogdemyndigheten. Den ska också kunna användas vid utbildningen av nya medarbetare. I andra hand är boken tänkt att användas även av kronofogdar och andra som handlägger frågor inom verkställighetsprocessen. Den kan också vara av intresse för andra som i sin yrkesverksamhet behöver kunskap om utsökningsrättsliga frågor. Den fjärde upplagan av handboken med namnet Utsökning & Indrivning kom ut år 1996. Innehållet i den upplagan var föråldrat redan innan författningsändringarna vid årsskiftet. Denna femte upplaga bygger på en genomgång av såväl författningsändringar med förarbeten som ny praxis och doktrin samt förändrade handläggningsrutiner. De ställningstaganden i rättsliga frågor som Kronofogdemyndigheten tagit in i serien IND har också beaktats. Arbetet har utförts av en redaktionskommitté bestående av Birgitta Possner Frisell, Jens Haggren, Martin Kornfeld, Erik Lilje och Christer Ljusberg. Dessutom har expertgruppen och berörda arbetsgrupper inom verkställighetsprocessen bidragit med värdefull sakgranskning. Redaktionskommittén har också tagit tillvara på kloka synpunkter från många andra kollegor vid Kronofogdemyndigheten. Sven Kihlgren Processägare
Innehåll 5 Innehåll Förord...3 Förkortningslista...15 1 Inledning...17 1.1 Mål om verkställighet och parterna...19 1.2 KFM:s behörighet och arbetsfördelning...20 1.3 Allmänna och enskilda mål...20 1.4 Jäv mot förrättningsman...21 1.5 Tolk och översättning...22 1.6 Utsöknings- och indrivningsdatabasen...23 1.7 Dokumentation...24 2 Förutsättningar för verkställighet...31 2.1 Ansökan...31 2.2 Fastställelse/fullgörelse...33 2.3 Exekutionstitlar...33 2.4 Underhållsbidrag...40 2.5 Allmänna mål...42 2.6 Utländska fordringar...43 2.6.1 Domar och beslut...43 2.6.2 Skatter...45 2.6.3 Böter...46 2.7 Att undvika verkställighet...47 2.8 Hinder mot verkställighet...48 2.9 Verkställighet vid skuldsanering...51 2.10 Preskription...52 2.10.1 Preskription i allmänhet...52 2.10.2 Preskription i allmänna mål...55 2.10.3 Innebörden av preskription...57
6 Innehåll 3 KFM:s handläggning...59 3.1 Förberedelser m.m. inför verkställighet i utsökningsmål...60 3.2 KFM:s tillgångsundersökning...63 3.3 Registerforskning...65 3.4 Upplysningar från gäldenären...69 3.4.1 Förteckning...69 3.4.2 Kontaktsökning...72 3.4.3 Förhör...73 3.5 Upplysningar från tredje man...74 3.6 Förrättning i bostad och lokal...75 3.6.1 Förutsättningar för bostadsförrättning...75 3.6.2 Förutsättningar för förrättning i lokal...77 3.6.3 Genomförandet av förrättningen...78 3.6.4 Utmätning...80 3.6.5 Värdering...81 3.6.6 Uppgifter om äganderätt...81 3.6.7 Biträde vid förrättning...81 3.6.8 Tvång...82 3.7 Gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar...86 4 Allmänt om utmätning...89 4.1 Förutsättningar för utmätning...89 4.1.1 Gäldenärens egendom...89 4.1.2 Möjlig att överlåta...90 4.1.3 Förmögenhetsvärde...92 4.1.4 En ekonomisk enhet...92 4.1.5 Åtgärden försvarlig...92 4.2 Gäldenärens beneficium...94 4.2.1 Beneficieegendom...95 4.2.2 Utmätning med förbehåll... 102 4.3 Andra utmätningsförbud... 103 4.3.1 Penningmedel... 103 4.3.2 Skadestånd... 104 4.3.3 Pension... 104 4.3.4 Upphovsrätt... 105 4.3.5 Utmätningsförbud i annan lagstiftning... 106 4.3.6 Avbetalningsgods... 106 4.3.7 Undantag från utmätningsförbud... 106 4.4 Säkerställande av utmätt lös egendom... 106 4.5 Distansutmätning... 112
Innehåll 7 4.6 Underrättelse om verkställd utmätning... 113 4.7 Verkställighet hos dödsbo... 114 4.7.1 Verkställighet hos oskiftat dödsbo... 115 4.7.2 Verkställighet när dödsbo har skiftats... 117 4.8 Förmånsrätt... 119 5 Löneutmätning...121 5.1 Inledning... 121 5.2 Ersättningar i vilka löneutmätning kan ske... 123 5.2.1 Arbetstagares lön... 123 5.2.2 Annan ersättning för arbetsinsats... 124 5.2.3 Periodiskt vederlag... 125 5.2.4 Pension och livränta... 125 5.2.5 Sjukpenning m.m... 126 5.3 Ersättningar i vilka löneutmätning inte kan ske... 126 5.4 Allmänna regler vid olika typer av ersättningar... 128 5.5 Förbehållsbelopp... 129 5.5.1 Familjebegreppet... 130 5.5.2 Normalbelopp... 131 5.5.3 Avvikelser från normalbeloppet... 132 5.5.4 Bostadskostnad... 135 5.5.5 Beräkning i vissa ersättningar... 137 5.5.6 Fördelning av förbehållsbeloppet... 138 5.6 Utmätningsbeloppet... 139 5.7 Företrädesordning... 140 5.8 Det praktiska förfarandet... 141 5.8.1 Underrättelse... 141 5.8.2 Beslutsunderlag... 142 5.8.3 Omprövning... 143 5.9 Verkställighetstidpunkt... 143 5.10 Förmånsrätt... 143 5.11 Anstånd, inställande och återgång... 144 5.11.1 Anstånd... 144 5.11.2 Verkställighet ställs in... 145 5.11.3 Återgång... 145 5.11.4 Exekutionstitel upphävs... 146 5.12 Underhållsbidrag... 147 5.13 Gäldenärs och arbetsgivares betalningsansvar... 149 5.13.1 Gäldenärens ansvar för innehållet belopp... 149 5.13.2 Arbetsgivarens ansvar vid verkställighet... 149
8 Innehåll 5.14 Gäldenärens konkurs... 151 5.15 Arbetsgivares kvittningsrätt... 151 6 Utmätning av vissa objekt...153 6.1 Pantsatt lös egendom... 154 6.1.1 Gäldenären har lämnat lös egendom som pant... 154 6.1.2 Utmätning av pant för panthavarens fordran... 155 6.1.3 Utmätning av pant för annan borgenärs fordran... 156 6.1.4 Utmätning av pant vid konkurs, skuldsanering och företagsrekonstruktion 158 6.2 Lös egendom som är föremål för retentionsrätt... 158 6.3 Avbetalningsgods... 160 6.3.1 Utmätning hos köpare... 160 6.3.2 Utmätning hos säljaren... 162 6.4 Fordringar... 162 6.5 Banktillgodohavanden... 165 6.6 Tillgodohavande på värdepapperskonto (VP-konto)... 169 6.7 Fondandelar... 170 6.8 Överskott på skattekonto... 170 6.9 Andel i lösöre... 171 6.10 Utmätning av rätten till arv... 171 6.11 Andel i handelsbolag eller kommanditbolag... 173 6.12 Andel i ekonomisk förening... 174 6.13 Bostadsrätt... 174 6.14 Leasing... 175 6.15 Nyttjanderätter... 176 6.15.1 Arrende... 177 6.15.2 Jordbruksarrende... 178 6.15.3 Bostadsarrende... 178 6.15.4 Anläggningsarrende... 179 6.15.5 Hyresrätt... 179 6.15.6 Tomträtt... 180 6.15.7 Byggnad på ofri grund... 180 7 Utmätning av fast egendom m.m....181 7.1 Allmänt om fast egendom... 181 7.2 Exekution i fast egendom... 185 7.3 Överväganden innan en fastighet utmäts... 186 7.4 Verkställighet i både fast och lös egendom... 191
Innehåll 9 7.5 Utmätning av fast egendom... 192 7.6 Förfogandeförbud... 194 7.7 Utmätning av pantbrev och ianspråktagande av fastighet... 195 7.8 Dömd i mät... 197 7.9 Utmätning av andel i fast egendom... 198 7.10 Utmätning av andel i pantbrev... 200 8 Förhållandet till tredje man...201 8.1 Allmänt om tredje mans ställning vid utmätningsförfarandet... 201 8.2 Utmätning efter utredning att gäldenären är ägare till egendomen... 203 8.3 Egendom som gäldenären besitter ensam... 205 8.4 Närmare om ensambesittning... 206 8.5 Utmätning av registrerade skepp och luftfartyg... 208 8.6 Lös egendom som gäldenären besitter tillsammans med make eller sambo... 209 8.7 Närmare om makars och sambors gemensamma besittning... 210 8.8 Lös egendom som gäldenären besitter tillsammans med annan än make/sambo... 215 8.9 Utmätning av fast egendom... 216 8.10 Tredje mans anspråk på lös egendom som anträffas hos gäldenären.. 217 8.10.1 Förvärv från gäldenären... 218 8.10.2 Förvärv från annan... 220 8.10.3 Tredje man gör anspråk på rättighet... 222 8.11 Föreläggande för tredje man att väcka talan... 222 8.12 Föreläggande för sökanden att väcka talan... 224 9 Borgenärsrollen m.m...227 9.1 Verkställighet är huvudregel... 227 9.2 Sökandens roll... 228 9.3 KFM:s borgenärsroll enligt UB... 229 9.4 KFM:s gäldenärsutredning... 230 9.5 Uppskov... 233 9.5.1 Allmänt om uppskov... 233 9.5.2 Uppskov till fördel för det allmänna... 234 9.5.3 Säkerhet för uppskov... 237 9.5.4 Uppskov på grund av personliga förhållanden... 239 9.5.5 Uppskov i avvaktan på anstånd... 239
10 Innehåll 9.5.6 Omprövning och återkallelse av uppskov... 239 9.6 Avbrytande av indrivning... 240 9.7 Överklagande... 242 9.8 Avräkning... 242 9.9 Skatteverkets borgenärsroll... 244 9.9.1 Uppgifterna... 244 9.10 Borgenärsutredningen... 245 9.11 Samordning mellan KFM och Skatteverket... 246 9.11.1 Tillgångsundersökning och utmätning m.m.... 246 9.11.2 Uppskov eller konkurs... 247 9.11.3 Samordning vid uppskov... 247 9.11.4 Kommunikation och medgivande till uppskov... 247 9.12 Böter... 248 10 Försäljning av lös egendom m.m....251 10.1 Åtgärder med utmätt egendom... 251 10.2 Försäljning utan dröjsmål... 252 10.3 Tredje mans rätt vid försäljning... 256 10.4 Försäljning på auktion... 257 10.5 Försäljning under hand... 265 10.6 Utmätt andel... 267 10.7 Indrivning av utmätt fordran... 268 10.8 Försäljning av värdepapper på VP-konto... 269 10.9 Försäljning av viss annan egendom... 270 10.10 Exekutiv försäljning av bostadsrätt... 271 10.11 Tvångsförsäljning av bostadsrätt... 275 10.12 Betalning... 278 10.13 Avräkning och kreditering... 280 10.14 Fördelning och redovisning... 281 10.15 Verkan av exekutiv försäljning... 283 11 Försäljning av fast egendom m.m...285 11.1 Förfarandet mellan utmätning och försäljning... 285 11.1.1 Beskrivning och värdering... 286 11.1.2 Syssloman... 287 11.1.3 Tidpunkt för försäljning... 288 11.1.4 Utsättande av auktion m.m... 289
Innehåll 11 11.1.5 Försäljning av fastighetstillbehör... 291 11.2 Bevakningssammanträde... 291 11.2.1 Sakägarförteckning... 292 11.2.2 Skyddsbelopp... 296 11.2.3 Anslutningsrätt... 297 11.3 Auktion... 298 11.3.1 Försäljningsvillkor... 298 11.3.2 Utrop vid auktionen och prövning av bud... 299 11.3.3 Nytt försäljningsförsök... 302 11.3.4 Försäljning av jordbruks- och hyresfastigheter m.m... 302 11.4 Efter auktionen... 303 11.4.1 Betalning av köpeskilling... 303 11.4.2 Fördelningssammanträde och vissa följder av auktion... 305 11.4.3 Tillträde... 307 11.5 Gemensamt intecknade fastigheter... 309 11.5.1 Sakägarförteckning... 310 11.5.2 Indragning... 311 11.5.3 Prövning av buden... 313 11.6 Underhandsförsäljning... 315 11.6.1 Inledning... 315 11.6.2 Handläggning fram till försäljningsuppdraget... 315 11.6.3 Försäljningsuppdraget... 316 11.6.4 Närmare om köpehandlingen och handpenningen... 317 11.6.5 Slutlikvid, tillträde och köpebrev... 320 11.7 Exekution i registrerat skepp och registrerat luftfartyg m.m... 320 11.7.1 Definition av skepp... 321 11.7.2 Initiativ till skeppsexekution m.m... 322 11.7.3 Utlösnings- och anslutningsrätt... 322 11.7.4 Åtgärder före auktion... 323 11.7.5 Förhandling och sakägarförteckning... 324 11.7.6 Sjöpanträtt... 325 11.7.7 Skeppshypotek... 326 11.7.8 Retentionsrätt... 326 11.7.9 Auktion, försäljningsvillkor och fördelningssammanträde... 327 11.7.10 Registrerat luftfartyg m.m... 328 11.8 Verkan av exekutiv försäljning... 330 12 Avhysning...331 12.1 Exekutionstitlar... 332 12.2 Vilka ska avhysas?... 334 12.3 Invändningar om hinder mot verkställighet... 335
12 Innehåll 12.4 Förskott... 336 12.5 Underrättelse och delgivning... 338 12.6 Anstånd och uppskov... 341 12.7 Avhysningsförrättningen... 343 12.7.1 Förberedelser... 343 12.7.2 Genomförandet av avhysningen... 343 12.8 Avhysning från annat än bostad... 347 12.9 Alternativa avhysningsmetoder... 349 12.10 Efter avhysningen... 351 13 Handräckning och kvarstad...353 13.1 Handräckning... 353 13.1.1 Hinder mot verkställighet... 355 13.1.2 Verkställighetsformer... 355 13.1.3 Handräckning enligt väglagen... 358 13.1.4 Handräckning på begäran av konkursförvaltare... 359 13.1.5 Intrångsundersökning... 361 13.1.6 Handräckning enligt tvångsåtgärdslagen... 363 13.1.7 Handräckning i vissa andra fall... 364 13.2 Kvarstad... 366 13.3 Betalningssäkring... 373 14 Återtagning...377 14.1 Allmänt om konsumentkreditlagen... 378 14.2 Konsumentkreditlagens tillämpningsområde... 378 14.3 LAN:s tillämpningsområde... 379 14.4 Skillnader mellan KkrL och LAN... 380 14.5 Viktiga begrepp i KkrL och LAN... 381 14.6 Handräckning enligt KkrL... 382 14.7 Handräckning enligt LAN... 385 14.8 Handläggning av återtagning... 388 14.9 Avräkning enligt KkrL... 392 14.10 Avräkning enligt LAN... 394 14.11 Överklagande... 394 14.12 Verkställighet av domstolsavgörande... 395
Innehåll 13 15 Rättelse och överklagande...397 15.1 Självrättelse... 397 15.1.1 Olika skäl för självrättelse... 399 15.2 Annan ändring av beslut eller åtgärd... 400 15.3 Överklagande... 402 15.3.1 Rätt att överklaga... 402 15.3.2 Beslut som inte får överklagas... 404 15.3.3 Anvisning för överklagande... 406 15.3.4 Tider för överklagande... 406 15.3.5 Överklagandet... 409 15.3.6 Förfarandet vid överklagande... 410 15.3.7 Tingsrätts beslut... 412 15.3.8 Rättegångskostnader i överklagade utsökningsmål... 413 15.3.9 Särskilda rättsmedel... 413 16 Kostnader och rättshjälp...415 16.1 Kostnader i utsökningsmål... 415 16.2 Grundavgifter... 417 16.2.1 Enskilda mål... 417 16.2.2 Allmänna mål... 418 16.2.3 Flera svarande... 418 16.2.4 Flera sökande... 419 16.2.5 Underhållsbidrag... 419 16.2.6 Återbetalning av underhållsstöd... 419 16.2.7 Flera verkställighetsformer... 420 16.2.8 Ny exekutionstitel... 420 16.2.9 Grundavgiftens storlek... 420 16.3 Avgifter vid försäljning... 420 16.4 Särskild avgift... 421 16.5 Annan verkställighet... 422 16.6 Säkerhetsåtgärd... 423 16.7 Hur avgift tas ut... 424 16.8 Rättshjälp... 427 16.9 Verkställighet när sökanden har rättshjälp... 429 17 Delgivning...431 17.1 Vem som ska sökas för delgivning... 432 17.2 Delgivningsformer... 433 17.2.1 Ordinär delgivning... 433
14 Innehåll 17.2.2 Särskild postdelgivning... 437 17.2.3 Stämningsmannadelgivning... 438 17.2.4 Kungörelsedelgivning... 439 17.2.5 Partsdelgivning... 441 17.3 Surrogatdelgivning... 441 18 Offentlighet och sekretess...445 18.1 Utsöknings- och indrivningssekretess... 446 18.2 Utlämnande av uppgift till enskild... 448 18.3 Utlämnande av uppgift till annan myndighet... 449 18.4 KFM:s rätt att få uppgift om tillgångar... 451 18.5 KFM:s rätt att få uppgift om annat än tillgångar från annan myndighet... 451 18.6 Särskilt om personliga förhållanden... 454 18.7 Betalningsanmärkning... 455 Litteraturhänvisning... 457 Åberopade lagar... 458 Bilaga 1: Verkställighetsprocessen... 464 Bilaga 2: Indexlagen... 466 Bilaga 3: Exempel avräkning enligt konsumentkreditlagen... 467 Sakregister... 469
Förkortningslista 15 Förkortningslista ADB a-mål BtsL BMT Boris automatisk databehandling allmänt mål lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter behöriga myndighetsteamet vid östra indrivningsavdelningen borgenärs informationssystem (Skatteverket) databaslagen lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet Duffex it-stöd för fastighetsförsäljning m.m. e-mål enskilt mål FAK förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten F-skatt preliminär skatt som är särskilt debiterad IF indrivningsförordningen (1993:1229) IL indrivningslagen (1993:891) indexlagen lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag INIT indrivningsverksamhetens it-stöd IVL lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet om brottmålsdom JK Justitiekanslern JO Justitieombudsmannen KFM Kronofogdemyndigheten KFM A Kronofogdemyndighetens allmänna råd KFMFS Kronofogdemyndighetens författningssamling KFM M Kronofogdemyndighetens meddelanden KkrL konsumentkreditlagen (1992:830)
16 Förkortningslista KUB III Walin-Gregow-Löfmarck, Utsökningsbalken En kommentar, tredje upplagan LAN LÖHS MEX NEVL NJA NVL lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Meddelanden och information för exekutionsväsendet lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område Nytt Juridiskt Arkiv avd. I lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff m.m. prop. proposition PUL personuppgiftslagen (1998:204) REX redovisningssystem för exekutionsväsendet RH Rättsfall från hovrätterna RIC RSV:s Rättsinformation serie C RPSFS Rikspolisstyrelsens författningssamling RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok SUPRO Summarisk process (betalningsföreläggande och handräckning) SvJT Svensk Juristtidning UB utsökningsbalken UF utsökningsförordningen (1981:981) VPC värdepapperscentralen VP-konto värdepapperskonto
Inledning, Avsnitt 1 17 1 Inledning I det här inledande avsnittet behandlas bl.a. parterna i utsökningsmål, indelningen i a- och e-mål, KFM:s databaser samt dokumentationen. Det mesta faller in under de tre första stegen i verkställighetsprocessen. Ett rättssamhälle behöver någon form av verkställande myndighet. Den som har ett anspråk fastställt i dom eller beslut får inte ta sig själv rätt utan behöver samhällets biträde om den som ska fullgöra sin skyldighet inte gör det frivilligt. I vårt land är det Kronofogdemyndigheten (KFM) som är den verkställande myndigheten. KFM är en statlig förvaltningsmyndighet. Den här boken beskriver i första hand de delar av KFM:s verksamhet som regleras av utsökningsbalken (UB), utsökningsförordningen (UF) och indrivningslagen (IL). Andra uppgifter som KFM har är bl.a. att handlägga mål i den summariska processen och ärenden om skuldsanering samt att utöva tillsyn i konkurs. KFM arbetar också med förebyggande och rehabiliterande kommunikation.
18 Inledning, Avsnitt 1 KFM Grunderna för KFM:s verksamhet som förvaltningsmyndighet finns i instruktionen för Kronofogdemyndigheten. KFM är en s.k. enrådighetsmyndighet. Det innebär att dess verksamhet leds av en myndighetschef, rikskronofogden. Rikskronofogdens ställföreträdare är biträdande rikskronofogden. Dessutom finns det ett insynsråd som ska ge myndighetschefen råd. Verksamheten är indelad i processer, av vilka indrivning är den ojämförligt största. Indrivningsprocessen leds av en processägare och en biträdande processägare. Myndighetens huvudkontor finns i Solna. KFM ska utfärda föreskrifter, när sådan befogenhet finns i författning och ska, genom allmänna råd och uttalanden, verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen. Myndigheten upprättar en verksamhetsplan för varje år. Av KFM:s arbetsordning framgår att det löpande arbetet inom processen indrivning utförs vid fem geografiskt bestämda avdelningar: östra, södra, västra, mellersta och norra. Avdelningarna är indelade i enheter, som i sin tur är indelade i team. Mål om verkställighet handläggs av kronofogde eller annan tjänsteman. Den som handlägger ett mål kallas för förrättnings-
Inledning, Avsnitt 1 19 Sökande Svarande Ombud Tredje man och sakägare man. KFM:s delegationsordning anger vilken kompetens som krävs för olika beslut enligt utsökningsbalken och utsökningsförordningen. 1.1 Mål om verkställighet och parterna Mål om verkställighet enligt utsökningsbalken kallas för utsökningsmål (1 kap. 3 UB). KFM handlägger också andra mål om verkställighet enligt annan lagstiftning. Som exempel kan nämnas mål om handräckning för återtagning av vara som sålts på kredit och verkställighet av betalningssäkring. Andra exempel är verkställighet enligt tvångsåtgärdslagen samt tvångsförsäljning av bostadsrätt. Beträffande dessa mål tillämpas utsökningsbalken i den mån det har särskilt föreskrivits i den aktuella lagstiftningen (konsumentkreditlagen osv.) eller i 18 kap. UF. Ett utsökningsmål uppkommer när någon ansöker om verkställighet av ett anspråk mot någon annan. Detta innebär att det är fråga om ett tvåpartsförhållande. Den som begär verkställighet kallas i utsökningsbalken för sökande. När anspråket gäller betalningsskyldighet kan sökanden också kallas borgenär. En sökande behöver bevisa sin behörighet att vara part, t.ex. att han har rättshandlingsförmåga, endast om KFM anser att sådan bevisning behövs (2 kap. 6 UB). En annan fråga är om sökanden är rätt part beträffande det anspråk som åberopas i målet, dvs. har saklegitimation. Den mot vilken verkställighet söks kallas svarande eller om anspråket gäller betalningsskyldighet gäldenär. Både sökanden och svaranden kan anlita ombud. KFM behöver i regel inte kräva in fullmakt för ett ombud i annat fall än då KFM ska betala ut pengar till ombudet. I sådant fall måste KFM kräva in en fullmakt i original för ombudet. Av fullmakten måste det klart framgå att ombudet har rätt att ta emot pengar för partens räkning. Om någon annan än sökanden och svaranden blir inblandad i ett utsökningsmål kallas han tredje man. KFM kan t.ex. utmäta en fordran som gäldenären har hos annan person. Den som är skyldig gäldenären pengar är i detta fall tredje man och kan också kallas sekundogäldenär. Parterna och tredje män kallas gemensamt för sakägare.
20 Inledning, Avsnitt 1 Allmänna mål 1.2 KFM:s behörighet och arbetsfördelning KFM:s behörighet att vidta exekutiva åtgärder är begränsad till Sverige. KFM har alltså inte befogenhet att vidta exekutiva åtgärder i utlandet. Från den regeln görs dock undantag när det gäller svenskregistrerat skepp (se avsnitt 4.5). Om det i ett enskilt mål har konstaterats att verkställighet inte kan ske i Sverige ska målet återredovisas. Det får sedan ankomma på sökanden att avgöra om han vill vidta åtgärder för att driva in fordringen i utlandet, om gäldenären vistas eller egendom finns där. Beträffande allmänna mål, se avsnitt 9. Eftersom KFM är en enda myndighet, kan en ansökan om verkställighet i ett enskilt utsökningsmål lämnas in till vilket kontor som helst. Det är sedan en intern angelägenhet att se till att ansökningen kommer till rätt kontor. Ett utsökningsmål handläggs normalt av den indrivningsavdelning inom det geografiska område där svaranden har sitt hemvist. Verkställighet kan också ske där egendom som tillhör svaranden finns eller där verkställighet annars lämpligen kan ske. Försäljning av fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt ombesörjs normalt av den avdelning inom vars geografiska område egendomen är belägen. 1.3 Allmänna och enskilda mål Vid KFM skiljer man på två typer av mål, allmänna och enskilda, a-mål och e-mål. Allmänna mål avser offentligrättsliga fordringar som det allmänna staten eller kommun har. Andra mål kallas enskilda. Begreppen allmänna och enskilda mål definieras i 1 kap. 6 UB. Med a-mål avses mål om uttagande av böter och viten; skatt, tull eller staten tillkommande avgift som får utsökas utan föregående dom; annat belopp som tillkommer staten, landstingskommun eller kommun och som enligt lag eller regeringens föreskrift utgör allmänt mål. I 1 kap. 2 UF anges vidare att ett mycket stort antal i bestämmelsen uppräknade fordringar får tas ut på samma sätt som de i 1 kap. 6 UB. Hit hör t.ex. belopp som har förklarats
Inledning, Avsnitt 1 21 Enskilda mål Skillnad mellan a- och e-mål förverkade, vissa rättshjälpskostnader och avgifter enligt planoch bygglagen. Andra mål än de ovan uppräknade är enskilda mål. Enskilda mål avser bl.a. obetalda underhållsbidrag, lån, hyror och andra räkningar, avhysningar (vräkningar) och återtagningar av avbetalningsgods. I enskilda mål finns oftast en dom eller ett beslut som grund för verkställigheten. Dessa redovisas i avsnitt 2. Stat och kommun kan vara borgenärer även i enskilda mål, t.ex. då det är frågan om olika slag av avgifter till stat, kommun eller landsting. Genom t.ex. de affärsdrivande verken uppträder staten ofta som sökande i e-mål. Har staten tillerkänts skadestånd är detta också en fordran som handläggs som e-mål. För handläggningen av a-mål gäller många undantagsbestämmelser i utsökningsbalken. Dessa bestämmelser finns i slutet av ett flertal av kapitlen. Ofta innebär bestämmelsen att en eller flera tidigare paragrafer i kapitlet inte gäller vid handläggning av a-mål. Vid handläggning av a-mål måste man alltså kontrollera i slutet av aktuellt kapitel om några bestämmelser inte är tillämpliga. Det finns också bestämmelser om att KFM företräder sökanden i a-mål, mera om detta i avsnitt 9. 1.4 Jäv mot förrättningsman En förrättningsman får inte handlägga ett utsökningsmål i vilket han själv eller någon honom närstående har intresse av utgången. Enligt 1 kap. 4 UB ska jävsbestämmelserna i 4 kap. 13 rättegångsbalken tillämpas. Den förrättningsman som känner till något som kan ge anledning till jäv är skyldig att självmant anmäla detta till KFM (1 kap. 5 UB). KFM ska då snarast besluta i frågan. Innan saken är avgjord får förrättningsmannen bara vidta åtgärder som inte kan vänta till dess någon annan tagit över handläggningen. Den omständigheten att en förrättningsman tidigare handlagt mål mot en svarande är inte i sig jävsgrundande för handläggning av nya mål mot svaranden. Generellt gäller att en förrättningsman av försiktighetsskäl bör undvika situationer där hans opartiskhet på rimlig grund kan ifrågasättas, t.ex. därför att han på ett eller annat sätt känner någon av parterna. Detta kan gälla lägen när exempelvis en
22 Inledning, Avsnitt 1 granne, en bekant eller närstående är inblandad och detta oavsett om handläggningen rör en fysisk eller juridisk person. 1.5 Tolk och översättning KFM har möjlighet att anlita tolk om det behövs (2 kap. 8 UB). Tolkningen kan ske till eller från svenska språket eller vara hjälp åt någon som är hörsel- eller talskadad. När det finns medarbetare hos KFM som har behövliga språkkunskaper bör tolkningen kunna utföras internt. Om den möjligheten inte finns får professionell tolk anlitas. I utsökningsbalken finns inga krav på att tolk behöver avlägga ed eller försäkran. Det finns inte heller några bestämmelser om jäv för tolk i utsökningsmål. Lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare innehåller dock regler som torde vara tillämpliga på den som KFM anlitar för dessa uppdrag. Genom statlig upphandling finns det avropsavtal för tolkförmedling som gäller även för KFM. När det gäller översättning av handling hänvisar utsökningsbalken till reglerna i 33 kap. 9 rättegångsbalken. Dessa innebär att en handling aldrig får avvisas eller lämnas utan någon åtgärd bara för att den inte är skriven på svenska och att KFM får vid behov översätta handlingar. Även i detta fall kan det finnas egen personal som har språkkunskaper så att innehållet i handlingen kan begripas. Om inte, har KFM två möjligheter. Den ena är att anmoda parten att tillhandahålla en översättning. Detta bör främst komma i fråga om parten yrkesmässigt uppträder som sökande och får förutsättas ha resurser för att klara översättningskostnaden. Den andra möjligheten är att KFM anlitar professionell översättare. Om den som ger in handlingen på annat språk inte har medel för översättning är KFM hänvisad att låta översätta handlingen. Skrivelser på danska eller norska ska alltid godtas. Kostnaderna för såväl tolkning som översättning av handlingar betalas av allmänna medel. Taxan för tolkning hos KFM fastställs årligen genom Domstolsverkets tolktaxa. För översättning finns ingen motsvarande taxa, utan översättaren ska ha skälig ersättning. Det är därför lämpligt att i förväg upphandla eller avtala om ersättningen.
Inledning, Avsnitt 1 23 Innehållet i REX och INIT Terminalåtkomst Gallring Rättelse och skadestånd 1.6 Utsöknings- och indrivningsdatabasen I lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet (databaslagen) och i förordningen med samma rubrik regleras användningen av personuppgifter och andra uppgifter i KFM:s olika databaser. Beträffande personuppgifter ersätter databaslagen bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL). Bestämmelserna i PUL gäller dock i rätt stor utsträckning för personuppgifter i KFM:s databaser genom att databaslagen hänvisar till PUL. IT-stödet i indrivningsprocessen lämnas genom systemen REX och INIT. Det ursprungliga systemet, REX, är ett renodlat ADBregister medan INIT ger stöd även i själva handläggningen. När INIT är färdigutvecklat kommer det att ha ersatt de funktioner som idag finns i REX. Till stöd för försäljningen av fastigheter finns ett särskilt system som kallas Duffex. Databaslagens bestämmelser om utsöknings- och indrivningsdatabasen finns i 2 kap. och omfattar samtliga dessa system. För varje gäldenär finns uppgift om personnummer/organisationsnummer, namn, adress, civilstånd samt om gäldenären driver näringsverksamhet. För varje skuld finns uppgift om belopp, vad skulden avser (medelsslag, period) m.m. I enskilda mål finns uppgift om när och av vilken domstol eller myndighet skulden fastställts, sökandens namn och adress, vilken verkställighet som sökts m.m. Uppgifter om åtgärder som KFM vidtagit registreras också, t.ex. utmätning eller avbetalningsplan. I anmärkningskolumnen registreras också en sekretessmarkering (SEKR) om uppgifterna om målet inte är offentliga, utan måste sekretessprövas när någon vill ha ut dem. Uppgifterna i REX och INIT är tillgängliga genom terminal för KFM:s personal. Dessutom har Skatteverket, Tullverket och Säkerhetspolisen terminalåtkomst till vissa av dessa uppgifter. Uppgifterna gallras när de inte behövs längre i verksamheten och senast fem år från det att utsökningsmålet avslutades. Gallringen innebär att uppgifterna överförs till ett dokumentationssystem som är sökbart med person- eller organisationsnummer. Genom hänvisning i 3 kap. 3 databaslagen till PUL gäller den senare lagens bestämmelser om rättelse och skadestånd när