Arv och testamente Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas jurister eller behörig firmatecknare för Villaägarna är strängt förbjudet. Informationsmaterialet är endast avsett att fungera som generell vägledning. För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se
2 (20) Innehåll Allmänt... 3 Dödsbo, dödsbodelägare... 3 Den legala arvsordningen... 3 Boutredningsman, testamentsexekutor... 7 Boutredning, bodelning... 7 Bouppteckning... 7 Dödsboanmälan... 8 Registrering... 8 Arvsskifte... 8 Tilläggsbouppteckning... 8 Arvsskatt... 8 Förskott på arv och gåva... 10 Avstående från arv... 10 Sambor... 11 Pensioner och försäkringar... 11 EXEMPEL PÅ INBÖRDES TESTAMENTE MELLAN MAKAR MED SÄRKULLBARN... 13 EXEMPEL PÅ TESTAMENTE AV ENSAMSTÅENDE... 13 EXEMPEL PÅ BOUPPTECKNING... 15 EXEMPEL PÅ ARVSKIFTESHANDLING... 17 EXEMPEL PÅ ARVSAVSTÅENDE... 18
3 (20) Allmänt När en person avlider övertas dennes egendom av någon eller några andra genom arv eller testamente. Arvsordningen finns reglerad i ärvdabalken. Testamente kan till viss del sätta dessa regler ur spel. I detta informationsmaterial ges en kort presentation av huvudreglerna om arv och testamente. Dödsbo, dödsbodelägare När en person avlidit utgör dennes egendom ett dödsbo, som förvaltas av dödsbodelägarna. Dessa är arvingar och så kallade universella testamentstagare samt vanligen efterlevande make eller sambo. Den legala arvsordningen Enligt den legala arvsordningen ärver efterlevande make före de gemensamma barnen. Finns det så kallade särkullbarn, det vill säga barn till den avlidne som inte har den efterlevande maken som förälder, ärver dessa sin förälder direkt. Barn som den avlidna och den efterlevande maken har gemensamt är inte dödsbodelägare i den först avlidne makens dödsbo (men ska antecknas som efterarvingar i bouppteckningen efter denne). När den efterlevande maken avlider ärver makarnas gemensamma barn en lott efter sin far genom efterarv och en lott efter sin mor. Även arvingar i arvsklass två - se nedan - ärver på samma sätt genom efterarv. Den efterlevande maken ärver enligt den legala arvsordningen med fri förfoganderätt, inte äganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den ärvda egendomen. Saknar den först avlidne maken både bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn osv, och föräldrar, syskon eller avkomlingar till syskon ärver den efterlevande maken däremot med äganderätt. Med undantag från ovan angivna regler om efterlevande makes arvsrätt indelas arvingarna i tre arvsklasser. Den första klassen består av bröstarvingar. Den andra klassen består av föräldrar, syskon (även halvsyskon) och deras bröstarvingar. Den tredje klassen består av far- och morföräldrar och deras barn men inte barnbarn, kusiner ärver inte varandra. Finns det ingen arvinge alls i någondera av arvsklasserna ärver Allmänna arvsfonden allt. Denna fond har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I första hand ärver arvingarna i den första arvsklassen. Först om det inte finns någon arvinge i denna klass ärver arvingarna i den andra arvsklassen osv.
4 (20) Inom arvsklass ett ärver den avlidnes barn. Om något av barnen är avlidet träder dennes barn i hans eller hennes ställe osv. Inom arvsklass två ärver föräldrar och om någon av dessa är avliden träder arvlåtarens syskon in i sin förälders ställe. I avlidet syskons ställe ärver dennes barn. Finns varken syskon eller barn till dem men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar denne hela arvet.
5 (20) Skiss över den legala arvsordningen. farfar farmor morfar mormor faster far mor morbror Den avlidne syskon barn barn syskonbarn barn barn osv. osv. = första arvsklassen = andra arvsklassen = tredje arvsklassen
6 (20) Testamente Genom testamente kan man ändra den legala arvsordningen. Vissa begränsningar gäller dock. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott. Efterlevande make har alltid rätt att få behålla egendom till ett värde av fyra gånger basbeloppet (4 x 44 000 = 176 000 kr för år 2012). Detta belopp omfattar även vad efterlevande make erhåller genom bodelning och har i enskild egendom. Vidare kan efterlevande make begära att - istället för vanlig bodelning - var och en behåller sitt eget giftorättsgods. Observera dock att denna regel är en bodelningsregel, inte en arvsregel. (Om bodelningsregler, se särskilt informationsblad.) I testamenten skiljer man på universella förordnanden och legat. Ett legat innebär att testator föreskriver att en viss mottagare ska ha ett visst penningbelopp eller en viss sak. Ett universellt förordnande är att testator föreskriver att en viss mottagare ska ha hela eller viss kvotdel av kvarlåtenskapen. Som ovan angivits är universella testamentstagare dödsbodelägare. Legatarier - däremot - är inte dödsbodelägare. För att få skriva ett testamente måste man vara 18 år. (Den som är gift får dock skriva testamente dessförinnan. Vidare får den som är 16 år testamentera sådan egendom som han själv får förfoga över.) Testamentet ska vara skriftligt och bevittnat av två vittnen som samtidigt närvarar när testator undertecknar testamentet eller vidkänns sin underskrift. Vittnena måste känna till att det är ett testamente de bevittnar, däremot behöver de inte känna till innehållet. Vittnena ska underteckna handlingen och anteckna tid, sina yrken och hemvist. De ska vidare anteckna andra omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet. Detta görs vanligen genom en särskild formulering, se exempel i bilaga 1. Vittnena får inte vara under 15 år och inte vara psykiskt sjuka. Vidare måste de ha insikt om vad det innebär att bevittna ett testamente. Vittnena får inte vara nära släkt med testator eller vara testamentstagare eller släkt till testamentstagare. Ett testamente återkallas genom att testator upprättar ett nytt testamente, förstör testamentet eller på annat sätt klart ger till känna att testamentet inte ska gälla. Ett löfte om att inte återkalla testamentet är inte bindande. Ett undantag från kravet på att ett testamente måste vara skriftligt är nödfallstestamente. Denna testamentsform behandlas dock inte här. De legala arvingarna har möjlighet att klandra testamentet - om de anser att detta är ogiltigt - inom sex månader från det att de delgivits testamentet. Bröstarvingar har dessutom motsvarande tid på sig att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sina laglotter.
7 (20) Boutredningsman, testamentsexekutor Kan dödsbodelägarna inte komma överens kan tingsrätten utse en boutredningsman. Om den avlidne i testamente har utsett en viss person att handha denna uppgift kallas denna person testamentsexekutor istället. Boutredning, bodelning För att kunna fastställa vad som ska fördelas mellan arvingar och testamentstagare måste en boutredning göras för att få reda på den avlidnes tillgångar och skulder. Var den avlidne gift eller sambo ska vanligen en bodelning göras. Det är bara den avlidnes egendom som ska fördelas mellan arvingar och testamentstagare. Bouppteckning Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckning upprättas. Det går att få anstånd med att upprätta bouppteckningen. Anståndet måste sökas inom tre månader från dödsfallet. I bouppteckningen anges dödsbodelägarna samt den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen. Bouppteckningen görs av två gode män utsedda av den som har boet i sin vård, vanligen efterlevande make. Finns boutredningsman eller testamentsexekutor utsedd ska denne utse de två gode männen. Samtliga dödsbodelägare, efterarvingar samt efterlevande make eller sambo ska kallas i god tid till bouppteckningsförrättningen. Den som har haft boet i sin vård är bouppgivare och ska tala om vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Det är viktigt att alla handlingar som rör boets ekonomi samt testamente, äktenskapsförord, bodelningshandlingar, gåvobrev med mera finns tillgängliga. Den avlidnes tillgångar ska värderas till marknadsvärdet på dödsdagen. Fastighet får dock alternativt tas upp till det taxeringsvärde som gällde året före dödsfallet. Den avlidnes hyra under max tre månader, begravnings- och bouppteckningskostnader samt kostnad för gravplats och gravvård får tas upp i bouppteckningen trots att dessa kostnader härrör från tiden efter dödsdagen. Skatteverket har en särskild informationsskrift med blanketter för bouppteckning som heter SKV 461 och finns att hämta på www.skatteverket.se Exempel på bouppteckningshandling finns också i bilaga 2.
8 (20) Dödsboanmälan Om den avlidnes tillgångar bara täcker begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet behöver ingen bouppteckning göras utan istället görs en dödsboanmälan till skatteverket av socialnämnden. Finns det fast egendom eller tomträtt i dödsboet måste bouppteckning ändå göras. Registrering Bouppteckningen skickas i original och en vidimerad kopia till närmaste skattekontor. Skattekontoret registrerar bouppteckningen. Om bouppteckning inte inges i rätt tid kan skatteverket vitesförelägga dödsbodelägarna. Skatteverket kan också förordna någon att upprätta en bouppteckning. På www.skatteverket.se finns information om de olika skattekontoren. Arvsskifte Den avlidnes kvarlåtenskap delas mellan arvingar och testamentstagare genom en privat förrättning, arvskiftet. Därvid tar man hänsyn till boets verkliga värden på skiftesdagen, inte till vilka värden som tagits upp i bouppteckningen. Det råder inget tvång att skifta boet. På begäran av dödsbodelägare kan tingsrätten utse en skiftesman som ansvarar för skiftet. Om det finns en testamentsexekutor utsedd är han automatiskt skiftesman. Exempel på arvsskifteshandling finns i bilaga 3. Tilläggsbouppteckning Om en ny skuld eller tillgång blir känd först efter det att bouppteckningen blivit registrerad eller om något fel föreligger i bouppteckningen kan det bli aktuellt att göra en tilläggsbouppteckning. Arvsskatt För dödsfall som inträffat efter den 16 december 2004 sker ingen arvsbeskattning. För dödsfall som inträffat före ovan nämnda tidpunkt gäller dock vad som beskrivs här nedan.
9 (20) Arvsskatten regleras i den numera upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Skatten grundas på bouppteckningens värden och beräknas vid registreringen av denna. Skatteverket utgår från att bodelning och arvsskifte görs efter vanliga huvudregler. Det är därför viktigt att dokumentera om det verkliga skiftet avviker från huvudreglerna om detta medför lägre arvsskatt, så att skatteverket inte beräknar enligt huvudreglerna. Skattens storlek beror dels på storleken på varje arvs- och testamentslott, dels vem som erhåller varje lott. Mottagarna delas in i tre skatteklasser. Klass I omfattar efterlevande make, sambo, barn, avkomling till barn, make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till avlidet barn. Klass II omfattar övriga arvingar och testamentstagare. Klass III omfattar vissa juridiska personer såsom kommuner, vissa föreningar och stiftelser med flera. Skatten beräknas enligt följande skalor. Skattepliktig lott, kr Arvsskatt, kr Klass I - 300 000 10 % inom skiktet 300 000-600 000 30 000 + 20 % " " 600 000-90 000 + 30 % " " Klass II - 70 000 10 % " " 70 000-140 000 7 000 + 20 % " " 140 000-21 000 + 30 % " " Klass III - 90 000 10 % " " 90 000-170 000 9 000 + 20 % " " 170 000-25 000 + 30 % " " För att få fram den skattepliktiga lotten fall ska vissa grundavdrag göras. För dödsfall som inträffat efter den 16 december 2004 tas inte någon arvsskatt alls ut. När dödsfallet inträffat efter den 31 december 2003 tas inte någon arvsskatt ut för efterlevande make eller sambo. I de fall då dödsfallet inträffat den 31 december 2003 eller tidigare utgår arvsskatt för efterlevande make och sambo, men maken eller sambon får göra ett grundavdrag med 280 000 kr. Övriga som tillhör klass I får göra ett grundavdrag på 70 000 kr. Barn eller barn till avlidet barn som är under 18 år får dessutom dra av ytterligare 10 000 för varje år upp till 18 år. De som beskattas enligt klass II - III får göra ett grundavdrag på 21 000 kr. Avlider arvs- eller testamentstagare inom tio år från arvlåtarens död efterges hela eller del av arvsskatten. Särskild ansökan måste dock göras.
10 (20) Förskott på arv och gåva En gåva till en bröstarvinge anses vara förskott på arv om inte annat framgår. Motsatsen gäller annan arvinge. Om gåvan ska behandlas som förskott på arv ska kvarlåtenskapen och värdet på förskottet läggas ihop. Därefter delas saldot upp mellan arvingarna. Den som fått förskottet får sin lott minus förskottet. Om en arvinge eller testamentstagare har fått en skattepliktig gåva inom 10 år från dödsfallet ska gåvan läggas ihop med arvs- eller testamentslotten vid beräkning av arvsskatten. Detta gäller oavsett om gåvan betraktas som förskott på arv eller inte. Observera att gåvoskatten tagits bort för gåvor lämnade från och med den 17 december 2004. Avstående från arv Genom att avstå från arvs- eller testamentslott kan man hoppa över ett led i beskattningen och dessutom fördela lotten på flera mottagare. Därigenom kan man lindra arvsskattens progressivitet. Avstående kan göras helt eller delvis som en kvotdel av lotten. Situationen behandlas på samma sätt som om den avstående själv var avliden. För att avståendet ska beaktas när arvsskatten beräknas måste det göras skriftligt och helst i en särskild handling samt lämnas till skatteverket innan bouppteckningen registreras. Dessutom måste avståendet följa den legala arvsordningen eller villkor i testamente. En mor får till exempel inte avstå från arv till förmån för två av tre barn. Om den avstående anvisar viss egendom, gör förbehåll eller avstår till förmån för viss person som inte står i tur enligt den legala arvsordningen anses det enligt huvudregeln såsom att den avstående har förfogat över sin lott och får då också betala arvsskatt för denna. Dessutom ser man mottagarna i en sådan situation som gåvomottagare vilket resulterar i gåvoskatt (observera vad som sagts om borttagandet av gåvoskatten ovan). Om en testamentstagare avstår måste detta ske till förmån för den eller de som skulle ha ärvt lotten om den avstående själv var avliden. Om testamentstagaren inte ingår i den legala arvsordningen sker avståendet till den som i testamentet anges som mottagare i andra hand. I annat fall fördelas den avstådda egendomen enligt ett universellt förordnande i testamentet eller mellan arvingarna enligt den legala arvsordningen. En annan slags avståendesituation är då ett särkullbarn skjuter upp uttaget av arvet efter sin förälder till förmån för efterlevande make. Särkullbarnet ställs då i samma situation som om han eller hon var barn till båda makarna, dvs särkullbarnet blir efterarvinge och ärver sin lott efter sin förälder när efterlevande make avlider.
11 (20) Det är viktigt att komma ihåg att de sammanlagda avdragen för förvärv från en och samme arvlåtare eller testator inte får överstiga respektive grundavdrag (se ovan). Denna regel är inte tidsbegränsad. Exempel på arvsavstående finns i bilaga 4. Sambor Sambor har - till skillnad från makar - ingen legal arvsrätt efter varandra. Däremot kan det bli aktuellt med bodelning av den gemensamma bostaden och bohaget. (Om bodelningsregler, se särskilt informationsblad.) Observera att efterlevande sambo alltid har rätt att behålla egendom till ett värde av två basbelopp (2 x 44 000 = 88 000 kr för år 2012). Det är viktigt att sambor skriver testamenten om de önskar att efterlevande sambo ska ärva den andre! Om regler i samboförhållanden, se särskilt informationsblad. Pensioner och försäkringar Det är idag vanligt att inneha pensioner och försäkringar i form av till exempel privat pensionsförsäkring, tjänstepensionsförsäkring, individuellt pensionssparande (IPS), eller kapitalförsäkring. Det finns därför anledning att ta upp hur sådana pensioner och försäkringar påverkar arvssituationen. Efterlevande makes IPS, pensionsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring ingår inte i bodelning vid dödsfall. Efterlevande makes kapitalförsäkring och kp-försäkring ingår däremot i bodelning vid dödsfall. När den avlidne maken har pensioner eller försäkringar med förmånstagare insatt ingår det förmånstagarbelopp som utgår inte i den avlidnes kvarlåtenskap. Om den avlidna maken har kapitalförsäkring eller IPS utan förmånstagarförordnande ingår utfallande belopp respektive värdet av IPS-sparandet i bobehållningen. Om den avlidne maken har pensionsförsäkring utan förmånstagarförordnande upphör utbetalningarna från pensionsförsäkringen. Förmånstagarbelopp ingår som sagt inte i den avlidnes kvarlåtenskap och påverkar inte heller beräkningen av giftorätt, arvsrätt och laglott. Det är därför möjligt att till viss del sätta den legala arvsordningen ur spel genom att teckna försäkring med förmånstagarförordnande. Jämkning av förmånstagarförvärv kan ske endast i rena undantagsfall och kan i så fall begäras endast av make och barn. Eftersom förmånsbelopp ibland kan utgöra en inte obetydlig del av en persons tillgångar kan det vara lämpligt att till exempel i samband med att testamente upprättas eller familjesituationen förändras se över vilka förmånstagarförordnanden som finns avseende
12 (20) tecknade försäkringar. Det är viktigt att observera att det inte är möjligt att i testamente förordna hur förmånstagarbelopp ska fördelas. Den som vill teckna försäkring bör vända sig till försäkringsbolag för få råd om vilken försäkringslösning som är lämplig i det enskilda fallet.
13 (20) Bilaga 1 EXEMPEL PÅ INBÖRDES TESTAMENTE MELLAN MAKAR MED SÄRKULLBARN TESTAMENTE Vi förordnar härmed som vår yttersta vilja och testamente att den av oss som överlever den andre ska ha all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt med undantag för Tore Johanssons son Sven Johanssons laglott om jag Tore Johansson går bort först och med undantag av Märta Johanssons dotter Maria Karlssons laglott om jag Märta Johansson går bort först. Efter den sist avlidnes död ska kvarlåtenskapen fördelas mellan bådas våra arvingar enligt lag. Brastad den 5 juni 2006 Tore Johansson Märta Johansson Ripsv. 4 Ripsv. 4 Att Tore och Märta Johansson som vi personligen känner, denna dag vid fullt och sunt förnuft i bådas vår samtidiga närvaro frivilligt förklarat ovanstående förordnande innefatta deras yttersta vilja och testamente och därunder egenhändigt tecknat sina namn, intygar undertecknande testamentsvittnen. Brastad som ovan Peter Sjöstedt Lovisa Lundberg Revisor Dagbarnvårdare Ripsv. 2 Tallbacken 34 EXEMPEL PÅ TESTAMENTE AV ENSAMSTÅENDE TESTAMENTE Jag, Einar Södergren, gör härmed följande förordnande om min kvarlåtenskap. Min bror Johan ska erhålla fastigheten Nybro 1:5 i Gärdebo kommun. Återstoden av kvarlåtenskapen ska fördelas mellan samtliga bröstarvingar enligt lag. Stockholm den 13 mars 2006 Einar Södergren Bergsg. 5
14 (20) Vi samtidigt närvarande vittnen intygar härmed, att Einar Södergren, som vi personligen känner, denna dag med sunt förnuft och fullt förstånd och av fri vilja i vår bostad, Södermannagatan 12 i Stockholm, för oss förklarat att ovanstående testamente innefattar hans yttersta vilja, samt att han i vår närvaro egenhändigt undertecknat testamentet. Stockholm som ovan Bror Sandkvist Snickare Linnea Sandkvist Controller
15 (20) Bilaga 2 EXEMPEL PÅ BOUPPTECKNING BOUPPTECKNING förrättad den 6 maj 2009 efter Frida Petersson från Trastvägen 9, 256 76 Brastad personnummer 041219-8997 avliden den 5 mars 2009 DÖDSBODELÄGARE 1. Systern Kristina Petersson, Linsvägen 1, 256 76 Brastad 2. Brodern Gunnar Petersson, Järpstigen 56, 256 76 Brastad BOUPPGIVARE Kristina Petersson BOUPPTECKNINGSFÖRRÄTTARE Mikael Sundberg och Klas Holm NÄRVARANDE Kristina Petersson och Gunnar Petersson TILLGÅNGAR FASTIGHET Fastigheten Brastad Vikingatiden 2 250 000 :- BANKTILLGODOHAVANDEN Brastads Sparbank Behållning inkl ränta 123 456 30 000:- 789 012 20 000:- ÖVRIGT Kontanter 1 000:- Lösöre 1 000:- SUMMA TILLGÅNGAR 302 000:-
16 (20) SKULDER OCH AVGÅENDE POSTER Begravningskostnader 20 000 :- Beräknad kostnad för gravsten 2 000:- Bouppteckningskostnad 3 000:- SUMMA SKULDER OCH AVGÅENDE POSTER 25 000:- SAMMANDRAG Tillgångar 302 000:- Skulder och avgående poster 25 000:- BEHÅLLNING 277 000:- Härmed försäkras på heder och samvete att mina uppgifter till bouppteckningen är riktiga att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats samt att sådant förvärv som avses i 19 den upphävda lagen om arvsskatt och gåvoskatt inte förekommit. Kristina Petersson Att allt blivit enligt tillgängliga uppgifter rätteligen antecknat samt tillgångarna efter bästa förstånd värderade betygar: Mikael Sundberg Klas Holm
17 (20) Bilaga 3 EXEMPEL PÅ ARVSKIFTESHANDLING ARVSSKIFTE förrättat den 12 mars 2009 efter Valter Larsson från Vidbodabacken 12, 772 70 TABO personnummer 060801-1213 avliden den 14 november 2008 DÖDSBODELÄGARE dottern Ingeborg Larsson, Djupgatan 3, 772 70 TABO sonen Lars Larsson, Vidbodabacken 12, 772 70 TABO Följande antecknas: Att bouppteckningen förrättades den 5 januari 2009 och inregistrerades vid skatteverket i Tabo den 15 januari 2009, bpt nr 190. Att behållningen i dödsboet enligt bouppteckningen uppgick till 380 000 kr. Att samtliga skulder har betalats. Härefter överenskom dödsbodelägarna att Lars Larsson skulle tillskiftas fastigheten Tabo Rutan 2 samt att övriga tillgångar skulle tillskiftas Ingeborg Larsson. Med ovanstående arvsskifte förklarar vi oss till alla delar nöjda. Tabo som ovan Ingeborg Larsson Lars Larsson Ingebors Larssons och Lars Larssons egenhändiga namnteckningar bevittnas: Ture Bredvall Jonny Isaksson
18 (20) Bilaga 4 EXEMPEL PÅ ARVSAVSTÅENDE Jag, Margareta Jansson, som är ensam arvinge efter min den 14 november 2008 avlidna far Alfred Gustafsson, senast boende Stålvägen 7 i Skeda, förklarar härmed, att jag avstår från hela min arvslott till förmån för mina barn. Skeda den 13 december 2008 Margareta Jansson
19 (20) Du som är medlem i Villaägarnas Riksförbund har tillgång till kostnadsfri rådgivning. Villaägarnas experter svarar på dina frågor inom en rad områden som rör husägande och boende: Fastighetsrätt Bygglov Familjerätt Köprätt Boendeekonomi Samfällighetsföreningar Trädgård Fastighetsmäklare Byggnadsteknik Arkitektur Energi Plan- och byggfrågor Geoteknik Byggnadsskador VVS Eldstäder och sotning Brandsäkerhet Inredning Kontakta rådgivningen på tel 010-750 01 00 eller på www.villaagarna.se. Villaägarnas Juristbyrå - experten på privatjuridik Villaägarnas Juristbyrå erbjuder mot betalning kvalificerad juridisk hjälp med juridiska processer. Juristerna på byrån är specialister på juridik för privatpersoner, bland annat fastighetsrätt. Villaägarnas Juristbyrå ägs helt av Villaägarnas Riksförbund. Juristbyrån kan vara ditt ombud i juridiska processer mot företag, myndigheter och personer som inte är medlemmar i Villaägarna. Som är medlem i Villaägarna får har du medlemsrabatt på 25 procent. Kontakta Juristbyrån på tel 010-750 01 00 eller via e-post: juristbyra@villaagarna.se. Vill du bli medlem? Läs mer på nästa sida i detta dokument eller bli medlem på www.villaagarna.se.
3245 20 (20) Villaägarnas Riksförbund är organisationen för dig med eget hus. Vi drivs utan eget vinstintresse och är partipolitiskt obundna. Villaägarna har ca 320 000 medlemshushåll. Allt detta får du som medlem: Kostnadsfri rådgivning från våra experter En stark organisation som driver dina frågor Rabatter på det mesta som rör ditt boende och lite till Magasinet Villaägaren, 5 nr/år Medlem blir du genom att skicka in svarskortet nedan. Du får då ett brev med inbetalningskort skickat till dig. Dina medlemsförmåner kan du börja nyttja så fort vi har mottagit din betalning. Du kan också bli medlem på www.villaagarna.se eller tel 010-750 01 00. Välkommen som medlem! - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ja tack, jag vill bli medlem i Villaägarnas Riksförbund! Namn: Frankeras ej Villaägarna betalar portot Adress: Postnr: Ort: Tel: E-post: Svarspost 190 024 200 192 20 Sollentuna Genom att uppge e-postadress godkänner du att Villaägarna förser dig med information och erbjudanden.