2004-10-14 Kompletterande försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet
Denna rapport innehåller en översiktlig redovisning av de olika avtalen om inkomst-/tilläggsförsäkringar som kompletterar arbetslöshetsförsäkringen och som omfattar en begränsad del av medlemmarna i arbetslöshetskassorna. Rapporten har utarbetats inom IAF av Thomas Hedström och Mona Karlsson. Sidan 3 (32)
Innehåll Sammanfattning... 7 Uppdraget... 9 Bakgrund... 10 Allmänt... 10 Andelen ersättningstagare för vilka ersättningstaket i arbetslöshetsförsäkringen utgör en begränsning... 10 Hur stor inkomsttäckning har de som når ersättningstaket?... 11 Andelen medlemmar som uppbär ersättning... 11 Kartläggning av befintliga inkomstförsäkringar/ tilläggsförsäkringar... 12 Fackförbund som erbjuder eller har tecknat avtal om inkomstförsäkring /tilläggsförsäkring... 13 Regler i arbetslöshetsförsäkringen och avtalen om inkomst-/tilläggsförsäkring... 14 Varierande villkor... 14 Vem får teckna försäkring?... 15 Krav på försäkrad tid... 17 Arbetsvillkor... 18 Överhoppningsbar tid... 19 Åldersgränser för att få teckna försäkring... 21 Åldersgränser för ersättning... 22 Ersättningsperiod... 23 Ersättningsnivån... 24 Sanktioner/begränsningar... 26 Jämförande exempel... 28 Exempel 1... 28 Exempel 2... 28 Slutsatser... 30 Sidan 5 (32)
Sammanfattning Under senare år har intresset bland fackförbund och försäkringsbolag ökat för att teckna kompletterande försäkring för inkomstbortfall vid arbetslöshet utöver vad som täcks av högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. En del fackförbund har tecknat avtal med försäkringsbolag om kollektiv inkomstförsäkring, vilket innebär att medlemmarna automatiskt blir anslutna till försäkringen när medlemskap i fackförbundet beviljas. Andra fackförbund erbjuder sina medlemmar att teckna individuella avtal med försäkringsbolag om inkomstförsäkring. Ett försäkringsbolag erbjuder dessutom möjlighet att teckna en individuell inkomstförsäkring, dvs. utan koppling till medlemskap i fackförbund. Sammanställningen om inkomst-/tilläggsförsäkringar i denna rapport bygger på uppgifter från hemsidor, material som är tillgängligt om försäkringarna samt muntliga uppgifter från berörda försäkringsgivare och fackförbund. Det sker fortlöpande förändringar i dessa försäkringar, täckningen etc., som innebär att uppgifterna i rapporten snabbt kan bli inaktuella. Rapporten innehåller inte heller information om alla detaljer i försäkringarna utan ska mer ses som en översikt. En avsikt med IAF:s granskning av inkomst-/ tilläggsförsäkringar har varit att se om dessa i någon del kan anses eller riskerar att stå i strid med bestämmelserna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) eller i motsats till dess syfte. I vår granskning har vi inte funnit att så varit fallet. En annan avsikt har varit att se om effekterna av inkomst-/tilläggsförsäkringarna i något avseende riskerat att motverka lagregler och försäkringsvillkor. En sådan effekt av inkomstförsäkringarna är att skillnaden i högsta dagpenning mellan de första 100 ersättningsdagarna (730 kr) och resterande ersättningsdagar (680 kr) upphävs genom försäkringar som medger ersättning över denna nivå (högst 80 procent av tidigare inkomst) under en längre tid än 100 ersättningsdagar. Enligt regeringens proposition 1999/2000:139, En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring, s 72-74, är dock motivet för begränsningen av det högsta dagpenningbeloppet till de första 100 ersättningsdagarna i huvudsak av finansiell art. Sidan 7 (32)
Intresset hos de fackliga organisationerna för kompletterande försäkringar till arbetslöshetsförsäkringen hänger naturligt nog samman med hur vanligt det är att ersättningen till arbetslösa medlemmar påverkas av dagpenningtaket och att därmed arbetslöshetsersättningen uppgår till mindre än 80 procent av inkomsten före arbetslösheten. Möjligheterna att få till stånd någon form av kompletterande försäkring hänger självfallet också nära samman med arbetslöshetsrisken inom olika yrken och branscher (se bilagd tabell) och därmed storleken på försäkringspremien. Detta är av allt att döma en viktig förklaring till att de kollektiva inkomstförsäkringarna endast omfattar en mindre del av de arbetslöshetsförsäkrade. Det finns inga säkra uppgifter om antalet kollektivt inkomstförsäkrade, men en grov beräkning är att 12-15 procent av de arbetslöshetsförsäkrade omfattades av sådana försäkringar vid tiden för denna rapport. Samtliga avtal om inkomst-/tilläggsförsäkring kräver medlemskap i en arbetslöshetskassa för att försäkring skall kunna tecknas. Dessutom krävs i regel medlemskap i respektive fackförbund. Vissa avtal har dessutom krav på stadigvarande bosättning i Sverige och en tillsvidareanställning för rätt att teckna försäkringen. Krav på försäkrad tid, s.k. kvalifikationstid, finns i alla avtal. Längden på kvalifikationstiden varierar från 12 till 24 månader i avtalen. De flesta avtalen har en kvalifikationstid om 18 månader. I likhet med den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen ställs i avtalen krav på arbete viss minsta tid före arbetslösheten, men längden på arbetsvillkoret varierar. I regel krävs förvärvsarbete under minst 12 av 18 kalendermånader samt att arbete skett med 70 timmar per månad. Reglerna om överhoppningsbar tid varierar kraftigt mellan avtalen. Något avtal följer helt arbetslöshetsförsäkringens regler medan andra anger begränsningar jämfört med vad som anges i lagen om arbetslöshetsförsäkring. I de kollektiva inkomstförsäkringarna ansluts medlemmen direkt till försäkringen när medlemskap i förbundet beviljas och därför anges inte något om ålder. I övriga avtal om inkomstförsäkring/tilläggsförsäkring har i regel den som är mellan 21 år och 58 år rätt att teckna försäkring. Ålder för när försäkringen upphör varierar mellan 60 år och 63 år. Sidan 8 (32)
De kollektiva inkomstförsäkringarna omfattar 100 eller 120 ersättningsdagar. Vid individuell tilläggsförsäkring kan försäkring för ytterligare 120 eller 160 ersättningsdagar tecknas. Vid individuell inkomstförsäkring utgörs ersättningsperioden av 240 eller 280 ersättningsdagar. Karensen utgörs av 5 eller 20 ersättningsdagar. Samtliga avtal kompenserar inkomster överstigande inkomsttaket för högsta dagpenningen i den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen. Maxtaket för vad som ersätts varierar dock mellan avtalen. Avtalen innehåller även vissa begränsningar. Alla avtal kräver att arbetslöshetsersättning samtidigt utbetalas av arbetslöshetskassa. Vidare utbetalas i regel inte någon kompletterande ersättning om medlemmen sagt upp sig på egen begäran. För samtliga försäkringar gäller att ersättning från försäkringsbolagen minskas med ersättning från arbetslöshetskassan. Ersättning från försäkringsbolagen är skattefri och för att inte överkompensation skall inträffa minskas ersättningen, förutom ovanstående avdrag, med ett belopp motsvarande skatt. Uppdraget Uppdraget har bestått i att kartlägga och beskriva inkomst-/tilläggsförsäkringar som är avsedda att komplettera arbetslöshetsförsäkringens skydd mot inkomstbortfall vid arbetslöshet överstigande det tak för ersättningen (högsta dagpenningen) som gäller enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) samt granska om inkomst-/tilläggsförsäkringarna i något avseende står i strid mot bestämmelserna i nämnda lag. Vid kartläggningen har framkommit olika typer av ersättningar avsedda att komplettera arbetslöshetsförsäkringen. Det finns både försäkringslösningar erbjudna av försäkringsbolag för inkomstbortfall vid arbetslöshet som i regel kallas inkomstförsäkring eller tilläggsförsäkring och ersättningar avtalade mellan centrala parter på arbetsmarknaden. Redovisningen i denna rapport begränsas till kartläggning och beskrivning av de försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet som erbjuds av försäkringsbolag. Nämnda centrala avtal tas således inte upp i detta sammanhang. Sidan 9 (32)
Bakgrund Allmänt Ett ökande antal arbetslösa har på senare år fått en relativt sett lägre ekonomisk ersättning vid arbetslöshet till följd av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen. Utvecklingen har medfört ett växande intresse från försäkringsbolag, de arbetslösa och fackförbund att söka lösningar för att öka den ekonomiska kompensationen vid arbetslöshet utöver vad som kan erhållas från den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar om mellanskillnaden mellan gällande högsta dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen och 80 procent av tidigare inkomst (högsta tillåtna kompensationsnivå). Tillkomsten av försäkringar som ger ett kompletterande inkomstskydd vid arbetslöshet hänger samman med en ökning av antal arbetslösa vilkas arbetslöshetsersättning inte uppgår till 80 procent av tidigare inkomst. Sedan den 1 juli 2002 är den högsta dagpenningen under de första 100 dagarna 730 kronor per dag och därefter 680 kronor per dag. En återkommande studie som Samorganisationen för arbetslöshetskassorna (SO) gör, visar att det under vecka 6 2004 var 35 procent av dem som uppbar arbetslöshetsersättning som hade en dagpenning som var lägre än 80 procent av tidigare inkomst. Motsvarande andel under vecka 35 2002 var 25 procent. Ett ökande antal av de faktiska och potentiella ersättningstagarna har således en inkomst som innebär att man slår i taket för arbetslöshetsförsäkringen. Andelen ersättningstagare för vilka ersättningstaket i arbetslöshetsförsäkringen utgör en begränsning Inom avtalsområden där en hög andel av ersättningstagarna får den högsta dagpenningen i arbetslöshetsersättningen finns av naturliga skäl ett större intresse för inkomstförsäkringar än vad som gäller områden där motsatsen gäller. Av uppgifter från januari 2003 har IAF beräknat andelen av ersättningstagarna i respektive arbetslöshetskassa vars genomsnittliga dagpenning uppgick till 680 kronor eller mer. Andelen av ersättningstagarna som enligt detta haft högre inkomst än vad som till 80 procent motsvarade högsta dagpenningen, 680 kronor, var 34 procent. Sidan 10 (32)
Variationen mellan arbetslöshetskassorna var mycket stor - från 87 procent i Ledarnas arbetslöshetskassa till 13 procent i Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa. (Se bilagd tabell) Hur stor inkomsttäckning har de som når ersättningstaket? När vi studerar den grupp ersättningstagare enligt ovan (januari 2003), som har en dagpenning på 680 kronor eller mer finner vi stora skillnader i dessas genomsnittliga inkomst före arbetslösheten i olika arbetslöshetskassor. IAF har beräknat den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringens inkomsttäckning bland dem som når ersättningstaket (se bilagd tabell). Den genomsnittligt utbetalade dagpenningen bland dessa motsvarade 56 procent av den tidigare inkomsten inom Akademikernas arbetslöshetskassa. Den genomsnittliga inkomsttäckningen för motsvarande grupp inom Industrifackets arbetslöshetskassa uppgick till 73 procent. De stora skillnaderna mellan olika branscher och yrkesområden kan också illustreras på följande sätt. Inom Ledarnas arbetslöshetskassa var det 87 procent som slog i ersättningstaket och dessa hade en ersättning som i genomsnitt motsvarade 60 procent av tidigare inkomst. Detta kan jämföras med ersättningstagare inom Industrifackets arbetslöshetskassa där det var 33 procent vars ersättning begränsades av ersättningstaket. Deras ersättning motsvarade i genomsnitt 73 procent av tidigare inkomst. Andelen medlemmar som uppbär ersättning 14 procent av samtliga medlemmar i arbetslöshetskassorna uppbar arbetslöshetsersättning någon gång under år 2003. Variationen mellan arbetslöshetskassorna var emellertid stor. Andelen medlemmar som någon gång under året uppburit arbetslöshetsersättning var över 30 procent inom Musikernas, Teaterverksammas samt Hotell- och restauranganställdas a-kassor. Lägst andel medlemmar som uppburit arbetslöshetsersättning hade Statstjänstemännens arbetslöshetskassa (SeA) med 3 procent. Bilagd tabell visar spridningen bland arbetslöshetskassorna, vilkas medlemmar har 680 kronor eller mer i Sidan 11 (32)
ersättning, inkomsttäckningen för dem som har mer än 680 kronor i ersättning samt andel ersättningstagare av samtliga medlemmar. Dessa faktorer påverkar självfallet förutsättningarna för kompletterande försäkringar vid arbetslöshet. Kartläggning av befintliga inkomstförsäkringar/ tilläggsförsäkringar Material till denna kartläggning har i huvudsak hämtats från fackförbund och försäkringsbolags hemsidor på Internet. En komprimerad sammanställning som denna kan inte omfatta en alltför detaljerad beskrivning av de olika försäkringarna. Dessutom sker fortlöpande ändringar, som innebär att detaljer i försäkringarna som redovisas i denna rapport, kan ha ändrats efter kartläggningstillfället. Ytterligare uppgifter kan hämtas från fackförbundens och försäkringsbolagens hemsidor. Översikten i denna rapport speglar försäkringarna som de är utformade vid kartläggningstillfället och förändringar i villkoren kan givetvis inträffa, t.ex. kan premierna för tilläggsförsäkringarna förändras beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas och försäkringsbolagens riskbedömning. Det material som redovisas i rapporten ger en allmän bild av försäkringarnas villkor och regler om skadereglering. Det finns i dagsläget tre försäkringsbolag, SACO SaluAnsvar AB, Sif:s medlemsförsäkring AB och Accept, som marknadsför försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet. Bolagen presenterar sammanlagt cirka 15 avtal eller erbjudanden för försäkringar riktade till medlemmar i fackförbund, personer verksamma inom olika branscher, yrke eller till alla som tillhör en arbetslöshetskassa. Det finns olika möjligheter att teckna en kompletterande försäkring mot inkomstbortfall vid arbetslöshet. En del medlemmar omfattas av försäkringen genom att deras fackförbund tecknat en kollektiv försäkring, i fortsättningen kallad kollektiv inkomstförsäkring. Detta innebär att försäkringen automatiskt gäller för medlemmar i fackförbundet. Försäkringen finansieras genom medlemsavgiften. I anslutning till den kollektiva inkomstförsäkringen finns en möjlighet för medlemmarna att teckna en individuell försäkring för ytterligare ersättningsdagar Sidan 12 (32)
eller högre inkomst, i fortsättningen kallad individuell tilläggsförsäkring. Personer som inte omfattas av kollektiv inkomstförsäkring och som är medlemmar i ett fackförbund har möjlighet att själva teckna försäkring för inkomstbortfall vid arbetslöshet, i fortsättningen kallad individuell inkomstförsäkring. Detta gäller även den som inte är medlem i ett fackförbund, men är ansluten till en arbetslöshetskassa. Fackförbund som erbjuder eller har tecknat avtal om inkomstförsäkring/tilläggsförsäkring SACO Inom SACO har för närvarande fem fackförbund tecknat kollektiv inkomstförsäkring för sina medlemmar. Försäkringen har finansierats genom medlemsavgiften med 15 39 kronor i månaden. I anslutning till den kollektiva försäkringen finns en möjlighet för medlemmarna att teckna en individuell tilläggsförsäkring för ytterligare ersättningsdagar. Följande fackförbund har slutit kollektiva inkomstförsäkringar för sina medlemmar: Civilekonomerna, Sveriges Naturvetareförbund, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Civilingenjörsförbund samt Trafik och Järnväg. Övriga medlemmar i SACO-förbund har möjlighet att teckna en individuell inkomstförsäkring. Både den kollektiva och den individuella inkomstförsäkringen handläggs av försäkringsbolaget SACO SalusAnsvar AB. Under våren 2004 har ytterligare tre fackförbund inom SACO beslutat införa kollektiv inkomstförsäkring för sina medlemmar. Det är Agrifack, Akademikerförbundet SSR och Jusek. Agrifacks inkomstförsäkring infördes i juli 2004. Utbetalning från försäkringen sker dock inte förrän den 1 december 2004. Akademikerförbundet SSR:s försäkring börjar gälla fr.o.m. den 1 januari 2005 och den första utbetalningen sker tidigast i juli 2005. Juseks försäkring avser medlemmar som är privat-, kommunaloch landstingsanställda. Försäkringen kommer att införas den 1 januari 2005 och den första utbetalningen sker under sommaren 2005. Premien för Juseks försäkring är fastställd till 71 kronor per månad för de aktuella grupperna. Sidan 13 (32)
Sif Medlemmar anslutna till SIF blir automatiskt kollektivt anslutna till en inkomstförsäkring om inkomsten överstiger taket i arbetslöshetsförsäkringen (f.n. 20 075 kronor/månad) upp till en inkomst om 10 prisbasbelopp (f.n. 32 750 kronor/månad med 2004 års prisbasbelopp om 39 300 kronor). Möjlighet finns att teckna en individuell försäkring för ytterligare belopp upp till en inkomst om 60 000 kronor/månad, s.k. individuell tilläggsförsäkring. Inkomstförsäkringen handläggs av försäkringsbolaget SIF Medlemsförsäkring AB. Den kollektiva inkomstförsäkringen finansieras genom en obligatorisk premie för dem som omfattas av försäkringen med mellan 20 56 kronor/månad. ST, SKTF, Säljarnas Riksförbund och Finansförbundet Fackförbundet ST, Svenska kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF) och Finansförbundet erbjuder sina medlemmar rätt att teckna individuella avtal om inkomstförsäkring. Säljarnas Riksförbund erbjuder sina medlemmar både en kollektiv inkomstförsäkring och en individuell tilläggsförsäkring. Försäkringarna handläggs av försäkringsbolaget Accept Försäkringsaktiebolag. I denna rapport redovisas endast avtalen mellan Accept och ST, SKTF respektive Säljarnas Riksförbund. Övriga medlemmar i arbetslöshetskassa individuell inkomstförsäkring Accept Försäkringsaktiebolag erbjuder medlemmar i arbetslöshetskassa möjlighet att teckna individuella inkomstförsäkringar. Avtalen kan tecknas av personer med tillsvidareanställning eller personer som är egenföretagare/delägare i fåmansbolag. Försäkringarna kan således tecknas utan medlemskap i något fackförbund. Regler i arbetslöshetsförsäkringen och avtalen om inkomst-/tilläggsförsäkring Varierande villkor Den lagstadgade arbetslöshetsersättningen ersätter 80 procent av den sökandes tidigare inkomst upp till ett tak om 20 075 kronor/månad. Efter 100 ersättningsdagar ersätts 80 procent av högst 18 700 kronor/månad. Detta innebär att den som har en högre inkomst än ovanstående erhåller mindre än 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet och det är för dessa högre inkomster de kompletterande försäkringarna är avsedda. Sidan 14 (32)
Det är emellertid tillåtet att utan avdrag från den enligt ALF fastställda dagpenningen ta emot ersättning från annan försäkring vid arbetslöshet upp till 80 procent av den tidigare inkomsten. Skulle den sammanlagda ersättningen från arbetslöshetskassan och från annan försäkringsgivare komma att överstiga 80 procent av den tidigare inkomsten minskas dagpenningen från arbetslöshetskassan genom avdrag. Gemensamt för de kompletterande försäkringarna mot inkomstbortfall vid arbetslöshet är att de ersätter 80 procent av inkomsten efter att den lagstadgade arbetslöshetsersättningen har avräknats. De kompletterande försäkringarna har dock i allmänhet också tak för hur höga inkomster som kan försäkras. Villkoren i avtalen varierar även när det gäller vem som får teckna försäkring, krav på försäkrad tid, arbetsvillkor, överhoppningsbar tid, ersättningsperiod och ersättningsnivå. Vem får teckna försäkring? Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas under vissa villkor till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller är medlem men inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till inkomstrelaterad ersättning. För rätt till ersättning enligt grundförsäkringen skall grundvillkoren enligt 9 ALF och arbetsvillkoret enligt 12-14 a ALF eller ett studerandevillkor enligt 18 ALF vara uppfyllda. För att få rätt till inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen krävs medlemskap i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader. Dessutom skall arbetsvillkoret enligt 12-14a ALF eller studerandevillkoret enligt 19 ALF vara uppfyllda. SACO För att omfattas av kollektiv inkomstförsäkring krävs medlemskap i ett SACO-förbund där avtal om kollektiv inkomstförsäkring finns. För att teckna individuell tilläggsförsäkring krävs medlemskap i ett förbund som tecknat avtal om kollektiv inkomstförsäkring och medlemskap i akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA). För att teckna individuell inkomstförsäkring krävs medlemskap i ett SACO-förbund och medlemskap i AEA. Sidan 15 (32)
Sif Den kollektiva inkomstförsäkringen ställer krav på medlemskap i Sif och arbetslöshetskassa. Dessutom ställs krav på en inkomst över inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. för närvarande en inkomst som överstiger 20 075 kronor/månad. För att teckna en individuell tilläggsförsäkring krävs förutom ovanstående villkor en årsinkomst överstigande 10 prisbasbelopp. ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund För att teckna individuell försäkring för inkomstbortfall vid arbetslöshet krävs medlemskap i SKTF eller ST samt stadigvarande bosättning i Sverige. Dessutom skall den försäkrade vara en privatperson som inte är egenföretagare/delägare i fåmansföretag, vara medlem i arbetslöshetskassa samt inneha en tillsvidareanställning. För rätt att teckna kollektiv inkomstförsäkring i Säljarnas riksförbund krävs förutom medlemskap och bosättning i Sverige viss kvalifikationstid, dvs. tid då medlemmen omfattats av försäkringen. Vidare krävs att utbetalning av ersättning från arbetslöshetskassa eller annan kontant arbetslöshetsersättning inte skett under de två senaste åren samt att medlemmen inte fyllt 62 år på varseldagen/konkursdagen. För rätt att teckna individuell tilläggsförsäkring krävs bosättning i Sverige, medlemskap i en arbetslöshetskassa, tillsvidareanställning samt att medlemmen redan omfattas av kollektiv inkomstförsäkring. Övriga medlemmar i arbetslöshetskassa individuell inkomstförsäkring För att teckna individuell inkomstförsäkring finns två olika avtal som kan tecknas med försäkringsbolaget Accept. Bägge avtalen anger medlemskap i en arbetslöshetskassa som krav. Det ena kan tecknas av egenföretagare/delägare i fåmansbolag eller enskild näringsidkare. För att försäkringen skall kunna beviljas ställs en rad krav, bland annat skall den försäkrade vara verksam i ett företag som inte planerar några varsel om uppsägning eller andra personalminskningar och inte har några betalningsanmärkningar. Den försäkrade skall inte heller ha fått ersättning de senaste två åren från arbetslöshetskassa eller annan kontant ersättning vid arbetslöshet. Det andra kan tecknas av en privatperson, som inte är egenföretagare/delägare i fåmansföretag, och som har stadigvarande bosättning i Sverige samt medlemskap i en Sidan 16 (32)
arbetslöshetskassa. Vidare krävs att personen är tillsvidareanställd. Krav på försäkrad tid Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Det finns inget krav på försäkrad tid eller medlemskap i en arbetslöshetskassa för att få ersättning enligt grundvillkoret. För att rätt till grundersättning skall komma ifråga måste emellertid ett arbetsvillkor eller studerandevillkor vara uppfyllt. För att få rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen ställs krav på medlemskap i en arbetslöshetskassa under tolv månader (kvalifikationstid) och att ett arbetsvillkor eller studerandevillkor skall vara uppfyllt. SACO För att få ersättning enligt kollektiv inkomstförsäkring och individuell tilläggsförsäkring krävs medlemskap i förbundet senast 18 månader före arbetslöshetens inträde. Medlemmen skall även fortlöpande ha varit medlem i förbundet de senaste 18 månaderna och fortfarande vara det när arbetslösheten börjar (kvalifikationstid). För att ersättning skall utbetalas vid individuellt tecknad inkomstförsäkring krävs dessutom att försäkringen tecknats senast 18 månader före arbetslöshetens inträde och att arbetslöshetsersättning inte utbetalats från arbetslöshetskassa under dessa 18 månader. Sif För både den kollektiva inkomstförsäkringen och den individuella tilläggsförsäkringen krävs att försäkringen började gälla senast 18 månader före arbetslöshetens inträde för att få ersättning. Medlemmen skall även fortlöpande ha varit medlem i Sif de senaste 18 månaderna och fortfarande vara det vid arbetslöshetens början. ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund Medlemmar i ST har en kvalifikationstid om tolv månader vid såväl nyteckning som ändring av försäkringen som medför höjning av försäkringsersättningen. Medlemmar i SKTF har en kvalifikationstid om 15 månader vid såväl nyteckning som höjning av försäkringen vid uppsägning eller varsel från arbetsgivarens sida. Vid uppsägning med godtagbart skäl från den försäkrade är kvalifikationstiden i stället 24 månader. Sidan 17 (32)
För att få ersättning enligt kollektiv inkomstförsäkring i Säljarnas Riksförbund är kvalifikationstiden för försäkringen för egenföretagare/delägare i fåmansbolag 24 månader och för övriga 12 månader. I kvalifikationstiden inräknas tid som den försäkrade kontinuerligt varit medlem i Säljarnas riksförbund eller omfattats av annan inkomstförsäkring i svenskt försäkringsbolag före inträdet i Säljarnas Riksförbund. För den som tecknat individuell tilläggsförsäkring är kvalifikationstiden 24 månader, för övriga tolv månader. Övriga medlemmar i arbetslöshetskassa individuell inkomstförsäkring Den som har tecknat en individuell inkomstförsäkring i Accept, och som inte är egenföretagare har en kvalifikationstid vid såväl nyteckning som höjning av försäkringen med tolv månader. Egenföretagare/delägare i fåmansbolag som tecknat avtal har en kvalifikationstid om 18 månader. Arbetsvillkor Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Enligt 12 ALF har en sökande rätt till ersättning vid arbetslöshet som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad eller haft förvärvsarbetet i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader. Sökanden skall ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan kassa får, för att uppfylla arbetsvillkoret, tillgodoräkna sig tid i den kassan. SACO När det gäller arbetsvillkor ställs samma krav i alla avtal som berör SACO-medlemmar, såväl kollektiva som individuella avtal. Det krävs att medlemmen har förvärvsarbetat minst 12 av de senaste 18 kalendermånaderna (ramtid). Under dessa 12 månader skall den försäkrade ha arbetat minst 70 timmar per månad. Allt förvärvsarbete måste vara utfört efter den tidpunkt då medlemmen trädde in i förbundet. Sidan 18 (32)
Sif För att få ersättning krävs att den försäkrade förvärvsarbetat minst 12 månader i minst 70 timmar per månad under de senaste 18 månaderna (ramtid). Det ställs krav på att den sista arbetsperioden varat minst en månad och att den försäkrade även arbetat minst 70 timmar under den månaden. Villkoren gäller både kollektiva och individuella försäkringar. ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund För medlemmar i ST finns en kvalifikationstid om tolv månader. Endast månader som den försäkrade förvärvsarbetat mer än 70 timmar medräknas i kvalifikationstiden. För medlemmar i SKTF finns en kvalifikationstid vid nyteckning och höjning av försäkringen om 15 månader vid uppsägning eller varsel från arbetsgivarens sida. Vid uppsägning med godtagbart skäl från den försäkrade är kvalifikationstiden i stället 24 månader. Något krav på förvärvsarbete med visst antal timmar per månad ställs inte upp. För medlemmar anslutna till den kollektiva inkomstförsäkringen hos Säljarnas Riksförbund är kvalifikationstiden för försäkringen för egenföretagare/delägare i fåmansbolag 24 månader och för övriga 12 månader. Inte heller enligt detta avtal ställs något krav på förvärvsarbete visst antal timmar per månad. För den som tecknat individuell tilläggsförsäkring är kvalifikationstiden 24 månader, för övriga tolv månader. Övriga medlemmar i arbetslöshetskassa individuell inkomstförsäkring För den som är tillsvidareanställd och tecknat individuell inkomstförsäkring finns en kvalifikationstid om 12 månader. Månader som den försäkrade förvärvsarbetat mindre än 70 timmar medräknas inte i kvalifikationstiden. Försäkringsavtalet för egenföretagare/delägare i fåmansbolag anger verksamhet i rörelsen på heltid de senaste 24 månaderna. Överhoppningsbar tid Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Med överhoppningsbar tid menas tid som inte skall räknas in i ramtiden om tolv månader, vilket i vissa fall innebär att en betydligt längre period måste kartläggas. Enligt 16 ALF skall inte den tid då den sökande varit hindrad att arbeta av vissa skäl inräknas när ramtid enligt Sidan 19 (32)
12 skall bestäms. Det gäller bland annat om den sökande varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom, avslutad heltidsutbildning efter fyllda 25 år eller tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Inte heller tid när den sökande varit hindrad att arbeta på grund av frihetsberövande på kriminalvårdens område, vård av eget barn som inte har fyllt 2 år, beslut enligt smittskyddslagen, utlandsvistelse och vård av närstående skall räknas. Enligt 17 ALF skall inte heller tid när den sökande fått föräldrapenningförmån eller varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt räknas. Andra situationer när tid som den sökande varit förhindrad att arbeta inte skall räknas är bland annat när personen deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller varit hindrad att arbeta på grund av utbildning för vilken rekryteringsbidrag till vuxenstuderande lämnats. Enligt 17 a ALF får tid som inte skall räknas in i ramtiden omfatta högst sju år. SACO När det gäller överhoppningsbar tid finns samma villkor i alla avtal som gäller SACO-medlemmar, såväl kollektiva som individuella avtal. När ramtiden skall bestämmas räknas inte tid då den försäkrade varit förhindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom, vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen samt tid då den försäkrade fått föräldrapenningförmån. Bedömningen av vad som skall anses som överhoppningsbar tid följer arbetslöshetskassans bedömning. Sif För medlem i Sif ställs samma krav för såväl kollektiva som individuella försäkringar. Tid som arbetslöshetskassan bedömer vara överhoppningsbar tid räknas inte in i ramtiden. ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund För medlemmar i ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund anges inte något om överhoppningsbar tid i avtalen. Den försäkrade skall dock ha fått beslut om ersättning från en arbetslöshetskassa, vilket innebär att motsvarande krav som ställs enligt ALF tillämpas. Sidan 20 (32)
Övriga medlemmar i arbetslöshetskassa individuell inkomstförsäkring Avtalen för den som tecknat en individuell inkomstförsäkring anger inte något om överhoppningsbar tid. Den försäkrade skall ha fått beslut om ersättning från en arbetslöshetskassa vilket innebär att motsvarande krav som ställs enligt ALF tillämpas. Åldersgränser för att få teckna försäkring Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Enligt 6 st. 2 ALF lämnas ersättning enligt grundförsäkringen tidigast den dag den arbetslöse fyller 20 år. Någon motsvarande åldersgräns finns inte för rätt till inkomstrelaterad ersättning. Detta innebär att även sökande som är under 20 år kan få inkomstrelaterad ersättning om kravet på tolv månaders medlemskap i en arbetslöshetskassa och övriga krav är uppfyllda. Enligt 34 lag (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) finns inte någon lägsta ålder för rätt till inträde i arbetslöshetskassor. SACO För medlem i fackförbund som har avtal om kollektiv inkomstförsäkring finns ingen åldersgräns angiven. Försäkringen börjar gälla från och med den tidpunkt då medlemmen beviljats inträde i förbundet och så länge medlemskapet består. För medlem som tecknat individuell tilläggsförsäkring eller individuell inkomstförsäkring får försäkringen tecknas av den som är mellan 21 och 58 år. Sif För att teckna kollektiv eller individuell inkomstförsäkring skall medlemmen vara mellan 21 och 58 år. ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund För medlem i ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund anges inget i avtalet om lägsta ålder för när försäkring kan tecknas. Övriga medlemmar i arbetslöshetskassa - individuell inkomstförsäkring För tillsvidareanställda som tecknat individuell inkomstförsäkring anges inget om ålder när försäkringen kan tecknas. Egenföretagare skall ha fyllt 21 men inte 55 år. Sidan 21 (32)
Åldersgränser för ersättning Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Enligt 22 st. 4 ALF upphör rätten till dagpenning månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år. Detta innebär att rätt till arbetslöshetsersättning upphör från och med den månad den arbetslöse fyller 65 år. SACO Försäkringen upphör att gälla vid utgången av det kalenderår medlemmen fyller 60 år eller då medlemskapet i ett SACO-förbund upphör. Detta gäller för medlemmar som tecknat såväl kollektiva som individuella försäkringar. För medlem som tecknat individuell tilläggsförsäkring efter en kollektiv inkomstförsäkring gäller även att försäkringen upphör att gälla om avtalet om kollektiv inkomstförsäkring upphör. Sif För medlemmar i SIF gäller samma villkor för den som tecknat kollektiv försäkring som för individuell försäkring. Försäkringen upphör att gälla den första i den månad den försäkrade fyller 62 år eller träder ut ur Sif eller arbetslöshetskassan. ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund För medlemmar i ST och SKTF upphör försäkringen att gälla den första i månaden efter att den försäkrade fyllt 62 år. Enligt den kollektiva inkomstförsäkringen i Säljarnas Riksförbund upphör rätten till försäkringsersättning månaden efter den försäkrade fyllt 63 år. Enligt den individuella tilläggsförsäkringen i Säljarnas Riksförbund upphör försäkringen att gälla den första i månaden efter den försäkrade fyllt 62 år. Övriga medlemmar i arbetslöshetskassa individuell inkomstförsäkring För den som tecknat individuell inkomstförsäkring upphör försäkringen att gälla den första i månaden efter den försäkrade fyllt 62 år. Avtalet för egenföretagare/delägare i fåmansbolag anger att försäkringen upphör att gälla den 1:e i månaden efter den försäkrade fyllt 60 år, eller första gången erhållit annan pension än efterlevandepension. Sidan 22 (32)
Ersättningsperiod Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Enligt 21 ALF får dagpenning inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 månader varit arbetslös fem dagar (karensvillkor). Enligt 22 lämnas ersättning under längst 300 dagar (ersättningsperiod). När ersättningsperioden löpt ut kan den förlängas med 300 dagar om sökanden då inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor (vilket ger rätt till en ny ersättningsperiod) och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas plats i aktivitetsgarantin. SACO Medlemmar som tillhör förbunden Civilekonomerna, Sveriges Naturvetareförbund, Sveriges Farmacevtförbund samt Trafik- och Järnväg har enligt de kollektiva avtalen en ersättningsperiod om 120 ersättningsdagar vid arbetslöshet. Sveriges Civilingenjörsförbund erbjuder enligt det kollektiva avtalet en ersättningsperiod om 100 ersättningsdagar. Medlem som omfattas av den kollektiva försäkringen och tecknar en tilläggsförsäkring till den kollektiva försäkringen får ersättning under ytterligare 120 ersättningsdagar. Medlem i SACO-förbund som tecknat ett individuellt avtal om försäkring har en ersättningsperiod om 240 ersättningsdagar. För medlemmar som har avtal om kollektiv försäkring gäller en karens om fem ersättningsdagar. Medlem som tecknat tilläggsförsäkring till den kollektiva försäkringen får ingen ytterligare karens inom ramen för tilläggsförsäkringen. Medlem som tecknat individuell inkomstförsäkring har en karenstid om 20 ersättningsdagar. Sif I avtalet om kollektiv inkomstförsäkring för medlemmar i Sif anges en ersättningsperiod om 100 ersättningsdagar. Möjlighet att teckna en individuell tilläggsförsäkring finns, som innebär att en högre inkomst försäkras under dessa 100 ersättningsdagar. Det är således inte möjligt att teckna försäkring för ytterligare dagar. Karenstiden i Sif:s avtal är fem ersättningsdagar. ST, SKTF och Säljarnas Riksförbund För medlemmar i ST och SKTF gäller en ersättningsperiod om 280 respektive 240 ersättningsdagar. Försäkringen gäller med en karens på 20 ersättningsdagar från och med första ersättningsdagen i arbetslöshetskassan. Karenstid löper bara för arbetsdag eller del av arbetsdag Sidan 23 (32)