Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14
Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam revisor, det sker genom upphandling (f n Deloitte.) Revisorer från kommuner och landsting utses av respektive fullmäktige. Personunion med revisorerna i kommunerna/landstinget inget krav, men en fördel. Kommuner och landsting kan träffa överenskommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. Förbundsordningen anger på vilket sätt dessa ska utses och av vilken medlem. Mandattiden för revisorerna fastställs i förbundsordningen. I allmänhet 4 år, som i kommuner/landsting.
Så här är det tänkt Förbundsordningen reglerar ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till revisorerna. Revisorernas arvoden betalas av samordningsförbundet, om inte annat anges i förbundsordningen. Om förbundsmedlemmarna ska betala arvode till revisorerna, ska i stället Försäkringskassan betala arvoden till statens revisor. För revisorerna från kommuner och landsting kan fullmäktige meddela föreskrifter (revisionsreglemente.) Revisorerna ska anlita sakkunnigt biträde.
Handbok för finansiell samordning Innehåller fakta och kommentarer om syftet med finansiell samordning, om bildande, organisation och ledning, verksamhet och administration, ekonomi och revision, utträde mm. Finns på www.finsam.se under Informationsmaterial och rekommendationer Under revisionsavsnittet kommenteras bl.a. arvoden, revisorskollegium och sammankallande, sakkunnigt biträde (behov och upphandling), ansvarsprövning
Revision med en demokratisk förankring Förtroendevalda revisorer med medborgerlig förankring Granskning av måluppfyllelse/effektivitet, styrning och kontroll samt räkenskaper Revisorernas arbetssätt inom revisionsprocessen med mål och beslut som utgångspunkt.
Revisorernas uppdrag Lag om finansiell samordning 25-26 Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Bestämmelserna i kommunallagen 9:4-17 ska tillämpas på motsvarande sätt. /dvs. reglerna om jäv, självständighet, sakkunniga, granskningsuppdraget, rätt till upplysningar och inventeringar, självständig förvaltning, förvaltningsbeslut i protokoll, lämna revisionsberättelse med uttalande om ansvarsfrihet / Revisionsberättelse ska lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna prövar var för sig frågan om styrelsens ansvarsfrihet samt om skadeståndstalan ska väckas.
Revisorernas uppdrag Alltså Årligen granska all verksamhet som bedrivs inom förbundets verksamhetsområde Granska i den omfattning som följer av god revisionssed Pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Anmäla misstanke om förmögenhetsrättsligt brott och att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosätts till styrelsen/fullmäktige. Bedöma om resultatet i delårsrapport/årsredovisning är förenligt med mål styrelsen/fullmäktige beslutat.
Om verksamheten är ändamålsenlig Verksamheten efterlever och lever upp till fullmäktiges (styrelsens) mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Innebär också att verksamheten skapar avsedd effekt för medborgarna i enlighet med fullmäktiges (styrelsens) målsättning. Om verksamheten är ekonomisk tillfredsställande Verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt och tillfredsställande förhållande till varandra. God ekonomisk hushållning utifrån verksamhetens kvalitet och produktivitet.
Om räkenskaperna är rättvisande Redovisningen fullgörs så att den kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs. De finansiella rapporterna delårsrapporter och årsredovisning är upprättade enligt lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet. Värderings-, klassificerings- och upplysningsfel får inte väsentligen påverka bilden av resultat och ställning.
Om den interna kontrollen är tillräcklig Den kontroll som görs inom styrelser och nämnder är tillräcklig, d v s styrning, ledning, uppföljning och kontroll är tydlig, aktiv och ändamålsenlig. Förutsätter ett strukturerat arbetssätt enligt definierade processer och rutiner, integrerade i organisation och system och i det löpande arbetet.
Vilken är verksamheten? Verksamheten = uppdragen i lagen om finansiell samordning 7 Besluta om mål och riktlinjer Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser till individer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser inom de samverkande parternas ansvarsområden Besluta hur medel ska användas Svara för uppföljning och utvärdering Upprätta budget och årsredovisning
Granska enligt god revisionssed God revisionssed är de föredömliga och goda principer samt tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna där revision utförs. Med allmänt vedertagen menas den praxis som råder i en kvalitativt representativ krets av revisorer. God revisionssed i kommunal verksamhet avser principer, processer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning. Den avser också revisorernas förhållningssätt i uppdraget och till dess förutsättningar. God revisionssed i kommunal verksamhet är dokumenterad 1995, 1999, 2002, 2006 och 2010.
God revisionssed är inte reglerad i författning eller föreskrift eller på annat sätt fastställd av en myndighet tar vid där lagstiftningen slutar, fyller på och uttolkar uppdraget och hur detta ska utföras formas och utvecklas successivt över tiden i revisionsarbetet, av revisorerna själva utgår i kommunal verksamhet från den kommunala sektorns förutsättningar och förhållanden är revisorernas viktigaste plattform i arbetet, utöver lagstiftningens reglering av uppdraget har stor betydelse för revisionens trovärdighet och styrka!
Grundläggande värden och förhållningssätt Uppdrag med förtroende Oberoende Helhetssyn och samverkan Öppenhet och kommunikation
Revisorernas oberoende - faktiskt och synbart Regler om valbarhet och jäv Självständiga revisorer Rätten att självständigt anlita sakkunniga Självständig förvaltning Rätt till upplysningar
Revisionsprocessen Kommunikation Dokumentation Kvalitetssäkring genom hela processen!
Revisionsprocessen - planera Inhämta kunskap Omvärldsbevakning Inhämta styrelsens tolkning Bedöma styrelsens egen analys, styrning mm Riskbedömning Dra slutsatser, analysera, prioritera Aktiva val/revisionsplan Kommunikation
Riskbedömning Riskbedömning för alla väsentliga områden - verksamheter (planering, uppföljning, utvärdering ), funktioner, system, rutiner Riskbedömningen består av två delar: Revisorerna identifierar händelser och företeelser som påverkar, hindrar eller hotar att uppdrag och mål för verksamheten kan genomföras eller nås. Revisorerna bedömer konsekvens och sannolikhet dvs. hur allvarligt det är eller blir om händelsen eller företeelsen förekommer eller realiseras (konsekvens) samt hur troligt det är att händelsen eller företeelsen finns eller inträffar (sannolikhet).
Allvarliga konsekvenser + stor sannolikhet = hög risk!
Vägledning till granskning i praktiken (kan också ses som underlag till en revisionsplan) Dialog om uppdrag och ansvar med styrelsen Grundläggande granskning - löpande följa verksamheten, dokument mm - bedöma förutsättningar för styrning, uppföljning, kontroll - granska och verifiera (verksamhet, styrning mm) Ev. övergripande granskning av delårsrapport Granskning av årsredovisning Fördjupad granskning, vid bedömd hög risk Uppföljning
Granskning i praktiken Vad kan granskas? Vad är viktigt att granska?
Revisionsprocessen - granska Planera granskningen - revisionsfrågor - revisionskriterier - metoder, bemanning, tider, rapportering etc. Kommunikation Genomföra Resultat, beslut Kommunikation Uppföljning
Revisionsfråga Revisionsfrågan formulerar granskningens syfte, vad granskningen ska ge svar på. Frågan utgår från revisorernas riskbedömning och revisionsplan. Exempel: Har styrelsen skapat en ändamålsenlig struktur för samverkan och initierat samverkansinsatser i enlighet med förbundets målsättning och plan? Har styrelsen genomfört tillräcklig uppföljning och utvärdering utifrån gemensam målsättning för aktiviteterna? En revisionsfråga kan brytas ner i underfrågor med olika perspektiv eller angreppssätt t ex på styrning och organisering, arbetssätt och rutiner, uppfattningar.
Revisionskriterier Revisionskriterier är den/de referenspunkter som revisorerna i sin granskning mäter och bedömer verksamheten emot vad den ska nå upp till. Kan vara lagstiftning, mål, riktlinjer, beslut, andra styrande dokument.
Revisionsprocessen - pröva Sammanfatta årets granskning Pröva ansvarstagandet Bedöma årsredovisningen Kommunikation styrelsen Revisionsberättelse Kommunikation med förbundsmedlemmarna Behandling - fullmäktige - försäkringskassan
Grunder för ansvarsprövning Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige (motsv.) eller i föreskrifter. Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Förtroendeskada eller annan immateriell skada. Ekonomisk skada Obehörigt beslutsfattande. Icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning. Otillräcklig beredning av ärenden. Ej rättvisande redovisning.
Krav på revisionsberättelse KL 9 kap 16 Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. ---- KL kap 17 Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i revisionsberättelsen. Anmärkningar får riktas mot 1. nämnder och fullmäktigeberedningar, samt 2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej.
Revisionsberättelsen enligt god sed Uppdraget och Utgångspunkterna Redogörelse för resultatet av granskningen med iakttagelser och synpunkter (ev. bilaga) Bedömningar av - ändamålsenlighet, ekonomiskt tillfredsställande - räkenskaper och resultat i årsredovisning - intern kontroll Uttalanden om - ansvarsfrihet och eventuella anmärkningar - årsredovisning Eventuella hinder i revisionen ( t ex jäv) + De sakkunnigas rapporter som bilagor
Erfarenhetsutbyte Vad fungerar bra goda exempel och idéer? Vad fungerar mindre bra varför och vad kan göras? Vad behöver utmanas och utvecklas? Behov av stöd, utbildning, nationella insatser mm?