1Franco Leidi teckningar, objekt och egna tryck
Situationer 2 Franco Leidi med sin hund Bimbo, 1980. Foto Sune Nordgren. Franco Leidi är en del av min uppväxt. Mitt första minne av honom och hans familj var när jag var sju år gammal och de kom för att hälsa på oss i Åhus. Med sig hade de Bimbo, den enda hund jag någonsin har älskat. Samma år, 1979, så flyttade familjen Leidi till Slättaröd i nordvästra Skåne och vi fick närmare att besöka varandra. Huset i Slättaröd var en fascinerande och spännande miljö att vistas i, inte bara på grund av Francos två döttrar, äldre än mig, som jag tyckte var tuffa utan också för att det var en miljö där konsten hela tiden var närvarande. Jag upplevde det som ett hem med mycket frihet, där egentligen vad som helst kunde hända. Familjen Leidi hade alltid flera katter som sprang runt på gården och när jag var tio år fick jag en kattunge som bara var sex veckor gammal. Det var min första katt, döpt till Ricchio, och jag brukade säga att han hade ett italienskt temperament. Det låg såklart ingen sanning i det för trots sitt namn var han en helsvensk bondkatt. När jag blev lite äldre så tappade vi kontakten vilket gör att det är extra kul att kunna återknyta banden nu till både familjen och till Francos unika konstnärskap. Franco Leidi hade en helt unik bildvärld, det kan jag säga utan att överdriva. Det är en bildvärld starkt präglad av hans uppväxt på trettiotalet i Italien, med en auktoritär far som var aktiv i det italienska fascistpartiet och med katolicismens stränga regelverk. Tecknandet blev ett sätt att undkomma det restriktiva och locka fram det intuitiva hos Franco. Tecknandet blev som en katalysator, en befriare. Han fann också en frihet i erotiken, den skamliga och lockande. I Francos bildvärld möter förtryck, våld och tortyr det förbjudna i erotiken, det dolda och det undertryckta. Bilderna uppvisar situationer, konstruktioner som nästan alltid pågår i slutna rum. Det gemensamma för alla delarna i hans bildvärld är en längtan efter frihet, både fysisk och andlig. 3
4 Franco var en duktig idrottare som ung, bland annat var han framstående i stavhopp under sin militärtjänstgöring. Objekten som började dyka upp i Francos bilder redan under tidigt sjuttiotal var ofta inspirerade av olika gymnastikredskap men de var samtidigt produkter av Francos egensinniga fantasier. I mitten av sjuttiotalet började Franco längta efter att materialisera dessa fantasiobjekt och eftersom ingen snickare han talade med ville ta på sig uppgiften så började han att konstruera dem själv, under tiden som familjen bodde i östgötska Runnebo. När Leidis några år senare flyttade ner till den gamla skolan i Slättaröd fanns det i huset, som en märklig slump, en gymnastiksal med en komplett uppsättning redskap. Första gången som Franco visade sina märkliga objekt var på Norrköpings konstmuseum 1979. Objekten och bilderna fortsatte sedan att samexistera under Francos hela konstnärskap. Objekten föddes fram med hjälp av ursprungliga material som trä, metall, läder, gummi och rep. Materialen fick gärna vara väl använda, nötta och märkta av tiden. Franco har med sina egna hantverksmetoder förändrat, och berövat objekten på dess funktioner. Som betraktare kan vi se likheter med existerande föremål men han har givit objekten helt nya egenskaper. De uppmanar oftast till någon form av kroppslig ansträngning eller närkontakt, och Franco lät ofta dansare använda sig av hans objekt som redskap. Det finns alltid någonting som skaver i Francos verk. Någonting obekvämt, en laddning, ett obehag. Bilderna är situationer där människorna spelar upp en scen, maskerade i en roll, i konstruerade relationer. Tvång och tortyr ställs mot frihet och njutning. De sargade och tatuerade totempålarna väcker tankarna till religiösa riter. I sina sena akvareller förändras Francos bildspråk. De ikonlikande bilderna domineras av imaginära porträtt, ansikten hämtade ur hans fantasi. Men i bakgrunden lurar ofta hans välbekanta objekt och skapar spänningar i bilderna. Utan generositeten från Annila Sterner, Hans Fredriksson, Bianca Leidi och Josabeth Leidi hade den här utställningen aldrig kommit till. Ett extra tack vill jag också rikta till Meleat Fredriksson, som gör ett dansperformance på vernissagedagen, och till min pappa Sune Nordgren. Isac Nordgren Jonasson Konstskribent och frilansande curator Objekt DOCKAN Foto Ernst Henriksson, 1981 5
Objekt PATER NOSTER. Lunds Konsthall, 3 december 1988-15 januari 1989 6 Foto Jorgo Plouganou 7
8 Väggobjekt, ca 1988 Foto Jorgo Plouganou ATT VARA TILLSAMMANS XII. Akvarell, 65x90 cm, 2005-07 Foto Johan Hedenström 9
10 ATT VARA TILLSAMMANS XVII. Akvarell, 65x90 cm, 2005-07 Foto Johan Hedenström ATT VARA TILLSAMMANS XXIX. Akvarell, 65x90 cm, 2005-07 Foto Johan Hedenström 11
ÄR NI KVAR. Kopparstick ca 14x11 cm, 1974 FÖRTROLLNING. Kopparstick ca 14x11 cm, 1971 12 13
14 PÅ VAKT (självporträtt). Tusch, 1981. Franco Leidi (1933-2008) Utbildad vid bland andra Konstakademien i Genua, Oskar Kokoschkas Schule des Sehens i Salzburg och Konsthögskolan (Grafikskolan) i Stockholm. Professor i grafik vid Konsthögskolan Valand, Göteborg 1987-1997. Undervisade också tidigare på bland andra Lunnevads folkhögskola, Statens Kunstakademi i Oslo och Konsthögskolan i Stockholm. Franco Leidi finns representerad på bland andra Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum, Norrköpings Konstmuseum, Malmö Museum, Hamburger Kunsthalle och Eremitaget i S:t Petersburg. Separatutställningar i urval: 1964 Galleria Alcione, Trieste Galleria Domenicani, Bolzano 1966 Galleria.L7Agrifoglio, Milano 1967 Italienska Kulturinstitutet, Stockholm 1968 Galleria L Agrifoglio, Milano Circolo degli Artisti, Albissola 1970 Stadsgalleriet, Halmstad 1971 Gröna Paletten, Stockholm 1972 Norrköpings Konstmuseum 1975 Italienska Kulturinstitutet, Stockholm Norrköpings Konstmuseum Galleri Wallner, Malmö Grafiska Sällskapet, Stockholm 1976 Borås Museum 1978 Krognoshuset, Lund 1979 Norrköpings Konstmuseum 1980 Skövde Konsthall Centre Culturel Suédois, Paris 1982 Göteborgs Konstmuseum Kulturhuset, Stockholm Sölvesborgs Konsthall 1985 Nationalgalleriet, Stockholm 1986 Norrköpings Konstmuseum Konstnärscentrum, Växjö Vikingsbergs Konstmuseum, Helsingborg 1987 Galleri Mors Mössa, Göteborg Skulptörförbundet, Stockholm Kristianstads Länsmuseum Konstnärshuset, Stockholm 1988 Lunds Konsthall 1990 Kunsthallen Brandts Klædefabrik, Odense Kunsthallen Nikolaj, Köpenhamn Nordjyllands Kunstmuseum, Aalborg 1991 Esbjergs Kunstforenings Samling Bornholms Kunstmuseum, Rønne 1992 Konstakademien, Stockholm 1994 Västerås Konstmuseum Röda Sten, Göteborg 2000 Bohusläns Museum Borås Konstmuseum Uppsala Konstmuseum Växjö Konsthall 2001 Västerås Konstmuseum Sölvesborgs Konsthall 2002 Horsens Konstmuseum, Danmark 2003 Blekinge Länsmuseum, Karlskrona 2004 Gallery Swift, Köpenhamn 2005 Galleri Thomassen, Göteborg 2009 producerades den posthuma utställningen Att Vara Tillsammans som visades på Västerås Konstmuseum, Millesgården i Stockholm, Kristianstads Konsthall och Kulturens Hus i Luleå under åren 2009-2010. 2017 Krognoshuset i Lund 2018 Konsthallen Hishult Katalog #140 i en löpande serie utgiven till varje utställning sedan starten 1994 Katalogens idé & form KÅ Gustafsson Isac Nordgren Jonasson, utställningens curator och text. Bilder på katalogens omslag, s1 AVFÄRD, kopparstick 1979. s16 OBJEKT-RAM, 1978 med kopparstick GÖMSTÄLLE, 9x7 cm, 1972. Upplaga 1.500 ex Konsthallen Hishult, 2018 Markarydsvägen 10, se-312 53 Hishult, Sweden +46-(0)430-40321 www.hishult.com / konsthallen@hishult.com ISBN 91-85348-98-8 Öppet: September-april: Onsdag-fredag 12-16.00, lördag-söndag 12-17.00 Maj-augusti: Tisdag-söndag 12-17.00 Konsthallens kataloger 2018 produceras med stöd av: Sparbanken Boken, Skånes Fagerhult Hishult Tack! FRANCO LEIDI. Foto Johan Hedenström, 2006. 15
16 #140 10 mars - 22 april 2018 www.hishult.com