Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik, 300 högskolepoäng Biomedical Engineering

Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik, 300 högskolepoäng Biomedical Engineering Civilingenjörsexamen i medicin och teknik Master of Science in Engineering, Biomedical Engineering Detta dokument är underlag till validering för att få inrätta ett civilingenjörsprogram i medicin och teknik med specialiseringar mot medicinsk informationsteknik, biomekanik och biomedicinsk analys samt medicinsk fysik. Utbildningen kommer att ges på heltid och ingå i LTHs programutbud i Lund. Programmet tillkommer för att tillförse framtidens behov av civilingenjörer som besitter goda tvärvetenskapliga kunskaper för att kunna utveckla framtidens teknologier inom diagnostik, terapi och rehabilitering. har ett tvärvetenskapligt tänkande, etablerat genom hela utbildningen, och som möjliggör en levande kommunikation mellan ingenjör och läkare/vårdpersonal. har god förståelse för den medicintekniska innovationsprocessen och kan möta kraven på förnyelse i industrin. kan förstärka och förnya den framgångsrika medicintekniska forskning som bedrivs i Lund och Malmö. 1. Grunden för programmet 1.1 Behovet av civilingenjörer i medicinsk teknik Sverige har en internationellt framträdande position inom området medicinsk teknik tack vare en rad framgångsrika företag som ofta byggt upp sin verksamhet kring svenska innovationer. Branschen, med en årsomsättning på ca 60 miljarder i Sverige, sysselsätter ca 10 000 personer, varav 2 3000 inom produktutveckling. Under perioden 1999 2007 hade branschen en genomsnittlig sysselsättningsökning på 3.5% årligen (Swedish Medtech). Uppgifterna varierar något och i rapporten "Skånsk medicinteknik" från 2009 uppges att ca 15 000 personer sysselsätts varav uppskattningsvis 4 000 i Skåne, fördelade på ca 400 bolag i Sverige, varav ca 100 finns i Skåne (Bolmsjö, 2009). Företagens verksamhet spänner över många olika områden där bl.a. bildgivning, bioteknologi, informationsteknik och terapeutisk teknik ingår med speciell tyngd. Den svenska medicintekniska industrin är forskningsintensiv, och en förhållandevis stor andel av företagens intäkter (7%) satsas på forskning och utveckling. Sett ur ett internationellt perspektiv har behovet av civilingenjörer med medicinteknisk utbildning ("biomedical engineering") ökat kraftigt, något som avspeglas i att alla välrenommerade universitet i USA sedan länge har program i "biomedical engineering". En liknande utveckling har på senare tid ägt rum bland de större universiteten i Europa. Antalet masterstudenter har tredubblats mellan 1990 och 2005 i USA (Salzman, 2009), medan antalet studenter i Sverige anmärkningsvärt nog förblivit tämligen konstant sedan den första masterutbildningen startades i Linköping på 1970-talet. Det finns dock all anledning att tro att Sverige har ett behov som liknar de internationella varför det är synnerligen angeläget att utbildningen av kvalificerade civilingenjörer växer om Sverige ska kunna bibehålla sin starka position inom det medicintekniska området. I en omfattande genomgång av den medicintekniska industrins läge i Sverige (Action MedTech, december 2007) pekas bl.a. behovet av tvärvetenskapliga utbildningsprogram med relevans för industrin ut som en kritisk faktor för att Sverige ska kunna bibehålla sin ledande position inom området. Man förutspår i rapporten att behovet av medicinteknisk kompetens kommer att växa med mer än 3 200 nya jobb på bara fem år. Även om en civilingenjörsutbildning startades i medicinsk teknik på KTH 2008 (se nedan) kommer behovet av civilingenjörer för den svenska marknaden långt ifrån att vara tillgodosett. Totala antalet studerande i en årskull är ca 100, fördelade på 20 30 i Linköping, 25 35 på Chalmers, 40 på KTH, samt 5 10 på LTH; av dessa är ca 1

en tredjedel internationella masterstudenter som återvänder hem. Det innebär ett tillskott på endast 60 70 nya civilingenjörer/masters per år i hela Sverige. Sett ur ett regionalt perspektiv examineras endast ett fåtal civilingenjörer från LTH med medicinteknisk inriktning i programmen datateknik, elektroteknik, teknisk fysik och teknisk matematik. Sedan mitten på 2000- talet har i medeltal ca 10 civilingenjörer examinerats per år med denna inriktning. Ytterligare ett tiotal civilingenjörer examineras i programmet teknisk nanovetenskap med specialisering mot nanobiomedicin. Detta låga antal ska ställas i förhållande till att Skåne har ca 4000 anställda i den medicintekniska industrin och avnämare inom såväl offentlig sjukvård som forskning på universitet/högskola. Det framtida behovet av högkvalificerade civilingenjörer understryks ytterligare av det faktum att Ideon har ca 30 forskningsorienterade företag i branschen, vilket är fler företag än vad som finns på danska sidan Medicon Valley. Vidare kommer ett större antal civilingenjörer i medicin och teknik att behöva engageras i den satsning som nu görs på att bygga upp European Spallation Source (ESS) världens mest kraftfulla neutronkälla för forskning inom bland annat bioteknik och ingenjörsteknik. Bioimaging Center vid LU är ytterligare en betydande satsning där civilingenjörer med specialisering i medicinsk informationsteknik kommer att behövas. Den offentliga hälso- och sjukvården är en av de större arbetsgivarna i Sverige för civilingenjörer i medicinsk teknik och Region Skåne har idag ett flertal anställda. Fler civilingenjörer kommer att behövas i takt med att sjukvården omfattar allt mer avancerad utrustning för diagnostik och terapi. Detsamma gäller för att kunna möta de utmaningar som framtidens sjukvård kommer att ställas inför: avancerade tekniska lösningar kommer att krävas för en mera individualiserad och distribuerad vård där ett av målen är att minska de höga kostnaderna för dagens sjukhusvård. Lund/Malmö har idag spjutspetsforskning inom diagnostik, terapi och rehabilitering, och kommer med stor säkerhet att vara fortsatt beroende av tillgång på civilingenjörer med hög medicinteknisk kompetens. Forskningen vid LTH/LU har en imponerande bredd (Appendix 2) vilket bl.a. tar sig uttryck i betydande forskningsanslag och ett flertal centrumbildningar/nätverk som startats på senare tid. Det finns ett levande samarbete såväl bland forskare inom medicinsk teknik, samlade i LTH-portalen för Lund Alliance for Biomedical Imaging and Bioengineering (LABIB), som över sundet genom Medicon Valley och andra väletablerade nätverk. Ett civilingenjörsprogram i medicin och teknik med stark forskningsanknytning kommer att avsevärt förbättra rekryteringen av doktorander till den forskningen. Det är också av intresse att nämna den danska arbetsmarknaden där den medicintekniska industrin har en mycket stark position och följaktligen ett stort behov av civilingenjörer. Den danska utbildningen inom medicinsk teknik återfinns idag på Danmarks Tekniska Universitet (DTU), Lyngby, och bedrivs där i nära samarbete med medicinska fakulteten på Köpenhamns universitet. Programmet, som bär namnet "Medicin och teknologi", erbjuder 66 utbildningsplatser. 1.2 Vägledande faktorer vid programmets utformning Ett program i medicin och teknik är med nödvändighet tvärvetenskapligt och har därför en utformning som varierar påtagligt från universitet till universitet. Faktorer som påverkar utformningen är t.ex. om aktiv forskning bedrivs inom området, om medicinsk teknik ingår som del i existerande utbildningsprogram, om en medicinsk fakultet finns, om den offentliga sjukvården i regionen är engagerad i medicintekniska frågor och till vilken grad industrin är närvarande i regionen. En redan etablerad institution för medicinsk teknik genomsyrar naturligt nog programmets utformning genom den samlade kompetens som ryms inom dess väggar. Utformningen av ett program i medicinsk teknik vid europeiska universitet bör också ta intryck av det sk. BIOMEDEA-initiativet som härrör från början av 2000-talet med syfte att skapa riktlinjer för harmonisering och ackreditering av program som omfattar två cykler inom detta utbildningsområde (Nagel, 2005). Program som ansluter sig till dessa riktlinjer förväntas underlätta centrala faktorer som mobilitet och anställning i Europa, liksom att bidra till förbättrad konkurrenskraft hos den europeiska medicintekniska industrin. 2

Vilka faktorer är då vägledande för det aktuella programförslaget? Detaljutformningen av programmet utgår från profilen hos den medicintekniska expertis som idag finns på LTH, i synnerhet vad gäller utformningen av specialiseringarna. Detta avspeglar sig i att majoriteten av ingående kurser ges av institutioner på LTH. Programmet har följaktligen mer betoning på medicintekniska aspekter såsom biomekanik, bilder & signaler, fysiologisk modellering, instrumentering/sensorer, medicinsk fysik och entreprenörskap & design, och mindre betoning på molekylär och cellulär biomedicinsk teknik. Att kurserna är knutna till forskningsgruppernas verksamhet ger programmet speciell tyngd och bidrar till att programmet har goda förutsättningar att hålla sig ajour med den föränderliga värld vi lever i. Närheten till den medicinska fakulteten är en annan viktig faktor som avspeglar sig i att programmet innefattar kurser som ges i sjukhusets lokaler av lärare på denna fakultet. Unikt för programmet är att tredje årskursens projektarbete görs i samarbete med läkarstuderande. Viktiga syften med detta projekt är att stimulera till tvärvetenskapligt tänkande och att träna studentens förmåga att kommunicera med läkare och vårdpersonal. Förutsättningarna för att lyckas med fakultetsöverskridande projektarbete framstår som extra gynnsamma för LTH med tanke på de många forskningssamarbeten som idag finns etablerade mellan teknisk och medicinsk fakultet. Majoriteten av de nyutbildade civilingenjörerna i medicin och teknik kommer att få anställning i industrin, och det är därför synnerligen angeläget att programmet utformas så att betydande kunskap om den medicintekniska produktutvecklingsprocessen innefattas. Denna process skiljer sig högst väsentligt åt från utvecklingen av andra konsumentprodukter eftersom speciella, och oftast extremt höga, krav ställs vad gäller riskanalys, regelverk, klinisk validering, produktgodkännande, mm. En viktig faktor i programmets utformning har därför varit att ta fasta på att Ideon finns i Lund och att innovation är en kritisk dimension för den framtida utvecklingen av medicinteknisk utrustning. Programmet har också utformats så att de generella riktlinjer som finns beskrivna i BIOMEDEA-initiativet rörande kursurval är uppfyllda (se Appendix 1 för en närmare presentation). Riktlinjerna berör framförallt balansen hos ingående kurser i förhållande till följande kompetensområden: mathematics, natural sciences, engineering foundation, medical foundation, general and social competencies, BME core topics, BME in-depth topics, and BME thesis with project. 1.3 Val av programnamn "Medicinsk teknik" är den traditionella benämningen i Sverige för utbildningsprogram av den typ som beskrivs i detta dokument, och används av masterprogram och specialiseringar vid landets tekniska högskolor. Det aktuella programmet gör ett avsteg från denna benämning genom att använda namnet "Medicin och teknik" med syfte att tydligare understryka programmets tvärvetenskapliga natur, och följaktligen mindre betona medicin som ett område där teknik tillämpas. Detta namnval kan förhoppningsvis leda till att studenter som annars inte skulle övervägt att söka till ett program på LTH nu gör det. Ett snarlikt namn, "Medicin och teknologi", har mycket framgångsrikt marknadsfört det civilingenjörsprogram på DTU som har vissa likheter med det aktuella programmet. Översättningen av programnamnet till engelska är inte självklar: "Medicine and Technology" kan säkert fungera rent språkligt men är inte ett internationellt inarbetat namn, och därför är "Biomedical Engineering" (BME) den översättning som här används. Den helt avgörande anledningen till detta namnval är att BME-utbildningar runt om i världen är synnerligen nära besläktade med det aktuella programmets kursinnehåll. Användningen av namnet BME underlättar naturligtvis för utländska utbytesstudenter som vill studera detta ämne vid LTH; det finns redan idag en internationell efterfrågan av ett BME-program vid LTH. Programnamnets förkortning är MedTek. 3

1.4 Centraliserad verksamhet för medicinsk teknik? Den samlade medicintekniska kompetensen vid LU täcker in ett brett kunskapsområde som är fördelad på ett större antal institutioner. Avsaknaden av en centraliserad verksamhet för medicinsk teknik bedöms inte ha någon avgörande betydelse för starten av det aktuella programmet ett tvärvetenskapligt program måste vara synonymt med att många institutioner är involverade även då en medicinteknisk institution existerar. På längre sikt kan dock skapandet av en centraliserad verksamhet på LTH/LU vara önskvärd för att trygga programmets kvalitet så att en kärngrupp av forskare/lärare kan ta ett helhetsansvar för programmets förnyelse; det finns även andra skäl till att en sådan centraliserad verksamhet skulle behöva skapas. Det är naturligtvis viktigt att framhålla att Lund sedan 1980-talet har haft en avdelning för medicinsk teknik som idag är knuten till institutionen för kliniska vetenskaper, och med lokaler på sjukhuset. Till denna avdelning har en professur varit knuten som finansierats av Region Skåne, med Nils-Gunnar Holmer som innehavare fram till förra året då han gick i pension. Personalen vid avdelningen bedriver idag undervisning inom ramen för olika vårdutbildningar och viss forskning. Frågan om regionens fortsatta medicintekniska kompetens, och då specifikt i termer av en professur, utreddes förra året på ett förtjänstfullt sätt av Stina Gestrelius på uppdrag av Region Skåne (Gestrelius, 2009). Utredningens övergripande rekommendation var att regionen "fortsätter att finansiera en professur, som kan samarbeta med LTH, Malmö högskola och ev. KU/DTU, för att säkra försörjningen av specialutbildade civilingenjörer och forskare inom 'Medicin och Teknologi' till sjukhus, universitet och industri. Professuren bör innehålla ett krav på samarbete och nätverkande mellan klinisk verksamhet, tvärvetenskapliga forskargrupper och regionens innovationsmiljöer." En annan spännande rekommendation är den som avser ett önskescenario med "två professorer i medicinsk teknik, med placering på medicinsk respektive teknisk fakultet, och med gemensamt ansvar för en Medicin och Teknologi-utbildning som säkrar behovet av välutbildade civilingenjörer/masters till sjukhus, universitet och industri. Dessutom resurser till en utbyggnad av såväl forskning som innovationssamarbeten inom de teknologier som krävs till framtidens diagnostik, terapi och rehabilitering, i nära kontakt med klinisk verksamhet och övriga tvärvetenskapliga forskningsmiljöer". Frågan om förnyad finansiering av professuren i medicinsk teknik diskuterades vid ett möte den 26/1-2010 där representanter för Region Skåne, medicinska fakulteten och arbetsgruppen för det aktuella programförslaget deltog. Representanter för Region Skåne var klart positiva till att förnya finansieringen av professuren, och det bestämdes därför vid detta möte att en arbetsgrupp ska tillsättas som för ärendet vidare. En professur i medicinsk teknik kommer, som redan understrukits i ovannämnda utredning, att få mycket stor betydelse för det aktuella programmets framtida utformning genom att ytterligare stärka samarbetet mellan medicinsk och teknisk fakultet. Även om tillsättningen av en professur tar relativt lång tid kommer personen i fråga att direkt kunna påverka innehållet i de specialiseringar som föreslås nedan, som först startar 2014, och på lite längre sikt gäller detta naturligtvis också kurserna i programmets grundblock. 1.5 Kortfattad beskrivning av forskning och forskarutbildning vid LU/LTH inom medicinsk teknik Forskningen på LTH är sedan decennier väletablerad och har inom de flesta områden uppnått en världsledande position vilket bl.a. yttrar sig i en lång rad publikationer i välrenommerade tidskrifter. Forskningens imponerande bredd framgår av att institutioner aktiva inom medicinsk teknik inkluderar atomfysik, designvetenskap, elektrisk mätteknik, elektro- och informationsteknik, hållfasthetslära, immunteknologi, kemiteknik, kärnfysik, matematik och reglerteknik. Kliniska frågeställningar som berörs i denna forskning inkluderar områden som cancer, frakturer, hjärt-kärl sjukdomar, neurologi och neurofysiologi samt ortopedi. Forskarutbildning som tar sikte på medicinsk teknik bedrivs inom ramen för de nämnda institutionerna och varje år examineras ett antal doktorer inom detta kompetensområde. Det finns idag ett flertal forskningsgrupper vid LTH vars verksamhet har medicinteknisk inriktning och där samarbetet med medicinska fakulteten och Region Skåne har en avgörande betydelse. Professorer vid LTH som bedriver medicinteknisk verksamhet inkluderar Stefan Andersson-Engels, Carl Borrebaeck, Gerd Johansson, 4

Rolf Johansson, Thomas Laurell, Johan Nilsson, Per Odenrick, Hans Persson, Leif Sörnmo och Kalle Åström. En översikt av denna forskning återfinns i Appendix 2 och på LABIBs hemsida; av speciellt intresse för det aktuella programmet är de många tvärvetenskapliga centra som etablerats på senare tid och som gett den medicintekniska forskningen en viktig vitalisering. 1.6 Referensgrupp Programmet har utvecklats i samråd med ordförande i nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning vid LU, Nils Danielsen, och chefen för medicinsk teknik vid Region Skåne, Lars-Olof Almquist. Vidare har arbetsgruppen för programmet intervjuat olika medicintekniska företag för att få en bättre bild av industrins önskemål rörande en medicinteknisk utbildning; intervjuerna finns redovisade i avsnitt 8. En referensgrupp med representanter från industrin, medicinska fakulteten, Region Skåne och LTHs forskning kommer senare att utses av programledaren som kommer att rådgöra med arbetsgruppen för att anpassa programmet till utvecklingen inom näringslivet samt vid utvärdering av program och kurser. 2. Mål och innehåll Omfattning Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra tillkunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten 5

- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Särskilda mål Förutom mål för civilingenjörsexamen (Högskoleförordningen 1993:100) har följande särskilda mål framarbetats: En civilingenjör i medicin och teknik skall efter genomgången utbildning visa grundläggande kunskaper inom matematik, programmering, biologi, fysiologi, fysik och kemi, mekanik, signalbehandling. visa fördjupade kunskaper inom biomaterial, fysiologisk modellering, medicinteknisk design och entreprenörskap, medicinsk fysik och medicinsk mätteknik. kunna tillämpa de tvärvetenskapliga (dvs. naturvetenskapliga, ingenjörsvetenskapliga och medicinska) kunskaperna inom området medicin och teknik. kunna designa och utveckla medicintekniska produkter i samarbete med både ingenjörer och läkare/vårdpersonal. visa god förståelse för de ställningstagande som är centrala vid utvecklingen av en medicinteknisk produkt, med dess möjligheter och begränsningar med hänsyn tagen till produktens roll i samverkan med sin omgivning. uppmärksamma och beakta patientens utsatthet i vårdsituationen. kunna kommunicera och samverka med personal inom medicintekniska företag både globalt och lokalt i Sverige. Behörighet För att bli antagen till programmet krävs särskild behörighet: Matematik E, Fysik B och Kemi A. Denna behörighet är gemensam för samtliga civilingenjörsprogram inom LTH. Examen Utbildningen leder till en civilingenjörsexamen i medicin och teknik, engelsk översättning: Master of Science in Engineering, Biomedical Engineering. 6

3. Programmets struktur 3.1 Pedagogisk strategi och kontakten med näringslivet Vissa problembaserade undervisningsinslag planeras i kurserna och kommer dessutom naturligt in i tredje årets projektarbete vilket görs tillsammans med läkarstuderande som har hela sin utbildning problembaserad. Kontakter med näringslivet kommer att ingå i andra årets projektkurs som berör medicinteknisk design (MedTek-design). 3.2 Ämnesområden Utbildningen i medicinsk teknik kan delas in följande i fyra kompetensområden: Naturvetenskapliga kunskaper i matematik, fysik, kemi och biologi. Ingenjörsvetenskapliga kunskaper i ellära, mekanik, mätteknik, programmering, signalbehandling. Medicinska grundläggande kunskaper i anatomi, fysiologi, verksamhetsförlagd utbildning i sjukvården, klinisk kemisk diagnostik. Medicin och teknik i samspel innefattar ett större antal kurser som behandlar olika teknologier för diagnostik och terapi. 3.3 Progression Utbildningen slår an ett tvärvetenskapligt perspektiv redan från första året och bibehåller det genom hela utbildningen. De grundläggande kunskaper som förmedlas första året fördjupas under andra och tredje året genom kurser där samspelet mellan medicin och teknik belyses i mera detalj. Detta samspel växer i omfång genom följande progression: Introduktion till medicin och teknik (år 1), Medicinsk mätteknik och MedTekdesign (år 2), Fysiologiska modeller och beräkningar, Biomaterial, E-hälsa, Medicinsk fysik, Medicinska bildgivande system (år 3). Utbildningen har tonvikt på projektarbete med följande progression: första årets projektdel i Introduktion till medicin och teknik (2hp), andra årets projektkurs i MedTek-design (10hp), tredje årets projektarbete tillsammans med läkarstuderande (15hp), och det avslutande examensarbetet (30hp). Till detta kan fogas eventuellt ytterligare projektkurser som ingår i de olika specialiseringarna. 3.4 Preliminärt kursutbud Nedan följer en kort genomgång av kurserna i grundblocket (år 1 3), som alla är obligatoriska, samt projektarbetet som avslutar år 3. Inga valfria kurser ingår i detta block pga. programmets tvärvetenskapliga karaktär med det åtföljande behovet av insikter i många områden. Förkunskaperna har kontrollerats för samtliga kurser; i enstaka fall har dock de aktuella förkunskaperna diskuterats med kursgivaren och justerats för anpassning till programmet. År 1 ger studenten ett tvärvetenskapligt perspektiv från början i utbildningen genom kurser i matematik, kemi, biologi och fysiologi ingår. Den introducerande kursen i medicin och teknik strävar efter att foga samman dessa kurser, samtidigt som den pekar framåt mot efterföljande medicintekniska kurser och specialiseringar; kursen förmedlar utbildningens röda tråd. Ht lp 1 Ht lp 2 Vt lp 1 Vt lp 2 Endim. analys I, 5hp Algebra, 6hp Endim. analys II, 5hp Endim. analys III, 5hp Cellbiologi, 7.5hp Biologisk kemi, 7.5hp Människans fysiologi, 7.5hp Programmeringsteknik, 7.5hp Introduktion till medicin och teknik, 10hp (med projektdel à 2hp ingår), NY Totalt: 61 hp 7

Kurserna i Analys (FMAA05/01, 15hp), Algebra (FMA420, 6hp) ger grundläggande matematiska kunskaper. Tillsammans med de senare liggande kurserna Flerdimensionell analys (FMA430, 6hp) och Matematisk statistik (FMS035, 7.5hp) innefattar programmet totalt 34.5hp matematik vilket täcker det behov av matematik som finns i årskurs 1 3. Studenterna följer ett matematikspår som innebär att kurserna är jämt fördelade på alla 4 läsperioderna. Kontakt: doc. Magnus Fontes (matematikcentrum). Introduktion till medicin och teknik (ny kurs, 10hp) ger på ett tidigt stadium i utbildningen studenten en översiktlig bild av medicinsk teknik som tvärvetenskaplig disciplin, och sätter därmed kommande kursernas varierande innehåll i ett helhetsperspektiv. Kursen illustrerar det faktum att framgångsrik utveckling och forskning inom medicinsk teknik förutsätter ett nära samarbete mellan ingenjör och läkare. Samspelet mellan människa och design belyses. Syftet med kursen är att på ett tidigt stadium förmedla en medicinteknisk identitet till den blivande civilingenjören. Innehåll anpassas efter lärobok och lärare, och innefattar lämpligen översiktlig kunskap om följande områden: biomaterial och vävnad, biomekanik, medicinsk etik, medicinska bilder och signaler, medicinsk instrumentering, medicinsk fysik, optik och rehabilitering. Kursen innefattar 3hp av kravet på hållbar utveckling. Kontakter: doc. Tomas Jansson (elektrisk mätteknik), dr. Ingrid Svensson (hållfasthetslära), prof. Leif Sörnmo (elektro- och informationsteknik).. Biologisk kemi (ny kurs, 7.5hp) ger grundläggande kunskap om kemiska processer och förlopp med speciell betoning på organisk kemi ur ett biologiskt perspektiv. Kursen är skräddarsydd för det aktuella programmet. Kontakt: prof. Olov Sterner (organisk kemi). Cellbiologi (TEK295, 7.5hp) behandlar cellens strukturer och funktioner samt ger en överblick över de komplexa processer som sker i levande celler. Kontakt: dr. Carin Jarl-Sunesson (cell- och organismbiologi). Diskussion pågår om förkunskaper. Människans fysiologi (TEK015, 7.5hp) ger grundläggande förståelse för människokroppens funktionella uppbyggnad, allmänna principer för organs och vävnaders uppbyggnad och funktion samt generella styrmekanismer. Kontaktperson: dr. Johan Andersson (cell- och organismbiologi). Programmeringsteknik (EDA011, 7.5hp) ger grundläggande kunskap i att skriva små och medelstora datorprogram och få grundläggande insikter i objektorienterad programmering och programspråket Java. Med tanke på det stora antal kurser som måste rymmas i grundblocket så får fördjupade kunskaper inhämtas i programmering inom ramen för specialiseringarna. Kontakt: prof. Boris Magnusson (datavetenskap). År 2 befäster nyttan av de naturvetenskapliga kunskaper som inhämtats genom en rad ingenjörsvetenskapliga kurser (teknisk mekanik, signalbehandling, ellära och elektronik). Det tvärvetenskapliga perspektivet breddas med verksamhetsförlagd utbildning i sjukvården, medicinsk mätteknik och en omfattande projektkurs i medicinteknisk design och entreprenörskap. Den inledande fysikkursen detta år följs upp år 3 med en kurs i medicinsk fysik. Ht lp 1 Ht lp 2 Vt lp 1 Vt lp 2 Flerdimensionell analys, 6hp Teknisk mekanik, 7.5hp Signalbehandling, 7.5hp Ellära och elektronik, 7.5hp Fysik, 7.5hp Verksamhetsförlagd utbildning Medicinsk mätteknik, 7.5hp MedTek-design, 10hp, Ny i sjukvården, 7.5hp, Ny, G2 Totalt: 61 hp Flerdimensionell analys (FMA430, 6hp) ger grundläggande behandling av den flerdimensionella analysen. Dessa kunskaper används i ett flertal efterföljande kurser däribland fysiologisk modellering, matematisk statistik, och signalbehandling, och, i än högre grad, specialiseringarna i medicinsk informationsteknik och medicinsk fysik. Kontakt: doc. Magnus Fontes (matematikcentrum). 8

Verksamhetsförlagd utbildning i sjukvården (ny kurs, 7.5hp) ger kunskap om hur den svenska vårdprocessen fungerar, patientkontakt, sekretess, mm. Kunskapen förmedlas genom föreläsningar av lärare på medicinska fakulteten och genom att studenten får auskultera på olika avdelningar på sjukhuset i Lund/Malmö, Helsingborg eller Kristianstad. Kontakt: doc. Nils Danielsen (medicinsk fakultet). Medicinsk mätteknik (utökad EEM007, 7.5hp) ger kunskap om olika mätmetoder och deras uppbyggnad för mätning av spänning, ström, impedans, tid, frekvens och frekvensspektra. Olika begränsningar hos mätmetoder och inverkan av störningar för att undvika mätfel behandlas. Kursen EEM007 utökas med 3hp för att kunna förmedla basal kunskap om mätteknik i medicinska tillämpningar. Kontakt: prof. Hans Persson (elektrisk mätteknik). Fysik (minskad FAFA15, 7.5hp) Repetition och fördjupning av grundläggande fysik. Problemlösningsmetodik: Hantering, analys, och presentation av mätdata. Energi: omvandling, transport, kvalitet, källor, distribution, miljöpåverkan. Gaser: koncentration, blandningsförhållande, tryck, transport. Termodynamikens huvudsatser: entropi, temperatur, värme, inre energi, kretsprocesser, kretslopp. Elektromagnetisk strålning: temperaturstrålning, strålningsbalans, ljusets växelverkan med materia, absorption och elastisk spridning, atomer och molekyler. Joniserande strålning: aktivitet, sönderfall, absorberad dos, dosekvivalent. Tillämpningar och mätmetoder. Kontakt: doc. Nina Reistad (atomfysik). Teknisk mekanik (FHL055, 7.5hp) ger baskunskaper i mekanik och hållfasthetslära med tillämpningar på verklighetsnära problem. Kursen syftar till att öka ingenjörsmässigheten och förmågan att bygga och analysera modeller. Kontakt: doc. Mathias Wallin (hållfasthetslära). Signalbehandling i multimedia (ETI265, 7.5hp) ger grunderna i analys och behandling av diskreta signaler och system, och introducerar Fouriertransformen. Kursen är förberedande för andra kurser som t.ex. ellära och medicinsk fysik där transformteori till viss del ingår. Kursen innefattar en kort introduktion till Matlab vilket är avgörande i efterföljande kurser där Matlab förutsätts vara välkänt. Observera att kurstiteln ursprungligen anpassades för InfoCom-programmet, men att kursinnehållet likväl är lämpligt för det aktuella programmet. Kontakt: dr. Bengt Mandersson (elektro- och informationsteknik). MedTek-design (ny kurs som lämpligen ges som projektkurs, 10hp) beskriver de olika faser som ingår i utvecklingsprocessen för en medicinteknisk produkt där innovation och entreprenörskap ingår. Processen inkluderar moment som behovsanalys, skapande av ett koncept, kravbestämning, regelverk, användbarhet, användarerfarenhet, "human factors", systemdesign, konstruktion, risk och säkerhet, klinisk validering. Kursen innehåller ett större projektarbete som utförs i samarbete med andra institutioner och företag som också bidrar med gästlärare. En stark önskan finns att involvera företagen i regionen i denna kurs så att de kan dela med sig av sina erfarenheter. Noteras bör att alla intervjuade företagen bedömde denna kurs som central i programmet, se nedan. Kursen kan eventuellt kan ges som PBL. LTHs krav på 6hp i entreprenörskap tillgodoses i denna kurs. Kontakter: prof. Per Odenrick (designvetenskap), doc. Tomas Jansson (elektrisk mätteknik), dr. Ingrid Svensson (hållfasthetslära), prof. Leif Sörnmo (elektro- och informationsteknik). Ellära och elektronik (ETE115, 7.5hp) ger grundläggande kunskaper om elektroniska system och hur dessa kan modelleras matematiskt. Kursen ligger sent i årskurs 2 så att nytta kan dras av kunskaper inhämtade i andra kurser denna årskurs. Kontakter: dr. Richard Lundin (elektro- och informationsteknik). År 3 fördjupar studentens insikter om samspelet mellan medicin och teknik genom kurser i biomaterial, medicinska bilder, medicinsk fysik och fysiologisk modellering såväl som genom ett omfattande projektarbete som görs i samarbete med läkarstuderande. Kurserna i medicinska bildgivande system, klinisk kemisk diagnostik och medicinsk fysik kan ses som nyckelkurser för specialiseringarna i medicinsk informationsteknik, biomekanik och biomedicinsk analys samt medicinsk fysik. 9

Ht lp 1 Ht lp 2 Vt lp 1 Vt lp 2 Matematisk statistik, 7.5hp Klinisk kemisk diagnostik, 5hp, NY, G2 Transportfenomen i människokroppen, 5hp, G2 NY Medicinsk fysik, 7.5hp, NY, Medicinska bildgivande Biomaterial, 6hp E-hälsa, 5hp, NY, G2 G2 system, 5hp, NY, G2 Fysiologiska modeller och Projektarbete, 15hp, G2 beräkningar, 5hp, NY, A Totalt: 61 hp Biomaterial (ny kurs, 6hp) (från kursens hemsida) is intended to give students the opportunity to expand their knowledge of topics related to biomedical materials selection and design. Structure-property relationships of biomedical materials and their interaction with biological systems will be addressed. Applications of the concepts developed include blood-materials compatibility, biomimetic materials, hard and soft tissue-materials interactions, drug delivery, tissue engineering and biotechnology. This course offers perspectives on environmental issues and sustainability. Kontakt: prof. Lars Magnus Bjursten (LU/SUS/Malmö) som tidigare gett denna kurs på universitetet i San Diego. Medicinsk fysik (ny kurs, 7.5hp) ska ses som en baskurs som ger en inblick i vad som kommer att ges inom medicinsk fysik-specialiseringen. Kursen innefattar kärn- och strålningsfysik (röntgen, CT, PET, GAMMAkamera, SPECT, samt strålbehandling), MR-fysik (MRI), optisk fysik (endoskopi, mikroskopi, OCT, fluorescensavbildning, laserbehandling, PDT), ultraljudsfysik (ultraljudsavbildning, ultraljudsablation), värmeledning, medicinsk mikro- och nanofysik (sensorer, tissue engineering ). Kontakt: prof. Stefan Andersson-Engels (atomfysik). Medicinska bildgivande system (ny kurs, 5hp) ger kunskaper om de fysikaliska principer som utnyttjas i olika bildgivande system, och med en betoning på användningsområden inom diagnostiken. Kontakt: dr. Bo-Anders Jönsson (radiofysik). Klinisk kemisk diagnostik (ny kurs, 5hp) ger förståelse för dagens klinisk kemiska diagnostiska tekniker. Grundläggande klinisk kemiska begrepp behandlas och biokemiska och immunokemiska analysmetoder presenteras liksom metodik för provhantering och provberedning innan analyssteget. Kontakt: prof. Thomas Laurell (elektrisk mätteknik). Matematisk statistik (FMS032, 7.5hp) ger grunderna i matematisk modellering av slumpmässig variation och förståelse för principerna bakom statistiska analyser. Kursen ger en verktygslåda med de vanligaste modellerna och metoderna samt förmågan att använda dessa i olika praktiska situationer. Kontakt: dr. Anna Lindgren (matematikcentrum). Transportfenomen i människokroppen (ny kurs, 5hp) beskriver diffusion, värme och masstransport, och transportprocesser i biologiska system. Matematiska modeller för diffusion och transport utvecklas och tillämpas på biologiskt relevanta problem som t.ex. blodflöde, mikrodialysis och design av konstgjord njure. Kontakt: prof. Anders Axelsson (kemiteknik), prof. Johan Revstedt (institutionen för energivetenskaper). Fysiologiska modeller och beräkningar (ny kurs, 5hp) ger kunskap om olika metoder för att modellera fysiologiska system, och numeriska metoder för att analysera och tolka fysiologiska data. Kursen går igenom såväl linjära/olinjära statiska som linjära/olinjära dynamiska modeller (ordinära och partiella differentialekvationer) och beskriver tillämpningar där dessa modeller kommer till användning; deterministiskt och stokastiskt synsätt beskrivs. Kunskapen om numeriska beräkningsmetoder används för att simulera fysiologiska processer. Kontakt: prof. Leif Sörnmo (elektro- och informationsteknik). 10

E-hälsa (ny kurs, 5hp) Denna kurs handlar om sjukvårdens användning av internet för sjukvård i hemmet, telemedicin, medicinsk informatik ur individperspektivet ("personalized medicine"), akutbehandling, kommunala omsorg, mm för mer effektiv hälso- och sjukvård i framtiden. Kontakt: samarbete mellan olika institutioner på LTH, medicinska fakulteten (centrum för medicinsk informatik) och Region Skåne. Projektarbete (15hp) görs tillsammans med läkarstuderande på medicinska fakulteten. Formerna för hur liknande projektarbete bedrivs idag inom ramen för läkarutbildningen kan studeras närmare här. Denna kurs svarar mot 3hp hållbar utveckling (som tillsammans med 3hp i Introduktion till medicin och teknik uppfyller LTHs krav på 6hp). Kontakter: doc. Tomas Jansson (elektrisk mätteknik), dr. Ingrid Svensson (hållfasthetslära), prof. Leif Sörnmo (elektro- och informationsteknik). Uppfyllande av krav på grundblocket Grundblocket uppfyller kravet på att minst 60hp är kurser på G2- eller A-nivå eftersom följande kurser inkluderas: Medicinsk fysik, Medicinska bildgivande system, Projektarbete, Verksamhetsförlagd utbildning i sjukvården, MedTek-design, Klinisk kemisk diagnostik, Fysiologiska modeller och beräkningar och E-hälsa vilka tillsammans ger betydligt mer. Grundblocket uppfyller kravet på minst 27hp matematik (34.5hp ingår). Dessutom uppfyller utbildningen kraven på 6hp hållbar utveckling respektive 6hp ekonomi/entreprenörskap. År 4 5: Specialiseringar Inriktningar och innehåll hos specialiseringarna föreslås enligt nedan. På grund av den knappa tiden som getts för att förbereda detta dokument kan arbetsgruppen inte i detalj beskriva de planerade specialiseringarna. Kraven på förkunskaper har beaktats men ytterligare detaljering krävs för att kursflödet ska bli optimalt. Med tanke på att den första årskullen börjar sin specialisering först år 2014 finns det gott om tid att arbeta vidare med detaljerna i utformningen. Ett antal kurser kan eventuellt läsas tillsammans med läkarutbildningen, där studenten lämpligen följer föreläsningsserien men inte utför alla de moment som krävs för läkarstudenterna. Det kursutbud inom läkarutbildningen som finns idag kommer dock att revideras den närmaste tiden varför det i nuläget är svårt att peka på specifika kurser som skulle kunna ingå i det aktuella programmet. De flesta av kurserna som ingår i specialiseringarna kan ges på engelska. Medicinsk informationsteknik Specialiseringen strävar efter att ge kunskaper i medicinsk informationsteknik på avancerad nivå, med betoning på metoder för behandling och tolkning av signaler och bilder inom olika diagnostiska tillämpningar men även för terapi. Reglerteknik, 7.5hp (FRT010), obligatorisk Programmeringsteknik - fördjupningskurs, 7.5hp (EDAA01), obligatorisk Artificiella neurala nätverk, 7.5hp (FYTN06) Avancerade metoder i medicinsk signal- och bildbehandling, projekt, 7.5hp (ny kurs, elektro- och informationsteknik och matematikcentrum) Bildanalys, 6hp (FMA170) + projekt, 3hp (FMA175) Interaktionsdesign och mänskliga faktorer, 7.5hp (ny kurs, designvetenskap) Medicinsk signalbehandling, 6hp (ETI160) Neuroingenjörsvetenskap ("Computational Neuroscience"), 7.5hp (ny kurs elektro- och informationsteknik i samarbete Neuronano Research Center) 11

Optimal signalbehandling, 7.5hp (ETT074) Realtidsprogrammering, 6hp (EDA040) Stationära stokastiska processer, 6hp (FMS045) + projekt, 3p (FMS047) Statistisk bildanalys, 7.5hp (FMS150) Systemidentifiering, 7.5hp (FRT041) Biomekanik och biomedicinsk analys Specialiseringen strävar efter att ge kunskaper om hur människokroppen påverkas av mekaniska laster orsakade av yttre påverkan eller eget arbete, modern klinisk kemisk analys och diagnostik såväl som inblick i modern protesteknik och rehabilitering. Arbets- och idrottsfysiologi, 7.5hp (TFRB10) Belastnings- och kognitionsergonomi, 10hp (MAMA05) Beräkningsbaserad materialmodellering, 7.5hp (FHLN05) Biomaterial, 7.5hp (ny kurs) Biomekanik, 7.5hp (FHL110) Finita elementmetoden, 7.5hp (FHL064) Mikrofluidik, 7.5hp (EEM055) Miniatyriserade analyser och lab-on-a-chip, 7.5hp (ny kurs, elektrisk mätteknik) Patientsäkerhet, 7.5hp (medfak) Proteser och implantat, 7.5hp (ny kurs, hållfasthetslära) Rehabiliteringsteknik, 7.5hp (TNX097) Rehabiliteringsteknik och design, projekt, 7.5hp (TNXI53) Medicinsk fysik Specialiseringen strävar efter att ge kunskaper i medicinsk fysik på avancerad nivå, så att studenterna för en fördjupad kunskap av fysiken bakom många av de medicintekniska metoder som används inom sjukvården. Medicinsk optik, 7.5hp (FAF150), obligatorisk Kärnfysik, fördjupningskurs, 7.5hp (FKF021), obligatorisk Atom- och molekylspektroskopi, 7.5hp (FAF080) Experimentella verktyg i subatomär fysik, 7.5hp (FKFN05) Experimentell biofysik, 15hp (TEK265) Lasrar, 7.5hp (FAFN01) Medicinsk strålningsfysik, 7.5hp (ges av Radiofysik) Optik and optisk design, 7.5hp (FAFF01) Patientsäkerhet, 7.5hp (medfak) Sensorteknik, 7.5hp (EEM031) Tillämpad subatomär fysik, 7.5hp (FKFN01) Teoretisk biofysik, 7.5hp (TEK267) Ultraljudsfysik och teknik, projekt, 6hp (EEM080) 4. Lärare Lärarna i det aktuella programmet kommer i första hand från LTH, medan ett antal lärare kommer från medicinska fakulteten och Malmö högskola. Nedan följer en lista med institutioner vars lärare engageras i programmet i form av undervisning och/eller kursutveckling, samt därefter en lista med kurser som utvecklas i samarbete mellan flera institutioner. Det är i nuläget svårt att ge exakt information om vem som kommer att undervisa i kurserna, speciellt för de högre årskurserna som ligger långt fram i tiden, men genomgången nedan ger ändå en tydlig indikation om att det finns goda resurser för att starta programmet. 12

Matematikcentrum ger de grundläggande kurserna i Endimensionell analys, Algebra, Flerdimensionell analys, Matematisk statistik och Stationära stokastiska processer vilka ingår i existerande civilingenjörsprogram och bemannas med omfattande personal. Det finns forskningsgrupper inom medicinsk statistik (under ledning doc. Maria Sandsten och doc. Krzysztof Podgorski) och medicinsk bildanalys (under ledning av prof. Kalle Åström) vilka medverkar i kurserna Avancerade metoder i medicinsk signal- och bildbehandling, Bildanalys och Statistisk bildanalys. Institutionen för datavetenskap ger kurserna Programmeringsteknik, Programmeringsteknik fördjupad kurs och Realtidsprogrammering vilka ingår i existerande program och bemannas med omfattande personal. På institutionen finns en forskningsgrupp i medicintekniska tillämpningar under ledning av prof. Boris Magnusson. Institutionen för designvetenskap har huvudansvaret för den nya kursen i MedTek-design med stöd av andra institutioner däribland elektrisk mätteknik, elektro- och informationsteknik och hållfasthetslära. Det finns forskningsgrupper inom medicinsk teknik, under ledning av prof. Gerd Johansson och prof. Per Odenrick, vilka medverkar i kursen Interaktionsdesign och mänskliga faktorer. Ett 15-tal lärare finns på denna institution som kan medverka i olika kurser. Institutionen för kemiteknik ger kurserna i Biologisk kemi och Transportfenomen i människokroppen. Det finns omfattande personal som kan ge grundkursen. Den senare kursen kommer att utvecklas av prof. Anders Axelsson och prof. Johan Revstedt. Institutionen för energivetenskap ger kursen Transportfenomen i människokroppen i samarbete med Institutionen för kemiteknik. Avdelningen för hållfasthetslära ger kursen i Teknisk mekanik som ingår i existerande program och ett flertal lärare finns som kan ge denna grundkurs. Det finns en forskningsgrupp inom biomekanik under ledning av dr. Ingrid Svensson som har ansvaret för kurserna Biomekanik och Proteser och implantat. Avdelningen för elektrisk mätteknik ger kursen i Medicinsk mätteknik som till största delen ingår i existerande program och som kan undervisas av minst fem lärare. Det finns omfattande forskning inom medicinsk teknik under ledning av prof. Thomas Laurell, prof. Johan Nilsson, prof. Hans Persson och doc. Tomas Jansson som bl.a. ligger till grund för kurserna i Klinisk kemisk diagnostik, Mikrofluidik, Sensorteknik och Ultraljudsfysik och teknik. Institutionen för elektro- och informationsteknik ger kurserna i Signalbehandling, Ellära och elektronik och Optimal signalbehandling vilka ingår i existerande program, och som kan undervisas av minst fem lärare. Det finns en forskningsgrupp i medicinsk signalbehandling under ledning av prof. Leif Sörnmo vilka medverkar i kurserna Fysiologiska modeller och beräkningar (tillsammans med lärare ur forskningsgruppen i teoretisk elektroteknik) och Medicinsk signalbehandling. Kursen i Neuroingenjörsvetenskap utvecklas och ges av dr. Anders Johansson i samarbete med Neuronanocenter vid LU. Institutionen för fysik ger den grundläggande kursen i Fysik, som ingår i existerande program och som kan undervisas av ett stort antal lärare, och den nya kursen i Medicinsk fysik. Den senare kursen knyter nära an till forskningsgruppen i medicinsk optik under ledning av prof. Stefan Andersson-Engels. Institutionen för reglerteknik ger kursen Reglerteknik AK, som ingår i existerande program, och kursen i Systemidentifiering; både kurserna kan undervisas av ett stort antal lärare. Vid institutionen bedrivs forskning inom biomatematik under ledning av prof. Rolf Johansson med tillämpning inom t.ex. diabetes. Institutionen för biologi ger kurserna i Cellbiologi och Människans fysiologi. Samtal har förts med studierektor Carin Jarl-Sunesson och universitetslektor Johan Andersson som båda ställer sig positiva till att dessa kurser ges i programmet. 13

Institutionen för medicinsk strålningsfysik ger kursen i Medicinska bildgivande system som är en kortare version av en existerande kurs. Samtal har förts med studierektor Bo-Anders Jönsson som ställer sig positiv till att utveckla och ge denna kurs. Enheten för biomedicinsk service ger kursen Biomaterial med prof. Lars Magnus Bjursten som ställer sig positiv till att utveckla och ge denna kurs. Kursen Introduktion till medicin och teknik samt Projektarbete år 3 ges i samarbete mellan olika institutioner på LTH med lärare som har kompetens i medicin och teknik. Kursansvaret kommer att delas mellan elektrisk mätteknik, elektro- och informationsteknik och hållfasthetslära. Kursen i E-hälsa ges i samarbete mellan LTH (designvetenskap, elektrisk mätteknik, elektro- och informationsteknik, hållfasthetslära), medicinska fakulteten (centrum för medicinsk informatik) och Region Skåne. Kursen i Verksamhetsförlagd utbildning i sjukvården ges av lärare på medicinsk fakulteten (i nuläget dock oklart vilka) i samarbete med programledningen. Examensarbete kan göras på alla av de ovannämnda institutionerna där nödvändig handledningskapacitet finns tillgänglig. Uppskattningsvis finns totalt ett 40-tal lärare som har kompetens att svara för handledning av examensarbetena. Beräknat antal heltidslärare uppgår till ca 2 och antal heltidsstudenter till 40, dvs. kvoten blir 2/40=0.05. 5. Resurser 5.1 Studenter och rekrytering En enkätundersökning har under februari månad, 2010, gjorts bland elever på andra och tredje året i det naturvetenskapliga programmet på gymnasieskolor i Lunds närområde. Av de 75 elever som fick enkäten, och som alla också besvarade den, var det bara 16 som svarade "nej" på frågan "Om det fanns en civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i Lund, skulle du vara intresserad av att söka till den?"; 21 elever svarade "ja" och 38 "kanske". Slutsatsen från denna enkät är att det förefaller finnas ett mycket stort intresse för utbildningen. Programmet kommer årligen att erbjuda 40 platser. 5.2 Studentstöd Studenterna kommer att ha samma tillgång till studentstöd som övriga programstudenter vid LTH. Det finns idag ett flertal heltidstjänster kopplade till varje civilingenjörsprogram som arbetar med programstudievägledning och programplanering vilket bl.a. innefattar arbete med introduktion av nya studenter, uppföljning av studieresultat och handläggning av individärenden. Tillgång till studiekurator, allmän studievägledning och karriärservice finns vid LTH. Vi gör bedömningen att befintligt studentstöd täcker behovet för det nya programmet i medicin och teknik. 5.3 Lokaler och utrustning Programmet ingår i LTHs infrastruktur och har samma möjlighet att nyttja lokaler och utrustning som övriga program vid LTH. Bedömningen är att lokal- och utrustningsbehovet kommer att vara mycket väl tillgodosett. 14

6. Uppföljning och utvärdering 6.1 Kursutvärdering LTH använder ett särskilt system för kursutvärderingar för programutbildningar CEQ (Course Experience Questionnaire). Efter varje kursperiod hålls ett utvärderingsmöte med programledare, studentrepresentanter, kursansvarig och lärare där man går igenom utfallet på utvärderingen och diskuterar hur relevanta förändringar av kursupplägget ska genomföras. Både programledare, studierådsordförande och kursansvarige ska skriva kommentarer till varje kursutvärdering. Dessa publiceras tillsammans med utfallet på CEQs hemsida. För mer information se hemsida http://www.ceq.lth.se. 6.2 Kvalitetssäkring SLTH har tagit fram riktlinjer för hur arbetet ska ske i dokumentet LTHs verksamhet, ledning och styrning 2009-2011. Där anges utbildningsnämndernas och programledningarnas uppgifter och ansvar. Civilingenjörsprogrammet i medicin och teknik kommer att tillhöra UN1. LTH har byggt upp ett system för kvalitetssäkring genom att låta utbildningsnämnderna agera som beställare och institutionerna som utförare. Det åligger utbildningsnämnden att bevaka programmets måluppfyllelse och kvalitet. Till utbildningsnämnden finns programledare och programledning knutna som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra programmet. Programledningen är ett beredande organ för utbildningsnämnden och består av programledare, biträdande programledare, två studenter, programplanerare och studievägledare; vid behov kan även fler lärare och näringslivsrepresentanter adjungeras. Programledarna utses av LTHs rektor. 6.3 Uppföljning Programledningen har uppföljningsmöten med kursansvariga och studentrepresentanter i samband med kursutvärderingarna. Vid dessa möten diskuteras genomströmningen på kursen och eventuella stödåtgärder eller förändringar i kursupplägget. Det är programledningens ansvar att sammanställa en årsrapport där man analyserar produktion och prestationer inom programmet samt uppfyllandet av programmålen. Analysen ska också innehålla ett åtgärdsprogram. Årsrapporten behandlas av utbildningsnämnden och skickas därefter till LTHs styrelse. Uppföljning av anställningsbarheten sker enligt LTH:s rutiner, t.ex. i alumni-undersökningar. Programmets relevans i näringslivet analyseras därefter av programledningen som även vidtar eventuella åtgärder och för en kontinuerlig dialog med programmets referensgrupp. Programledningen kommer att ha kontinuerlig kontakt med medlemmar i referensgruppen för att försäkra sig om att innehållet både i kurser och program utvecklas i takt med branschen. Referensgruppen kommer aktivt delta i bedömning av kurser och program genom t.ex. utvärderingssamtal med studenter och lärare och därefter ge förslag till eventuella förändringar i innehåll och upplägg. Det är sedan programledningen som tar ställning till om de lämnade förslagen ska genomföras. 7. Jämförbara utbildningar 7.1 Förhållande till utbildningar i Sverige och övriga världen Sverige har idag ett enda civilingenjörsprogram inom medicinsk teknik, nämligen det som startades på KTH (Huddinge) 2008. Programmet innefattar följande kurser i årskurs 1: Algebra och geometri 7.5hp, 15