Statistiens framställning version 1 1 (11) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Undersöningen om vuxnas deltagnde i utbildning Ämnesområde Utbildning oc forsning Statistiområde Befolningens utbildning Produtod UF0538 Referenstid Atuella förållanden september 2016 - februari 2017 Genomförda utbildningar 12 månader baåt från mättillfället som var någon gång mellan september 2016 - februari 2017 Kontatuppgifter Statistiansvarig myndiget Kontatinformation E-post Mattias Fritz mattias.fritz@scb.se Telefon 010 479 62 67
Statistiens framställning version 1 2 (11) Inneåll 1 Statistiens sammanang... 3 2 Undersöningsdesign... 3 2.1 Målstoreter... 3 2.2 Ramförfarande... 3 2.3 Förfaranden för urval oc uteslutning... 3 2.3.1 Urvalsförfarande... 3 2.3.2 Uteslutning från insamling (cut-off)... 4 2.4 Insamlingsförfarande... 4 2.4.1 Datainsamlingsmetoder... 4 2.4.2 Mätning... 5 2.4.3 Bortfallsuppföljning... 5 2.5 Bearbetningar... 6 2.6 Gransning... 6 2.6.1 Gransning under insamlingen... 6 2.6.2 Gransning av mirodata... 6 2.6.3 Gransning av marodata... 7 2.6.4 Gransning av redovisning... 7 2.7 Sattningsförfarande... 7 2.7.1 Principer oc antaganden... 7 2.7.2 Sattningsförfarande för målstoreter... 8 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitliget... 9 2.7.4 Röjandeontroll... 10 3 Genomförande... 10 3.1 Kvantitativ information... 10 3.2 Avvielser från undersöningsdesignen... 11
Statistiens framställning version 1 3 (11) 1 Statistiens sammanang Statistien bygger på en intervjuundersöning ritad mot vuxna personer i åldern 25-64 år. Undersöningen är EU-reglerad oc visar bland annat andel vuxna befolningens deltagande i utbildning efter utbildningsnivå, usållstyp, födelseland, ön oc ålder. Statistien visar ur den vuxna befolningens deltagande i utbildning under de senaste 12 månaderna varit samt vila grupper som deltar mer i utbildning oc vila som deltar mindre. Det andlar ocså om sälen eller inder till deltagande i utbildning samt nyttan med utbildning oc information om utbildningsmöjligeter. Statistiens valitet besrivs i Kvalitetsdelarationen som finns på www.scb.se/uf0538. 2 Undersöningsdesign 2.1 Målstoreter De vitigaste målstoreterna är antal oc andel vuxna personer i åldern 25-64 år som deltagit i formell eller ice-formell utbildning under de senaste 12 månaderna från mättillfället. Den ensilt vitigaste målstoreten är andelen deltagande personer i ice-formell utbildning. 2.2 Ramförfarande Ramen som används för att dra urvalet från är Registret över totalbefolningen (RTB) där alla folboförda personer finns med. Rampopulationen är avgränsad med åldersgränser så att ingen person i rampopulationen var under 25 år eller över 64 år under mätperioden september 2016 februari 2017. Ramen framställdes från RTB med atualitet 2016-03-31. Atualiteten för ramen är vitigt för att minsa täcningsfelen. Ramen ar sapats sex månader före datainsamlingens start vilet beövdes för att inna ämta registeruppgifter om arbetsställe, utbildningnivå oc programmera oc testa dessa variabler i det eletronisa frågeformuläret. Observationsobjeten är personerna i ovan nämnda population. Observationsobjeten stämmer överens med uppgiftsällorna. Uppgifter om adress ar ämtats från RTB oc telefonnummer ar ämtats från Eniro oc Försäringsassan. 2.3 Förfaranden för urval oc uteslutning 2.3.1 Urvalsförfarande Urvalsdesignen är ett sannolietsurval av typen stratifierat obundet slumpmässigt urval utan återläggning. Urvalet av observationsobjet dras diret från urvalsramen som omfattar rampopulationen. Ramen avseende folboförda personer i Sverige i åldern 25-64 år delades in i 18 urvalsstrata, oc ett stratifierat obundet slumpmässigt urval
Statistiens framställning version 1 4 (11) drogs. Stratifieringen gjordes i syfte att uppnå bra precision i vitiga redovisningsgrupper samt att uppnå Eurostats precisionsrav i sattningen för den vitigaste målstoreten, andelen deltagande personer i ice-formell utbildning. Urvalsstorleen för respetive stratum ar bestämts på ett sådant sätt att precisionen förväntas bli densamma för alla stratum. Planeringsvärden för svarsandelar i stratum ämtade för den senaste undersöningsomgången som genomfördes 2012 oc ar använts för att optimera alloeringen. ~ p(1 ~ p) m = V ( pˆ ) + ~ p (1 ~ p ) / N där m =antal svar som rävs för att uppnå precisionsrav, stratum p~ = planeringsvärde för andel personer som deltar i ice-formell utbildning, stratum V pˆ ) =önsad precision, stratum ( N = antal personer i urvalsramen, stratum Därefter beränas planerad sticprovsstorle per stratum n = m / a~ där a ~ =planeringsvärde för svarsandel, stratum 2.3.2 Uteslutning från insamling (cut-off) Ingen del av målpopulationen utesluts från diretinsamling 2.4 Insamlingsförfarande 2.4.1 Datainsamlingsmetoder Datainsamlingsmetoden är en ombination av diretinsamling från observationsobjeten oc insamling från register. För att minsa uppgiftslämnarbördan ar alla variabler som går att samla in från administrativa register ämtats på detta vis. De variabler som inte finns i register ar inämtats via diretinsamling från observationsobjeten. För vissa variabler, exempelvis arbetsställets näringsgren oc ögsta utbildninsgnivå ar de ämtade registeruppgifterna beräftats eller orrigerats vid intervjun. De administrativa register som använts för datainsamling är Registret över totalbefolningen (RTB)
Statistiens framställning version 1 5 (11) Inomst- oc taxeringsregistret (IoT) Utbildningsregistret (UREG) Registerbaserad arbetsmarnadsstatisti (RAMS) För diretinsamling ar ett informationsbrev sicats ut med information om undersöningen, att det är frivilligt att delta samt att en intervjuare ringer upp inom en veca. Det fanns ocså möjliget att sica önsemål till SCB om passande tider för intervjun. Urvalet var uppdelat på två grupper oc diretinsamlingen pågic i åtta vecor till vardera grupp följt av en fyra vecor lång bortfallsuppföljning till ett urval av de som inte redan deltagit eller avböjt. 2.4.2 Mätning Undersöningen avser primärt ice-formell utbildning oc det ställs därför fördjupande frågor om ice-formella utbildningar (doc ögst två) per undersöningsperson. För formell utbildning ställs endast fördjupande frågor om den senaste utbildningen oc för informella utbildningsativiteter ställs inga fördjupande frågor. De fördjupande frågorna andlar om utbildningsativiteternas egensaper. För registeruppgifter ar registerversioner använts med atualitet så nära referenstiden östen 2016 som möjligt. Diretinsamlingen genomfördes som en datorstödd telefonintervjuundersöning med inbyggda logisa ontroller för att förebygga mätfel. Frågeformuläret är uppbyggt att fånga deltagande i olia utbildningsformer som sedan följs av fördjupningsfrågor om de utbildningsformer urvalspersonen deltagit i. Om en urvalsperson inte deltagit i en viss utbildningform ser ett opp förbi följdfrågorna. Det innebär att en urvalsperson som deltagit i mycet utbildning får svara på många frågor medan en urvalsperson som inte deltagit i någon form av utbildning får svara på ett mycet begränsat antal frågor. Information om de slutliga observationsvariablerna oc statistiens detaljerade inneåll finns på SCB:s webbplats. Där besrivs alla observationsvariabler oc värdemängder m.m. Doumentationen finns på www.metadata.scb.se under Vuxnas deltagande i utbildning (AES). 2.4.3 Bortfallsuppföljning Efter ordinarie datainsamlingsperiod med grindar för att stänga stratum med ög svarsandel genomfördes en bortfallsuppföljning. Där prioriterades observationsobjet i bortfallet som tillörde de nio stratum med störst bortfall. Observationsobjet där det ittades nya telefonnummer prioriterades ocså samt de observationsobjet som det gjorts minst ontatförsö till i ordinarie datainsamlingsperiod.
Statistiens framställning version 1 6 (11) Uppföljningen vände sig endast till observationsobjet i bortfallet som inte tidigare avböjt medveran. 2.5 Bearbetningar Kodning ar sett för variablerna inritning på utbildningsativitet, yre oc näringsgren. När det gäller näringsgren ar administrativa data ämtats för att beräfta eller orrigera uppgift om arbetsställe. Vid origering ar odning av näringsgren sett i efterand. För odning av yre ar en förprogrammerad lista med 7 000 yren lagts in i frågeformuläret med söfuntion som genererar förslag. I de fall yret inte finns i listan blir det fråga om odning av det öppna svaret i efterand. För odning av utbildningsinritning ar en lista med 13 000 ursnamn som erållits vid tidigare undersöningsomgångar använts vid odning av det öppna svaret i efterand. All odning som sett i efterand ar odats av odningsexperter på SCB i ett odningsvertyg med relevant jälpinformation. Detta odningsarbete ar valitetsontrollerats via ontrollodning. Ungefär 10 procent av alla poster ar ontrollodats oc resultatet indierar att det är svårt att oda dessa variabler. Mellan 15 oc 30 procent av det ontrollodade materialet ar gett olia oder vid första oc andra odningen. En stor del av variablerna i det slutliga observationsregistret är ärledda utifrån en eller oftast flera frågor i frågeformuläret. Ett exempel är antal lärarledda timmar för en utbildningsativitet. Där ar urvalspersonen först valt att rapportera i timmar, dagar eller vecor. Sedan en fråga om antalet timmar/dagar/vecor oc till sist en fråga om ur många lärarledda utbildningstimmar i genomsnitt per dag/veca. Variabeln i det slutliga observationsregistret avser antalet timmar för utbildningsativiteten. Inga imputeringar av partiellt bortfall eller objetsbortfall ar gjorts. 2.6 Gransning 2.6.1 Gransning under insamlingen En stor mängd inbygga ontroller fanns i det eletronisa frågeformuläret för att undvia ologisa svar eller dubbelmareringar där så inte var tillåtet. 2.6.2 Gransning av mirodata Efter en veca av datainsamlingensperioden levererades den första testfilen. Där unde materialet gransas så att frågeformuläret fungerade som förväntat oc svar fanns där det sulle finnas svar. Datafiler gransades ontinuerligt under datainsamlingsperioden då leveranser av mirodata sedde i flera omgångar. Poster för odning unde ocså laddas så att odningsmaterialet unde gransas. I
Statistiens framställning version 1 7 (11) vecovisa informationsbrev till intervjuarna unde information ges för att förbättra insamlingen oc minsa mätfel. 2.6.3 Gransning av marodata Löpande under datainsamlingen gransades centrala sattningar för att bedöma rimligeten i dem. Eftersom antalet variabler är stort var det främst seletiv marogransning som genomfördes av de vitigaste variablerna, andel deltagare i formell oc ice-formell utbildning. I början av datainsamlingen såg nivån på sattningen för andel deltagare i ice-formell utbildning ut som förväntat men ju längre datainsamlingen gic desto större blev sillnaderna mellan förväntat oc fatist värde. Förlaringen tros vara att personer som deltagit i utbildning svarade först oc de som inte deltagit inte var lia motiverade att delta i undersöningen men till slut medverade allt fler av de som inte deltagit oc då sjön den löpande sattningen allt eftersom. När datainsamlingen var lar ade sillanden mellan sattningen 2016 oc 2011 blivit stor oc en utredning visade att modeeffeter troligen föreligger. Med modeeffeter menas att övergången från blandad insamling av besös-/telefonintervjuer till endast telefonintervjuer påverade sattningarna vilet ledde till tidsseriebrott. Denna indiation syntes inte i början av datainsamlingens gransning. 2.6.4 Gransning av redovisning Inför publicering laddades samtliga delar av materialet i SCB:s webbpubliceringsvertyg. Det innebar att det slutgiltiga materialet som sa publiceras unde gransas precis i den form det publiceras. 2.7 Sattningsförfarande Undersöningen är en urvalsundersöning med bortfall. Kalibrering används för att ompensera för bortfallet. 2.7.1 Principer oc antaganden Viter ar beränats så att resultat an redovisas för ela populationen oc inte bara för de svarande. Viterna ompenserar för objetsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. Om viterna inte används så an resultaten bli elt missvisande, speciellt som olia urvalspersoner aft olia sannoliet att omma med i urvalet. De alibrerade viterna ar den egensapen att de vid sattning av populationstotalen, för var oc en av de jälpvariabler som används för att fastställa de alibrerade viterna, resulterar i en sattning som överensstämmer exat med den registertotal som används för att fastställa de alibrerade viterna. Detta innebär bland annat att alla antalssattningar för jälpvariablerna som baseras på de alibrerade
Statistiens framställning version 1 8 (11) viterna överensstämmer med de storeter som finns i undersöningens rampopulation. Den estimator som används i undersöningen är en alibreringsestimator. För en allmän besrivning av alibreringsestimatorn, se Estimation in te prescence of Nonresponse and Frame Imperfections (2001). Syftet med alibreringsestimatorn är att reducera urvalsfel oc bortfallsseveter med jälp av extern information, så allade jälpvariabler. Kalibreringen (puntsattningar oc onfidensintervall) oc de tabeller som presenteras i temarapporten ar tagits fram med jälp av SAS oc variansprogrammet ETOS. 2.7.2 Sattningsförfarande för målstoreter I en undersöning uppommer fel om vi inte lycas få svar från alla personer oc om de avvier från de svarande med avseende på undersöningsvariablerna. Detta fel allas för bortfallsfel. Kunsap om bortfallsfelet an i regel bara fås på ett indiret oc approximativt sätt genom att utnyttja registervariabler. Bortfallsfel an reduceras genom att använda ett effetivt uppräningsförfarande (vägning som ompenserar för bortfallet). I följande avsnitt redovisas ur det görs i denna undersöning. Vägning görs genom att beräna s.. alibrerade uppräningsviter. Detta förfarande utnyttjar jälpinformation i form av registervariabler. I alibreringen används följande registervariabler (jälpvariabler): Kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland, civilstånd, förvärvsinomst, sysselsättningsstatus oc urbaniseringsgrad för folboföringsommun. Var oc en av de jälpvariabler som används i alibreringen ar valts utifrån minst ett av följande tre riterier: (i) de samvarierar med svarsbenägeneten (ii) samvarierar med (vitiga) undersöningsvariabler (iii) avgränsar (vitiga) redovisningsgrupper Viterna i denna undersöning an besrivas med formeln w där = 1+ ( w s 1 x x ) ( x x ) x s r r = vit/uppräningstal för objet x = jälptotaler för ela urvalet
Statistiens framställning version 1 9 (11) r x = jälptotaler för de svarande Viterna/uppräningstalen multipliceras med objetens variabelvärden för att sapa statistivärden gällande för populationen. För beräning av sattningen av totaler används följande formel: Yˆ = w r y där w = vit/uppräningstal för objet y = variabelvärde för objet Oc för beräning av sattningen av medelvärden används följande formel: Yˆ = r w y w r summering ser av de svarande (r). Svarsandelar för olia grupper ar beränats enligt nedanstående formel SA = T S TS + ( 1 a) T B där TS är antal svarande personer, TS utgörs av antal personer bortfallet oc a är en sattning av ur stor andel av bortfallet som inte tillör målpopulationen. Sattning av a görs enligt TO a = T + T O S 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitliget Konfidensintervall är beränade enligt en metod som i 95 procent täcer in det sanna värdet oc beränas enligt formeln: puntsattning + 1,96 * sattning av estimatorns medelfel. Konfidensintervallet är orret under förutsättning att bortfallsfel inte finns. I undersöningar med bortfall finns i princip alltid bortfallsfel. Kalibrerade viter reducerar bortfallsfel om jälpinformationen är star, men en del av bortfallsfelet finns var.
Statistiens framställning version 1 10 (11) 2.7.4 Röjandeontroll I publicerade tabeller oc diagram redovisas inga resultat för variabler med färre än 30 svar samt för svarsalternativ med färre än 3 svar. I det första fallet seretesspricas svar för samtliga svarsalternativ. I det andra fallet seretesspricas enbart svarsalternativet med färre än 3 svar. 3 Genomförande 3.1 Kvantitativ information Totalt ingic 4 977 900 personer i populationen varav 6 695 personer drog till urvalet där 93 personer utgjorde övertäcning identifierad via ontroll precis före datainsamlingenperioden samt via anöriga som örde av sig under datainsamlingsperioden. Den orrigerade urvalsstorleen blev Stratifiering, indelning efter ön, ålder, ögsta utbildningsnivå Populationsstorle Urvalsstorle Man, 25 34 år, ögst gymnasial 1 år 138846 311 79 Man, 25 34 år, gymnasial 2-3 år oc Antal svar 322081 493 204 Man, 25 34 år, eftergymnasial minst 2 år 198569 192 106 Kvinna, 25 34 år, ögst gymnasial 1 år 99616 243 69 Kvinna, 25 34 år, gymnasial 2-3 år oc 252604 384 158 Kvinna, 25 34 år, eftergymnasial minst 2 år 273483 269 132 Man, 35 49 år, ögst gymnasial 1 år 185112 329 100 Man, 35 49 år, gymnasial 2-3 år oc 466185 607 259 Man, 35 49 år, eftergymnasial minst 2 år 319958 289 169 Kvinna, 35 49 år, ögst gymnasial 1 år 137935 254 69 Kvinna, 35 49 år, gymnasial 2-3 år oc 368821 482 227 Kvinna, 35 49 år, eftergymnasial minst 2 år 431227 390 223 Man, 50 64 år, ögst gymnasial 1 år 207991 334 125 Man, 50 64 år, gymnasial 2-3 år oc 485486 609 301
Statistiens framställning version 1 11 (11) Man, 50 64 år, eftergymnasial minst 2 år 206470 250 140 Kvinna, 50 64 år, ögst gymnasial 1 år 191060 318 113 Kvinna, 50 64 år, gymnasial 2-3 år oc 390135 487 266 Kvinna, 50 64 år, eftergymnasial minst 2 år 302321 361 236 Totalt 4 977 900 6602 2 976 Svar inom från 2 976 personer. Den ovägda svarsandelen var 45,1 procent oc den vägda svarsandelen som tar änsyn till urvalsdesignen var 48,1 procent. 3.2 Avvielser från undersöningsdesignen Inga avvielser ar gjorts.