Sida 1 av 201. Kommunstyrelsen. Datum: Tid: 14:00 Plats: Bollebygd IF s klubbstuga

ÄRENDELISTA/KALLELSE Kommunstyrelsen Sida 1 av 201 Datum: 2019-02-25 Tid: 14:00 Plats: Bollebygd IF s klubbstuga Ordförande Michael Plogell (FR) Ledamöter Lars-Erik Olsson (S), vice ordförande Sverre Fredriksson (M), 2:e vice ordförande Yvonne Andrén (C) Rune Kennborn (KD) Hannu Sutinen (L) Beatrice Ekelund (S) Barbro Orrestrand (S) Daniel Persson (SD) Ersättare Carl Pålsson (FR) Tomas Andersson (M) Agneta Andersson (C) Krister Schwartz (KD) Alec Sintorn (L) Emma Isfeldt (S) Helena Thelin (S) Peter Berg (MP) Caroline Frodin (SD) Övriga Suzanna Bengtsson, Kommunsekreterare Anders Einarsson, Kommunchef

ÄRENDELISTA/KALLELSE Kommunstyrelsen Sida 2 av 201 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare Ärendet i korthet Förslag justering: Måndag 4 mars kl 08.15 i kommunhuset. Föreslagen justerare: Sverre Fredriksson (M), ersättare Yvonne Andrén (C) 3. Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 - återremiss KS2018/204 Matilda Ernfridsson och Gunilla Lundgren, bildnings- och omsorgsförvaltningen 14:00 4. Budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund KS2018/258 5. Årsrapport 2018 för kommunstyrelsen KS2018/203 6. Verksamhetsplan och budget 2019 för kommunstyrelsen - bordlagt ärende KS2018/215 7. Budgetförutsättningar 2020-2022 för Bollebygds kommun KS2018/249 8. Ansökan om kommunal borgen till Ömmern-Östra Nedsjöns fiber

ÄRENDELISTA/KALLELSE Kommunstyrelsen Sida 3 av 201 KS2018/117 9. Inträdesavgift till Gryaab AB KS2017/69 10. Val av ombud vid Gryaab AB:s årsstämma 2019 Ärendet i korthet Enligt aktiebolagslagen och kommunallagen ska Bollebygds kommun varje år utse ombud till års-/bolagsstämma i bolag där kommunen är delägare. Bolagsstämman för Gryaab AB hålls 11 mars 2019 kl 10. 11. Svar på motion (C) om bygglovsfria solceller KS2017/264 12. Redovisning av besvarade samt obesvarade medborgarförslag 2018 KS2018/38 13. Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun KS2019/29 14. Upphandling och avtal IT-konsulter - delegeringsrätt till kommunchef m.fl KS2019/14 15. Upphandling och avtal av IT-konsultmäklare - delegeringsrätt

ÄRENDELISTA/KALLELSE Kommunstyrelsen Sida 4 av 201 till kommunchef m.fl KS2019/40 16. Val av krisledningsnämnd - återremiss KS2019/53 17. Redovisning av delegeringsbeslut Delegeringsbeslut KS2019/47-1 Ansökan om busskort vid växelvis boende mellan Bollebygd - Borås BON2019/30-3 Ansökan om busskort till Rävlandaskolan - Härryda kommun 18. Kommunchefen informerar (inga handlingar)

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 5 av 201 3. Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 - återremiss KS2018/204

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 6 av 1 av 2012 1 KS2018/204 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 - återremiss Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar om justering av avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel, mat inom äldreomsorg samt mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning enligt förslag till reviderat styrdokument daterat den 11 januari 2019, punkt 4.2. Kommunfullmäktige ger socialförvaltningen i uppdrag att årligen justera avgifter för mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning utifrån konsumentverkets referensvärde. De nya avgifterna träder i kraft den 1 april 2019. Ärendet Kommunfullmäktige gav i april 2018 uppdrag till bildnings- och omsorgsnämnden att årligen justera de av fullmäktige fastslagna avgifterna utefter SKL:s omsorgsprisindex OPI och prisbasbeloppet för minibelopp och maxtaxa. Bildnings- och omsorgsförvaltningen har gjort justeringar enligt uppdrag. Förvaltningen föreslår att avgifter för mat justeras med anledning av höjda råvarupriser samt årlig ökning av kostnader för personal. Avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel är en av kommunen fastslagen summa som inte utgår från OPI eller prisbasbeloppet. Då avgiften inte är justerad på många år föreslås den höjas från 500 kr/hämtning till 530 kr/hämtning. Matkostnaden för ungdomar 19 år eller äldre och som har aktivitetesersättning föreslås höjas enligt konsumentverkets referensvärden. Konsumentverket tar årligen fram referensvärden och förvaltningen föreslås därför få i uppdrag att fortsättningsvis årligen justera avgifterna utifrån dessa. Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till bildnings- och omsorgsnämnden på sammanträde i november 2018, för ytterligare beredning. Bildnings- och omsorgsnämnden har återigen behandlat ärendet den 4 februari 2019, 9, och föreslår följande: Kommunfullmäktige beslutar om justering av avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel, mat inom äldreomsorg samt mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning enligt förslag till reviderat styrdokument daterat den 11 januari 2019, punkt 4.2. Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 7 av 2 av 2012 ger socialförvaltningen i uppdrag att årligen justera avgifter för mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning utifrån konsumentverkets referensvärde. De nya avgifterna träder i kraft den 1 april 2019. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag 142 KS Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 Avgifter till stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning 2019 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 Bilaga 1 Avgifter och prisjämförelse Tillämpningsanvisningar till avgifter ÄO och FN 2019 Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildnings- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum 2019-02-04 Sida Sida 8 av 1 av 2012 9 BON2018/229 Avgifter till stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning 2019 Beslut Bildnings- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om justering av avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel, mat inom äldreomsorg samt mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning enligt förslaget till reviderat styrdokument 2019-01-11 punkt 4.2. Bildnings- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt bildnings- och omsorgsförvaltningen att årligen justera avgifter för mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning utifrån konsumentverkets referensvärde. Avgifterna föreslås ändras från 2019-04-01. Ärendet Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Bildnings- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. Förvaltningen föreslår att avgifterna för maten inom äldreomsorgen justeras med anledning av höjda råvarupriser samt årlig ökning av kostnader för personal. Avgiften för hämtning och tillhörande rengöring vid återlämning av hjälpmedel är en av kommunen fastslagen summa som inte utgår från Omsorgsprisindex, OPI, eller prisbasbeloppet. Utifrån att kostnaden inte är justerad på många år föreslås den höjas från 500kr/hämtning inkl. rengöring till 530kr/hämtning inkl. rengöring. Matkostnaden för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning föreslås höjas enligt konsumentverkets referensvärden. Konsumentverket tar årligen fram referensvärden och förvaltningen föreslås därför få som uppdrag att i fortsättningen årligen justera avgiften utifrån dessa referensvärden. Förvaltningens förslag till beslut Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildnings- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum 2019-02-04 Sida Sida 9 av 2 av 2012 Bildnings- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om justering av avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel, mat inom äldreomsorg samt mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning enligt förslaget till reviderat styrdokument 2019-01-11 punkt 4.2. Bildnings- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt bildnings- och omsorgsförvaltningen att årligen justera avgifter för mat för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning utifrån konsumentverkets referensvärde. Avgifterna föreslås ändras från 2019-04-01. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Reservation Lisette Vermeulen (SD) och Peter Hellberg (SD) reserverar sig. Reservationen läggs i direkt anslutning till paragrafen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tillämpningsanvisningar (återremitterat ärende) Kopia av tillämpningsanvisningar 2018 Bilaga 1 avgifter prisjämförelse Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Styrdokument 1 (7)2019-02-12 Fastställd: Kommunfullmäktige 2017-09-14 20 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Förvaltningschef Revidering 2018-08-28 Dnr : KS2018/204-1029-x Sida 10 av 201 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

Sida 11 av 201 2 (7) Innehåll 1. Inledning...3 1.1. Avgifter enligt socialtjänstlagen...3 1.2. Avgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade...3 1.3. Annat bistånd...3 2. Så beräknas avgiften...3 2.1. Inkomst...4 2.2. Pengar kvar för personliga behov...4 2.3. Maxtaxa...5 3. Viktigt att veta...5 3.1. Avbeställning...5 3.2. Sjukhusvistelse...5 3.3. Avgiften räknas om varje år...5 3.4. Betalning av avgift...5 3.5 Rätt att överklaga...6 4. Taxetabell insatser enligt socialtjänstlagen...7 4.1. Maxtaxa...7 4.2. Avgifter...7 5. Taxetabell insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade...7 5.1 Avgifter...7

Sida 12 av 201 3 (7) 1. Inledning För stöd- och serviceinsatser tar Bollebygds kommun ut en avgift. 1.1. Avgifter enligt socialtjänstlagen Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde. Kommunen får dock ta ut avgift för vissa tjänster t.ex. hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende eller för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader. I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i socialtjänstlagen. Avgifterna baseras på prisbasbeloppet 1. 1.2. Avgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Utgångspunkten är att stöd och service som ges enligt LSS ska vara avgiftsfri. Kommunen får dock ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter (19 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). Sådan avgift får tas ut av dem som har hel ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Den som har bostad enligt LSS får själv ansvara för sina matkostnader. Kommunen kan ta ut avgift för måltid som serveras i anslutning till en insats. Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av LSS, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden (20 LSS). Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. För barn som är placerade utanför det egna hemmet längre tid än en månad ska beslut om föräldrars ersättningsskyldighet fattas enligt bildnings- och omsorgsnämndens Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn, BON 2016:300). För kortare placeringar t.ex. på korttidshem eller stödfamilj tas det ut en avgift för mat. 1.3. Annat bistånd Annat bistånd i olika former beviljas i vissa fall. De insatser som beviljas enligt LSS är avgiftsfria och likaså är dessa om de beviljas enligt SoL till exempel annat bistånd i form av personlig assistans. I övrigt avgiftsbeläggs annat bistånd. Det är emellertid handläggaren som, genom ett avgiftsbeslut, beslutar om avgift ska tas ut. I vissa fall kan ett beslut om annat bistånd bli avgiftsfritt till exempel med motiveringen att det är en kortvarig och vårdande insats. 2. Så beräknas avgiften Vilken avgift den enskilde ska betala avgörs bland annat av hens inkomst, bostadskostnad och vilka insatser som beviljats. Så här räknar vi ut avgift: + Nettoinkomst per månad + Bostadstillägg/bidrag - Boendekostnad per månad 1 Prisbasbeloppet fastställs av regeringen och justeras varje år. De belopp som anges i dokumentet är beräknande utifrån det aktuella prisbasbeloppet 2019 (46 500 kronor).

Sida 13 av 201 4 (7) - Minimibelopp per månad = Avgiftsutrymme i kronor/månad 2.1. Inkomst Som inkomst räknas alla skattepliktiga inkomster såsom lön, aktivitets- och sjukersättning samt inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Även vissa skattefria ersättningar och bidrag räknas som inkomst bland annat bostadstillägg och bostadsbidrag. Förmögenhet räknas inte som inkomst. Om den enskilde är gift beräknas inkomsten som hälften av den sammanlagda inkomsten om sökande bor tillsammans med sin make/maka. Bor den enskilde och hens make/maka på olika ställen beräknas inkomsten som om sökande vore ensamstående. Om den enskilde är ogift men sambo beräknas inkomsten som om hen vore ensamstående. Den enskilde ska redovisa aktuella inkomstuppgifter på fastställd blankett. Om den enskilde inte gör detta tar kommunen ut avgift enligt fastställd taxa. Den enskilde är skyldig att själv informera om ändrade förhållanden som sker under året och som kan påverka beräkningen av avgiften. 2.2. Pengar kvar för personliga behov Innan avgiften fastställs räknas den enskildes så kallade förbehållsbelopp ut. Detta består av ett minimibelopp som ska täcka den enskildes normala levnadsomkostnader samt boendekostnad. Förbehållsbeloppet dras från den enskildes nettoinkomst och det som återstår kallas avgiftsutrymme. Beroende på hur stort avgiftsutrymmet är kan avgiften minskas. Finns inget avgiftsutrymme tas ingen avgift ut. 2.2.1. Bostadskostnad Bostadskostnaden består av hyra för den som bor i hyreslägenhet och månadsavgift för den som bor i bostadsrätt. Viss del av räntekostnaden för bostadslån räknas som bostadskostnad. Kostnad för bostadens uppvärmning och varmvatten räknas också som bostadskostnad, däremot inte hushållsel. Den som bor i småhus får räkna med tomträttsavgäld, kommunal fastighetsavgift samt viss del av räntekostnaden för bostadslån. Kostnad för bostadens uppvärmning och övriga driftskostnader beräknas enligt Pensionsmyndighetens schablonbelopp för 2019. Bostadskostnaden delas med det antal vuxna personer som delar hushåll. 2.2.2. Minimibelopp Minimibeloppet 2019 är för personer 60 år eller yngre 5774 kr per månad för ensamstående 4879 kr per månad för sammanlevande makar och sambor Minimibeloppet 2019 är för personer 61 år eller äldre 5249 kr per månad för ensamstående 4435 kr per månad för sammanlevande makar och sambor

Sida 14 av 201 5 (7) Minibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka kostnader för den enskildes personliga behov. I beloppet ingår kostnader för: livsmedel husgeråd möbler tandvård kläder och skor dagstidning resor läkemedel fritid telefon hygienprodukter TV-avgift hushållsel hemförsäkring öppen hälso- och sjukvård förbrukningsvaror 2.2.2.1 Höjning av minibelopp Om kostnaderna för någon del i minimibeloppet överstiger normala kostnader eller om den enskilde har andra varaktigt fördyrande levnadsomkostnader kan hen i vissa fall få ett individuellt tillägg. Detta läggs till minimibeloppet och kan därmed minska avgiften. För den som har matabonnemang eller matdistribution ska minimibeloppet höjas med mellanskillnaden mellan beloppet för livsmedel och kommunens måltidsavgift. Även den som har minderåriga barn som bor hemma har rätt till ett höjt minimibelopp. 2.2.2.2. Sänkning av minibelopp Minimibeloppet kan sänkas i vissa fall. Det gäller när den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i minibeloppet. För den som bor på särskilt boende ingår hushållsel och TV-avgift i din hyra. Minimibeloppet sänks därför med motsvarande kostnad. 2.3. Maxtaxa Den avgift kommunen tar ut för hemtjänst, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet och kommunal sjukvård får högst vara 2 089 kronor per månad och för särskilt boende 2 146 kronor per månad. Detta kallas maxtaxa. 3. Viktigt att veta 3.1. Avbeställning Om den enskilda meddelar kommande frånvaro, t.ex. vistelse på annan ort, senast en vecka innan blir hen avgiftsbefriad. En längre tids uppehåll kan innebära omprövning av biståndsbeslutet. Om den enskilde har matdistribution och vill avbeställa denna ska det göra det senast två dagar innan för att bli avgiftsbefriad. Om avbeställning sker senare tas full avgift ut. 3.2. Sjukhusvistelse Om den enskilde inte kan nyttja insatsen på grund av att sjukhusvistelse blir hen avgiftsbefriad för denna tid. 3.3. Avgiften räknas om varje år Avgifterna är knutna till prisbasbeloppet som justeras varje år. Nytt avgiftsbeslut fattas därför varje år. Den enskilde är skyldig att själv meddela om ändrade ekonomiska förhållande sker som kan påverka avgiften. Justering av avgift görs inte retroaktivt. 3.4. Betalning av avgift

Sida 15 av 201 6 (7) Den enskilde betalar avgift en månad i efterskott. Den som beviljas insatser skall betala avgiften från den dagen då insatserna startar. I de fall insatser avslutas (gäller även vid dödsfall) avslutas debiteringen samma dag. Vid korttidsvistelse debiteras enligt maxtaxan per dygn exklusive matkostnaden. Uttag av avgift Uttagandet av avgift är individuellt och avgiften tas alltså ut per individ och inte per hushåll. Jämkning av avgift Om den ene maken/makan flyttar till särskilt boende kan avgiften jämkas i de fall den kvarboende makan/maken får ekonomiska svårigheter att bo kvar i den tidigare gemensamma bostaden. Dubbelt boende Den som flyttar till SÄBO och inte hinner avveckla din tidigare bostad får du räkna med båda bostadskostnaderna när din avgift beräknas under högst tre månader. Reduceringen sker endast för den som kan styrka att hyresrätten är uppsagd eller lämnad till försäljning. Denna regel om reducerad hyra vid dubbel bosättning gäller inte personer som har en förmögenhet som överstiger tre prisbasbelopp (139 500 kronor). 3.5 Rätt att överklaga Besked om avgift ska meddelas alltid skriftligt tillsammans med information om hur man överklagar (besvärshänvisning).

Sida 16 av 201 7 (7) 4. Taxetabell insatser enligt socialtjänstlagen 4.1. Maxtaxa Hemtjänst, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, annat bistånd och kommunal sjukvård Särskilt boende 4.2. Avgifter Annat bistånd Dagverksamhet Dagverksamhet, mat Frukost i trygghetsboende Hemsjukvård Hemtjänst exkl. städ Hjälpmedel, hämtning och rengöring Hjälpmedel, utprovning Installation av trygghetslarm Korttidsboende, mat Korttidsboende Mat Mat, utkörningsavgift Sondnäring Städ Särskilt boende, matabonnemang Särskilt boende, service och omvårdnad Trygghetslarm 2 089 kronor/månad 2 146 kronor/månad 140 kronor/beslutad timma 63 kronor/tillfälle 55 kronor/portion 35 kronor/portion 337 kronor/månad 140 kronor/beslutad timma 530 kronor 84 kronor 200 kronor engångsavgift 125 kronor/dygn 63 kronor/dygn (maxtaxa) 55 kronor/portion 10 kronor/portion 50 kr/dygn (1 500 kronor/månad) 188 kronor/beslutad timma 3 800 kronor/månad 2 146 kronor/månad (maxtaxa) 184 kronor/månad 5. Taxetabell insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 5.1 Avgifter Korttidsvistelse, mat Bostad med särskild service för ungdomar under 18 år Bostad med särskild service för ungdomar som fyllt 19 år och har aktivitetsersättning 55 kronor/dag Enligt riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet för placerade barn 1 910 kronor/månad för mat

Bilaga 1 2018-08-14 Sida 17 av 201 1 (2) Handläggare Matilda Ernfridsson Utvecklingsledare 033-430 58 50 matilda.ernfridsson@bollebygd.se Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder En prisjämförelse med närliggande kommuner, avser 2018 års avgifter. Hemtjänst, omvårdnad Service Mat-distribution Larm Bollebygd 137kr/ timma 182kr/beslutad timma 65kr/portion 180kr/månad Göteborg 102kr/timma 102kr/timma 61kr/portion 102kr/månad Härryda Nivåer 1 378kr/timma 2 57kr/portion 231kr/månad Mark 212kr/timma 212kr/timma Ca 63kr/portion 3 (dessert 11kr) 230kr/månad Mölndal maxtaxa vid över två tillfällen per vecka - både service och omsorg. Nivåer 4 47kr/portion (kyld mat) 184kr/månad Svenljunga Nivåer 5 Ingen uppgift 63kr/portion 223kr/månad Varberg 170kr/timma (utförd tid) Ingen uppgift Snittpris 71kr/måltid 256kr/månad 1 Ett besök per vecka 378kr/månad, 2-7 besök per vecka 756kr/månad, 8- och uppåt 1136kr/månad. Enstaka insats 378kr/timma 2 Pris för städ och tvätt. 3 Matdistributionsavgift 304kr/månad ca 10kr/dag 4 1 insats/v. = 368kr/månad, 2 insatser/v. 736kr/månad, 3 insatser/v. =1103kr/månad. En kombination av omv.insatser och serviceinsatserna städ, tvätt och inköp innebär alltid maxtaxa. 5 Nivå 1: mindre än tre timmar/månad =300kr, Nivå 2: 3-4,99 timmar/månad=900kronor, Nivå 3: 5-6,99timmar/=1500 kronor, Nivå 4: mer än 7timmar/månad = 2100 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

Sida 18 av 201 2(2) Hemsjukvård Särskilt boende Bollebygd 329kr/månad Maxtaxa 2100kr/månad Göteborg Ingen avgift Maxtaxa för htj. 6 2044kr/månad Härryda 307kr/månad Maxtaxa 2044kr/månad Mark 299kr/månad 7 Maxtaxa 2044kr/månad Matabonnemang Korttid Dag- (exkl.mat) verksamhet 3750kr/månad 62kr/dygn 62kr/tillfälle 3318kr/månad Maxtaxa för htj. 2044kr/månad Ingen avgift 3223kr/månad 67kr/dygn Ingen uppgift 3340kr/månad 8 139kr/dygn 90kr/dag Mölndal 368kr/månad 2044kr/månad 3806kr/månda Maxtaxa för htj. 2044 66kr/dag för mat Svenljunga 300kr/månad Ingen uppgift 4134kr/månad 89kr/dygn Omsorg + mat 185kr, end. Kost 90kr Varberg Ingen uppgift Maxtaxa 2044kr/månad 2931kr/månad 69kr/dygn + förbr.varor och sänglinne 7kr/dygn Ingen uppgift 6 Insatserna på särskilt boende och korttidsboende kallas hemtjänstinsatser 7 Endast hemsjukvård, annars timtaxa 212kr/timma. Vid enstaka tillfälle 90kr/tillfälle. 8 Priset avser helpension. Halvpension (middag + frukost eller kvällsmat 2171kr/månad), endast middag 1403kr/månad.

Sida 19 av 201 BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Matilda Emfridsson Ut\'-ecklingsledare 033-430 58 50 [ matilda. emfridsson@bollebygd. se TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-22 l (2) Dnr:111018 Bildnings- och omsorgsnämnden Avgifter till stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut Bildnings- och omsotgsnämnden föreslår fuumäkuge att notera att förvaltningen justerat avgifter utefter SI<L:s omsorgsprisindex OPI och prisbasbeloppet för minibelopp och maxtaxa. Bildnings- och omsorgsnämnden föreslår kommun fullmäkdge att besluta om justering av avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel, matkostnader inom äldreomsorgen samt matkosmad för ungdomar 19 år euer äldre som har aktivitets ersättning. Bildnings- och omsorgsnäinnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt bildnings- och omsorgs förvaltningen att årligen justera avgifter för matkostnad för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitets er sättning udfrån konsumentverkets referensvärde. Priserna föreslås ändras från 2019-03-01. Ärendet Kommunfullmäkdge uppdrog 2018-04-26 tiu bildnings- och omsorgsföwaltningen att årligen justera de av fulknäkaga fastslagna avgifterna utefter SKI^:s omsorgsprisindex OPI och prisbasbeloppet för minibelopp och maxtaxa. Förvaltningen har gjort justermgar enligt uppdrag. Förvaltningen föreslår att avgifter för mat justeras med anledning av höjda råvarupriser samt årlig ökning av kostnader för personal. Avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel är en av konitnunen fastslagen sumtna som inte utgår från OPI euer prisbasbeloppet. Udfrån att kostnaden inte är justerat på många år föreslås den höjas från 5 00kr/hämtning tiu 5 3 Okr/hämtning. Matkosmaden för ungdomar 19 år eller äldre och har akrivitetsersättning föreslås höjas enligt konsumentverkets referensvärden. Konsumentverket tar århgen fram referensvärden och fön^altmngen föreslås därför få i uppdrag att fortsättningsvis årugen justera avgifterna utifrån dessa. Beslutsunderlag Avgifter för stöd och semce till äldre och personer med funktionsnedsättning, tjänsteskrivelse 2018-08-22 Postadress 51783Bollebygd Besöksadress Ballebovägen 2 Telefon 033-231300 Telefax 033-231428 Webbplats www.bollebygd.se E-post kommunen@bollebygd.se

BOLLEBYGDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-22 2(2) Sida 20 av 201 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning, förslag 2018-08-14 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning, faststäud: Kommunfullmäktige 2017-09-14 20 Prisjämförelse med närliggande kommuner, 2018 års avgifter, 2018-08-13 Skickas till Kommunstyrelsen BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och <?fn^orgs förvaltningen BiraAl/ta Strandin Förvaltningschef luläa Emfridsson U tvecldings ledare Postadress 51783Bollebygd Besöksadress Ballebovägen 2 Telefon 033-231300 Telefax 033-231428 Webbplats www. bollebygd. se E-post kommunen@bollebygd.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-11-26 Sida Sida 211 av av 201 2 142 KS2018/204 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till bildnings- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. Ärendet Kommunfullmäktige gav i april 2018 uppdrag till bildnings- och omsorgsnämnden att årligen justera de av fullmäktige fastslagna avgifterna utefter SKL:s omsorgsprisindex OPI och prisbasbeloppet för minibelopp och maxtaxa. Bildnings- och omsorgsförvaltningen har gjort justeringar enligt uppdrag. Förvaltningen föreslår att avgifter för mat justeras med anledning av höjda råvarupriser samt årlig ökning av kostnader för personal. Avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel är en av kommunen fastslagen summa som inte utgår från OPI eller prisbasbeloppet. Då avgiften inte är justerad på många år föreslås den höjas från 500 kr/hämtning till 530 kr/hämtning. Matkostnaden för ungdomar 19 år eller äldre och som har aktivitetesersättning föreslås höjas enligt konsumentverkets referensvärden. Konsumentverket tar årligen fram referensvärden och förvaltningen föreslås därför få i uppdrag att fortsättningsvis årligen justera avgifterna utifrån dessa. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige noterar att bildnings- och omsorgsnämnden justerat avgifter utefter SKL:s omsorgsprisindex OPI och prisbasbeloppet för minibelopp och maxtaxa. Kommunfullmäktige justerar avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel, matkostnader inom äldreomsorgen samt matkostnad för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning. Bildnings- och omsorgsnämnden får i uppdrag att varje år justera avgifter för matkostnad för ungdomar 19 år eller äldre som har aktivitetsersättning utfrån konsumentverkets referensvärde. Prisändringarna gäller från och med den 1 mars 2019. Ledamöternas förslag till beslut Yvonne Andrén (C), med instämmande av Peter Rosholm (S), föreslår att ärendet återremitteras till bildnings- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-11-26 Sida Sida 222 av av 201 2 Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag; dels arbetsutskottets och dels Yvonne Andréns (C) m.fl om återremiss. Ordföranden frågar om ärendet ska återremitteras eller avgöras på dagens sammanträde och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Beslutsunderlag 109 KSAU Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 98 BON Avgifter till stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder 2019 Tillämpningsanvisningar till avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder Skickas till Bildnings- och omsorgsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 23 av 201 4. Budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund KS2018/258

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 241 av av 201 2 2 KS2018/258 Budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Ärendet Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett politiskt styrt samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på förbundsordningen som beslutats av medlemskommunerna. I förbundet ingår även Business Region Borås, Navet science center, Medarbetarcentrum, Dataskyddsombud samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Enligt förbundsordningen ska direktionens förslag till budget och verksamhetsplan översändas till förbundsmedlemmarna för godkännande. Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund beslutade den 7 december 2018 att för egen del anta budget och verksamhetsplan för 2019 samt att översända densamma till medlemskommunerna för godkännande. Medlemsavgiften för år 2019 är 78 kr per invånare varav 41 kr för finansiering av basverksamhet och 37 kr är för finansiering av tillväxtmedel. Medlemskommunernas beslut skickas till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund senast den 29 mars 2019. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Budget och verksamhetsplan för 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Brev Budget och verksamhetsplan 2019 Protokollsutdrag 80 20181207 Budget och verksamhetsplan 2019 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 252 av av 201 2 Budget och verksamhetsplan 2019 Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sida 26 av 201 Budget och verksamhetsplan 2019 Antagen av Direktionen 2018-12-07

Sida 27 av 201 Innehåll 1 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund... 4 1.1 Organisation och verksamhetsidé... 4 1.2 Verksamhetsområden... 4 1.3 Delägarskap... 4 2 Budget och finansiering... 5 2.1 God ekonomisk hushållning... 5 2.1.1 Finansiella mål... 5 2.2 Förbundets samlade verksamhet... 5 2.3 Basverksamhet och tillväxtmedel... 6 2.4 Business Region Borås... 6 2.5 Navet science center... 6 2.6 Medarbetarcentrum... 7 2.7 Dataskyddsombud... 7 2.8 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg... 7 3 Mål och styrande dokument... 8 3.1 Prioriterade områden ur ett flerårsperspektiv... 8 3.2 Inriktningsmål... 8 3.3 Strategier 2019... 8 3.3.1 Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling... 8 3.3.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens... 9 3.3.3 Säkerställa möjligheterna till samverkan för invånarna... 10 3.3.4 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid... 10 3.3.5 Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter... 10 3.3.6 Verka för en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik... 11 3.3.7 Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg... 11 4 Navet science center... 12 4.1 Uppdrag, vision och verksamhetsidé... 12 4.2 Strategier 2019... 12 4.2.1 Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling... 12 4.2.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens... 12 4.2.3 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid... 13 4.2.4 Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter... 13 4.2.5 Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg... 13 5 Medarbetarcentrum... 14 5.1 Uppdrag, vision och verksamhetsidé... 14 5.2 Mål och strategier 2019... 14 6 Dataskyddsombud... 15 6.1 Uppdrag, syfte och vision... 15 6.2 Mål och strategier 2019... 15 7 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg... 16 7.1 Uppdrag, syfte och målbild... 16 7.2 Målindikatorer 2019... 16 2

Sida 28 av 201 8 Detaljbudget... 17 8.1 Basverksamhet och tillväxtmedel... 17 8.2 Business Region Borås... 19 8.3 Navet science center... 20 8.4 Medarbetarcentrum... 22 8.5 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg... 24 3

Sida 29 av 201 1 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 1.1 Organisation och verksamhetsidé Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett politiskt styrt samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på förbundsordningen som beslutats av medlemskommunerna. I förbundet ingår även Business Region Borås, Navet science center, Medarbetarcentrum, Dataskyddsombud samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Förbundet leds av en Direktion där medlemskommunerna företräds av politiskt tillsatta ledamöter. Dessutom adjungeras de partier som inom förbundsområdet eller i enskild kommun uppnått en viss röststyrka och som inte annars är företrädda. De två beredningsgrupperna Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) och Välfärd och Kompetens arbetar med strategiska frågor, bereder ärenden till Direktionen och företräder kommunalförbundet inom sina verksamhetsområden. Det finns även en politisk styrgrupp för Navet och ett delregionalt politiskt samråd för Närvårdssamverkan bestående av representanter från medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Förbundet utser Sjuhärads representanter i regionala beredningar samt nominerar deltagare till styrelsen för VästKom. Sammanfattningsvis ska förbundet - Stärka Boråsregionen som attraktiv och konkurrenskraftig tillväxtregion - Stödja kommunerna i deras samverkan och omvärldsbevakning - Samverka med nationella organ, Västra Götalandsregionen samt andra myndigheter och organisationer på regional nivå 1.2 Verksamhetsområden Förbundets verksamhet handlar till stor del om att biträda medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. Arbetet är indelat i två områden kopplat till de politiska beredningarna. I ansvarsområdet Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) ingår områdena infrastruktur, samhällsbyggnad, kollektivtrafik, tillväxt, kultur, esamhälle, miljö, besöksnäring samt näringsliv. I välfärdsområdet ingår äldreomsorg, funktionshinder, socialpsykiatri, hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg. Inom området kompetens ingår alla skolformer, men inriktningen är gymnasie- och vuxenutbildning som i sin tur har fokus på dagens och framtidens arbetsmarknads- och kompetensförsörjning i Boråsregionen. Förbundskansliet bistår de politiska organen och är kontakt gentemot kommunala förvaltningar och andra myndigheter och organisationer. Utöver basorganisationen finns temporära resurs- och kompetensförstärkningar. Förbundets verksamhet bygger på samverkan. I syfte att tillvarata och fånga upp utveckling inom verksamhetsområdena deltar förbundet i tjänstemannagrupper på delregional, regional och nationell nivå. 1.3 Delägarskap Sjuhärads kommunalförbund är delägare till bolaget Gryning Vård AB; ett gemensamt bolag för de offentliga sociala institutionerna hem för vård och boende. Förbundet är också delägare i Mediapoolen AB - ett bolag för den gemensamma läromedelsförsörjningen i Västra Götaland, exklusive Göteborgsregionen. Till detta finns även VästKom, en sammanslutning av de delregionala kommunalförbunden i Västra Götaland, som på regional nivå ska företräda och samordna kommunernas intressen. 4

Sida 30 av 201 2 Budget och finansiering 2.1 God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen 11 kap 1 ska kommuner, kommunalförbund och landsting ha god ekonomisk hushållning. Ur ett verksamhetsperspektiv ska förbundet bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ska anges. Riktlinjer för förbundet 2019 är följande 1. Förbundet ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för Boråsregionen och medlemskommunerna - Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas - Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån Direktionens reglemente, riktlinjer och beslut 2. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt 3. Direktionens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet 2.1.1 Finansiella mål Kommunallagen anger att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Förbundets finansiella mål 2019 är 1. Förbundets kostnader ska inte överstiga intäkterna 2. Förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 4 mnkr 2.2 Förbundets samlade verksamhet Förbundet bedriver basverksamhet, delregionala projekt samt fördelar tillväxtmedel enligt avtal med Västra Götalandsregionen. I förbundet ingår även Business Region Borås, Navet science center, Medarbetarcentrum, Dataskyddsombud och Närvårdskontoret. Dessa verksamheter finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna. Närvårdskontoret finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen INTÄKTER 73 378 934 KOSTNADER Personal 28 191 333 Övriga kostnader 15 956 381 Tjänster 29 200 576 SUMMA KOSTNADER 73 348 290 RESULTAT 30 644 5

Sida 31 av 201 2.3 Basverksamhet och tillväxtmedel Medlemsavgiften för år 2019 är 78 kronor/invånare, varav 41 kronor för finansiering av basverksamhet och 37 kronor för finansiering av tillväxmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun ligger oförändrad på 11 kronor/invånare. Budgetomslutningen för förbundets basverksamhet 2019 är 47 643 tkr varav 8 000 tkr är finansiering av tillväxtmedel. I omslutningen ingår även projekt som finansieras på annat sätt, exempelvis projektmedel från Länsstyrelsen. Anslag för tilldelning av tillväxtmedel ligger som tidigare år på 17 500 tkr varav medlemskommunerna bidrar med 8 000 tkr och Västra Götalandsregionen med resterande belopp. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera projekt. INTÄKTER 47 642 985 KOSTNADER Personal 11 350 959 Övriga kostnader 9 535 683 Tjänster 26 756 343 SUMMA KOSTNADER 47 642 985 RESULTAT 0 2.4 Business Region Borås Verksamheten finansieras av medlemskommunerna med 6 kronor/invånare. INTÄKTER 1 342 104 KOSTNADER Personal 680 855 Övriga kostnader 207 885 Tjänster 453 364 SUMMA KOSTNADER 1 342 104 RESULTAT 0 2.5 Navet science center Avtalskommuner är Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Avgiften räknas enligt beslut upp med 2,5 % årligen. Verksamheten får utöver intäkt enligt avtal även intäkter från Skolverket, Västra Götalandsregionen och för sålda tjänster till avtalskommuner och övriga. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera projekt. INTÄKTER 19 070 163 KOSTNADER Personal 12 014 519 Övriga kostnader 5 895 000 Tjänster 1 130 000 SUMMA KOSTNADER 19 039 519 RESULTAT 30 644 6

Sida 32 av 201 2.6 Medarbetarcentrum De kommuner som har avtal med verksamheten är Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Avgiften räknas enligt beslut upp med 2,5 % årligen. Verksamheten får utöver intäkt enligt avtal även intäkter för sålda tjänster till avtalskommuner och övriga. INTÄKTER 3 060 000 KOSTNADER Personal 2 578 664 Övriga kostnader 147 928 Tjänster 333 408 SUMMA KOSTNADER 3 060 000 RESULTAT 0 2.7 Dataskyddsombud Medverkande kommuner är Bollebygd, Borås, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Medverkar gör också flera av kommunernas majoritetsägda bolag, Södra Älvsborgs Räddningsförbund och Sjuhärads Samordningsförbund. Verksamheten finansieras genom en fast avgift om 129 tkr per deltagande kommun samt en rörlig del baserad på antal invånare. Detta är en ny tillkommande verksamhet och budgeteras därför under 2019 inom basverksamheten. 2.8 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg I Närvårdssamverkan medverkar samtliga medlemskommuner, Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, som samordnar kommunernas arbete. Regionens parter står för 50 % av kostnaderna och kommunerna för resterande 50 %. Kommunernas kostnader fördelas utifrån invånarantal. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt. INTÄKTER 2 263 682 KOSTNADER Personal 1 566 336 Övriga kostnader 169 885 Tjänster 527 461 SUMMA KOSTNADER 2 263 682 RESULTAT 0 7

Sida 33 av 201 3 Mål och styrande dokument Förbundets övergripande strategiska mål är Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Verksamheten arbetar mot målet genom att Med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande. Utifrån Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) har en delregional strategi för tillväxt och utveckling i Boråsregionen tagits fram. Strategin beskriver de tillväxtområden som särskilt prioriteras under 2014 2020. De utvalda fokusområdena är verktyg för att styra mot den för Västra Götaland gemensamma visionen om Det goda livet. Inom kulturområdet anger Boråsregionens kulturplan 2016-2019 mål och inriktning. 3.1 Prioriterade områden ur ett flerårsperspektiv Tillväxt- och utvecklingsstrategin är vägledande för att styra resurser mot de prioriterade insatsområdena. Syftet med de tillväxtmedel som fördelas årligen är att bidra till regional utveckling genom att främja gränsöverskridande samverkansprojekt. Medel kan sökas inom områdena tillväxt, kultur och miljö och ska i förlängningen bidra till måluppfyllelsen av de delregionala planerna. Under kommande treårsperiod sker en satsning på att ta fram en gemensam struktur- och framtidsbild inom Boråsregionen samt specifika satsningar inom områdena besöksnäring, miljöstrategisk samverkan, kompetensförsörjning och infrastruktur. 3.2 Inriktningsmål De prioriterade frågorna i den delregionala tillväxt- och utvecklingsstrategin utgör förbundets inriktningsmål. För att täcka in all verksamhet inom förbundet har ytterligare två inriktningsmål med fokus på infrastruktur och social välfärd formulerats. Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens Säkerställa möjligheterna till samverkan för invånarna Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter Verka för en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg 3.3 Strategier 2019 Utifrån inriktningsmålen har strategier formulerats som beskriver hur basverksamheten samt Business Region Borås ska bidra till måluppfyllelsen. Utifrån dessa strategier planerar respektive verksamhet ett antal aktiviteter som ska genomföras under året. 3.3.1 Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling Strategi Aktivitet/mätetal Verksamhet Verka för ett förbättrat företagsklimat i Boråsregionen Verka för fler investeringsförfrågningar Genomföra gemensamma utvecklingsinsatser i syfte att förbättra företagsklimatet i Boråsregionen Genomföra utbildningen Förenkla - helt enkelt Mätetal: Svenskt näringslivs ranking Lokalt företagsklimat samt SKL:s insiktsmätning Marknadsföra det gemensamma erbjudandet om färdigställd industrimark Aktivt deltagande i Business Swedens investeringsverksamhet Mätetal: Antal investeringsförfrågningar Näringsliv/BRB Näringsliv/BRB 8

Sida 34 av 201 Skapa förutsättningar för ökat deltagande av näringslivet i långsiktig samhällsplanering Verka för att arbetsgivare i Boråsregionen ges goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens Bidra till att fler företag startas och växer genom att gemensamt i Boråsregionen synliggöra besöksnäringen Skapa förutsättningar för samverkan med forskning och näringsliv inom området miljö Deltagande i projektet Tillväxtskapande samhällsplanering stråket Göteborg-Borås Utbildningsanordnare och arbetsgivare från näringsliv och offentlig förvaltning ska få stöd i att finna samverkansformer för god kompetensförsörjning samt kartläggning av branschbehov Utveckla en aktiv samverkan mellan näringsliv och övriga aktörer inom ramen för Kompetensforum Stärka studie- och yrkesvägledningen genom inrättande av nätverk samt arbeta för införande av Hela skolans ansvar Stärka samarbetet med Turistrådet Västsverige samt övriga delregioner Genomföra undersökning om omvärldens uppfattning av Boråsregionen Genomföra studiebesök och inspirationsträffar Utveckla samverkan mellan kommunerna, forskning och näringsliv, exempelvis genom möten Samhällsplanering Kompetens Destination Boråsregionen Miljöstrategisk samverkan 3.3.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens Strategi Aktivitet/mätetal Verksamhet Verka för att det inom Boråsregionen erbjuds ett heltäckande utbildningsutbud som motsvarar såväl individens som arbetsgivarnas behov Verka för att fler unga fullföljer sina studier Stödja och stärka kommunerna i kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal inom det sociala välfärdsområdet Bidra till god kunskapsutveckling genom samordning av samt deltagande i nationella, regionala och delregionala nätverk Ta initiativ till samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare som leder till fler YHansökningar Verka för återcertifiering av vård- och omsorgscollege i Sjuhärad Mätetal: Andel beviljade YH-utbildningar i förhållande till övriga delregioner Stödja pilotprojekt som kommunerna bedriver samt samordna och stödja insatser från VGR I samverkan med deltagande kommuner genomföra ESF-satsningen En skola för alla Samordna och stötta nätverket som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret för ökad samverkan och lärande genom erfarenhetsutbyte Anordna utbildningar utifrån kommunernas behov Sammanhållande länk mellan parterna i kompetensutvecklingsprogrammet Yrkesresan Ingå i den nationella stöd och samverkansstrukturen tillsammans med SKL och Socialstyrelsen för socialtjänstens kunskapsutveckling Mätetal: Antal utbildningar Deltagit vid alla tillfällen Deltagande i aktuella nätverk inom respektive verksamhetsområde Driva samt samordna nätverk för medlemskommunerna inom respektive verksamhetsområde Kompetens Kompetens Välfärd Samtliga verksamheter 9

Sida 35 av 201 3.3.3 Säkerställa möjligheterna till samverkan för invånarna Strategi Aktivitet/mätetal Verksamhet Utveckla en gemensam strukturoch framtidsbild för Boråsregionens utveckling Stödja kommunerna när det gäller verksamhetsutveckling med stöd av IT Samverka för en jämlik vård för invånarna i Boråsregionen, Västra Götaland Under året i samverkan utarbeta och fastställa en strukturbild Ge stöd och vara delaktiga i verksamhetsutvecklingsprojekt Mätetal: Antal beskrivna förändringsinitiativ som förankrats och tagits upp för beslut i eledningsrådet Antal pågående förändringsinitiativ i samverkan Antal avslutade förändringsinitiativ som införts i respektive verksamhet Utse kommunala representanter från Boråsregionen till styrgrupper, förhandlings- och avtalsgrupper Samverka med VGR, VästKom och övriga kommunalförbund för att säkra en god och sömlös vård Mätetal: Deltagit 3.3.4 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid Samhällsplanering ekontoret Välfärd Strategi Aktivitet/mätetal Verksamhet Arbeta för Hållbar utveckling i Sjuhärad Skapa möjligheter för affärsdriven miljöutveckling Under året i samverkan utarbeta och fastställa en handlingsplan för miljöstrategisk samverkan Sprida kunskap kring hur kommunerna kan arbeta med fossilfria transportmedel Sprida kunskap kring hur näringslivet kan utveckla och ta tillvara affärsmöjligheter inom miljöutveckling Miljöstrategisk samverkan Miljöstrategisk samverkan 3.3.5 Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter Strategi Aktivitet/mätetal Verksamhet Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i regionen Bidra till att stärka Boråsregionens position ur ett besöksnäringsperspektiv Följa upp målen i den delregionala kulturplanen Bidra i processen att ta fram en ny regional kulturplan 2020-2023 Ansvara för att, i samarbete med regionen och medlemskommunerna, ta fram en ny delregional kulturplan för perioden 2020-2023 Fördjupa samarbetet mellan kommunerna i delregionen för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av kulturen med fokus på att invånarna är medskapare i kulturutbudet Mätetal: Antal förstudier och kulturutvecklingsprojekt som bidrar till att uppfylla målen i den delregionala kulturplanen samt antal aktiviteter som bidrar till att fördjupa samarbetet mellan kommunerna Under 2019-2020 ta fram en strategi för samverkan inom turism och besöksnäring i Boråsregionen Kultur Destination Boråsregionen 10

Sida 36 av 201 Skapa förutsättningar för fler utländska investeringar genom aktivt samarbete med Business Sweden Under 2019-2020 skapa en gemensam modell för att arrangera internationella idrottsevenemang Deltagande i nationella samt internationella investeringsmässor och aktiviteter Mätetal: Antal investeringsförfrågningar Näringsliv/BRB 3.3.6 Verka för en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik Strategi Aktivitet/mätetal Verksamhet Representera och bevaka medlemskommunernas intressen i länsövergripande utredningar, förhandlingar och arbetsgrupper Bevaka och agera i planering och genomförande av de objekt i Boråsregionen som finns upptagna i de nationella och regionala infrastrukturplanerna Bedriva ett aktivt påverkansarbete för Boråsregionens gemensamma utveckling Vara en aktiv part i det delregionala kollektivtrafikrådet Ta initiativ till att samordna svar på för kommunerna viktiga remisser Delta i arbetet med aktuella åtgärdsvalsstudier Utgöra en aktiv part för Boråsregionen i kontakten med myndigheter som Trafikverket och Västra Götalandsregionen 3.3.7 Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg Infrastruktur Infrastruktur Strategi Aktivitet/mätetal Verksamhet Bevaka kommunernas intressen i länsövergripande förhandlingar Stödja kommunerna genom erfarenhetsutbyte, framtidsspaning, omvärldsbevakning, samsyn och utvecklingsinsatser i samverkan Stödja kommunerna när det gäller verksamhetsutveckling med stöd av IT genom framtagande av ehälsoplan Ta initiativ till att samordna svar på för kommunerna viktiga remisser Representera Boråsregionen i utredningar Mätetal: Deltagit Driva och samordna chefs- och specialistnätverk för strategiskt utvecklingsarbete Mätetal: Antal genomförda nätverksträffar samt årlig utvärdering genom nätverksenkät Under året i samverkan utarbeta och fastställa en ehälsoplan Välfärd Välfärd ekontoret 11

Sida 37 av 201 4 Navet science center 4.1 Uppdrag, vision och verksamhetsidé Navet ska vara med och utveckla Sjuhäradsbygden till en attraktiv och konkurrenskraftig region med hög utbildningsnivå samt en befolkning med stort intresse för teknik, naturvetenskap och matematik. Navets vision är Alla vill veta mer, alla vill vara med och utveckla vårt samhälle och kärnvärdet är Lusten till lärande. Navets främsta verktyg är mötet och i kombination med interaktiva utställningar och entreprenöriellt lärande ska Navet ge kunskap och skapa intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Hållbar utveckling, alla tre perspektiven, är grunden i all Navets verksamhet. 4.2 Strategier 2019 Navet följer förbundets övergripande inriktningsmål. Strategier och aktiviteter beslutas av styrgruppen. Under 2019/21 satsar Navet kraftfullt för att kunna vara en del i arbetet med de globala målen. Många insatser som sker under 2019 kommer att handla om fullföljda studier. Navet kommer att utveckla nya program för barn, unga och vuxna på eftermiddagar och för familjer på helger och lov. 4.2.1 Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling Strategi Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap genom att verka för att skolan ska ge elever möjlighet att använda och utveckla de entreprenöriella kompetenserna Aktivitet/mätetal Minst två teman ska utvärderas av extern utvärderare med avseende på de entreprenöriella kompetenserna Minst två andra SC ska utbildas av Navet i entreprenörskap Minst två konferenser ska Navet deltaga i med seminarier där entreprenöriellt lärande är en viktig del Minst ett nytt entreprenöriellt tema tas fram under året En mall, checklista, för hur man säkrar att utställningarna ger besökaren möjlighet att träna sina entreprenöriella förmågor tas fram Minst tio klasser åk 8 ska genomföra ett tekniktema som Navet genomför tillsammans med fyra teknikföretag 4.2.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens Strategi Utveckla samordning inom utbildningsystemen för att möta framtidens kompetensbehov Verka för att fler unga fullföljer sina studier Aktivitet/mätetal Minst 25 000 elever på olika teman Minst 1500 elever på minst 15 skolor ingår i ett utvecklingsprogram om programmering Minst tio klasser ingår i läsårssatsningen Drömstaden Minst 10 klasser åk 8 ingår i Navet och teknikföretagens tekniktema Minst 3 000 elever på teman i matematik Minst 800 pedagoger på utbildning inom naturvetenskap och teknik Minst 500 pedagoger på utbildning i matematik Minst 800 pedagoger utbildas i programmering och digitala verktyg Minst 1 500 elever i teman om programmering Minst 200 förskolelärare på utbildning inom NO och teknik Minst två olika grupper med barn, unga i utsatta områden träffas varje vecka i 10-veckorspass Minst 50 mammor och deras barn ingår i en interkulturell satsning Tillsammans med minst en kommun tar Navet fram exempel på kreativ lärmiljö Genomförande av ett två veckors ämnesövergripande tema för åk 1 elever på Teknikprogrammet 12

Sida 38 av 201 PISEA, Promoting Intercultural Science Edication for Adults, ett EU projekt med fokus på integration Minst fem Yrkescaféer för nyanlända föräldrar genomförs SOT, School Of Tomorrow, Erasmus+-projekt för att motverka tidiga skolavhopp Skola 2030, en modell för en inkluderande modern skola Minst två skolor påbörjar ett långsiktigt utvecklingsarbete mot skola 2030 Minst fem processledarutbildningstillfällen för Navets pedagogiska personal genomförs under våren 2019 4.2.3 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid Strategi Arbeta för Hållbar utveckling i Sjuhärad Bidra till att göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling Aktivitet/mätetal De globala miljömålen ska integreras i minst fem av Navets teman Kommunikation med hjälp av VR-teknik ska tas fram och testas under året Navet startar ett treårigt utvecklingsprogram med Vietnam under 2019 Navet planlägger en ny utställning där jordens ändliga resurser kommuniceras Globala miljömålen integreras i Navets teman, program och utbildningar Navet planlägger och bygger en ny astronomiutställning med fokus på det kosmiska kretsloppet Konferens kopplade till de globala miljömålen genomförs Navet deltar på minst tre projektmöten i projektet levande landsbygd Navet deltar i förverkligande av minst ett av målen i projektet levande landsbygd 4.2.4 Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter Strategi Främja en aktiv och nyskapande kulturregion Bidra till att stärka Boråsregionens position ur ett besöksnäringsperspektiv Deltaga i nationella och internationella sammanhang som kunskapsförmedlare och samarbetspartner Aktivitet/mätetal Navet deltar med aktiviteter för elever under No Limit Navet deltar i Skapande skola på minst en skola Navet samverkar med minst tre organisationer, föreningar i föreläsningar och/eller föreställningar Minst 25 000 besökare på helger och lov En tillfällig specialutställning under sommaren för att locka fler besökare till Borås Navet deltar med minst två sessions på ECITE, The European Network of Science Centres and Museums Navet ingår i minst två EU-projekt under året 4.2.5 Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg Strategi Verka för samarbete mellan skola, primärvård och sjukvård Aktivitet/mätetal Kommunicera med experimentmaterial och dramatiseringar olika vårdyrken Minst två möten med hälso- och sjukvården 13

Sida 39 av 201 5 Medarbetarcentrum 5.1 Uppdrag, vision och verksamhetsidé Medarbetarcentrums syfte är att stödja och utveckla anställda i de samverkande kommunerna Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Syftet är att arbeta hälsofrämjande, förhindra inlåsning och aktivt verka för en lönsam personalrörlighet. Genom Medarbetarcentrum erbjuds ledarskapsutbildningar och grupputveckling samt individuellt stöd i roll och yrkeskarriär. Medarbetarcentrum tar tillvara medarbetarnas kompetens, arbetar för välmående arbetsgrupper, hälsa, trivsel och prestation såväl för chefer som för medarbetare. Medarbetarcentrum inspirerar medarbetare som vill ha och behöver en positiv Kraft till förändring. 5.2 Mål och strategier 2019 De övergripande målen är att arbeta för lönsam personalrörlighet samt att stödja och stärka chefer och arbetsgrupper för att öka hälsa, trivsel och prestation och på det viset bidra till att medlemskommunerna är attraktiva arbetsgivare. Strategier Marknadsföra Medarbetarcentrums verksamhet för ett ökat användande Bidra till personalrörlighet genom jobbmatchning Tillhandahålla ett attraktivt utbud av tjänster utifrån kommunernas behov Bidra till att nödvändig kunskap och kompetens finns hos cheferna i medlemskommunerna, exempelvis genom ledarskapsprogrammet Vara ett stöd och verktyg för arbetsgivarna i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö för att bidra till ökad hälsa hos medarbetarna och ökad attraktivitet hos medlemskommunerna Aktivitet/mätetal Regelbundna aktiviteter för att marknadsföra Medarbetarcentrums tjänster och hur de kan användas på ett lönsamt sätt Ha full tillgänglighet för att utföra basverksamheten med reflekterande samtal och jobbmatchning Regelbunden kontakt med kommunernas personalenheter för att anpassa utbudet efter kommunernas behov Genomföra grupputvecklingsinsatser på uppdrag från medlemskommunerna Genomföra och utveckla ledarskapsprogrammet Tillföra kunskap och erfarenhetsutbyte genom omvärldsbevakning, nätverk och kompetensutvecklingsinsatser Årligen bjuda in HR-personal/chefer till dialog Kontinuerligt inhämta feedback för att utveckla tjänsterna, både på individ- och gruppnivå Vara ett stöd för chefer och personalenheter i medlemskommunerna Regelbundna styrgruppsmöten 14

Sida 40 av 201 6 Dataskyddsombud 6.1 Uppdrag, syfte och vision Dataskyddsverksamheten inom Boråsregionen är en samverkan som syftar till att effektivt ge medlemskommunerna kunskap och erfarenhet i dataskyddsfrågor. Medlemmarna i Boråsregionen ska känna att de får en bra tillgänglighet till dataskyddsombuden så att de kan känna sig trygga i hur den personliga integriteten hanteras inom den egna organisationen. Samverkansformens övergripande målsättning är att ge medlemskommunerna möjlighet att skaffa sig kontroll över de vitala delarna i dataskyddsförordningen och ge dem verktyg att motverka och minska antalet incidenter - vars konsekvenser kan ge dålig publicitet - vilket kan skada både varumärket och minska kommunensanseendet hos allmänheten. Dataskyddsombuden erbjuder sin kompetens och ger service åt medlemskommunerna, kommunägda bolag, andra kommunalförbund, dess personal samt medborgare, genom rådgivning, information, utredningar och utbildningsinsatser. I de fall där det behövs, ges också stöd och hjälp i att bedöma hur personuppgiftsincidenter ska hanteras. 6.2 Mål och strategier 2019 Det övergripande målet är att Säkerställa ett gott skydd av den personliga integriteten. Strategier Granska Tillhandahålla ett konkret verktyg som skapar möjlighet till ökad efterlevnad av Dataskyddsförordningen Tillhandahålla ett strategiskt verktyg som skapar möjlighet till ökad efterlevnad av Dataskyddsförordningen Kunskap Tillhandahålla experttjänst i frågor som rör den personliga integriteten Tillhandahålla möjlighet att låta DSO bidra i det interna arbetet med kulturfrågor som rör den personliga integriteten Bidra till kompetenshöjning i de kommunala verksamheterna Ombudsmannaskap Tillhandahålla expert- och bedömningshjälp vid personuppgiftsincidenter Tillhandahålla en kontaktpunkt inom ramen för DSO-rollen Externt nätverk Boråsregionen ska fortlöpande ses som en självklar partner när det gäller dataskyddsombud Planera Skapa än mer relevant innehåll till de kommunala verksamheterna Aktivitet/mätetal Alla förvaltningar (~50) och bolag (~15) ska under 2019 ha genomfört minst en granskningsomgång Alla PUA/PUA-kluster (~20) och bolag (~15) ska under 2019 ha genomfört minst en genomgång med Mognadsmatrisen DSO ska stötta verksamheterna med råd i enkla (45) och mer komplexa (15) frågor och utredningar DSO ska besöka nätverk och personalträffar/apt (30) för att informera om dataskydd och stärka medvetenheten kring integritetsfrågor På uppdrag arrangera utbildningar för att höja kompetensen om dataskydd. (10 små, 5 medelstora och 2 större) DSO ska stötta arbetet vid alla misstänkta och bekräftade personuppgiftsincidenter (10) DSO ska finnas tillhands för alla registrerade personer, medarbetare och myndigheter som önskar hjälp med kontakter, information med mera DSO ska organisera och kontinuerligt inhämta värdefulla nyheter och kunskaper genom omvärldsbevakning (45), deltagande i relevanta nätverk (4) och utbildningar (4) Genom utvärdering av gångna periodens verksamhet bättre möta efterfrågade aktiviteter och skapa relevant verksamhetsplan och budget 15

Sida 41 av 201 7 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 7.1 Uppdrag, syfte och målbild När en person behöver vård- och omsorgsinsatser från både kommun och sjukvård är Närvårdssamverkans uppdrag att arbeta tillsammans för att ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattas av kommunal vård, omsorg, skola och socialtjänst i medlemskommunerna samt primärvård, sjukhusvård, habilitering och tandvård i Södra Älvsborg. Närvårdskontoret koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och återfinns organisatoriskt inom kommunalförbundet. Verksamheten styrs av det delregionala politiska samrådet för Närvårdssamverkan bestående av representanter från medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen samt av en styrgrupp bestående av tjänstemän. Det politiska samrådet beslutar om Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2019 2022 som tydliggör verksamhetens inriktning och styrning samt Plan och budget 2019 där nedanstående målindikatorer återfinns. Närvårdssamverkans uppdrag och syfte är att Skapa förtroende vårdgivarna emellan Skapa bättre och effektivare samarbeten via möten Skapa en jämlik vård Göra skillnad/skapa mervärde Sprida inspiration och glädje för samverkan Den gemensamma målbild som vuxit fram utifrån ovanstående syfte är Med tillit, där vårdgivarna arbetar tillsammans kring invånarnas behov, bygger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, en samverkan som skapar mervärde och trygghet i vårdövergångarna. Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs värdegrund baseras på ett gemensamt delregionalt förhållningssätt samt på Hälso- och sjukvårdsavtalets värdegrund. 7.2 Målindikatorer 2019 För att uppnå ovanstående målbild ska följande målindikatorer uppfyllas; Läkemedelsgenomgångar ska genomföras till 99 % på SÄS för att säkra vårdövergångarna Målet är att titta på antalet återinskrivna januari tom oktober 2018 för att sedan jämföra antalet motsvarande period 2019. Andelen återinskrivningar ska ha minskat med 50 % Målet för avvikelser som besvaras efter 60 dagar ska vara 5 % Mäta antalet % av patienterna som väntat mer än tre dagar på att få komma hem Dessa målindikatorer följs upp via resultat och statistik som Närvårdskontoret och Södra Älvsborgs Sjukhus tillhandahåller. Målindikatorerna uppnås genom följsamhet till befintliga rutiner och genom upprättandet av nya. För att målen ska uppnås måste det finnas en stark och tydlig ledning som ser till att rutinerna följs på rätt sätt. 16

Sida 42 av 201 8 Detaljbudget 8.1 Basverksamhet och tillväxtmedel KONTO PERSONALKOSTNADER 2019 7020 BRUTTOLÖN 6 032 638 7321 RESETILLÄGG BESKATTAD DEL 5 000 7322 RESETILLÄGG 0BESKATTAD DEL 10 000 7331 BILERSÄTTNING BESKATTAD DEL 20 000 7332 BILERSÄTTNING OBESKATTAD DEL 25 000 7390 ÖVRIGA KOST.ERSÄTTNING EGNA UTLÄGG 10 000 7460 PENSIONSKOST 3,89% 1 400 000 7510 ARB.GIV.AVG 31,42% 1 895 455 7519 SOC.SEM.LÖN 3,26% 196 664 7530 LÖNESKATT PÅ PENSION 24,26% 460 940 7571 PERSONALFÖRSÄKRING FORA 2 000 7572 PERSONALFÖRSÄKRING KFA 15 000 7575 PERSONALFÖRSÄKRING ÖVR 25 000 7610 KURS/UTBILDNING 40 000 7611 KOMPETENSUTVECK 50 000 7621 FRISK- & FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 50 000 7690 REKRYTERINGSKOSTNADER 50 000 7699 ÖVRIGT 35 000 SEMESTERLÖNETILLÄGG 0,8% 138 000 2903 PENSIONSSKULD IND.VALET 500 000 SUMMA PERSONALKOSTNADER 10 960 696 LÖNER POLITIKEN 7010 BRUTTOLÖN 265 000 7321 RESETILLÄGG BESKATTAD DEL 0 7322 RESETILLÄGG 0BESKATTAD DEL 0 7331 BILERSÄTTNING BESKATTAD DEL 15 000 7332 BILERSÄTTNING OBESKATTAD DEL 25 000 7390 ÖVRIGA KOST.ERSÄTTNING EGNA UTLÄGG 2 000 7460 PENSIONSKOST 3,89% 0 7510 ARB.GIV.AVG 31,42% 83 263 7519 SOC.SEM.LÖN 3,26% 0 7530 LÖNESKATT PÅ PENSION 24,26% 0 SUMMA LÖNER POLITIKEN 390 263 BIDRAG TILL PROJEKT, TILLVÄXT, MILJÖ, KULTUR 2971 TILLVÄXTMEDEL 8 000 000 SUMMA BIDRAG TILL PROJEKT 8 000 000 5010 LOKALHYRA 888 270 5014 PARKERINGSPLATS HYRA 10 500 5020 ELEKTRICITET 36 000 5061 STÄDKOSTNADER 86 520 5191 FASTIGHETSSKATT 6 893 5210 HYRA MASKINER 40 000 5410 FÖRBRUKNINGSINVENT 35 000 5420 PROGRAMVAROR 100 000 5430 DATORER 20 000 17

Sida 43 av 201 5440 TELEFONER (INKÖP) 20 000 5460 FÖRBRUKNINGSVAROR 20 000 5612 PERSONBIL FÖRSÄKRINGAR / SKATT 17 500 5613 PERSONBIL REPERATIONER 10 000 5615 PERSONBIL LEASE 120 000 5616 PERSONBIL TRÄNGSELSKATT 2 500 5619 PERSONBIL ÖVRIGT 36 000 5710 FRAKT OCH TRANSPORTER 4 500 5800 RESEKOSTNADER 30 000 5830 HOTELL 20 000 5890 ÖVRIGA RESEKOSTNADER 2 000 5900 REKLAM O ANNAN INFORMATION 10 000 5910 ANNONSERING 10 000 5930 REKLAMTRYCKSAKER 10 000 5990 ÖVR REKLAM 0 6071 INTERN REPRESENTATION 10 000 6075 FÖRTÄRING 60 000 6077 KONFERENSKOSTNADER 75 000 6110 KONTORSMATERIAL 20 000 6150 TRYCKNING OCH BINDNING 2 000 6212 TELEKOMMUNIKATION 20 000 6230 DATAKOMM. 63 000 6250 PORTO 7 500 6310 FÖRETAGSFÖRSÄKRINGAR 12 000 6370 LARMKOSTNADER, BEVAKNING 7 000 6530 REDOVISNINGSTJÄNSTER 67 000 6540 Datatjänster 30 000 6560 AVGIFT VÄSTKOM 445 000 6570 BANKKOSTNADER 2 000 6590 TJÄNSTEKÖP 275 000 6970 BÖCKER O TIDNINGAR 15 000 6971 KURSLITTRATUR 0 6990 ÖVRIGA AVGIFTER 221 488 KOSTNADER INTERNA PROJEKT 25 424 355 SUMMA KOSTNADER 28 292 026 SUMMA KOSTNADER TOTAL 47 642 985 INTÄKTER 3210 AVGIFT FRÅN FÖRBUNDSMEDLEMMAR 9 866 222 3210 AVGIFT FRÅN FÖRBUNDSMEDLEMMAR 8 276 308 3593-98 FÖRDELNINGSNYCKEL MEDARBETARCENTRUM 370 152 3593-98 FÖRDELNINGSNYCKEL NÄRVÅRDSSAMVERKAN 343 872 3593-98 FÖRDELNINGSNYCKEL INTERNA PROJEKT 2 492 268 3590 SÅLD TJÄNST NAVET 118 608 3992 BERÄKNAD PENSIONSKOSTNAD PROJEKT 300 000 INTÄKTER INTERNA PROJEKT MED FAST PERSONAL 382 000 3260 STRÅKSAMVERKAN 69 200 INTÄKTER INTERNA PROJEKT 25 424 355 SUMMA INTÄKTER 47 642 985 RESULTAT 0 18

Sida 44 av 201 8.2 Business Region Borås KONTO PERSONALKOSTNADER 2019 7020 BRUTTOLÖN 492000 7460 PENSIONSKOST 3,89% 19 139 7510 ARB.GIV.AVG 31,42% 154 586 7519 SOC.SEM.LÖN 3,26% 267 7530 LÖNESKATT PÅ PENSION 24,26% 4 643 7020 SEMESTERLÖNETILLÄGG 0,8% 8 200 SUMMA PERSONALKOSTNADER 680 855 5010 LOKALHYRA 42 885 5800 RESEKOSTNADER 40000 5830 HOTELL 50000 5900 REKLAM O ANNAN INFORMATION 25 000 5900 REKLAM O ANNAN INFORMATION 25 000 5900 REKLAM O ANNAN INFORMATION 25 000 6540 IT-TJÄNSTER 20 000 6077 KONFERENSKOSTNADER 200000 6230 DATAKOMM. 8750 6520 KONTORSARBETEN 200 965 6540 IT-TJÄNSTER 13 000 6990 ÖVRIGA KOSTNADER 10 649 SUMMA KOSTNADER 661 249 SUMMA KOSTNADER TOTAL 1 342 104 INTÄKTER 3210 AVGIFT FRÅN FÖRBUNDSMEDLEMMAR 1 342 104 SUMMA INTÄKTER 1 342 104 RESULTAT 0 19

Sida 45 av 201 8.3 Navet science center PERSONALKOSTNADER 2019 LÖNER -8 200 000 SEMESTERLÖNESKULD -50 000 AGA (ARB GIV AVG) 30% -2 460 000 PENSIONSKOSTN. 4,5% GENERELL -369 000 LÖNESKATT 24,26% -89 519 PENSIONSKOSTNAD -114 000 LÖNESKATT 24,26% -27 000 KPA + FORA (1,64+0,37%) -35 000 KOMPETENSUTVEKLING -100 000 FRISKVÅRD -100 000 ARBETSKLÄDER -20 000 RESOR -150 000 PROJEKT/SOMMARUTSTÄLLNING -300 000 UNDERHÅLL (DRIFT VERKSAMHET) MATERIAL -150 000 TRANSPORTER/BILEN -100 000 LOKALKOSTNADER HYRA -4 080 000 EL, STÄD, LARM, FÖRS -700 000 ADMINISTRATION/KONTOR MATERIAL -200 000 INKÖPTA TJÄNSTER -130 000 KONSULTER -100 000 VÄRDSKAP OMKOSTNADER -200 000 DATA/TELE INKL DATATJÄNSTER -250 000 INFOBANKEN -50 000 BUTIKEN -100 000 MARKNADSFÖRING -300 000 HYRA UBN (NATURSKOLAN) -365 000 AVSKRIVNINGAR/RÄNTA -300 000 SUMMA KOSTNADER 19 039 519 INTÄKTER DRIFTSBIDRAG KOMMUNER 7 487 163 VGR (VERKSAMHETSSTÖD) 2 618 000 PERMANENT VERKSAMHETSSTÖD SKOLVERKET 2 800 000 HÖGSKOLAN BORÅS 500 000 BIOLOGISKA - NATURSKOLAN 715 000 20

Sida 46 av 201 ENTRE OCH BUTIK 1 500 000 PROJEKT OCH TJÄNSTER KONFERENSER 400 000 KOMPETENSUTVECKLING UTBILDINGSSEKTORN 500 000 KOMPETENSUTVECKLING ÖVRIGA - 3260 100 000 FSG LÄROMEDEL 100 000 VANDRING, INTERAKT SPEL, BERTA PREN 900 000 PROJEKT 500 000 ÖVRIGA POSTER 800 000 EU-PROJEKT 150 000 LÖNER FRÅN KANICO SUMMA INTÄKTER 19 070 163 RESULTAT 30 643 21

Sida 47 av 201 8.4 Medarbetarcentrum KONTO PERSONALKOSTNADER 2019 7020 BRUTTOLÖN 1 541 856 7331 BIL.ERS SK.F 7 500 7332 BIL.ERS SK 13 000 7390 ÖVRIGA KOST 0 7460 PENSIONSKOST 4,5% 69 384 7510 ARB.GIV.AVG 31,42% 484 451 7519 SOC.SEM.LÖN 3,26% 50 265 7530 LÖNESKATT PÅ PENSION 24,26% 374 054 7571 PERSONALFÖRSÄKRING FORA 300 7572 PERSONALFÖRSÄKRING KFA 1 000 7575 PERSONALFÖRSÄKRING ÖVR 3 855 7610 KURS/UTBILDNING 20 000 7611 KOMPETENSUTVECK 5 000 7620 SJUK- OCH HÄLSOVÅRD 8 000 7699 ÖVRIGT SUMMA PERSONALKOSTNADER 2 578 664 NYCKEL 5010 HYRA 128 628 6230 DATAKOMM. 26 244 6520 KONTORSARBETE 79 344 6520 KONTORSARBETE 106 668 6990 ÖVRIGA AVGIFTER 29 268 SUMMA KOSTNADER NYCKEL 370 152 ÖVRIGA KOSTNADER 5410 FÖRBRUKNINGSINVENT 0 5420 PROGRAMVAROR 3 600 5430 DATORER 0 5440 TELEFONER (INKÖP) 6 000 5460 FÖRBRUKNINGSVAROR 3 000 5616 TRÄNGSELSKATT 200 5710 FRAKT OCH TRANSPORT 200 5800 RESEKOSTNADER 2 000 5830 HOTELL 3 000 5930 REKLAMTRYCKSAKER 1 000 5990 ÖVR REKLAM 300 6071 INTERN REPRESENTATION 0 6072 OMKOST FÖR KONFERENS 0 6075 FÖRTÄRING 8 000 6077 KONFERENSKOSTNADER 5 000 6110 KONTORSMATERIAL 3 000 6212 MOBILTELEFON 5 000 6250 PORTO 0 6570 BANKKOSTNADER 200 6590 TJÄNSTEKÖP 69 684 6971 KURSLITTRATUR 1 000 22

Sida 48 av 201 SUMMA KOSTNADER ÖVRIGT 111 184 SUMMA KOSTNADER TOTAL 3 060 000 INTÄKTER 3212 MEDLEMSAVGIFTER 2 367 678 3260 ERS UTFÖRDA ARB O TJÄNSTER 692 322 3550 FAKT RESEKOSTNADER SUMMA INTÄKTER 3 060 000 RESULTAT 0 23

Sida 49 av 201 8.5 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg KONTO PERSONALKOSTNADER 2019 7020 BRUTTOLÖN 1 099 000 7321 RESETILLÄGG BESKATTAD DEL 0 7322 RESETILLÄGG 0BESKATTAD DEL 0 7331 BILERSÄTTNING BESKATTAD DEL 0 7332 BILERSÄTTNING OBESKATTAD DEL 0 7390 ÖVRIGA KOST.ERSÄTTNING EGNA UTLÄGG 0 7460 PENSIONSKOST 4,5% 49 455 7510 ARB.GIV.AVG 31,42% 345 306 7519 SOC.SEM.LÖN 3,26% 35 827 7530 LÖNESKATT PÅ PENSION 24,26% 11 998 7571 PERSONALFÖRSÄKRING FORA 250 7572 PERSONALFÖRSÄKRING KFA 1 500 7575 PERSONALFÖRSÄKRING ÖVR 3 000 7610 KURS/UTBILDNING 0 7611 KOMPETENSUTVECK 0 7621 FRISK- & FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 3 000 7690 REKRYTERINGSKOSTNADER 0 7699 ÖVRIGT 0 SEMESTERLÖNETILLÄGG 0,8% 17 000 2903 PENSIONSSKULD IND.VALET 0 SUMMA PERSONALKOSTNADER 1 566 336 5010 LOKALHYRA 42 885 5010 LOKALHYRA Externt 50 000 5440 TELEFONER (INKÖP) 17 000 5800 RESEKOSTNADER 10 000 5900 REKLAM O ANNAN INFORMATION 50 000 6077 KONFERENSKOSTNADER 12 000 6230 DATAKOMM. 2 000 6520 KONTORSARBETEN 117 302 6540 IT-TJÄNSTER 100 000 6590 KONSULTINKÖP 143 159 6980 FÖRENINGSAVGIFTER 3 000 6990 ÖVRIGA AVGIFTER 150 000 SUMMA KOSTNADER 697 346 SUMMA KOSTNADER TOTAL 2 263 682 INTÄKTER KOMMUN 1 131 841 REGION 1 131 841 SUMMA INTÄKTER 2 263 682 RESULTAT 0 24

Sida 50 av 201 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2018-12-07 80 Budget och verksamhetsplan 2019 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett politiskt styrt samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på förbundsordningen som beslutats av medlemskommunerna. I förbundet ingår även Business Region Borås, Navet science center, Medarbetarcentrum, Dataskyddsombud samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Enligt förbundsordningen ska Direktionens förslag till budget och verksamhetsplan översändas till förbundsmedlemmarna för godkännande. Direktionen beslutar att för egen del anta budget och verksamhetsplan för år 2019 samt översända densamma till medlemskommunerna för godkännande att budget och verksamhetsplan för Närvårdskontoret antas under förutsättning att den beslutas av Delregionalt politiskt samråd Vid protokollet Linda Bergholtz Administrativ chef Justerat av Ulf Olsson Ordförande Bengt Hilmersson Justeringen tillkännagiven den 18 december 2018 Rätt utdraget betygar: Linda Bergholtz

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-08 1 (1) Sida 51 av 201 Kommunstyrelseförvaltningen Svante Cras Ekonomichef 033-430 55 11 svante.cras@bollebygd.se Dnr :KS2018/258-4 Kommunstyrelsen Godkännande av budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Ärendet Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund beslutade den 7 december 2018 att för egen del anta Budget och verksamhetsplan för 2019 samt att översända densamma till medlemskommunerna för godkännande. Medlemsavgiften för år 2019 är 78 kr per invånare varav 41 kr för finansiering av basverksamhet och 37 kr är för finansiering av tillväxtmedel. Ekonomiska förutsättningar Kostnaden för Bollebygds kommuns medlemsavgift är cirka 733 000 för år 2019. Beslutsunderlag Budget och verksamhetsplan 2019 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Skickas till Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Svante Cras Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 52 av 201 5. Årsrapport 2018 för kommunstyrelsen KS2018/203

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 531 av av 201 1 7 KS2018/203 Årsrapport 2018 för kommunstyrelsen Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsrapport 2018. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat årsrapport för 2018. Årsrapporten beskriver arbetet med kommunfullmäktiges mål och budgetutfallet för 2018. Av sex mål så är fyra uppnådda, ett mål har inte nåtts och ett mål saknar bedömning då det inte är relevant för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott mot budget med 744 tkr. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner årsrapport 2018. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Årsrapport 2018 kommunstyrelsen Årsrapport 2018 kommunstyrelsen Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Uppföljningsrapport 2019-02-06 Dnr : Sida 54 av 201 1 (25) Årsrapport 2018 Kommunstyrelsen

Sida 55 av 201 Innehållsförteckning: 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL OCH NYCKELTAL...4 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR KOMMUNSTYRELSEN 4 2.2 KOMMUNSTYRELSENS EGNA MÅL 6 2.3 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 6 2.4 SAMMANSTÄLLNING MÅLUPPFYLLELSE 7 2.5 NYCKELTAL 8 2.6 UTREDNINGSUPPDRAG 9 3. EKONOMI...10 3.1 BUDGET 10 3.2 NÄMNDENS RESULTAT 11 3.3 PROGNOSERNA UNDER ÅRET 14 3.4 INVESTERINGAR 14 4. PRESTATIONER...14 5. PERSONAL...15 5.1 PERSONALSTATISTIK 15 5.2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 15 5.2.1 ATTRAHERA 15 5.2.2 REKRYTERA 16 5.2.3 UTVECKLA OCH BEHÅLLA 16 5.3 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 16 5.4 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 17 6. ÅRETS VERKSAMHET I ÖVRIGT...19 7. INTERNKONTROLL...23 7.1 NÄMNDENS INTERNKONTROLLPLAN 23 7.2 ÖVRIGA DELAR I INTERNKONTROLLEN 25

Sida 56 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 3 (25) 1. Sammanfattning Detta är kommunstyrelsens årsrapport för 2018. Den redogör för resultatet av kommunfullmäktiges mål och utfallet av budgeten. Av de sex mål som kommunfullmäktige satt upp för kommunstyrelsen så har fyra uppnåtts och ett har inte nåtts. Ett mål är inte relevant för kommunstyrelsen och där görs ingen bedömning av måluppfyllelsen. Målet gäller att öka andelen heltidsarbetande. Samtlig personal har redan heltid som grundanställning. Kommunstyrelsen visade ett överskott mot budget med 744 tkr. En orsak till överskottet är att en tjänst har varit vakant under hela året. Det gäller den tjänst som projektledare som ingick i den politiska satsning som gjordes inför 2018. Det är även överskott inom flera delar inom HR-området. Det finns en engångskostnad för ett utköp av socialchef som försämrar resultatet med ca 660 tkr. Antal tillsvidareanställda har ökat något medan visstidsanställda minskat. Nettot är ungefär detsamma mellan 2017 och 2018. Sjukfrånvaron har minskat på förvaltningen, till stor del beroende på minskad långtidsfrånvaro. I slutet av årsrapporten finns ett avsnitt om några övriga delar som varit i fokus under året som gått. I det allra sista kapitlet redovisas arbetet med kommunstyrelsens internkontrollplan.

Sida 57 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 4 (25) 2. Uppföljning av nämndens mål och nyckeltal 2.1 Kommunfullmäktiges mål för kommunstyrelsen Ökat arbetsdeltagande Mål 1 Kommunen ska senast 2018 vara bland de 50 kommuner som rankas högst i Svenskt näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. Insatser Företagsfrukostar har genomförts, ibland ihop med inbjudna föreläsare, t ex Coompanion, Räddningstjänsten, Polisen och Inkubatorn/Borås. Kommunen informerar också om vad som är aktuellt i kommunen, inklusive aktuella byggplaner. Kommunstyrelsens arbetsutskott har kontinuerliga träffar med de olika företagsorganisationerna. Då det just nu bara finns Köpmännen och LRF som företagsorganisationer har fler företag bjudits in från olika branscher och orter i kommunen för att ha en dialog och tillsammans stärka vårt varumärke Bollebygds kommun. Företagsbesök har genomförts kontinuerligt under året. Måluppfyllelse Bollebygd placerade sig på plats 145 vilket är 95 placeringar under målet. Målet är inte uppnått. Uppföljning, utvärdering och analys Plats 145 innebär en placering precis i mitten av alla 290 kommuner. (Plats 1 är bäst och plats 290 sämst.) Det är ändå en förbättring med 28 platser jämfört med rankingen 2017. Undersökningen som Svenskt näringsliv gjorde under perioden januari-april 2018 består av enkäter som skickas till företag med minst en anställd. Det fanns 263 sådana företag då undersökningen gjordes och 177 enkäter skickades ut varav 85 svarade. Svarsfrekvensen på 48 % är ungefär som Sverigesnittet. 53 stycken av de svarande uppgav att de hade haft någon kontakt med tjänstemän i kommunen under det senaste året och 31 stycken att de hade haft det med någon politiker. Anledningen till kontakt med kommunen gällde främst tillståndsfrågor (37 st) men även besök på företag (24) och kontakt med näringslivsfunktionen (24), därefter finns andra anledningar också. Det är så klart möjligt att man angett flera anledningar. Eftersom svarsfrekvensen är relativt låg samt att resultaten på vissa frågor i enkäten varierar ganska mycket mellan åren så ska man vara försiktig med att tolka resultaten. Men det är ändå ganska tydligt att man inte var nöjd med kommunens service till företagen och tele- och IT-nät. Man är delvis nöjd med politikers och tjänstemäns attityder till företagande samt vägnät, tåg och flyg. Man är mer nöjd med (utebliven) konkurrens från kommunen, allmänhetens-, skolans- och medias attityder till företagande och tillgång till arbetskraft med relevant kompetens. I Sjuhärad är det Vårgårda som utmärker sig positivt med plats 9 i rankingen, därefter Herrljunga (plats 36). Tranemo, Mark och Svenljunga placerar sig mellan plats 187-208. Härryda finns på plats 15 medan Lerum (144) och Alingsås (237) ligger sämre till.

Sida 58 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 5 (25) Mål 2 Vid upphandling ska kollektivavtal (eller motsvarande) och meddelarskydd krävas där detta är relevant. Insatser Det har i domstolspraxis fastställts att krav på kollektivavtal vid upphandlingar är ett olagligt krav som inte får ställas. Kommunen har arbetat mot målet genom att ställa krav på kollektiv-avtalsliknande villkor i upphandlingar. Extra fokus har lagts på särskilt utsatta upphandlingsområden och annonserade upphandlingar. Kommunen har under 2018 annonserat 25 upphandlingar. Av dessa innehåller 15 upphandlingar krav som kan liknas vid kollektivavtalsliknande villkor. Krav på meddelarskydd har däremot inte ställts i någon annonserad upphandling då någon upphandling där kravet varit aktuellt inte har genomförts hittills under 2018. Sedan den 1 juli 2017 gäller lag (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Den innebär att inom de upphandlingsområden där det är aktuellt för kommunen att kräva meddelarskydd så finns redan ett lagstadgat meddelarskydd för de anställda. Under 2017 och 2018 har upphandlingsansvarig lagt särskilt fokus på att informera om arbetsrättsliga villkor vid inköpsutbildningar. Måluppfyllelse Målet är uppnått Mål 3 Sjukfrånvaron ska minska. -speciellt fokus på traditionella kvinnodominerade arbetsplatser. Viktigt att inte enbart se på åtgärder på individnivå utan även uppmärksamma strukturella orsaker. Insatser Arbetsmiljön för kommunens medarbetare ska präglas av ett kontinuerligt arbete för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Avgörande faktorer för att bedriva ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete är goda kunskaper om arbetsmiljö hos både chefer och medarbetare. Kunskaperna om kommunens interna systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) hos såväl medarbetare och chefer har förstärkts under året för att säkerställa att det bedrivs ändamålsenligt. Samtliga verksamheter har under året arbetat utifrån en årsplanering för att utbilda och informera om de olika delarna i SAM. I praktiken innebär detta att delar av arbetsplatsträffarna har tagits i anspråk av genomgång av kommunens olika rutiner, regler och policydokument som har bäring på arbetsmiljön. Skyddsronden för den fysiska arbetsmiljön har genomfört under året och de få brister som uppmärksammades där har rättats till. Under året har rehabiliteringsprocessen utvecklats och förtydligats, och ett systemstöd för att arbeta med rehabilitering har implementeras. Organisationens chefer har utbildats både i rehabiliteringsprocessen och i systemstödet. Cheferna har också utbildats i frågor som rör alkohol och droger i arbetslivet. Resultatet av medarbetarenkäten 2017 var överlag gott, och förvaltningen har under året arbetat vidare med materialet och det egna resultatet av medarbetarenkäten utifrån framtagen handlingsplan. Frågor om arbetsbelastning och arbetets mängd och innehåll är fortsatta utmaningar där arbetet med att förändra det måste fortsätta.

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 6 (25) Måluppfyllelse, uppföljning, utvärdering och analys Målet är uppnått på förvaltningen men allt det goda arbetet för att åstadkomma en god arbetsmiljö med ständig förbättring bör fortsätta. Sjukfrånvaron på kommunstyrelseförvaltningen har minskat från 6,8 % till 4,1 %. Minskningen beror på att andelen långtidssjukskrivna har minskat med nästan 50 procent. I åldersgruppen 30-49 år har sjukfrånvaron minskat mest. Sjukfrånvaron har ökat i gruppen plus 50 åringar. Sjukfrånvaron är till största delen kopplad till faktorer utanför arbetet. Sida 59 av 201 Mål 4 Öka andelen heltidsarbetande enligt gällande kollektivavtal mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Kommunal, heltid som norm. Målet är inte relevant för kommunstyrelseförvaltningen då de flesta medarbetarna arbetar heltid. De som arbetar deltid gör det med stöd av lagstiftning som t ex föräldraledighet. 2.2 Kommunstyrelsens egna mål Nämnden har inte antagit några egna mål för 2018. 2.3 Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Mål 5 Det ekonomiska resultatet ska över tid motsvara 4 procent av kommunens intäkter för skatter och generella statsbidrag. Insatser Det budgeterade resultatet för 2018 på 11,2 mnkr motsvarade 2,2 %. Ihop med resultaten för 2016 och 2017 så skulle det ge ett ovägt genomsnitt på 5,6 % vilket är bättre än målet på 4 %. Målet över tid tolkas som ett genomsnitt för de tre senaste åren. Måluppfyllelse Målet är uppnått. Resultatet för 2018 är preliminärt 27,0 mnkr vilket innebär 5,2 % av kommunens intäkter för skatteintäkter och statsbidrag. Även om resultatet på 27,0 mnkr innehåller en hel del jämförelsestörande poster får målet anses uppnått över tid, 2016-2018. Uppföljning, utvärdering och analys En mer fördjupad beskrivning av resultatet ges i kommunens årsredovisning. Kortfattat kan man dock hävda att 2018 innebar en resultatförsämring jämfört med 2017.

Sida 60 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 7 (25) Mål 6 Över tid ska minst 40 procent av kommunens investeringar finansieras med egna medel. Insatser Investeringarna uppgick 2018 till drygt 47 mnkr, med ett resultat plus avskrivningar på ca 51 mnkr innebar det en självfinansieringsgrad på över 100 %, dvs samtliga investeringar finansierades med egna medel. Måluppfyllelse Målet är uppnått Självfinansieringsgraden var för åren 2016 och 2017: 62 respektive 81 %. Detta tillsammans med 2018 års finansieringsgrad över 100 % innebär att målet överskridits betydligt. Uppföljning, utvärdering och analys En orsak till 2018- års självfinansieringsgrad var en relativt låg investeringsvolym. De närmaste åren förväntas investeringarna återigen närma sig 100 mnkr per år vilket kommer kräva goda resultat för att inte låneskulden ska bli alltför betungande. 2.4 Sammanställning måluppfyllelse Tabell 1. Målet är: Mål uppnått 1 Kommunen ska senast 2018 vara bland de 50 kommuner som rankas högst i Svenskt näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. 2 Vid upphandling ska kollektivavtal (eller motsvarande) och meddelarskydd krävas där detta är relevant. X 3 Sjukfrånvaron ska minska. X 4 Öka andelen heltidsarbetande enligt gällande kollektivavtal mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Kommunal, heltid som norm. 5 Det ekonomiska resultatet ska över tid motsvara 4 procent av kommunens intäkter för skatter och generella statsbidrag. delvis uppnått Målet är inte relevant för kommunstyrelseförvaltningen. ej uppnått X 6 Över tid ska minst 40 procent av kommunens investeringar finansieras med egna medel. X Summa 4 1 X

Sida 61 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 8 (25) 2.5 Nyckeltal Tabell 2. Nyckeltal 2014 2015 2016 2017 2018 Grön Gul Röd Befolkningsutveckling 1,1 % 1,7 % 3,0 % 1,8 % 1,8* % >1% 0,7-1% >0,7% Arbetslöshet 16-64 år 2,9 % 2,2 % 1,7 % 2,2 % 2,5 % <3% 3-4% >4% Arbetslöshet 18-24 år 4,9 % 2,8 % 2,7 % 3,2 % 2,7 % <4% 4-5% >5% Nöjd-Region-Index 64 1 57 >60 57-60 <57 Nöjd-Medborgar-Index 57 1 46 >53 50-53 <50 Nöjd-Inflytande-Index 42 1 38 >40 37-40 <37 engagemang (HME) 73 77 Hållbart medarbetar- 81 81 >78 71-77 <70 (ranking) 10 9 10 8 Trygg och säker kommun i/u <25 25-100 >100 Antal anmälda fall av Ej specificerat mordbrand, totalt skadegörelse, inkl 55 56 47 55 52** Antal anmälda fall av skadegörelse per 1 000 6,4 6,4 5,3 6,0 5,6** <5 5-10 >10 invånare, inkl mordbrand *T o m nov. **preliminärt Befolkningsutveckling Till och med november har befolkningen ökat med 167 personer eller 1,8 %. Befolkningssiffror för december är inte tillgängliga förrän 21 februari vilket är efter att denna rapport skickas till kommunstyrelsen. Det är flyttnettot som förklarar den största delen av ökningen (+127). Födelsenettot var 11 och invandringsnettot 30. Ökningen under 2018, januari-november, var 14 fler än samma period 2017. Arbetslöshet 16-64 år Andelen öppet arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften var 2,5 % i december. Det är små förändringar som har skett under året och även jämfört med 2017. I snitt var det runt 170 personer varje månad var öppet arbetslösa eller sökande i program. I december var det 168 personer varav 53 personer hade varit utan arbete i mer än ett år och 27 hade varit utan arbete i mer än två år. Det är en liten ökning jämfört med 2017, snittet då var 155 personer varje månad. Arbetslöshet 18-24 år Andelen öppet arbetslösa, samma definition som ovan, fast för 18-24 åringar var 2,7 % i december. I antal var det 20 stycken som var öppet arbetslösa eller sökande i program, varav sju hade varit utan arbete i mer än ett år. Det var ungefär samma antal som 2017. Arbetslösheten i länet var 3,5 % och för riket 3,8 % i december. Nöjd-Region-Index Indexet visar på medborgarnas upplevelse av kommunen som att plats att bo och verka i. Det mäts i SCB:s medborgarundersökning, som kommunen deltagit i 2007, 2013 och 2016. NRI för Bollebygds kommun var 57 vid den senaste undersökningen. Undersökningen kommer inte att genomföras under 2018, förvaltningen utreder alternativa sätt att mäta invånarnas synpunkter från 2019. 1 Gäller 2013.

Sida 62 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 9 (25) Nöjd-Medborgar-Index Indexet visar på medborgarnas upplevelse av kommunens verksamheter. Det mäts i SCB:s medborgarundersökning, som kommunen deltagit i 2007, 2013 och 2016. NMI för Bollebygds kommun var 46 vid den senaste undersökningen. Undersökningen kommer inte att genomföras under 2018, förvaltningen utreder alternativa sätt att mäta invånarnas synpunkter från 2019. Nöjd-Inflytande-Index Indexet visar på medborgarnas upplevelse av deras möjligheter till inflytande. Det mäts i SCB:s medborgarundersökning, som kommunen deltagit i 2007, 2013 och 2016. NII för Bollebygds kommun var 38 vid den senaste undersökningen. Undersökningen kommer inte att genomföras under 2018, förvaltningen utreder alternativa sätt att mäta invånarnas synpunkter från 2019. Hållbart medarbetarengagemang (HME) HME mäter såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och skapa engagemang. HME har de senaste åren kontinuerligt ökat och 2017 uppnåddes målet. HME mäts nästa gång i medarbetarenkäten våren 2019. Trygg och säker kommun (ranking) I SKL:s Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet, sammanställs årligen nationell statistik kring brott, bränder, olyckor etc. Det sammanställs till fyra indikatorer som vägs samman för ranking av kommunerna. Bollebygds kommun rankades 2017 till plats 8 (plats 10, 2016). Det var alltså den åttonde säkraste kommunen i landet utifrån dessa mått. Kommunen kom på femte plats i landet utifrån antalet anmälda våldsbrott per invånare. (Första plats innebar det lägsta antalet anmälda våldsbrott.) SKL:s rapport för 2018 har ännu inte presenterats. Antal anmälda fall av skadegörelse, totalt och per 1 000 invånare Uppgifterna kommer från Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik och gäller all form av skadegörelse och åverkan, inklusive klotter totalt i kommunen, alltså inte enbart riktat mot kommunens verksamhet. Även brottet mordbrand ingår. Antalet fall är relativt konstant över de senaste fyra åren. Jämfört med grannkommunerna är det få fall i Bollebygd. Lerums och Härrydas kommuner har t ex dubbelt så många anmälda fall per 1 000 invånare. Samtidigt kan det finnas skillnader i anmälningsbenägenheten som påverkar statistiken. Vanligaste kategorin är skadegörelse på motorfordon (22 st.) och annan skadegörelse, ej klotter (20 st.). Antal anmälda klotterbrott var mycket lågt, 7 st. 2017 och inte ett enda under 2018. Mordbrand var 4 st. under 2018. 2.6 Utredningsuppdrag Inga utredningsuppdrag finns beslutade för 2018 av kommunfullmäktige som gäller kommunstyrelsens verksamheter. Däremot gav kommunstyrelsen i uppdrag till förvaltningen att belysa de ekonomiska konsekvenserna med anledning av befolkningstillväxten i ett långsiktigt perspektiv. Diskussion har förts med konsult som gjort långtidsprognoser åt ett 100-tal kommuner, en inledande analys har gjorts där man kan konstatera att en årlig befolkningstillväxt på 1,2 1,5 % inte i sig genererar negativa ekonomiska konsekvenser. Däremot står Bollebygd i likhet med de allra flesta kommuner inför betydande utmaningar när framförallt andelen äldre blir allt större. Analyser över

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 10 (25) tillväxtens konsekvenser kommer fortsätta under 2019 och vara en del av beslutsunderlaget inför flerårsplanen 2020-2022. Sida 63 av 201 3. Ekonomi 3.1 Budget Tabell 3. Verksamhet Beslut nämnd, dec 2018 Augusti -18 December -18 Förändring dec-aug Politisk verksamhet -2 580-2 594-2 594 0 Näringsliv o konsument -500-507 -507 0 Miljö, hälsa, hållbar utveckling -430-444 -444 0 Räddningstjänst och totalförsvar -8 430-8 444-8 444 0 Skolskjutsar -6 560-6 567-6 567 0 Färdtjänst -1 220-1 223-1 223 0 Kollektivtrafik -440-442 -442 0 Fackligt -1 000-1 021-1 021 0 Personalfrämjande åtgärder -1 200-1 300-1 300 0 Företagshälsovård -550-550 -550 0 IT -8 242-8 291-8 291 0 Gemensamt -25 723-26 475-26 475 0 Totalt -56 876-57 858-57 858 0 Belopp är i tkr. Kommunfullmäktiges ursprungliga budget för kommunstyrelsen var 56 400 tkr, då den beslutades den 26 oktober 2017. Därefter fick kommunstyrelsen kompensation för löneökningar 2017 med 476 tkr så att total budget blev 56 876 tkr, se första kolumn ovan. Man tillfördes senare även 500 tkr i början av 2018 för anläggningsbidrag, som skulle gå till Bollekollen. (Detta bidrag betalades ut i slutet av februari 2018.) Budget för julklappar för kommunens personal har flyttats från gemensamt till personalfrämjande åtgärder, därför har den ökat från 1 200 till 1 300 tkr. I samband med delårsbokslut i augusti har budgeten ökats med 482 tkr för att täcka löneökningar 2018. All personal på förvaltningen som berörs av löneöversyn 2018 har fått ny lön, från april. Löner för personal finns fördelad på flera av verksamhetsgrenarna ovan, därför finns det en förändrad budget på de flesta ställen. Lönekompensationen sker genom en schablonfördelning i kommunen.

Sida 64 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 11 (25) 3.2 Nämndens resultat Tabell 4. tkr Helåret 2018 Utfall Budget Avvikelse Bokslut 2017 Verksamhet Intäkter: Taxor och avgifter 0 0 0 0 Bidrag 1 250 1 240 10 1 458 Försäljning 548 500 48 678 Summa intäkter 1 798 1 740 58 2 137 Kostnader: Bidrag -2 106-2 000-106 -1 446 Köpt verksamhet -10 470-10 105-365 -9 792 Personal -22 202-22 719 517-22 185 Lokaler -2 591-2 652 61-2 946 Övriga kostnader -18 648-19 591 943-18 990 Kapitalkostnader -2 894-2 531-363 -2 497 Summa kostnader -58 912-59 598 686-57 856 Nettokostnad -57 114-57 858 744-55 720 Budgetram -57 858-57 858 0-55 590 Resultat 744 0 744 346 Resultatet för 2018 var ett överskott mot budget med 744 tkr. Intäkterna följde budget relativt väl. Avvikelsen för bidragskostnaderna var inte heller så stor, däremot var kostnaderna för lämnade bidrag högre än föregående år (660 tkr högre) vilket främst beror på bidraget till Bollekollen på 500 tkr. Detta var budgeterat. Avvikelsen för köpt verksamhet på -365 tkr beror till stora delar på färdtjänsten. Jämfört med 2017 var kostnaderna för färdtjänst klart högre 2018. Mer om det nedan. Personalkostnaderna var 517 tkr lägre än budgeterat. Här finns flera förklaringar, bl a finns en vakant tjänst som kan förklara 600 tkr, fackliga löner visar överskott med ca 350 tkr medan ett utköp kostade ca 660 tkr. Mer om det nedan. Lokalkostnaderna var lägre än föregående år vilket beror på att kostnader för paviljonger belastade 2017. Övriga kostnader visar stort överskott mot budget, 913 tkr, vilket delvis förklaras av överskott inom IT på denna post och delvis av överskotten inom HR för personalfrämjande åtgärder och företagshälsovård. Underskottet för kapitalkostnader finns hos IT.

Sida 65 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 12 (25) Tabell 5. tkr Helåret 2018 Utfall nettokostn Budget Avvikelse utfall-budget Verksamhet Bokslut 2017 Politisk verksamhet -2 529-2 594 65-2 304 Näringsliv o konsument -497-507 10-481 Miljö, hälsa, hållbar utveckling -227-444 217-260 Räddningstjänst, totalförsvar -8 704-8 444-260 -8 196 Skolskjutsar -6 420-6 567 147-6 418 Färdtjänst -1 558-1 223-335 -988 Kollektivtrafik -390-442 52-338 Facklig -662-1 021 359-636 Personalfrämjande åtgärder -845-1 300 455-1 100 Företagshälsovård -117-550 433-449 IT -8 368-8 291-77 -7 439 Gemensamt, ofördelat -26 815-26 475-352 -27 111 Totalt -57 143-57 858 714-55 720 Politisk verksamhet Politisk verksamhet består främst av arvoden för kommunstyrelsen och del av löner för administrativ personal. Jämfört med föregående år var kostnaderna för arvodena drygt 4 % högre. Näringsliv och konsument Består främst av personalkostnader för viss administrativ personal. Räddningstjänst och totalförsvar Kommunen köper räddningstjänst från Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund med 8,2 mnkr per år. Utöver detta ingår vissa personalkostnader som inte täcks av bidrag från MSB. Avvikelsen jämfört med budget beror på att då budgeten gjordes antogs att en större del av personalkostnaderna skulle täckas av bidraget från MSB än vad som är tillåtet. Skolskjutsar Kostnaden för skolskjutsar var väldigt lika som föregående år. Ett mindre överskott uppstod. Färdtjänst Färdtjänst köps av Västtrafik. Kostnaden för köpt färdtjänst var 2 004 tkr 2018 och 1 745 tkr 2017. Det är detta som betalas till Västtrafik. I raden ovan så ingår även en del personalkostnader samt intäkter i form av internfakturering till bildnings- och omsorgsnämnden för vissa resor. Det ser ut som att det skett en större kostnadsökning mellan åren än vad som egentligen var fallet. Orsaken är att den reglering som skedde i efterskott för 2016 inte bokades upp utan denna post hamnade på 2017. Regleringen var positiv, dvs Västtrafik hade fakturerat mer 2016 än vad som skulle gjorts, det fanns alltså en intäkt på 2017 på ca 150 tkr som förbättrade det årets siffror. Verklig kostnadsökning mellan 2017 och 2018, för det som Västtrafik fakturerar, var ca 260 tkr eller 15 %. Detta är mer än vad som prognostiserats under året. Antalet resor som gjorts verkar vara ungefär detsamma, utan det handlar om ett högre kostnadsläge för Västtrafik, som de fakturerar ut på kommunen. Kollektivtrafik

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 13 (25) Fr o m 2017 kan personer över 65 år åka gratis dygnet runt på Västtrafiks linjer i kommunen. I snitt var det 1 138 kort registrerade för detta under 2018, varje kort kostar kommunen 135 kr plus en administrativ engångskostnad på 120 kr per kort. Kommunen köper också närtrafik för 65 tkr under 2018. Vissa personalkostnader finns också fördelade hit. Fackligt Lönekostnader för fackligt förtroendevalda blev lägre än budgeterat då alla organisationer inte har haft förtroendevalda under året. Utfallet är dock inte så långt från hur det var 2017. Inför 2018 tillfördes kommunstyrelsen 200 tkr i politisk satsning för att täcka dessa kostnader men dessa har alltså inte nyttjats. Personalfrämjande åtgärder Här ingår kostnader för friskvård för personalen, medarbetarstöd via företagshälsovården, julklappar, mm. Någon entydig förklaring till att kostnaderna minskat jämfört med 2017 finns inte. Företagshälsovård Här finns kostnader för diverse rehabinsatser, både förebyggande och olika åtgärder. Under 2018 ersattes Previa med Feelgood. Kostnaderna 2018 är markant lägre än 2017. En anledning är att chefer inte nyttjat Feelgood i samma utsträckning som man gjort med Previa. Exakt orsak är svårt att säga. IT Här finns kostnader för kommunens centrala IT-personal samt kommungemensamma IT-system och hårdvara. Kostnaderna jämfört med 2017 har ökat med ca 12 % men detta har varit budgeterat till största del. I delårsbokslutet befarades ett ganska stort underskott (-450) till följd av att budgeten för kapitalkostnader 2018 inte ökat i takt med alla nya investeringar som tillkommit. Under slutet av året så har dock ett antal driftprojekt genomförts till lägre kostnader då användandet av konsulter kunnat begränsas och egen personal använts i större utsträckning. Främst har backupprojektet varit lyckat då IT fick mycket gratishjälp av leverantörer med anledning att kommunens blev referenskund för lösningen. Dessutom har planerade utgifter för nätverkskommunikation till nya paviljonger skjutits till 2019 på grund av försenade beslut. Gemensamt Allt som inte kan sorteras in under någon av de övriga rubrikerna hamnar under gemensamt. En stor del är personalkostnader inom den administrativa avdelningen och HR- och ekonomiavdelningarna. Dessutom kostnader för personal- och ekonomisystem och lokalhyror. De gemensamma posterna kan brytas ner i följande delar: Tabell 6. Utfall nettokostn Budget nettokostn Differens utfall-budg Intäkter: 467 400 67 Kostnader: Bidrag -2 055-1 850-205 Personal -15 007-15 163 156 Lokaler -2 407-2 420 13 Övrigt -6 685-6 175-510 Kapitalkostn -1 110-1 267 157 Resultat -26 797-26 475-322 Sida 66 av 201

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 14 (25) I personalkostnaderna finns en engångskostnad för ett utköp av kommunens socialchef 2018 med, ca 660 tkr. Då beslut om detta fattas centralt så har det bedömts som rimligt att kostnaden hamnar här och inte inom bildnings- och omsorgsnämnden. Det är ändå överskott på personalkostnaderna vilket beror på en vakant tjänst som motsvarar 600 tkr. Sida 67 av 201 3.3 Prognoserna under året Tabell 7. februari april augusti oktober Bokslut Prognos 1 000 1 000 1 000 1 100 744 Prognos exkl utköp 1 000 1 000 1 000 1 100 1 404 Kommunstyrelsen har lämnat fyra prognoser under året, samtliga pekade mot ett överskott på 1 000 tkr, bortsett från oktober som förbättrades till 1 100 tkr. I resultatet på 744 tkr finns en engångskostnad på utköp av personal för ca 660 tkr som inte var känt då någon av prognoserna gjordes. Exklusive utköpet är resultatet istället ca 1 400 tkr vilket innebär att resultatet förbättrades mellan oktobers prognos och bokslutet med 300 tkr. Prognoserna under året får anses som relativt rättvisande, totalt sett. 3.4 Investeringar Tabell 8. Typ av investering Differens Verksamhet Utfall Budget 2018 prognbudg IT Hårdvara, mjukvara, konsulter 1 621 1 500-121 Inventarier Möbler och hjärtstartare 58 Ombyggnation Våning 1 183 600-359 1 861 2 100 239 Under året har kommunstyrelsen investerat för 1 861 tkr, till största delen IT-relaterade utgifter. 4. Prestationer Kommunstyrelsen redovisar inte prestationer.

Sida 68 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 15 (25) 5. Personal 5.1 Personalstatistik Tabell 9. Jan - dec 2018 Jan - dec 2017 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal tillsvidareanställda 23 8 31 20 8 28 Antal visstidsanställda 1 0 1 2 1 3 Antal timavlönade (timmar) 153 0 153 326 0 326 Övertid/fyllnad/mertid (timmar) 95 12 107 120 65 185 Andel tillsvidareanställda m. heltid (%) 95,6 1 96,7 90 100 92,9 Sjukfrånvaro (%) 4,6 2,8 4,1 8,8 2,5 6,8 Sjukfrånvaro 60 dagar (%) 45,7 0 37,0 70,5 0 62,4 Sjukfrånvaro 29 år (%) 3,3 1,5 2,3 2,7 0 2,2 Sjukfrånvaro 30-49 år (%) 4,4 0,3 3,7 19,3 4,1 13,7 Sjukfrånvaro 50 år (%) 5,0 4,9 5,0 0,9 0,7 0,8 Kommunstyrelsen har mellan perioden 2017-2018 på helår ökat antalet tillsvidareanställda med tre personer. En minskning av visstidsanställningar har samma period gjorts med två personer. När det gäller antalet timmar som utförts av timavlönade har antalet timmar minskat med mer än 50 % jämfört med samma period föregående år. Ett samband kan ses mellan antalet arbetade timmar för timavlönade och ökningen av tillsvidareanställningar. En minskning kan även ses när det gäller övertids-, fyllnads- och mertidstimmar för de anställda vilket kan även ha samband med antalet ökade tillsvidareanställningar. När det gäller andelen anställda med tillsvidareanställningar på heltid så har den ökat med 3,8 procentenheter. Sjukfrånvaron har minskat med 2,7 procentenheter. Minskningen beror på att andelen långtidssjukskrivna har minskat med nästan 50 procent. I åldersgruppen 30-49 år har sjukfrånvaron minskat mest. Sjukfrånvaron har ökat i gruppen plus 50 åringar. 5.2 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning omfattar allt från att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare och chefer. Genom att arbeta med dessa delar säkerställs att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose verksamhetens behov på kort och på lång sikt. Att möta framtiden med rätt kompetens är en av de största utmaningarna för en personaltät organisation och i allra högsta grad en strategisk fråga. Genom att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning kan förvaltningen utveckla och säkerställa den förmågan hos medarbetarna. Arbetet med att göra heltid till norm är också en viktig process för att säkerställa en god kompetensförsörjning inom flera verksamhetsområden. 5.2.1 Attrahera Under våren har medarbetare från HR avdelningen tillsammans med medarbetare från verksamheter inom omsorg deltagit på STARK-dagen på högskolan i Borås som är en arbetsmarknadsdag för studenter där arbetsgivare kan marknadsföra sig och knyta kontakter med potentiella framtida medarbetare. Syftet var dels att marknadsföra Bollebygds kommun som arbetsgivare samt att aktivt

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 16 (25) rekrytera medarbetare till verksamheterna inom funktionsnedsättning, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Sida 69 av 201 5.2.2 Rekrytera Under 2018 har fem nyrekryteringar gjorts i förvaltningen, samtliga är ersättningsrekryteringar. Personalomsättningen i förvaltningen ligger på 16,6 procent. Förvaltningen har generellt sett hittills lyckats väl med att hitta rätt kompetens vid rekrytering men vissa specialisttjänster är mycket svåra att hitta sökande med relevant kompetens till. Tappet i kompetens när en medarbetare slutar samt den insats som krävs för att ge en ny medarbetare rätt förutsättningar för att komma in i arbetet på ett bra sätt gör att verksamhetsutveckling försvåras. För att kunna utveckla verksamheter vidare är det av yttersta vikt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare som befintliga medarbetare vill arbeta kvar hos samt som lyckas attrahera nya medarbetare på en arbetsmarknad med tuff konkurrens. 5.2.3 Utveckla och behålla Ledarutveckling Vid chefsdialog i februari fick samtliga chefer en kompetenshöjning inom alkohol och droger då Aleforsstiftelsen var inbjudna för att tala om bland annat tidiga tecken på risk- och missbruk samt vad man kan göra som chef och medarbetare om man är orolig för en kollega. Under april har samtliga chefer fått tillfälle att friska upp sina kunskaper inom arbetslivsinriktad rehabilitering då HR avdelningen reviderat rehabiliteringsprocessen. Cheferna har också fått utbildning i det stödverktyg för rehabilitering som implementeras under 2018. Under senhösten genomfördes ett första pilotförsök på en ny strukturerad introduktionsprocess för nyanställda chefer. Processen beskriver de introduktionsmoment som är gemensamma för alla chefer som börjar i kommunen oavsett verksamhet och syftet är att en mer transparent och strukturerad introduktion ska leda till bättre trygghet och trivsel för de som anställs som chefer samt förkorta processen att bli effektiv i sitt uppdrag. Medarbetarutveckling I början av maj anordnade HR avdelningen en gemensam planeringsdag för förvaltningen. Under dagen satte förvaltningens chefer in samtliga medarbetare i vilka utmaningar som kommunen står inför. Dagen bjöd också på studiebesök hos IKEA som berättade hur de arbetar med värderingar för att skapa en attraktiv arbetsplats. 5.3 Mångfald och jämställdhet Inför 2018 togs en kommungemensam årsplan fram för att arbeta med aktiva åtgärder för jämställdhet och mångfald i arbetslivet. Under året har ett flertal aktiviteter genomförts i verksamheterna enligt plan. Bland annat har frågeområdena i dokumentet för medarbetarsamtal kompletterats med frågor som rör diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling för att kunna fånga detta på individnivå. På gruppnivå har arbetsplatserna arbetat med åtgärder utifrån resultatet från medarbetarenkäten 2017. Två nya metodverktyg har också tagits fram som har använts på arbetsplatsträffar för att fånga beteenden och attityder i arbetsgrupperna i frågor som rör jämställdhet och mångfald. Som ett

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 17 (25) komplement till skyddsronden har en checklista för jämställdhet och mångfald lagts till i chefernas verktygslåda. För att synliggöra eventuella skillnader mellan typiskt mansdominerade och kvinnodominerade arbeten har en inventering av budgeten för ex. arbetskläder, utrymmen, färdmedel och bilar initierats på kommunledningsnivå. I början av 2018 genomfördes en lönekartläggning. Resultatet av jämställdhetsanalysen av kvinnors och mäns löner innebar en strategisk lönesatsning genom generell nivåhöjning av de kvinnodominerade befattningarna; utbildade barnskötare, undersköterskor inom äldreomsorgen samt förskollärare. Den under året framtagna och politiskt beslutade lönestrukturen i Bollebygds kommun har till syfte att ge cheferna förutsättningar att erbjuda konkurrenskraftiga och jämställda löner. 5.4 Arbetsmiljö och hälsa Reviderad process för arbetslivsinriktad rehabilitering Målet med arbetsmiljöarbetet är att förena en väl funderade verksamhet med ett långsiktigt och hållbart arbetsliv. Rehabiliteringsprocessen ska bidra till att Bollebygds kommun har ett tydligt och effektivt rehabiliteringsarbete så att medarbetarna, med god hälsa, kan kvarstå eller återgå till arbete i största möjliga omfattning. Processen har setts över av HR-avdelningen och den ska nu vara ett strukturerat stöd för chefer och medarbetare. I samband med översynen genomförde HR-avdelningen under våren 2018 en utbildningsinsats för kommunens chefer. På vårens första chefsdialog hade kommunen besök av föreläsare från Aleforsstiftelsen, vars uppdrag är att bistå arbetsgivares strävan att säkerställa en trygg och drogfri arbetsmiljö. Föreläsningens syfte vara att ge kommunens chefer ökad kunskap samt tydliggöra både chefs- och medarbetaransvaret samt arbetsgivarens utrednings- och rehabiliteringsansvar vid beroendesjukdomar. I samband med föreläsningen gjordes en översyn av kommunens regler för en alkohol- och drogfri arbetsmiljö. Systematiskt arbetsmiljöarbete Årsplaneringen för det systematiska arbetet (SAM) har setts över i början av 2018. Syftet med SAM är att på ett metodiskt sätt ge chefer, medarbetare och skyddsombud verktyg för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön i samverkan. För att skapa systematik i arbetsmiljöarbetet har en kommungemensam årsplanering, ett så kallat SAM-hjul, tagits fram som vägledning för chefer. I planeringen framgår bland annat vilka aktiviteter som ska genomföras och när det ska vara klart. För att stärka samverkanskulturen med fokus på arbetsplatsträffen, har under året ett arbete med att tydliggöra samverkanssystemets syfte och möjligheter. Adato Under våren 2018 arbetades rehabiliteringsprocessen om för Bollebygd kommun. I samband med detta inrättades verksamhetssystemet Adato. Adato är det verksamhetssystem där cheferna dokumenterar allt som händer i en rehabiliteringsprocess för sina medarbetare. Systemet går att likställa med ett journalsystem inom vården. Systemet syftar till att cheferna genom tidiga signaler kan fånga upp tecken på ohälsa och hjälper även cheferna att systematiskt dokumentera händelser i ett ärende så att man exempelvis vid ett chefsbyte kan läsa vad som gjorts innan i ett ärende. Samtliga chefer fick under två tillfällen i våras utbildning i rehabiliteringsprocessen och i verksamhetssystemet Adato. Under året har två workshops erbjudits för samtliga chefer för att få stöd i systemet. Kia Från och med årsskiftet 2018 inrättade Bollebygd kommun verksamhetssystemet Kia där medarbetare rapporterar in avvikelser som händer i arbetsmiljön. Systemet syftar till att systematisera anmälningsförfarandet och enklare kunna se när, var och hur en avvikelse inträffar för att förhindra att den sker igen. Systemet ger även fackliga representanter både en insyn i de händelser som händer Sida 70 av 201

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 18 (25) och ett ansvar i att hjälpa arbetsgivare att se till att händelserna inte inträffar igen. Bollebygds kommun använder sig av rapporteringstyperna tillbud, arbetsskador, riskobservationer, färdolycksfall, egendom/säkerhet och olycksfall. Under hösten har även systemet börjat användas till elevtillbud. Under året har två workshops erbjudits för samtliga chefer för att få stöd i systemet. För 2018 har 303 avvikelser rörande personalens arbetsmiljö inkommit. Sjukfrånvaro Se sjukfrånvaromål. Pilotprojekt för ny uppföljningsmodell HR arbetar tillsammans med delar av verksamheterna fram en ny uppföljningsprocess för våra medarbetare. Ett pilotprojekt med enheter från samtliga förvaltningar har pågått under 2018 med målet att kunna implementera processen i hela kommunen. På förvaltningen deltar personalavdelningens medarbetare i projektet. Syftet med den nya processen är att ha fokus på en kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare som främjar resultat och välmående för en hälsosam och hållbar arbetsvardag. Den kontinuerliga dialogen stödjer ett hälsofrämjande och utvecklande ledarskap och medarbetarskap till nytta och utveckling för både verksamhet och individ. Dialogen förväntas också främja det positiva sambandet mellan individens bidrag till verksamhetens mål och utveckling och löneutveckling. Hälsofrämjande aktiviteter Verksamheterna har varit aktiva att använda sig av kulpengen, vars syfte är att stärka gemenskapen och främja trivseln i kommunens alla arbetsgrupper. Bollebygds kommun stödjer genom friskvårdsbidrag medarbetare att ta ett aktivt ansvar för din egen hälsa. Under 2018 har drygt hälften av medarbetarna på kommunstyrelseförvaltning nyttjat friskvårdsförmånen. Arbetsgivarens erbjudande om massage till subventionerad kostnad används flitigt av medarbetarna och kommunens förbokade tider är i stort sett fyllda. Medarbetarna erbjuds som tidigare anonym kostnadsfri rådgivning av både privat- och arbetsrelaterad karaktär - dygnet runt via telefon. Sida 71 av 201

Sida 72 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 19 (25) 6. Årets verksamhet i övrigt Informationssäkerhet Kommunens informationssäkerhetssamordnare (en funktion inom kommunstyrelseförvaltningen) har under kvartal 2 avslutat ett omfattande omtag kring informationssäkerhet och behövliga informationssäkerhetsanalyser. I anslutning till EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) har utökade krav ställts på hur kommunen ska hantera dylika frågor. Kommunen har uppfyllt rekommenderade förberedelser enligt rekommendationer från SKL. Via samverkan inom Boråsregionens kommunalförbund har det även säkerställts att nödvändiga dataskyddsombud (2 st) finns namngivna och inrapporterade till datainspektionen som representanter för kommunens nämnder. Informationssäkerhetssamordnaren har under juni månad presenterat utfört arbete till kommunens dataskyddsombud och i ett omvärldsperspektiv bör det anses att detta är väl utfört och med beröm godkänt. Systematiskt informationssäkerhet kräver kontinuerlig uppföljning och nya analyser i framtiden. Det är också av största vikt att ansvariga nämnder säkerställer att långsiktiga åtgärder vidtas för identifierade brister i olika typer av verksamhetstillämpningar. IT (f.d. IT-kontoret) Kommunens gemensamma och grundläggande IT-miljö fungerar fortsatt väl. IT-verksamheten påverkas i hög grad av de ökade volymerna, personalomsättningen samt av utvecklingsbenägenheten hos verksamheterna. Stor energi läggs på att jobba med strukturerad förändringshantering samt att planlägga insatser över tid för att resurser ska finnas över tid att lösa de behov som finns. Det är fortsatt av vikt att verksamheters utvecklingsinsatser struktureras enligt fastslagen process i kommunens nya digitaliseringsstrategi, bl.a. för att IT ska erhålla rimliga planeringsförutsättningar. Under året har det utöver löpande drift och support investerats i en ny backuplösning vilken även utgör en viktig del i kommunens kommande avbrottsplan (DRP). Inför år 2019 har IT arbetat med underlag till en ny IT-plan för perioden år 2019-2023. Det finns stora utmaning för perioden 2019-2020 då fler delar av tidigare verkställda investeringar under år 2015-2016 nu börjar bli föråldrade och måste ersättas med nytt. Ovanpå detta ligger att det har blivit kraftigt utökade volymer under de sista åren. Upphandling Under 2018 har fortsatt inköpsutbildningar för steg 1 och steg 2 hållits. Särskilda utbildningar har även genomförts för medarbetare i kommunen som gör många förnyade konkurrensutsättningar (FKU). I februari hölls en informationskväll om upphandlingar för allmänheten. Under året har arbetet fortsatt med att identifiera områden där ramavtal lämpar sig. Totalt har ramavtal tecknats på tre nya områden. Särskilt fokus har under årets lagts på att minska sårbarheten i upphandlings- och inköpsarbetet. Bland annat har ramavtal tecknats med upphandlingskonsulter. Fler medarbetare kan även genomföra egna upphandlingar och direktupphandlingar i upphandlingssystem. Kommunen har genomfört två upphandlingar där flera av våra samverkanskommuner har blivit

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 20 (25) inbjuda och deltagit. Kommunen tar inte bara hjälp vid upphandlingar, utan hjälper även andra samverkanskommuner med upphandlingsarbetet. Förvaltningen har tittat på möjligheterna att införa ett system för avtalstrohet. Under andra delen av 2018 tas beslut om införande och implementering. Sida 73 av 201 Trygghet, säkerhet, krisberedskap och civilt försvar Kommunen har ett gott samarbete med polisen i det brottsförebyggande arbetet. Polis, säkerhetssamordnare och folkhälsostrateg träffas regelbundet. Samarbetet utgår från en överenskommelse om samverkan och ett medborgarlöfte med polisen. I överenskommelsen lyfts fyra prioriterade områden: - Nolltolerans mot skadegörelse, anlagd brand, klotter och nedskräpning. - Gemensamt arbete för att bibehålla och främja alkohol- och drogfria miljöer. - Trafiksäkerhet - Organiserad brottslighet. Överenskommelsen kommer att revideras under 2019. Medborgarlöftet 2018 har fokus på drogförebyggande arbete. Några av de åtgärder som genomförts inom ramen för medborgarlöftet är: Cannabisutbildning för personal som möter ungdomar; kompetenshöjande insats i form av föreläsning om trygg stadsplanering för strateger i kommunen och drogfria aktiviteter via ungdomsgården och Schools out. Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet har omorganiserats under året och består nu av en styrgrupp, en beredningsgrupp och en arbetsgrupp. Styrgruppen består avvkommunledningsgruppen. Beredningsgruppen består av strategiska funktioner från alla förvaltningar och polisen. Arbetsgruppen består av operativa funktioner till exempel ungdomsutvecklare, kurator och polisen. Räddningstjänst och andra aktörer bjuds in efter behov. Beredningsgruppen för det brottsförebyggande arbetet har haft fyra möten under 2018. Arbetsgruppen har träffats tre gånger under året. Enligt avtal med SÄRF genomförs brandutbildningar för all personal minst vart tredje år. Under 2018 har 87 personer utbildats. Utbildning för brandskyddsansvariga och brandskyddskontrollanter har genomförts som planerat. Räddningstjänsten har genomfört brandtillsyn på Bollegården, Bollebygdskolan, förskolorna Odensgården och Slättängsgården. Kommunen har köpt in 4 st. hjärtstartare och har nu 6 st. hjärtstartare utplacerade i kommunens verksamheter. Politiker har utbildats i säkerhet inför valet av SKL och polisen. Krisledningsstaben och kriskommunikatörer har övats enligt rutiner för utbildning och övning. Krisledningen har deltagit på länsstyrelsens kvartalsövningar för att öva samverkan med kommuner och övriga intressenter i hela länet. Rutiner och checklistor för arbetet i Krisstödet/POSOM har tagits fram. Kriskommunikatörerna har utbildats i WIS (webbaserat informationssystem) och Rakel (radiokommunikation för effektiv ledning). Chefer i kommunen har erbjudits utbildning i att möte press och media. Kommunen har deltagit på den årliga kampanjen krisberedskapsveckan som genomförs av MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och kommunerna tillsammans. Kampanjen ska öka kunskapen om hur människor påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap, ytterst krig. I år lanserades broschyren om krisen eller kriget kommer och kommunen informerade på hemsidan och annonserade i annonsmarkanan. Arbetet med krisberedskap sker i många delar tillsammans med övriga kommuner i Sjuhärad och för detta har vi en särskild planering för det aktiviteter vi gör tillsammans. Under har Krisstödet/POSOM

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 21 (25) att utbildas för sin uppgift. Kriskommunikatörerna i kommunerna kommer att genomföra ett studiebesök. Den årliga träffen med krissamverkan i Sjuhärad i november handlade om hur vi ska rusta det civila försvaret inför de nya utmaningar som vi ställs inför. Kommunens arbete med civilt försvar har påbörjats och följer den överenskommelse som MSB och SKL har tagit fram för det civila försvaret under 2019 och 2020. Folkhälsa Kommunen har tecknat avtal med Södra hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen om ett gemensamt folkhälsoarbete 2017-2020. Samfinansiering av folkhälsotjänst och insatser sker. Under avtalsperioden läggs särskild vikt vid att folkhälsoperspektivet ska integreras i kommunens ordinarie verksamhet, samt att folkhälsoinsatserna ska bidra till ökad jämlikhet i hälsa. En uppföljning av det gemensamma folkhälsoarbetet tas fram årligen. Nedan redovisas några av de folkhälsoinsatser som genomfördes under 2018: - Folkhälsan har i samarbete med bildning- och omsorgsförvaltningen genomfört en satsning där förskolpedagoger fått ett kunskapslyft i anknytningsteori. Anknytning etableras tidigt i barns liv och får betydelse för fortsatt utveckling som tillit och lärande. Satsningen är en del i regionens kraftsamling för fullföljda studier och fortsätter under 2019. - En omorganisering av det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet har skett under året, där arbetsgruppen SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid) utgör en viktig del. SSPF handlar om förebyggande arbete och tidig upptäckt av ungdomar i riskzon. - Tillsammans med skolan anordnades två föreläsningar om cannabis med Mattias Gullberg från Mini Maria i Göteborg. Den ena riktade sig till lärare i skolan och den andra till vårdnadshavare, föreningar och politiker. - Föreningar kan ansöka om folkhälsomedel för genomförande av hälsofrämjande insatser. HK Bollebygd och Bollebygds AFF Handboll beviljades projektmedel för fysisk aktivitet för vårdnadshavare i samband med barnens handbollsträning. Under hösten genomfördes 10 träningstillfällen och projektet fortsätter 2019. Ungas inflytande i kommunala besluts- och planeringsprocesser Ungdomsrådet hade totalt nio styrelsemöten under 2018. Rådet lämnade remissvar på fyra detaljplaner från samhällsbyggnadsförvaltningen. Remisserna gällde Odinslund, Hallaslätt, Västra Forsa och Prästgårdsgärdet. Ungdomsrådet var också delaktigt i processen kring demokratistipendiet som årligen delas ut till barn/unga i kommunen. För trettonde året i rad genomfördes demokratisatsningen, där barn och unga får bestämma vad som ska göras med 100 000 kronor. Gårdsrådet, ungdomsrådet och samtliga skolor i Bollebygd deltog. Exempel på hur pengarna fördelades är skolgårdsutrustning till Töllsjöskolan och en resa till Universeum för eleverna på Örelundskolan. Europa Direkt Sjuhärad-kontoret Kontoret fungerar som Europeiska kommissionens förlängda arm ut i samhället för att belysa EU arbetet på lokal nivå samt rapporterar tillbaka till kommissionen. Projektet utgår från en verksamhetsplan där ett antal aktiviteter ska utföras varje år. Det första delåret har 4 av 6 aktiviteter genomförts inklusive en extra aktivitet. Målet med kontoret är att finnas på plats med aktiviteter i Sjuhärads alla åtta kommuner. Vi ska även jobba aktivt med informationsspridning kring EU:s arbete på sociala medier och webbplats. I februari hölls en föreläsning på Bollegården ihop med DHR i Västra Götaland (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder), EDF (European Disability Forum) och Europa Direkt Sjuhärad för att belysa arbetet som görs på EU nivå för personer med funktionsvariationer. I maj var Europa Direkt Sjuhärad i Tranemo för att lyfta fram möjligheterna med arbete, studier, praktik och volontärskap i andra länder. Eventet gästades även av Europaparlamentariken Olle Sida 74 av 201

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 22 (25) Ludvigsson. I maj fanns även Europa Direkt Sjuhärad på plats på Vårgårdas Framtidsdag om hållbar livsstil. På Europadagen den 9 maj befann sig Europa Direkt Sjuhärad på Bollebygdskolan och uppmärksammade dagen tillsammans med elever och lärare på skolan. Kontoret medverkade också på årets Schools out i Bollebygd i form av frågesport i EU-tältet. Sida 75 av 201

Sida 76 av 201 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 23 (25) 7. Internkontroll 7.1 Nämndens internkontrollplan Följande internkontrollplan beslutades av nämnden att gälla för 2018: Tabell 8. Nr Process rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Metod 1 IT-säkerhetshot Inventering av IT-enhetens arbete med ITskydd görs: antal externa attacker och eventuella konsekvenser. Ev ytterligare informationsbehov hos personalen ska bedömas. IT-kontoret 2 Diarieföring Stickprov av inkommen e-post. Admin.chef. Stickprov görs av ett antal utbetalningar och jämförs med det som rapporterats och de regler som gäller. Genomgång av processen görs. Känsliga moment identifieras. Stickprov. 5 Fakturautskick till kunder 6 Nya leverantörer Genomgång av processen görs. Känsliga moment identifieras. Stickprov. 7 Lokalplanering Uppföljning av revisionens pågående granskning på området 8 Mutor Inom KS görs de större inköpen inom IT. Genomgång görs med personalen om risker och om otillbörlig påverkan har förekommit. Kontakt tas med SBN för att se över deras arbete. 9 GDPR, ny dataskyddsförord ning och -lag 10 Hot och våld mot förtroendevalda Att kommunen brister i hantering och behandling av personuppgifter Kartläggning av det förebyggande arbetet görs. Svagheter identifieras och åtgärdas. Kommunchef Kommuncontroller i samarbete med HR-avd. Kommuncontroller Kommuncontroller Kommuncontroller Kommuncontroller Dataskyddsombud 4 Arvodesutbetalningar Säkerhetssamordnaren Redogörelse och statistik Redogörelse och statistik Statistik mm Redogörelse mm Redogörelse mm Redogörelse mm Redogörelse och statistik Redogörelse IT-säkerhetshot Precis som för övriga kommuner pågår ständigt attacker från Internet samt via e-post. Kommunens skydd har överlag fungerat mycket väl men kräver också kontinuerlig bevakning då nya former av hot dyker upp med jämna mellanrum. Av säkerhetsskäl kan IT inte nämna exakta siffror på vad som stoppas av kommunens skydd, ej heller vilka skydd som finns. En övergripande indikation är det stoppas ett tresiffrigt antal hot och attacker mot Internet per dag. Kommunen har ca 3.500 st inkommande e-postförsändelser per dag och utav dessa stoppas uppskattningsvis ca 40% som skräppost, virus, nätfiske, utpressningsattacker med mera. Det största generella hotet är i dagsläget handhavandefel av enskilda användare, t.ex. personal i kommunen eller elever. Under år 2018 har det utförts en omfattande Informationssäkerhetsrevison av Pwc som främst täckte in den kommungemensamma IT-plattformen. Resultatet av studien påvisar en övergripande och god ITsäkerhet i kommunen.

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 24 (25) Diarieföring Bedömningen är att kännedomen bland kommunstyrelseförvaltningens personal om vilka handlingar som ska registreras är tillfredsställande. Några avvikelser har inte kunnat noteras under året. Det är dock viktigt att fokus bibehålls på frågan och att den lyfts upp till diskussion vid lämpliga tillfällen under året. Arvodesutbetalningar Uppföljning av vissa arvodesutbetalningar är gjorda av HR-avdelningen ihop med administrativa avdelningen. Däremot har ingen mer systematisk kontroll gjorts pga. tidsbrist. Därför finns denna punkt med i internkontrollplanen även för 2019 och kommer att genomföras då. Fakturautskick till leverantörer Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för utskick av kundfakturor för äldre- och barnomsorg. Genomgång har gjorts under året kring arbetssätt och dokumentation. Under året har dokumentationen stärkts i flödet. Det handlar om att en tredje part ska kunna gå in på ett enkelt vis och se vad som är gjort. Dessutom minskar sårbarheten ifall annan personal än den ordinarie ska ta över tillfälligt. Under 2019 kommer den manuella hanteringen minska i systemet genom att filer arkiveras och döps om automatiskt genom att så kallade script skapas i systemet. Därmed minskar eventuella risker ytterligare och spårbarheten ökar. Nya leverantörer Upplägg av nya leverantörer i ekonomisystemet har bedömts som ett moment med viss risk eftersom samma personal även har kunnat lägga upp nya användare med attesträtt i systemet. Därmed har det varit teoretiskt möjligt att kringgå vissa normalt inbyggda kontroller i systemet. Under året har denna möjlighet tagits bort genom att separera dessa moment. Alla moment i leverantörsreskontran loggas numera och stickprov tas. Kommunens utbetalningar har även tidigare tvättats mot register över oseriösa eller tveksamma leverantörer vilket gjort det svårt att ändå helt kringgå systemet. Lokalplanering Det förekom aldrig någon granskning av revisionen för detta område varför det inte heller går att följa upp någon granskning. Då internkontrollplanen togs fram så antogs felaktigt att det skulle ske en sådan granskning. Mutor Kommunstyrelsen tog fram riktlinjer kring mutor o jäv som beslutades i februari 2018. Enligt Brottsförebyggande rådet är bygg- och anläggning det område i landet som står för de flesta brotten inom givande av muta (tidigare benämnt bestickning). Samtliga chefer inom samhällsbyggnadsförvaltningen har kontaktats för att uppmärksamma riskerna. Även all personal inom IT har kontaktats då dessa skulle ingå enligt planen ovan. Alla har fått ta del av material som SKL tagit fram, inklusive ett webbtest där olika dilemman ingår. Någon egentlig kontroll har inte skett på området, dels beroende på tidsbrist och dels på att det finns en svårighet också att genomföra vettiga kontroller. Bedömningen är att riskerna är omhändertagna i nuläget. GDPR och dataskyddsförordningen och lag Under 2018 har den informationssäkerhetspolicy som styr det systematiska informationssäkerhetsarbetet enligt MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) stödmodell 2018 (metodstöd för LIS (ledningsstöd för informationssäkerhet) uppdaterats. Kommunens informationssäkerhetssamordnare har under hösten 2017 och våren 2018 genomfört ett omfattande arbete med informationssäkerhetsanalyser för alla viktiga system. Sida 77 av 201

Kommunstyrelsens årsrapport 2018 25 (25) Detta har gjort att kommunen har en grundläggande kartläggning av systemen som är nödvändig för att uppfylla kraven enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Kommunen har följt rekommendationer och förberedelser från SKL. Via Boråsregionens kommunalförbund har kommunen tillgång till dataskyddsombud (2 st). Arbetet för att säkra alla kommunens informationstillgångar är en ständigt pågående process och det är viktigt att nämnder säkerställer att identifierade brister åtgärdas och att analyser av viktiga system sker regelbundet. Det är viktigt att arbetet med att skapa nya och se över de befintliga rutinerna för hur vi hanterar känslig information ses över kontinuerligt. Hot och våld mot förtroendevalda En handlingsplan mot hot och våld mot förtroendevalda är framtagen under 2017. Den beskriver både hur man kan arbeta förebyggande och hur man ska agera om man blir utsatt. Samtliga förtroendevalda har erbjudits en kortare utbildning av SKL kring hot och hat mot förtroendevalda, utbildningen genomfördes i februari 2018 och bestod av en föreläsning under en dag. Polisen bjöd in samtliga ledamöter i kommunstyrelsen i maj 2018 till ett möte för att informera om trygghetsarbetet, säkerhetsfrågor och kontaktvägar och rutiner på lokal nivå. I nuläget görs bedömningen att kommunens rutiner är tillfredsställande. Under 2019 kan det finnas ett förnyat behov då nya förtroendevalda blivit invalda. Sida 78 av 201 7.2 Övriga delar i internkontrollen I början av året gjorde PWC en förstudie, eller granskning, av IT- och informationssäkerheten. Revisionens samlade bedömning var att IT-säkerheten är tillräcklig för att stödja verksamheten och ge tillräcklig intern kontroll. Det fanns några områden där nivån inte bedömdes som tillräcklig och dessa är under åtgärd eller hade lösts efter det att revisionen ägde rum. Under året har en granskning skett av PWC avseende intern kontroll i huvudboksprocessen. Rapporten är framtagen och kommunstyrelsen har svarat revisionen genom beslut den 26 november. En handlingsplan är framtagen där huvuddelen av åtgärderna numera är färdiga, eller påbörjade. Under året har ett antal styrdokument tagits fram, där ett flertal rutiner dokumenterats. Flera av dessa kan anses svara upp mot de avvikelser som PWC identifierade. Ett uppdaterat attestreglemente togs också fram, vilket beslutades av kommunfullmäktige den 15 november.

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-06 1 (1) Sida 79 av 201 Kommunstyrelseförvaltningen Peter Häggquist Controller/Redovisningsekonom 033-430 55 41 peter.haggquist@bollebygd.se Dnr :KS2018/203-1 Kommunstyrelsen Årsrapport 2018, kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner årsrapport 2018. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat årsrapport för 2018. Årsrapporten beskriver arbetet med kommunfullmäktiges mål och budgetutfallet för 2018. Av sex mål så är fyra uppnådda, ett mål har inte nåtts och ett mål saknar bedömning då det inte är relevant för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott mot budget med 744 tkr. Beslutsunderlag Årsrapport 2018, kommunstyrelsen, rapport 2019-02-06 Skickas till Ekonomiavdelningen BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Peter Häggquist Controller/Redovisningsekonom Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 80 av 201 6. Verksamhetsplan och budget 2019 för kommunstyrelsen - bordlagt ärende KS2018/215

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2019-01-21 Sida Sida 811 av av 201 1 8 KS2018/215 Verksamhetsplan och budget 2019 för kommunstyrelsen Beslut Ärendet bordläggs till kommunstyrelsens sammanträde den 25 februari 2019. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram verksamhetsplan och budget för 2019. Den redogör för vilka mål som kommunstyrelsen ska nå under året och vilken budget som styr. Ledamöternas förslag till beslut Michael Plogell (FR) föreslår att ärendet bordläggs till kommunstyrelsens sammanträde den 25 februari 2019. Förslaget antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sida 82 av 201 2019-01-16 1 (27) Kommunstyrelsen Dnr : Verksamhetsplan och budget för kommunstyrelsen 2019

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 83 av 201 2 (27) Innehållsförteckning: 1. SAMMANFATTNING...3 2. INLEDNING...4 2.1 VERKSAMHETSPLANENS FUNKTION 4 2.2 VISION OCH MÅL 4 2.3 ÖVERGRIPANDE OM KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHET 4 3. MÅL OCH NYCKELTAL...5 3.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR KOMMUNSTYRELSEN 5 3.2 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 10 3.3 KOMMUNSTYRELSENS EGNA MÅL 11 3.4 NYCKELTAL 12 3.5 UTREDNINGSUPPDRAG 14 4. EKONOMI...15 4.1 BUDGETRAM 15 4.2 INTERNBUDGET PER VERKSAMHET 16 4.3 INTERNBUDGET PER AVDELNING 18 4.4 RESULTATRÄKNING 18 4.5 INVESTERINGAR 19 5. PRESTATIONER...19 6. PERSONAL...20 6.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 20 6.2 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 21 6.3 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 21 7. ÅRETS VERKSAMHET I ÖVRIGT...23 8. INTERNKONTROLL...26 7.1 NÄMNDENS INTERNKONTROLLARBETE FÖR 2019 26 7.2 ÖVRIGA DELAR I INTERNKONTROLLEN 27

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 84 av 201 3 (27) 1. Sammanfattning I den styrande majoritetens budget för Bollebygds kommun finns 14 mål som gäller kommunstyrelsen, dessa redovisas i kapitel 3. Där anges också hur målen ska mätas, när man kan göra det och hur man ska nå målen. De allra flesta målen är nya jämfört med 2018. De två finansiella målen finns kvar och är desamma, bortsett från att resultatmålet är sänkt från 4 till 3 procent. Kommunstyrelsens budget för 2019 är totalt 55,3 mnkr. Det är en minskning jämfört med 2018 men beror främst på att kostnaden för skolskjutsar flyttats till annan nämnd. Budgeten har annars ökats med 1,3 mnkr för digitala satsningar och utökning av IT-verksamheten. Lokalbudgeten har också ökats pga nya lokaler, index-uppräkning och effektiviseringskrav är också pålagt, men annars är det en oförändrad budgetram för 2019. Kapitel 6 beskriver arbetet och utmaningarna med att rekrytera och behålla kompetent personal. Under året ska rekryteringsprocessen i kommunen ses över. Även introduktionsprocessen av ny personal ska ytterligare förtydligas. Kapitel 7 tar upp några områden som är i fokus under 2019. Det sista kapitlet beskriver kommunstyrelsens internkontrollplan för 2019.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 85 av 201 4 (27) 2. Inledning 2.1 Verksamhetsplanens funktion Detta dokument är kommunstyrelsens verksamhetsplan och budget för 2019. Här anges vilka mål som ska nås under året och vilken budget som är styrande. 2.2 Vision och mål Kommunfullmäktiges vision för Bollebygds kommun är Bollebygd kommunen där vi bor bra och lever länge. Det finns fyra huvudpunkter i majoritetens budget för 2019: kontrollerad tillväxt och ekonomi verksamheterna i fokus, rätt person på rätt plats en kommun öppen för privata alternativ ökad transparens, delaktighet och öppenhet Enligt budgeten ska kommunen under mandatperioden verka för ökad öppenhet, närhet till invånarna och väsentligen utökad medborgardialog. Utifrån kommunfullmäktiges budget har kommunstyrelsen identifierat 14 mål som berör kommunstyrelsen och 3 utredningsuppdrag. 2.3 Övergripande om kommunstyrelsens verksamhet Till sin hjälp har kommunstyrelsen kommunstyrelseförvaltningen, för närvarande finns det ca 30 medarbetare anställda inom tre avdelningar: utvecklingsavdelningen (f.d. administrativa avdelningen); ekonomiavdelningen och HR-avdelningen. Dessutom har kommunchefen från och med 2019 knutit vissa medarbetare till sig vilket gör att man också kan tala om en avdelning även där. Utvecklingsavdelningen har ansvar för kommunikation, EU-frågor, växel, reception, IT- och digitalisering, mm. Ansvaret för folkhälsa, säkerhet och nämndadministration flyttas till att vara direkt underställt kommunchefen där ansvaret för näringslivsfrågor sedan tidigare funnits. Ansvaret för skolskjutsar flyttas från utvecklingsavdelningen till bildnings- och omsorgsförvaltningen. Ansvaret för nämndadministration för samhällsbyggnadsnämnden flyttas dit från utvecklingsavdelningen. Från och med 2019 finns ansvaret för upphandling på ekonomiavdelningen istället för på utvecklingsavdelningen.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 86 av 201 5 (27) 3. Mål och nyckeltal 3.1 Kommunfullmäktiges mål för kommunstyrelsen Arbete och företagande Mål 1 Kommunen ska under varje år under mandatperioden förbättra förutsättningarna för mindre och större näringsidkare verksamma i kommunen. Mätmetod I nuläget saknas fastställd mätmetod utan det ska utarbetas under året. Ett alternativ är att använda Sveriges kommuner och landstings (SKL) servicemätning Insikt som mäter hur nöjda företagare och privatpersoner är som har haft ett avslutat myndighetsärende under mätåret. Servicemätningen utgör grunden för SKL:s öppna jämförelser om företagsklimat där 171 kommuner deltog under 2017. Tidpunkt för mätning Under året. Redovisas i årsrapporten. Mål 2 Kommunstyrelsen ska ha till uppgift att införa rutiner för kontinuerlig uppföljning och kontroll av de olika verksamheter som nämnderna bedriver samt korresponderande finansiella rutiner. Det innebär att kommunstyrelsen under mandatperioden ska tillse att budgetrutiner införs som följer den verkliga verksamheten på detaljnivå. Målsättningen för mandatperiodens slut är att varje budget ska spegla det verkliga resultatet. Investeringsbudgeten för ett räkenskapsår ska svara mot den reella kostnaden. Den totala investeringsbudgeten ska omfatta perioden t.o.m. 2030 och svara mot det visionsarbete som kommunen kontinuerligt bedriver. Denna investeringsbudget ska tas fram under 2020. Mätmetod Prognoserna som nämnderna har gjort under året jämförs med det verkliga utfallet. Nämndernas totala slutliga ekonomiska resultat för 2019 bör inte avvika med mer än 5 miljoner kronor jämfört med prognoserna per februari, april och augusti. Prognosen per oktober bör inte avvika mer än 2 mnkr mot verkligt utfall. Avvikelsen mellan budgeterade investeringar och den verkliga kostnaden under året ska vara mindre, i kronor räknat, än tidigare års avvikelser. Tidpunkt för mätning Kan göras först i helårsbokslutet då de verkliga kostnaderna är klara. Hur ska målet nås Genom en mer finmaskig uppföljning, där större fokus ägnas åt de verksamheter som på olika vis har en mer oförutsägbar utveckling, t ex köpta platser inom individ- och familjeomsorg,

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 87 av 201 6 (27) assistansverksamheten, vuxenutbildning, köpta platser inom skolan, etc. Eller verksamheter som tidigare uppvisat stora prognosavvikelser. En ny modell för upprättandet av investeringsbudgeten ska arbetas fram under året som dels fokuserar på den närmaste treårsperioden, dels på ett mer långsiktigt perspektiv utifrån vision och byggplaner. Mål 3 Kommunstyrelsen ansvarar och fördelar den ofördelade budgeten. Mätmetod Genom att kommunstyrelsen ansvarar och fördelar den ofördelade budgeten. Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Hur ska målet nås I kommunens budget 2019 finns det 2 miljoner kronor i posten ofördelad budget, den finns alltså inte på någon nämnd. Om denna post ska tas i anspråk under året så sker det genom att kommunstyrelsen beslutar om detta. Mål 4 Kommunstyrelsen ska tillse att ny översiktsplan för kommunen utarbetas under mandatperioden. Mätmetod Hur långt arbetet har nått. Beskrivning görs i text. Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Hur ska målet nås Ansvaret för att ta fram planen finns hos samhällsbyggnadsnämnden, som även har fått ett mål i kommunfullmäktiges budget att ta fram en ny översiktsplan. Kommunstyrelsen följer arbetet under året genom dialog med samhällsbyggnadsnämnden. Mål 5 Kommunstyrelsen ska utvärdera och om det anses lämpligt bilda ett kommunalägt fastighetsbolag, med målet att det ska äga samtliga kommunalägda fastigheter samt Stiftelsen Bollebygds hyresfastigheter. Mätmetod Beskrivning av hur arbetet med utvärderingen har gått. Tidpunkt för mätning Vid årets slut.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 88 av 201 7 (27) Hur ska målet nås Tre olika studier har gjorts de senaste åren kring möjligheter och effekter av att bilda ett kommunalt fastighetsbolag. Den första gjordes hösten 2016 och den tittade på de juridiska möjligheterna att avveckla stiftelsen. Därefter har två studier gjorts av Pwc, under 2017 samt 2018, som har tittat översiktligt på organisatoriska och ekonomiska effekter av bildandet av ett fastighetsbolag. Under 2019 ska arbetet fortsätta med målet att formulera ett förslag till beslut. Mål 6 Kommunstyrelsen ska tillse att nämnderna under 2019 reviderar och utarbetar relevanta och mätbara nyckeltal. Mätmetod Beskrivning av hur arbetet med att revidera och utarbeta nyckeltalen görs. Tidpunkt för mätning Under senare delen av 2019. Hur ska målet nås Genom att utveckla dialogen mellan tjänstemän på kommunstyrelseförvaltningen och tjänstemän i respektive förvaltning kan nya nyckeltal tas fram och gamla kan revideras. Fokus bör finnas på de områden där kommunens kvalitet bör öka. Mål 7 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska utvecklas och förstärkas. Mätmetod Beskrivning av arbetet med att utveckla och förstärka uppsiktsplikten görs. Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Hur ska målet nås Enligt kommunallagen 6 kap. har kommunstyrelsen en särskild ställning genom att den ska ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Detta görs på flera sätt där bl.a. nämndernas delårsoch årsrapporter är en viktig del. Det görs också genom att kommunstyrelsen löpande har en strukturerad dialog med övriga nämnder och presidier. Flera av de övriga målen som beskrivs ovan och nedan innebär i sig att dialogen och rapporteringen mellan nämnder och kommunstyrelse ökar under 2019.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 89 av 201 8 (27) Trygghet, uppväxt och åldrande Mål 8 Kommunstyrelsen ska under 2019 tillse att nämnderna utarbetar rutiner för exempelvis utökad brukar- och medborgardialog. Syftet är att alla som bor eller verkar här ska känna sig delaktiga i kommunens utveckling. Målet är att invånarna ska må bra och känna trygghet från vagga till grav. Kontinuerlig uppföljning ska ske. Mätmetod Beskrivning av hur nämndernas arbete med att utarbeta rutiner för ökad brukar- och medborgardialog görs. Beskrivningen ska inkludera antal forum eller liknande och antal möten som man har haft. Tidpunkt för mätning Arbetet följs upp i delårs- och årsrapport. Hur ska målet nås Genom att bildnings- och omsorgsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden utarbetar rutiner för utökad brukar- och medborgardialog. Dialog bör föras löpande mellan kommunstyrelsen och dessa nämnder. I dagsläget har ungdomsrådet en viktig roll. Ungdomsrådet är involverat i kommunala beslutsoch planeringsprocesser bland annat genom att vara remissinstans när samhällsbyggnadsförvaltningen tar fram nya detaljplaner och planprogram. Ungdomsrådet är även drivande i demokratisatsningen, som innebär att barn och unga från kommunens samtliga skolor och gårdsråd får bestämma vad som ska göras med 100 000 kronor. Ett syfte med satsningen är att barn och unga som bor i kommunen ska känna sig delaktiga i kommunens utveckling. 2019 genomförs satsningen för 14:e året i rad. Vad gäller det trygghetsskapande arbetet finns en tydlig organisation för detta, där samtliga förvaltningar och Lokalpolisområde Borås är representerade. SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid) är en samarbetsform för att förhindra och minimera ungdomars brottslighet, drogmissbruk och andra riskbeteenden. Genom vårdnadshavares samtycke kan sekretessen mellan parterna i gruppen brytas och förvaltningsövergripande insatser kring en individ kan planeras. Minskad ungdomsbrottslighet bidrar till ökad trygghet i hela samhället. Kommunens samarbete med Lokalpolisområde Borås utgår ifrån ett samverkansavtal med gemensamma prioriterade samverkansområden. Avtalet ska förnyas under 2019. Som ett komplement till samverkansavtalet har kommunen och polisen gett medborgarna ett medborgarlöfte att arbeta tillsammans med fokus på att förebygga droganvändning bland ungdomar i Bollebygds kommun. Medborgarlöftet togs fram utifrån medborgardialoger, som visade att kommuninvånare i Bollebygd känner oro över ungas inställning till droger.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 90 av 201 9 (27) Mål 9 Kommunstyrelsen ska tillse att nämnderna under 2019 genomför analys av behovet av ålderskategoriserade boenden, vårdboenden, förskoleplatser, skolplatser och liknande för perioden t.o.m. 2030 att presenteras för kommunstyrelsen före 2020. Mätmetod Analysen presenteras av nämnderna vid årets slut. Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Hur ska målet nås Den nya bildningsnämnden, som föreslås starta under året, ska analysera antal barn som har behov av förskola och skola fram till 2030. Analysen ska visa på olika scenarion utifrån olika takt i byggnation och inflyttning. Det är också bra om man kan visa på om olika lokaler kan användas på alternativa sätt. Den nya omsorgsnämnden, som föreslås starta under året, ska analysera behovet av nya äldreboendeplatser och andra former av t.ex. trygghetsboenden. Man ska också analysera behovet av LSS-bostäder. Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för framtagande av befolkningsprognos under våren som är en viktig del i nämndernas analyser. Mål 10 Kommunstyrelsen ska verka för att bostäder för unga och äldre byggs i kommunen. Mätmetod Beskrivning av hur man har verkat för målet. Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Mål 11 Kommunstyrelsen ska verka för att kollektivtrafik inom hela kommunen och med andra kommuner förbättras. Mätmetod Utvecklingen av närtrafiken ska mätas. Även användandet av seniorkort ska mätas. Utvecklingsavdelningen föreslås även undersöka genom enkäter eller liknande, hur invånarnas och resenärernas uppfattning av kollektivtrafiken är. Tidpunkt för mätning Under året. Redovisas i årsrapporten. Hur ska målet nås Se mätmetod.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 91 av 201 10 (27) Miljösmart kommun Mål 12 Kommunstyrelsen ska under 2019 tillse att kommunen utarbetar en miljöpolicy och en sammanhängande miljöstrategi som ger hållbar miljö, hållbar ekonomi och social hållbarhet. De ska antas och tillämpas senast 2020. Mätmetod Beskrivning av hur arbetet har genomförts under året. Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Redovisas i årsrapporten. Hur ska målet nås Arbetet drivs i en särskild grupp av politiker som kommer att ledas av kommunstyrelsens ordförande. Förvaltningen kommer att stötta i den utsträckning som behövs. 3.2 Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Mål 13. Det ekonomiska resultatet ska över tid motsvara 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Mätmetod Resultatet divideras med skatteintäkterna ihop med de generella statsbidragen. (Kommunalekonomisk utjämning ingår också.) Ett genomsnitt tas fram för de tre senaste åren. Jämförelsestörande poster ska inte ingå (dvs. reavinster och liknande). Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Prognoser tas även fram löpande under året. Hur ska målet nås Det budgeterade resultatet för 2019 är 12,2 mnkr vilket motsvarar 2,2 %. För 2017 var resultatet 6,6 % och för 2018 var prognosen per oktober 3,4 %. Det ovägda genomsnittet för dessa tre år blir i så fall 4,1 % vilket är över målet på 3 %. Mål 14. Över tid ska minst 40 % av kommunens skattefinansierade investeringar och exploateringar finansieras med egna medel. Mätmetod

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 92 av 201 11 (27) Kommunens resultat plus avskrivningarna divideras med investeringsvolymen. Jämförelsestörande poster ska inte ingå (dvs. reavinster och liknande). Tidpunkt för mätning Vid årets slut. Prognoser tas även fram löpande under året. Hur ska målet nås Budgeterat resultat plus budgeterade avskrivningar är 35,2 mnkr. Budgeterad investeringsvolym är 102,1 mnkr vilket ger en självfinansiering på 35 %. För 2017 var självfinansieringen 81 % och prognosen för 2018 var per oktober 95 %. Det ovägda genomsnittet för dessa tre år blir i så fall 70 % vilket är över målet på 40 %. 3.3 Kommunstyrelsens egna mål Kommunstyrelsen har inte beslutat om några egna mål.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 93 av 201 12 (27) 3.4 Nyckeltal Tabell 1. Nyckeltal 2015 2016 2017 2018 Grön Gul Röd Arbete och företagande Antal nystartade företag 25 (1a >60 60-40 <40 39 55 58 halvåret) Antal nystartade företag per 1 000 inv 16-64 år 7,6 10,6 10,9 >11,1 11,1-8,8 <8,8 7 (tom <5 5-10 >10 Antal konkurser 8 4 4 okt) Arbetslöshet 16-64 år 2,2 % 1,7 % 2,2 % 2,6 % <3% 3-4% >4% Arbetslöshet 18-24 år 2,8 % 2,7 % 3,2 % 3,7 % <4% 4-5% >5% Trygghet, uppväxt och åldrande Antal anmälda fall av skadegörelse, inkl mordbrand 56 46 50 43 tom nov, prel <47 48-99 >100 Antal anmälda fall av skadegörelse per 1 000 invånare, inkl mordbrand 6,4 5,2 6,0 i/u <5 5-10 >10 Trygg och säker kommun (ranking) 9 10 8 i/u <25 25-100 >100 Nedsatt psykiskt välbefinnande (män) 11% 11% - - Nedsatt psykiskt välbefinnande (kvinnor) 19% 19% - - Övrigt Hållbart medarbetarengagemang (HME) 73 77 81 81 >78 71-77 <70 Befolkningsutvecklingen 1,7 % 3,0 % 1,8 % 1,4 % tom okt 1,2-1,5% 0,7-1,1 % 1,6-2,0 % <0,7 % >2,0 % Nystartade företag Antal nystartade företag var 58 st 2017. Första halvåret var det 25 st som startades. Om fler än 60 startas så innebär det ungefär 11,1 startade per 1 000 invånare, se förklaring nedan. Antal nystartade företag per 1 000 inv, 16-64 år De senaste två åren har det varje år startats i snitt 10,8 företag per 1 000 invånare 16-64 år. Bollebygd placerar sig då på plats 14 av Västra Götalands 49 kommuner. För att slå sig in bland de 25 % bästa kommunerna i Västra Götaland (12 st av 49 st) så skulle man ha 11,1 startade företag per 1 000 invånare. Då får man grön färg i nyckeltalet. Röd färg representerar de 25 % sämsta. Lite förenklat är det mindre skärgårdskommuner som ligger högt, Orust, Sotenäs, Tanum, Tjörn, m.fl. I mindre kommuner kan det variera ganska mycket mellan åren. Det är också så att en hög siffra långt ifrån alltid visar på en i övrigt framgångsrik kommun.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 94 av 201 13 (27) Antal konkurser Nyckeltalet visar antalet konkurser. Det gäller alla företagsformer: aktiebolag, dödsbon, enskild firma, handelsbolag och även privatperson. De flesta konkurser gäller bolag med noll anställda eller aktiebolag med 1-4 anställda. Arbetslöshet Siffrorna för 2018 avser läget i november. Detta är öppet arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft, dels 16-64 år och dels 18-24 år. Antal anmälda fall av skadegörelse Jämfört med andra kommuner så har Bollebygd få anmälda brott inom skadegörelse. Man ska vara medveten om att det kan handla om skillnader i anmälningsbenägenhet också, särskilt när det gäller klotter. Samtliga kommuner i Sjuhärad har större antal anmälda skadegörelsebrott än Bollebygd, både totalt och som andel av befolkningen. I snitt var det 8,5 brott/1 000 invånare 2017 i Sjuhärad vilket innebär att 78 brott skulle begåtts i Bollebygd om man hade följt genomsnittet, istället för 50 som nu var fallet. Jämfört med Sjuhäradskommunerna är antal skadegörelsebrott per 1 000/inv faktiskt större i både Härryda och Lerum, det är klotterbrotten som är stora där. Antalet skadegörelsebrott i Bollebygd har varit ganska oförändrat de senaste fyra åren. Trygg och säker kommun Detta är SKL:s ranking av samtliga kommuner baserat på andel olyckor, bränder, våldsbrott och stöldbrott. 2017 var Bollebygd den 8 säkraste kommunen i landet utifrån dessa kriterier. Nedsatt psykiskt välbefinnande Måttet är hämtat från den nationella folkhälsoenkäten som genomförs vartannat år. Invånarna får då svara på frågor om stress, sömnbesvär, välbefinnande, ångest etc. I nuläget har ingen färgbedömning gjorts kring vilka nivåer som kan anses bra eller dåliga. Det får följas upp i delårs- och årsrapport. Hållbart medarbetar-engagemang HME mäter såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och skapa engagemang. Bollebygds kommun bör jämföra sig med kommuner av liknande storlek och med liknande förutsättningar och bör bland dessa jämföra sig med de kommuner med högst resultat. Befolkningsutvecklingen Kommunens mål är att antalet invånare ska öka, men i en lagom takt. Majoritetens budget anger en ökning mellan 1,2-1,5 %. Det innebär en ökning med ca 110-140 personer per år. En högre takt kan göra att verksamheterna har svårt att hinna anpassa sig. Samtidigt är det svårt i en mindre kommun att alltid hålla en jämn utbyggnadstakt. Planer och byggnation kan komma i sjok. Under 2017 ökade befolkningen med 160 personer eller 1,8 %. Hittills under 2018, t o m oktober, har kommunen ökat med 132 personer eller 1,4 %. En ökning i intervallet 1,2-1,5 % ger en grön ruta kring nyckeltalet. Hamnar man utanför detta intervall med upp till 0,5 %-enheter blir det gult och utöver det rött: rött gult grönt gult rött Befolkn.ändr, % <0,7 0,7-1,1 1,2-1,5 1,6-2,0 >2,0

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 95 av 201 14 (27) 3.5 Utredningsuppdrag Kommunstyrelsen ska under 2019 inleda dialog med SÄRF angående förstärkning med bil för B körkort till Töllsjö räddningsvärn. Resultatet av dialogen redovisas i delårs- och årsrapport. Kommunstyrelsen ska under 2019 inleda dialog med SÄRF om omlokalisering av brandstationen i Bollebygds tätort. Resultatet av dialogen redovisas i delårs- och årsrapport. Kommunstyrelsen ska under 2019 utarbeta en ny modell för investeringsbudget och exploateringar för 2020 samt finansiella planer för kommande år. De senaste åren har utfallet i investeringsbudgeten varit betydligt lägre än det budgeterade. Detta innebär osäkerhet avseende finansiell planering och likviditetsplanering. En ny modell där skillnaden mellan budget och utfall blir betydligt mindre bör därför arbetas fram inför budget och flerårsplan 2020 2022-

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 96 av 201 15 (27) 4. Ekonomi Budgetram Tabell 2. Budgetram, av KF tkr Budgetram 2018-57 857 Justeringar 7 100 Övrigt -3 600 Politiska prioriteringar -1 000 Indexering -550 Förändringskrav 565 Summa -55 342 Tabellen visar beräkningen för budget 2019 som den beslutades av kommunfullmäktige den 13 december 2018. Justeringar 6 850 tkr flyttas från kommunstyrelsen till bildnings- och omsorgsnämnden, det gäller kostnader för skolskjutsar. 250 tkr gäller nämndadministration för samhällsbyggnadsnämnden och det flyttas dit. Övrigt Här ingår kompensation för hyreskostnader för Solviken, Lokes väg och Hembygdsvägen. Samt ökad budget för IT med 300 tkr. Politiska prioriteringar Detta är satsning för ökad digitalisering. Medlen kan nyttjas inom samtliga verksamheter i kommunen efter prioritering av utvecklingsavdelningen. Indexering Innebär en uppräkning för budgeten med ca 2 % för varor och tjänster. Förändringskrav Kommunstyrelsen har ett krav på att effektivisera sin verksamhet motsvarande 1 % av budgetramen. Detta är inte närmare preciserat utan finns brett utlagt över hela kommunstyrelsens verksamhet. Budgeten är gjord utifrån lönenivå 2018. Löneökningar under 2019 hanteras separat genom att medel för detta tillförs under året efter att löneöversyn är gjord.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 97 av 201 16 (27) 4.2 Internbudget per verksamhet Tabell 3. Verksamhet Budget 2019 Budget 2018 Politisk verksamhet -2 336-2 594 Näringsliv o konsument -462-507 Miljö, hälsa, hållbar utveckling -186-444 Räddningstjänst och totalförsvar -8 813-8 444 Skolskjutsar flyttats -6 567 Färdtjänst -1 327-1 223 Kollektivtrafik -346-442 Fackligt -770-1 021 Personalfrämjande åtgärder -1 100-1 300 Företagshälsovård -350-550 IT -9 306-8 291 Gemensamt -30 347-26 475 Totalt -55 343-57 858 Belopp är i tkr. Politisk verksamhet Här finns kostnader för arvoden för kommunstyrelsens ledamöter samt del av personalkostnader för nämndadministration. Minskningen jämfört med 2018 beror på att ansvaret för nämndadministration för samhällsbyggnadsnämnden flyttats från kommunstyrelsen. Näringsliv och konsument Del av personalkostnader för näringslivsstrateg och köpt konsumentrådgivning av Härryda kommun och eventuella bidrag för näringslivsåtgärder. Minskning jämfört med 2018 beror på att budget för bidrag till näringslivsåtgärder minskats något, den har inte nyttjats fullt ut. Miljö, hälsa och hållbar utveckling Prognosen per oktober var ett överskott. Budgeten har varit väl tilltagen, det är inte så stora övriga kostnader inom denna verksamhet som har varit budgeterat, därför är budgeten sänkt till 2019. Räddningstjänst och totalförsvar Köpt räddningstjänst genom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (SÄRF) står för den allra största delen, ca 8,4 mnkr. Resten är del av personalkostnaderna för säkerhetssamordnare och mindre kostnader för t ex brandskyddsutbildning och liknande. Kommunen får årligen även bidrag från MSB för att finansiera vissa personalkostnader och åtgärder för att t.ex. öka kommunens förmåga inom civilt försvar Skolskjutsar Budgeten flyttas till bildnings- och omsorgsnämnden. Färdtjänst Budget för färdtjänst är höjd med ca 100 tkr. Här finns också del av personalkostnader för administrationen kopplat till detta. Kostnaderna är inte fullt förutsägbara, det sker en reglering i slutet av varje år av Västtrafik.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 98 av 201 17 (27) Kollektivtrafik Här finns kostnader för seniorkort och köpt närtrafik samt vissa personalkostnader för administration kring detta. Budgeten är sänkt då man kan vänta sig ett visst överskott här. Fackligt Då personal arbetar fackligt så tas den del av personalkostnaden här. Det är överskott här 2018 varför budgeten minskas till 2019, med ca 250 tkr. Personalfrämjande åtgärder Här finns kostnader för friskvård, massage, julklappar och kulpeng. Det är överskott här 2018 varför budgeten kan minskas med 200 tkr. Företagshälsovård Kostnader för företagshälsovård är också lägre än budgeterat 2018 varför även denna budget minskas. IT Här finns kostnader för central IT-support och IT-strategi. Det är ett underskott för kapitalkostnader 2018 varför denna budget ökas för att täcka det underskottet. Dessutom tillförs 300 tkr i politisk satsning. Under året kommer investeringarna att uppgå till 2 mnkr vilket gör att det också finns tillförd budget för att täcka kapitalkostnader som uppstår till följd av det. Gemensamt Budget för gemensamt innehåller alla delar som inte direkt kan hänföras till något av ovanstående. Tabell 4. Verksamhet gemensamt Budget 2019 Budget 2018 Summa intäkter: 450 400 Kostnader Bidrag -1 550-1 850 Köpt verksamhet 0 Personal -15 612-15 163 Lokaler -5 320-2 420 Övriga kostnader -7 165-6 175 Kapitalkostnader -1 150-1 267 Summa kostnader: -30 797-26 875 Nettokostnad: - -30 347-26 475 Belopp är i tkr. Den största förändringen gäller lokalkostnaderna som ökats till följd av att hyror för Hembygdsvägen, Solviken och Lokes väg har tillförts. Ökningen av övriga kostnader med ca 1 mnkr beror på politisk satsning digitalisering som finns här. Budgeten för personalkostnaderna ökar med ca 450 tkr vilket beror på att viss personal har ökat i sysselsättningsgrad samt att TIBersättning 1 för chefer numera är budgeterat. 1 Tjänsteman i beredskap

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 99 av 201 18 (27) 4.3 Internbudget per avdelning Ett annat sätt att visa på budgetens fördelning är att visa hur den fördelas mellan de avdelningar som finns: Tabell 5. Verksamhet Budget 2019 Budget 2018 Kommunstyrelsen -2 031-2 000 Kommunchefens avdelning -25 255-21 327 Utvecklingsavdelningen -16 664-22 924 Ekonomiavdelningen -4 604-4 138 HR-avdelningen -6 789-7 469 Totalt -55 343-57 858 Belopp är i tkr. Budget för kommunstyrelsen inkluderar arvoden till kommunalråden och övriga förtroendevalda i kommunstyrelsen. Det finns också en budget för övriga kostnader på 80 tkr. I budgeten för kommunchefens avdelning ingår personalkostnader för de fyra cheferna på kommunstyrelseförvaltningen samt personal som arbetar med näringsliv, nämndsekretariat, folkhälsa och säkerhet. Här finns centrala lokalkostnader samt räddningstjänst och färdtjänst. Ökningen jämfört med 2017 beror på att viss personal har flyttats hit från utvecklingsavdelningen. I budgeten för utvecklingsavdelningen ingår kostnader för kommunikation, växel, reception, IT och digitalisering och EU-samordning. Den stora minskningen jämfört med 2018 beror på att skolskjutsarna legat här tidigare. Ekonomiavdelningens budget ökar på grund av att upphandlingsfrågor numera finns här, istället för på utvecklingsavdelningen. Minskningen av budget för HR-avdelningen beror på att det har varit stora överskott inom delar av HRavdelningens verksamhet, se ovan om fackligt, personalfrämjande- och personalsociala åtgärder. 4.4 Resultaträkning Tabell 6. Budget 2019 Budget 2018 Försäljningsintäkter 0 0 Taxor och avgifter 0 0 Hyror 0 0 Bidrag 1 380 1 240 Försäljning av verksamhet 500 500 Summa intäkter: 1 880 1 740 Kostnader Bidrag -1 600-2 000 Köpt verksamhet -10 400-10 105 Personal -22 422-22 719 Lokaler -5 527-2 712 Övriga kostnader -14 174-19 531 Kapitalkostnader -3 100-2 531 Summa kostnader: -57 233-59 598 Nettokostnad: -55 343-57 858 Belopp är i tkr. Resultaträkningen ovan omfattar hela kommunstyrelsens verksamhet. 4.5 Investeringar

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 100 av 201 19 (27) Typ Tabell 7. Budget 2019 Budget 2018 IT 2 000 1 500 Reinvesteringar 600 600 Digitalisering 1 000 0 Totalt 3 600 2 100 Belopp är i tkr. Kommunstyrelsens investeringsram har ökats med 1 500 tkr jämfört med 2018. Ökningen för digitalisering här gäller alltså investeringar, till skillnad från ovan på bl.a. kap 4.1 som handlar om politisk satsning inom driftkostnader digitalisering. 5. Prestationer Kommunstyrelsen redovisar inte prestationer.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 101 av 201 20 (27) 6. Personal Kompetensförsörjning Att möta framtiden med rätt kompetens är en av de största utmaningarna för en personaltät organisation och i allra högsta grad en strategisk fråga. Genom att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning kan förvaltningen utveckla och säkerställa den förmågan hos medarbetarna. Verksamhetsstrategier behöver tas fram för att arbeta med kompetensförsörjning och för att identifiera vad som behöver utvecklas för att stärka kommunens varumärke och attraktivitet. Arbetet med att göra heltid till norm är också en viktig process för att säkerställa en god kompetensförsörjning inom flera verksamhetsområden. Kompetensförsörjning omfattar allt från att attrahera rekrytera behålla och utveckla medarbetare och chefer. Genom att arbeta med dessa delar säkerställs att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose verksamhetens behov på kort och på lång sikt. Attrahera rekrytera En väl fungerade rekryteringsprocess är en viktig faktor för att lyckas attrahera rätt kompetens till kommunens organisation. Under 2019 kommer en rekryteringsprocess och arbetssätt tas fram och implementeras i organisationen. Kommunen ska utifrån kompetensförsörjningsplanen ta fram en strategi för i vilka kanaler vi ska använda för att rekrytera medarbetare. Kompetensförsörjningen är idag en utmaning med stor brist inom flera yrkeskategorier vilket påverkar möjligheten till att upprätthålla rätt kvalité i verksamheterna likväl som en god arbetsmiljö för medarbetare och chefer. Bollebygd har ett gott rykte som arbetsgivare och det är av största vikt att bevara och förädla det ryktet. Under året kommer det att tas fram en plan för hur det här arbetet ska se ut. Utveckla behålla En tydlig introduktionsprocess Under 2019 fortsätter arbetet med att förtydliga introduktionsprocessen för såväl chefer som medarbetare. Ledarutveckling Chefer deltar i olika utbildningar utifrån kartlagda behov och varje chefs individuella utvecklingsplan. Chefer kommer utifrån behov under 2019 att erbjudas chefshandledning av extern handledare för att utveckla sitt ledarskap. Medarbetarutveckling Varje enhet ska tillse att medarbetarna får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Genomförd kompetensutveckling följs upp i delårs- och årsrapport under 2019.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 102 av 201 21 (27) 6.2 Mångfald och jämställdhet Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet ska präglas av ömsesidig respekt. Kommunens jämställdhets och mångfaldsarbete ska grunda sig i en gemensam syn bland medarbetare och ledare på människors lika värde. Kommunen ska förknippas med positiva jämställdhets- och mångfaldsvärden för att skapa mervärde i form av en ökad öppenhet och ömsesidig acceptans. För att lyckas med detta måste kommunen arbeta aktivt med attityder och beteenden. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja människors lika rättigheter och möjligheter. Arbetsgivaren ska arbeta med aktiva åtgärder som omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder. Arbetsgivaren har ett tydligt ansvar att bedriva arbetet systematiskt och främjande. Arbetet ska dokumenteras. Lagen kräver att arbetsgivaren ska identifiera aktiva åtgärder inom områdena; Arbetsförhållanden Bestämmelser om lön och praxis om lön och andra villkor Rekrytering och befordran Utbildning och kompetensutveckling Möjligheter att förena föräldraskap med förvärvsarbete Arbetsgivaren har en skyldighet att undersöka/analysera om det finns risker för diskriminering inklusive sexuella trakasserier inom ovan områden samt vidta åtgärder och följa upp detsamma när risker har identifieras. Det aktiva arbetet genomförs både via kommuncentrala kartläggningar samt inom ramen för den löpande verksamhetsplaneringen och ska inbegripa reflektion över befintlig situation. Lagen kräver att jämställdhets- och mångfaldsarbetet ska bedrivas aktivt, systematiskt och främjande. Målet är att under 2019 fortsätta att implementera ett integrerat arbetssätt i jämställdhets och mångfaldsfrågorna. Utifrån det ska varje arbetsplats arbeta med olika aktiviteter på individ, grupp och organisationsnivå. HR avdelningen kommer att vara behjälplig med stödmaterial. Arbetet med att kontinuerligt genomföra kommungemensam arbetsvärdering och lönekartläggning fortgår under 2019. Kartläggningen och analysen bildar underlag för att främja lika möjligheter till löneutveckling för män och kvinnor samt utjämna och förhindra eventuella osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i arbeten som är lika eller likvärdiga. Analysen är en viktig del i kommunens lönestrategi. 6.3 Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljön för kommunens medarbetare ska präglas av ett kontinuerligt arbete för att främja hälsa och förebygga och förhindra ohälsa. Under 2019 ska arbetet påbörjas med att arbeta fram en ny arbetsmiljöpolicy. Enligt gällande arbetsmiljölagstiftning ska arbetsgivaren ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Under 2019 ska en ny medarbetarenkät genomföras, utifrån denna tar varje

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 103 av 201 22 (27) enhet fram sina arbetsmiljömål som man ska arbeta med, följa upp och utvärdera. Även chefers arbetsmiljö bör undersökas och utvärderas och utifrån det bör en handlingsplan för chefers förutsättningar tas fram under 2019 och 2020. De verksamheter där risk för våld eller hot om våld finns ska ha aktuella och ändamålsenliga rutiner för att förebygga och hantera sådana händelser. I de fall där utbildning bedöms nödvändig ska detta genomföras. En bra introduktion är en viktig del i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö. Introduktion sker på respektive arbetsplats, och det under 2018 framtagna kommungemensamma introduktionsmaterialet för chefer kommer implementeras i hela organisationen. Under 2019 kommer ett nytt introduktionsmaterial för medarbetare att tas fram. En viktig del i den goda arbetsmiljön är en väl fungerande uppföljningsprocess som inkluderar både medarbetarsamtal och lönesamtal. Pilotprojektet av uppföljningsprocessen kommer under 2019 att slutföras och utvärderas. Under 2019 kommer också andra verksamheter erbjudas att delta i pilotomgång nr två. Arbetet kommer att ledas av HR avdelningen

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 104 av 201 23 (27) 7. Årets verksamhet i övrigt Arkiv Kommunstyrelseförvaltningen fortsätter att planera för en långsiktig lösning för arkivverksamheten, såväl i fysisk som i digital form, med hjälp av en kommunarkivarietjänst på 20 %. Kommunikation och marknadsföring Kommunen kommer vidareutveckla arbetet med den externa kommunikationen. Under 2019 kommer planeringen av nyheter, meddelanden och evenemang på bollebygd.se förbättras samt roller och ansvar i webborganisationen förtydligas. Samarbetet med den lokala tidningen Annonsmarkna n fortsätter och våra verksamheters annonser binds ihop med Bollebygds nya grafiska profil. Vidare ska vi utveckla innehållet och kontinuiteten i kommunens playkanal utifrån ny teknik för inspelning och redigering. Under året behöver kommunen kartlägga vilka insatser som är nödvändiga för att anpassa vår externa webbplats, till den nya lagen om tillgänglighet i digital offentlig service. Kraven i den nya lagen börjar gälla september 2020. Kommunen behöver bland annat testa webbplatsen och granska nuvarande innehåll enligt de nya kraven, fördjupa kunskaperna hos alla medarbetare som arbetar med webben. Samverka med det företag som levererar vårt webbpubliceringsverktyg, för att fortsätta utveckla våra olika delar i verktyget. Vi kommer att påbörja förarbetet med att kunna införa ett nytt intranät. En arbetsgrupp ska utses och ansvara för att gå igenom dagens innehåll och rensa ut gammalt material på nuvarande intranät. Ansvar och roller ska tydliggöras och arbetet med struktur och innehåll inledas. Kraven på tillgänglighet kommer även att gälla för det nya intranätet. Informationssäkerhet Kommunens Informationssäkerhetssamordnare (en funktion inom kommunstyrelseförvaltningen) genomförde under 2018 informationssäkerhetsanalyser av kommunens viktigaste verksamhetssystem, ca 50 stycken. Under 2019 behöver ett antal verksamhetssystem med hög säkerhetsklassning att analyseras på nytt. Även nya tillämpningar/verksamhetssystem ska informationssäkerhetsklassas innan de införskaffas så att kommunen säkerställer att de uppfyller de krav som GDPR ställer. Under 2019 påbörjas en åtgärdsplanering och uppföljning för respektive verksamhetstillämpning där genererade handlingsplaner från verkställda informationssäkerhetsanalyser ligger till grund för arbetet. Utvecklingsavdelningen samordnar det systematiska arbetet med informationssäkerhet i kommunen och samverkar med dataskyddsombuden inom Boråsregionen. IT (tidigare IT-kontoret ) Inför den närmaste tvåårsperioden kommer det finnas omfattande behov av att se över befintlig IT-infrastruktur samt att upprätta nya avtal på ingående delar. Orsaken är främst det faktum att stora satsningar och investeringar verkställdes under perioden år 2015-2016 i anslutning till återtaget av hela IT-miljön till egen regi från extern drift av en annan kommun. Det brukar råda en generell treårig livscykel för utrustning som t.ex. servrar, skrivare och datorer, vilket nu innebär att många delar faller för åldersstrecket. Under det närmaste året finns behov av att byta ut flera ingående komponenter i den kommungemensamma IT-miljön.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 105 av 201 24 (27) För att kunna verkställa förändringar i god ordning har IT tagit fram en strategisk IT-plan för perioden 2019-2023. Bollebygd står inför utmaningar i att bibehålla en långsiktigt hållbar och teknisk arkitektur med kraftigt ökade volymer sedan 2016, i kombination med det investeringsutrymmet som är baserat på mindre volymer för år 2019. Det bör även nämnas att insatsen för att verkställa utbyten av IT-infrastruktur kan komma att bli krävande beroende på utfall i upphandlingar och övriga behov samt gentemot plan 2019-2023. Kommunens samlade IT-miljö fungerar i dagsläget mycket väl. Orsaken är främst det faktum att den stora översynen 2015-2016 bidrog till en nystart och en långtgående standardisering, vilket gav oss effektivare drift och bättre funktioner idag. Den interna IT-organisationen verkar fortsatt för en nollvision med det övergripande målet att ha en stabil drift utan onödiga supportincidenter. För fortsatt framgång inom IT är det viktigt att den befintliga och strukturerade processen för förändringshantering samt beställningar av IT, saxas in i kommunens grundläggande process för digitalisering. Digitalisering Bollebygds kommun antog i juni 2018 en digitaliseringsstrategi med syfte att samordna och strukturera processen för kommunens vidare utveckling med digitalisering. Digitaliseringens utmaningar handlar om verksamhetsutveckling, förändringsledning och beteendeförändringar med hjälp av teknikstöd och strategin föreslår en lämplig organisation härför. Under året kommer utvecklingsavdelning att upprätta en utvecklingsportfölj av digitala behov inom kommunen såsom verksamhet- och ärendehanteringssystem, e-tjänster m.m. samt börja arbeta med styr- och ledningskonceptet nyttorealisering. Detta koncept kommer att hjälpa oss att optimera och säkra hemtagning av förväntade effekter och nyttor, i framtida investeringar inom våra verksamheter. Vi förstärker under våren utvecklingsavdelningen med en projektledare som har erfarenhet i att leda och driva förändringsprojekt. Att tillsammans med verksamheter utveckla digitala verktyg, dess processer, rutiner utifrån dagens innovativa möjligheter, med människan i fokus. Telefoni Bollebygds kommun har under hösten 2018 upphandlat nytt avtal för kommunens molnbaserade telefoni växel samt operatörstjänster (abonnemang för teletrafik). Implementering av ny tjänst och inom nytt avtal, kommer att beröra samtliga verksamheter inom Kommunen. Bollebygds projektledare kommer med stöd av kommunens kommunikatörer att följa upp och löpande informera verksamheterna i projektet. Denna utveckling möjliggör för Bollebygd att ta nästa steg in i framtidens utveckling av telefonin och skapa möjligheter att välja till automatiserade processer, fler mobila funktioner och integration av kalender mellan e-post och telefoner. Europa Direkt Sjuhärad-kontoret Kontoret fungerar som Europeiska kommissionens förlängda arm ut i samhället för att belysa EU arbetet på lokal nivå samt rapporterar tillbaka arbetet till kommissionen. Huvudmålgrupp är unga samt de som jobbar med och för unga medborgare. Kontoret genomför aktiviteter i hela Sjuhärad där det, förutom Europa direkt Sjuhärad, även representerar Bollebygds kommun. Projektet utgår från en verksamhetsplan där ett antal aktiviteter ska utföras varje år. Under 2019 kommer bland annat följande insatser att genomföras: - I mars håller kontoret tillsammans med gymnasieskolor i hela Sjuhärad och nationella samarbetspartners från parlamentet, en paneldebatt med sex parlamentariker på

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 106 av 201 25 (27) Bäckängsgymnasiet. Gymnasieelever väljer ut prioriterade ämnen och tar fram frågor som panelen ska diskutera. - Den 9 maj, Europadagen, genomför kontoret ett större event på Bollebygdskolan i samarbete med elever, lärare och annan personal kring de unga på skola. Eventet har i syfte att lyfta EU kunskap. Fokus i år är på miljö samt hållbar livsstil. - Kontoret finns på plats i årets School s out i Bollebygd genom frågesport och aktiviteter i det stora uppblåsbara EU-tältet. Här är målsättningen att sprida möjligheter med EUmedlemskapet på ett kreativt och pedagogiskt sätt till våra unga. - Kontoret deltar på årets framtidsdag i Bollebygdskolan. Evenemanget går ut på att öka elevernas kunskap kring arbete och studier lokalt, nationellt och internationellt. Kontoret finns på plats för att synliggöra och sprida kunskap inom sysselsättning, tillväxt och investering i EU. Viktigt att visa på ungdomars möjligheter som EU-medborgare. - I oktober finns vi på Näringslivsdagen i Borås. En välbesökt heldagsmässa för organisationer och näringsliv från Boråsregionen med omnejd. Kontoret deltar för att öka vår synlighet, nätverka och knyta kontakter med organisationer för framtida evenemang. - EU på schemat är en serie evenemang som planeras in på grundskolor runt om i Sjuhärad. Målgruppen är elever från femte klass och deras klassföreståndare. Deras informationsbehov är allmän EU-kunskap. Eleverna själva letar fram information i EUmaterialet Europa - en upptäcktsfärd! Det blir sex stycken evenemang som är planerade under vår- och höstterminen 2019. Kontoret har även en webbsida, en Facebooksida och ett Instagramkonto. Här lägger vi ned mycket arbete på att marknadsföra och informera om personer, aktiviteter och händelser på lokal, regional, nationell och internationell nivå, som är relevant för kontorets målgrupp. I år har vi stort fokus på EU-valet i maj.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 107 av 201 26 (27) 8. Internkontroll Nämndens internkontrollarbete för 2019 Risk- och väsentlighetsanalys Nedan återfinns en risk- och väsentlighetsanalys som tar upp några kritiska processer inom kommunstyrelsens område. Det finns andra processer som inte tas upp nedan på grund av att de bedöms redan vara omhändertagna genom att rutiner, riktlinjer etc. är uppdaterade eller att riskerna helt enkelt är små. Tabell 8. Nr Riskmoment Risk Konsekvens Sannolikhet Totalt 1 Digitala verksamhetstillämpningar Produktionsbortfall t.ex. brister i systemförvaltningen som systemägarna ansvarar för. Bemanningsbortfall. 4 4 16 Felaktiga systembehörigheter. 4 4 16 2 Åtkomst system 3 Arbetsmiljö Ökad arbetsbörda, övertid, 4 4 16 sjukskrivningar 4 Styrdokument Att styrdokument inte uppdateras 3 4 12 eller följs. 5 Upphandling Att otillåten direktupphandling görs. 3 3 9 6 Arvodesutbetalningar Att utbetalningar är större än tillåtet, 3 3 9 (eller mindre). 7 Ej Att motioner inte bereds/besvaras 3 4 12 verkställande inom rimlig tid eller att fattade beslut av politiska inte verkställs. beslut 8 IT Produktionsbortfall p.g.a. avbrott i ITsystem 4 2 8 9 Utlämning av Att handlingar inte lämnas ut inom 2 4 8 handlingar lagstadgad tid. 10 TIB-funktionen Att TIB-funktionen inte fungerar. 4 2 8 11 Ej verkställda investeringar Beslut om investeringar tas, men genomförs inte av olika anledningar. 2 4 8 Orangefärgade rutor innebär att den risken tas med till internkontrollplanen nedan. Nr 7 får visserligen 12 poäng vilket innebär att det bör tas med till internkontrollplanen men att detta ändå följs upp regelbundet och därför kan utelämnas här. Nr 8-11 får 8 poäng och ska hållas under uppsikt, dessa tas inte med till internkontrollplanen i detta skede.

Verksamhetsplan och budget 2019, kommunstyrelsen Sida 108 av 201 27 (27) Internkontrollplan Tabell 9. Nr Process rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Metod Genomgång av berörda systemägare i kommunen m.a.p. sårbarhet och bemanning. Utvecklingschef och IT-ansv 2 Åtkomst system Kontroll av systembehörigheterna. Utvecklingschef och IT-ansv 3 Arbetsmiljö Fokus arbetsbörda. Kartläggning görs av HR-chef läget och om koppling kan finnas mellan sjukfrånvaro och upplevd hälsa. 4 Styrdokument Stickprov/genomgång av styrdokument i Platina och på insidan med avseende på att de är aktuella och uppdaterade inom föreskriven tid. 5 Upphandling Genomgång av inköp och att de följer kommunens inköps- och upphandlingspolicy. Särskilt fokus på digitala system. 6 Arvodesutbetalningar Stickprov görs av ett antal utbetalningar och jämförs med det som rapporterats och de regler som gäller. Detta fanns med 2018 också men har inte hunnits med fullt ut. Nämndadm. ihop med chefer KSF. 1 Digitala verksamhetstillämpningar Upphandlingsansvarig Kommuncontroller i samarbete med HR-avd. Genomgång Genomgång Statistik mm. Statistik mm. Statistik mm. Statistik mm. Avstämning görs i delårsrapporten för de områden som är kontrollerade. Alla områden tas upp i årsrapporten. 7.2 Övriga delar i internkontrollen Under 2019 fortsätter arbetet med att genomföra kvarstående åtgärder efter den granskning av huvudboksprocessen som blev klar efter sommaren 2018.

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-09 1 (1) Sida 109 av 201 Kommunstyrelseförvaltningen Peter Häggquist Controller/Redovisningsekonom 033-430 55 41 peter.haggquist@bollebygd.se Dnr :KS2018/215-2 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan och budget 2019 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Verksamhetsplan och budget 2019 för kommunstyrelsen antas. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram verksamhetsplan och budget för 2019. Den redogör för vilka mål som kommunstyrelsen ska nå under året och vilken budget som styr. Beslutsunderlag Verksamhetsplan och budget 2019 för kommunstyrelsen, rapport 2019-01-16 Skickas till Ekonomiavdelningen BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Peter Häggquist Controller/Redovisningsekonom Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 110 av 201 7. Budgetförutsättningar 2020-2022 för Bollebygds kommun KS2018/249

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 1111 av 201 1 8 KS2018/249 Budgetförutsättningar 2020-2022 för Bollebygds kommun Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer mål- och budgetförutsättningar 2020-2022 enligt förslag daterat den 6 februari 2019. Ärendet Enligt kommunens styrmodell är mål- och budgetförutsättningar de första underlaget som tas fram i den årliga planerings- och budgetprocessen. Den innehåller omvärldsanalys, strategiska kommuninterna frågor som syftar till att visa på eventuella förändringar i verksamheter och öka kunskapen om vilka förutsättningar som gäller för verksamheterna. Därefter ska respektive nämnd återkomma med en beskrivning hur de avser ta sig an målen, konsekvenser av tilldelad ram samt ytterligare omständigheter som inte tas upp i dessa förutsättningar. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer mål- och budgetförutsättningar 2020-2022 enligt förslag daterat den 6 februari 2019. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Budgetförutsättningar 2020-2022 Budgetförutsättningar 2020-2022 Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Rapport 2019-02-22 Sida 112 av 201 1 (25) Handläggare Mål- och budgetförutsättningar 2020-2022 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

Sida 113 av 201 2(25) 1 Styrmodell och mål 1.1 Styrmodell Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-10 om en ny styrmodell som beskriver ansvarsfördelning och roller avseende fastställande och uppföljning av mål, gemensamma begrepp, principer för mål, tidplan etc. Styrmodellen bidrar till att skapa helhetsperspektiv, samordning mellan nämnder samt ökad transparens i kommunens budget- och uppföljningsprocess. Styrmodellen kommer att ses över 2019. Kommunfullmäktige utövar styrning genom att besluta om kommunens vision, övergripande mål, övergripande strategier, nämndmål, mål för god ekonomisk hushållning, driftbudgetramar samt investeringsbudget för styrelse och nämnder. Utöver detta utövar fullmäktige styrning genom olika styrdokument som riktlinjer och policy. Enligt styrmodellen gäller beslut om övergripande mål och strategier för att nå målen under mandatperioden. De övergripande målen är: - Arbete och företagande - Trygghet, uppväxt och åldrande - Miljösmart kommun Styrmodellen innebär att nämndmål samt mål för god ekonomisk hushållning ska ses över årligen och hanteras i budgetprocessen. 1.2 Nämndmål och nyckeltal I 2019-års budget är nämndmålen följande: 1.2.1 Arbete och företagande - Vedertagna index ska förbättras med minst 10 % per år - Näringsidkares etablering och tillväxt ska främjas i hela kommunen - De kommunala förvaltningarnas bemötande av och service till näringsidkare ska prioriteras Kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen ska ha till uppgift att införa rutiner för kontinuerlig uppföljning och kontroll av de olika verksamheterna som nämnderna bedriver samt korresponderande finansiella rutiner. Detta innebär att under mandatperioden ska tillse att budgetrutiner införs som följer den verkliga verksamheten på detaljnivå. Målsättningen för mandatperiodens slut är att varje budget ska spegla det verkliga resultatet. Investeringsbudgeten för ett räkenskapsår ska svara mot den reella kostnaden. Den totala investeringsbudgeten ska omfatta perioden t o m 2030 och svara mot det visionsarbete som kommunen kontinuerligt bedriver. Denna investeringsbudget ska tas fram under 2020. - Kommunstyrelsen ansvarar och fördelar den ofördelade budgeten - Kommunstyrelsen ska tillse att ny översiktsplan för kommunen utarbetas under mandatperioden

Sida 114 av 201 3(25) - Kommunstyrelsen ska utvärdera om det anses lämpligt att bilda ett kommunägt fastighetsbolag med målet att det ska äga samtliga kommunägda fastigheter samt Stiftelsen Bollebygds hyresfastigheter. - Kommunstyrelsen ska tillse att nämnderna under 2019 reviderar och utarbetar relevanta och mätbara nyckeltal. - Kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska utvecklas och förstärkas. Samhällsbyggnadsnämnden - Andelen hushåll och företag med möjlighet till bredband med minst 100 Mbit/s ska uppgå till minst 95 procent vid utgången av 2020 - Nämnden ska prioritera utarbetandet av ny översiktsplan för kommunen - Nämnden ska tillse att exploateringar ska ske utan kostnad för kommunen Socialnämnden - Den verksamhet som kommunen bedriver som inriktas till barn och unga ska stärkas under mandatperioden med målet att stävja drogmissbruk och andra sociala problem. Utbildningsnämnden - Nämnden ska stödja den ungdomsinriktade verksamhet som Vård-och omsorgsnämnden ska bedriva 1.2.2 Trygghet, uppväxt och åldrande Kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen ska under 2019 tillse att nämnderna utarbetar rutiner för exempelvis utökad brukar- och medborgardialog. Syftet är att alla som bor eller verkar här ska känna sig delaktiga i kommunens utveckling. Målet är att invånarna ska må bra och känna trygghet från vagga till grav. Kontinuerlig uppföljning ska ske - Kommunstyrelsen ska tillse att nämnderna under 2019 genomför analys av behovet av ålderskategoriserade boenden, vårdboenden, förskoleplatser, skolplatser och liknande för perioden till och med 2030 att presenteras för kommunstyrelsen före 2020. - Kommunstyrelsen ska verka för att bostäder för unga och äldre byggs i kommunen. - Kommunstyrelsen ska verka för att kollektivtrafiken inom hela kommunen och med andra kommuner förbättras. Samhällsbyggnadsnämnden - Nämnden ska under mandatperioden arbeta för en säkrare trafikmiljö i kommunen, däribland för gång- och cykeltrafikanter Socialnämnden - Nämnden ska verka för att det ska finnas tillgång till familjehem, hem för vård och boende och stödboende i kommunen, både i kommunal och privat regi med målet att behovet är tillgodosett vid mandatperiodens utgång.

Sida 115 av 201 4(25) Utbildningsnämnden - Nämnden ska verka för och underlätta bedrivande av alternativa former av förskola, familjedaghem, skola och andra utbildningsformer både i kommunal och privat regi med målet att behovet är tillgodosett vid mandatperiodens utgång. - Tillse att alla elever är behöriga till gymnasieskolan (betygsunderlag) samt har uppnått fullföljda studier (fullföljda gymnasiestudier) - Tillse att alla barn har tillgång till förskola där verksamheten är lärorik - Tillse att alla elever i fritidshemmen har tillgång till en verksamhet där deras utveckling och lärande stimuleras samt erbjuder dem en meningsfull fritid och rekreation 1.2.4 Miljösmart kommun Kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen ska under 2019 tillse att kommunen utarbetar en miljöpolicy och en sammanhållande miljöstrategi som ger hållbar miljö, hållbar ekonomi och social hållbarhet 1.3 Mål för god ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att varje kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges för verksamheten. Utöver detta ska finansiella mål anges. I regeringens proposition 2004/05:100 ges följande tolkning av begreppet god ekonomisk hushållning : Varje generation bör bära kostnaden för den service som generationen själv beslutat om och själv konsumerar: En god finansiell ställning är viktigt för en kommun eftersom det ger en rimlig handlingsfrihet. Planperiodens resultat kombinerat med en hög investeringsnivå medför att Bollebygds finansiella ställning försvagas. I det längre perspektivet är dock målsättningen fortsatt att stärka kommunens finansiella ställning. Kommunens verksamhet ska bedrivas så att hemmaplanslösningar eftersträvas utifrån ett långsiktigt socialt och ekonomiskt försvarbart perspektiv: I budgeten för 2019 anges följande mål: - Det ekonomiska resultatet ska över tid motsvara 3 procent av kommunens intäkter för skatter och generella statsbidrag. - Över tid ska minst 40 procent av kommunens skattefinansierade investeringar och exploateringar finansieras med egna medel.

Sida 116 av 201 5(25) 2 Omvärldsperspektiv 2.1 Kommunövergripande omvärldsanalys 2.1.1 Kommunernas ekonomi Sedan länge har SKL (Sveriges kommuner och landsting) varnat för den tid som nu har inletts. Under 1990-talet började det stå klart att den demografiska utvecklingen kommer att ställa höga krav på välfärden från 2015 och framåt. Hittills har dessa varningar inte resulterat i den försvagning av ekonomin som förutspåtts. För kommunsektorns del beror det främst på den snabba ökningen av intäkter som kommunerna, landstingen och regionerna haft. Det reala skatteunderlaget har ökat nästan dubbelt så snabbt per år sedan 2007, jämfört med åren 2000 fram till 2007. Men kommande period bjuder på betydligt sämre förutsättningar. Utifrån SKLs samhällsekonomiska bedömning och ett antagande om att kostnaderna i sektorn ökar i takt med de demografiska kraven, det vill säga en oförändrad personaltäthet, uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader motsvarande 43 miljarder kronor fram till 2022. Det baseras på ett sammantaget resultat på 1 procent som andel av skatter och statsbidrag, vilket ligger under målet för god ekonomisk hushållning. Flera företrädare från olika partier har uttalat en vilja att öka statsbidragen. Om vi i Sverige skulle ha ett system med värdesäkrade statsbidrag, skulle dessa öka med 17,5 miljarder kronor fram till år 2022. Resterande 25,5 miljarder skulle kommunsektorn i så fall ändå få ansvara för, om inte staten skulle skjuta till ytterligare medel. Det innebär omfattande effektiviseringsbehov och ändrade sätt att bedriva verksamheten i sektorn, en utveckling som redan påbörjats. Tabell 2. Nyckeltal för den svenska ekonomin 2018 2019 2020 2021 BNP 2,6 2,1 1,4 1,5 Sysselsättning, timmar 1,9 0,9 0,4 0,2 Arbetslöshet, nivå 6,7 6,4 6,4 6,4 Timlön 2,6 3,0 3,2 3,3 Konsumentpris, KPI Realt skatteunderlag Källa: Ekonomirapporten oktober - SKL

Sida 117 av 201 6(25) 3 Kommunperspektiv I avsnittet återfinns de förändringar, expansion eller kvalitetshöjande åtgärder som förvaltningarna inför budgetberedningen lyft fram som särskilt viktiga. I de budgetunderlag som ska arbetas fram som underlag till budget 2020-2022 ska nämnderna göra en fördjupad utredning av förändringarna och åtgärderna. Utredningen ska omfatta en nulägesbeskrivning, en beskrivning av vad nämnden vill åstadkomma samt en kostnadsberäkning av vilken det även framgår eventuell alternativ finansiering. Nämnderna ska också beskriva vilka konsekvenser nämnden ser om budgettilldelning uteblir. Utöver detta ska nämnderna även göra en prioritering av faktorerna där det framkommer vilken/vilka faktorer som är av störst betydelse för nämnden. 3.1 Attraktiv arbetsgivare Vi alla som arbetar och verkar för Bollebygds bästa ska känna en stolthet i uppdragen. De invånare samt barn/elever/brukare som möter oss ska få bästa möjliga service. För att utveckla förutsättningarna att åstadkomma god kvalité i våra verksamheter är det viktigt att Bollebygds kommun fortsätter arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. För att förverkliga detta behöver arbetet med att utveckla den goda arbetsplatsen fortsätta. Den goda arbetsplatsen innebär att arbetsmiljön är bra ur fysisk, organisatorisk och social aspekt samt att chefer och medarbetare har rimliga uppdrag med goda förutsättningar att göra ett bra arbete till gagn för medborgarna. De strukturella orsakerna till sjukfrånvaro bör arbetas bort och arbetet med att minska sjukfrånvaron bör fortsätta. Utvecklingsarbetet ska ske i bred samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga organisationer. För att klara kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt bör arbetet utgå från SKLs nio strategier för att klara rekryteringsutmaningen. Det arbetet bör mynna ut i en kommunövergripande kompetensförsörjningsplan och en ny arbetsmiljöpolicy. En annan viktig del för att försätta att vara konkurrenskraftiga och locka den yngre generationen att arbeta inom välfärdssektorn är att intensifiera arbetet med heltid som norm och i det arbetet även väga in arbetsmiljöaspekter och ett sunt arbetsliv. För att Bollebygds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och kunna attrahera, rekrytera och behålla chefer behöver ett arbete med arbetsmiljö och chefers förutsättningar att vara chef startas upp. I det arbetet ingår att genomlysa villkoren för chefer i kvinno- respektive mansdominerade verksamheter, antal medarbetare, sjukfrånvaro, dygnet runt verksamheter och närhet till ledarskap och politik. Genomlysningen bör mynna ut i en handlingsplan som ger chefer inom alla verksamheter möjligheter att vara mer närvarande chefer för sina medarbetare och ha utrymme för att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamheten till gagn för brukarna. Jämställdhets- och mångfaldsarbete är även en viktig del för att vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetet med att integrera jämställdhets- och mångfaldsarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet med normer och värderingar bör fortsätta. En annan viktig förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare är en väl fungerande lönebildning där lönen ska stimulera till verksamhetsförbättringar, förbättra effektivitet, produktivitet och kvalitet och där medarbetarens resultat ska knytas samman med löneutvecklingen. För att få det här att fungera krävs en modern uppföljningsmodell som bygger på den kontinuerliga dialogen mellan chef och medarbetare men också en beslutad

Sida 118 av 201 7(25) lönestrategi och lönestruktur. Lönen blir ett viktigt styrinstrument i verksamhetsstyrningen och lönerna i Bollebygd ska vara könsneutrala och konkurrenskraftiga. För 2020 avsätts ett utrymme för löneökningar motsvarande ca 3 procent. För att uppnå målen med lönebildningen bör styrningen av lönebildningen ledas av kommunstyrelseförvaltningen och lönekompensation föreslås ske genom kommuncentrala medel och att förvaltningarna kompenseras för de faktiska utfallen när löneöversynen är fastställd. I syfte att minska smittspridning ska personal inom omsorgsyrken ha arbetskläder på sig när de är i tjänst enlig AFS 2018:4. Medarbetarna inom äldreomsorgen har idag arbetskläder men i takt med att verksamheten växer med fler brukare så används och slits dessa i högre utsträckning. Bestämmelserna inkluderar från 2018 även funktionshinderverksamheten vilka idag inte har arbetskläder. 3.2 Digitalisering Det finns ett antal strategier och viljeriktningar för en mer offensiv digitalisering på nationell och regional nivå. T.ex. Regeringens strategi för digitalisering: Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter SKL:s strategi för digitalisering som kan sammanfattas i 3 punkter: En enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Västra Götalandsregionens digitala agenda: o o Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Gemensamt för samtliga strategier och påbud är att man vill driva på utvecklingen och bl.a. önskas att kommunerna ska öka takten i sin digitala transformation. En utmaning med den övergripande viljeriktningen är att kommunerna till största del förväntas bekosta insatserna med egen finansiering mot de nationella mål som har satts. De nationella målen är något diffust definierade men andemeningen är att kommunen måste digitalisera för att klara framtidens krav och bemanning. I Bollebygds kommun har förvaltningar stora utmaningar att ta sig an och anpassa sig in i ledet för de nationella strategierna. Det finns också en stark vilja att digitalisera i enskilda verksamheter för att uppnå olika effektivitetsvinster eller för uppfyllnad av verksamhetens/nämndernas definierade mål. Utöver detta finns det ett antal potentiella digitaliseringsaktiviteter som är, eller bör vara, av kommungemensamt intresse. Kommungemensam digitalisering kräver normalt förvaltningsövergripande samordning vilket naturligt faller inom ramen för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningens samordningsansvar. Per nämnd finns följande att beakta;

Sida 119 av 201 8(25) Utbildningsnämnden En nationell IT-strategi för förskola, skola och fritidshem har tagits fram och ska gälla 2017-2022. Samtidigt har läroplanerna för förskola, skola, förskoleklass, grundsärskola och fritidshem reviderats för att tydliggöra den framtida digitaliserade skolan. I den nationella ITstrategin finns flera punkter som påverkar Bollebygds kommun. Målet är att alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet. Socialnämnden Svårigheterna att rekrytera personal märks tydligt och det förespås inte bli lättare. Ett sätt att göra verksamheten mer effektiv, och minska behovet av högre personaltäthet, är att använda digitala hjälpmedel. En överenskommelse mellan socialdepartementet och SKL 2014 ställer krav på kommunerna att etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik. Enligt regeringens vision e-hälsa 2025 så ska: Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Verksamhetssystemet som används i den sociala sektorn idag behöver uppdateras för att säkerställa kvalitativ och säker dokumentationen. För att det ska fungera effektivt behövs mobilitet. Andra lösningar på området välfärdsteknik är nyckelfria lås och digital tillsyn vilket skulle ge ökad kvalité och effektivitet för utförare i omsorgen Samhällsbyggnadsnämnden För att lösa alla de uppgifter som förvaltningen hanterar inom samhällsplanering, kontroll och viktiga servicefunktioner krävs fungerande och effektiva digitala stödverktyg som är väl integrerade med kommungemensamma tillämpningar. För att öka effektiviteten och servicen för kommuninvånarna bör även tillgänglighet och funktion kunna förädlas med väl genomtänkta e-tjänster inom ramen för en kommungemensam plattform för e-tjänster. Plan och exploatering, VA/Gatuenheten samt även Park/avfallsenheten behov av att effektivisera sitt uppdrag i projekthantering, ett projektverktyg kommer därför under året att analyseras och utvärderas. Fastighetskontoret är i hög grad digitaliserat med fastighetsautomation, övervakning, larm m.m. vilket sannolikt kan effektiviseras ytterligare. VA-verksamheten befinner sig i en digital transformation från äldre lösningar som är i behov av att förnyas. Behov kommer att analyseras under 2019.

Sida 120 av 201 9(25) Kommunstyrelsen Det finns ett antal projekt i närtid att hantera i någon form av strukturerad prioriteringsordning. Några exempel på digitaliseringsaktiviteter: Etableringen av ett digitalt kontaktcenter kräver ett kundtjänst- och ärendesystem, möjligen även kopplat till växellösning och e-tjänster för kundservice, utöver en integration med kommunens befintliga ärende- och dokumenthanteringssystem, Platina. Kommunens telefoniavtal upphör sommaren 2019 och vi står nu inför ett nytt avtal. En omläggning av telefonnummer kommer att genomföras våren 2019 för att klara av tillväxten och utveckling av mobila digitala tjänster, ta höjd för teknisk utveckling inom telefoni samt möjliggöra automation inom Bollebygds kommun. Kommunens Intranät analyseras nu och ses över för att fungera bättre som en viktig modern intern informationskanal. Det behöver etableras ett antal externa och interna e-tjänster som kan bidra till effektivare informationsflöden såväl externt som internt. HR-avdelningen har en mängd olika informationssystem som behöver integreras och vissa fall utvecklas för att fungera effektivt och informationssäkert. Det är också ett faktum att en ökad digitalisering även leder till stress och ohälsa vilket är en viktig parameter att hantera inom ramen för kommunens totala informationshantering och kompetensutveckling. Ekonomiavdelningen har behov av att utveckla ekonomiskt verktyg för analys och uppföljning. Under våren kommer e-faktura att övergå i kravet i nytt digitalt gränssnitt - peppol Sammanfattning För att lyckas med alla digitaliseringsaktiviteter i Bollebygds kommun krävs en nyordning som säkerställer att det finns goda kalkyler och beslutsunderlag. Beslutsunderlag bör innefatta ekonomiska kalkyler som säkerställer att initierande verksamhet säkerställer att de har ekonomi för alla ingående delar, även för de delar som utförs av annan intern verksamhet, samt för egna personella insatser vid eventuellt genomförande. Vid eventuella beslut behöver även aktiviteter prioriteras i någon form av god ordning och med framförhållning då berörda verksamheter inte kan lösa alla uppgifter vid exakt samma tillfälle. Säkerställs dylikt genom t.ex. en övergång till ett mer processorienterat arbetssätt samt en strukturerad förändringshantering/förändringsledning, bör kommunens förmåga att digitalisera fungera bättre än idag. Det är också av stor vikt att verksamheterna säkerställer att de har förmåga att förvalta sina nya digitala lösningar när de väl är på plats. 3.3 IT IT förvaltar den gemensamma IT-plattformen och ställs inför löpande utmaningar att hantera en växande kommun. Nya arbetsplatser, ny personal samt en generell ökad användning av digitala verktyg i våra verksamheter. Detta tillsammans generar nya behov och kostnader även för gemensam infrastruktur. Nätverket behöver byggas ut kontinuerligt, nya lokaler anskaffas ihop med att skolorna utökar det digitala behovet generar omställningskostnader, nya driftoch investeringskostnader i IT-miljön. Det är av största vikt att kommunen finner en modell för hantering av det som tillkommer ovanpå den löpande drift- och support som finns för den gemensamma IT-plattformen i nuläget. Större systemuppdateringar av verksamhetssystem, som initieras av verksamheterna, genererar även kostnader för IT-kontoret. IT-kontorets budget täcker nuvarande volymer

Sida 121 av 201 10(25) men en fortsatt ökad takt av uppdateringar hos enskilda verksamheter kommer inte att kunna rymmas inom nuvarande budgetram. Införskaffar verksamheterna ytterligare digitala tillämpningar ökar de generella omkostnaderna för IT-plattform och dess hantering med automatik. För att kommunen fortsatt ska kunna utvecklas har en digitaliseringsstrategi arbetas fram för att säkerställa en modell för utveckling av digitala verktyg inom Bollebygd. Digitaliseringsstrategin antogs 14 juni i KF och den ställer krav på att digitaliserande verksamheter tar fullt ansvar för de kostnader detta genererar hos alla berörda. Ett sätt att lösa detta skulle kunna vara att internfakturera verksamheterna det som berör enskilda verksamhetssystem eller deras utvecklingsaktiviteter, undantag då för den gemensamma ITplattform som idag erbjuds inom ramen för befintlig service och funktion. IT står inför ett antal infrastrukturella insatser under år 2019-2021. Nuvarande IT-plattform fyllde 3 år 2018 och genom det måste vi ta höjd för nyinvesteringar som omfattar dagens digitala behov i Bollebygd. Även klientplattformen (våra datorer) fyllde 3 år 2018 och den nya generationens plattform behöver definieras fram samt upphandlas under 2019. Andra komponenter kommer årligen att behöva ses över då det mesta har en begränsad livstid och därför behöver en kontinuerlig översyn och utbyte. I nuläget görs bedömningen att budgeten för IT-investeringar behöver utökas med 0,5 1,0 mnkr per år från och med 2020. 3.4 Barn och elever med omfattande behov av stöd och service Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Om skolan sett över organisationen runt eleven och märker att det inte räcker ska extra anpassningar göras. Det är stödinsatser som oftast kan ske inom ramarna för den vanliga undervisningen. Dock finns ett fåtal elever med genomgripande behov av stöd som ej kan lösas inom ramen för den vanliga undervisningen. Det är elever som med anledning av sjukdom eller funktionsnedsättning alltid kommer att ha ett omfattande behov av stöd och service av samhället även i vuxen ålder. Det är elever som av fysiska eller psykiska orsaker har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed har ett omfattande behov av stöd eller service. Det går inte att inrymma stödinsatser av denna omfattning inom elevpengen. En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller bero på något som hänt i livet, en olycka eller en sjukdom. Funktionsnedsättningen kan i vissa fall göra det svårare för barn och elever att delta i ordinär undervisning och i den dagliga livsföringen under skoltid. Det är extra viktigt att rätt sorts hjälp ges tidigt och under hela utbildningen i förskolan och i skolan. Prestationsersättningen i Bollebygds kommun är lika för alla barn och elever (förskolan 84 405 kronor och skolan 59 275 kr). Vissa barn och elever har behov av en eller flera assistenter/pedagoger för att kunna delta i undervisningen och klara livsföringen under dagen. Det handlar om barn/elever som har omfattande diagnoser såsom exempelvis utvecklingsstörning, sällsynta diagnoser, flerfunktionshindrade (flera diagnoser). Det rör sig om ca 10 barn/elever i hela kommunen som har så omfattande behov av stöd och service att det inte räcker med extra anpassningar utan att det krävs stora stödinsatser såsom exempelvis en eller flera medarbetare som arbetar specifikt med barnet/eleven. Bollebygds kommun har som mål att alla barn och elever skall kunna få sin undervisning på hemmaplan i den egna hemkommunen.

Sida 122 av 201 11(25) 3.5 Barngruppernas storlek i förskolan Kraven på förskolans pedagogiska verksamhet har förstärkts de senaste åren samtidigt som barngruppernas storlek ökat i Bollebygds kommun. Idag är grupperna 16 barn (1-3) och 25-26 barn (3-5). Förskollärarna ser många hinder med att organisera de stora barngrupperna. Ett är att när antalet barn ökar i grupperna som helhet, får det som konsekvens att även de mindre grupperingarna får ett större antal barn, något som anses försvåra arbetet enligt läroplanen. Bollebygd har stora barngrupper i jämförelse med andra kommuner. I Bollebygd är barngrupperna i genomsnitt 17,6 barn per avdelning att jämföra med rikets genomsnitt som är 15,1 barn per avdelningen. Även personaltätheten har sjunkit i Bollebygds kommun. Det är 6,0 barn per årsarbetare i Bollebygd, rikets genomsnitt är 5,1 barn per årsarbetare. Av en stor undersökning vid Göteborgs universitet framgår att förskollärare väljer bort vissa önskvärda teman och arbetssätt när gruppen upplevs eller bedöms som för stor. Resultaten visar att antalet barn har betydelse för förskollärarnas arbetssätt. Barn i behov av särskilt stöd och yngre barn innebär mer uppmärksamhet och omsorg, något som sker på bekostnad av äldre barns intresse och möjligheter att lära i enlighet med läroplanen. Konsekvensen anges då bli att specifikt innehåll som teknik och naturvetenskap, eller arbete med skapande innehåll, väljs bort. En stor barngrupp ses idag som ett hinder för att arbeta i linje med läroplanens intentioner, när målet är att i högre grad möta varje barn individuellt. Resultaten av pedagogisk forskning visar vikten av arbetslagets utbildning och kompetens för att kunna genomföra förskolans uppdrag. Antalet barn i gruppen visar sig vara en betydande faktor för de villkor som skapas i förskolan för att barn ska kunna lära och utvecklas. I samband med att läroplanen reviderats har också förskollärares ämneskunnande och deras kunskaper att samtala med och utmana barn i deras lärande kring olika målområden hamnat i fokus. Forskningen visar också vikten av de strukturella faktorer som är förutsättningen för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet. Ett stort antal barn i gruppen gör det svårt att dela in barn i mindre grupper och föra samtal med ett fåtal barn åt gången. Likaså att fördjupa sig i vissa målområden som förskollärarna menar kräver tid och utforskande. Forskningen visar att antalet barn i gruppen blir en än mer avgörande faktor på förskolor med låg kvalitet och där det finns brister i arbetslagets kompetens. Resultaten av psykologisk forskning lyfter framför allt fram att ett ökat antal barn i grupperna leder till för många relationer för barn att förhålla sig till. I stora barngrupper ökar ofta antalet vuxna och det bidrar till att barn behöver knyta an till flera olika personer. Om omsättningen i personalgruppen är stor blir relationerna inte bara instabila utan också oförutsägbara. Forskning visar att en liten grupp med få vuxna är bättre än en stor grupp med många vuxna. Antalet barn i gruppen är en tyngre kvalitetsfaktor än personaltäthet samtidigt som antalet barn och personaltäthet alltid bör relateras till varandra och till personalens kompetens. För att förskolor ska kunna genomföra en verksamhet med högsta kvalitet som syftar till att ge alla barn en likvärdig start i livet och förutsättningar att komma förberedda till skolan, krävs en större andel utbildade förskollärare med hög kompetens i en fungerande arbetsmiljö. Som riktmärke för antal barn i en barngrupp rekommenderade Skolverket 6 12 för barn i åldern 1 3 år respektive 9 15 för barn i åldern 4 5 år. Bollebygd har 16 för barn i åldern 1-3 år respektive 25-26 för barn i ålder 3-5. Ett mål för Bollebygds kommun skulle kunna vara att minska till 20 respektive 13 barn i grupperna. Det skulle innebära att sju nya avdelningar (en i

Sida 123 av 201 12(25) Töllsjö, en i Olsfors och fem i Bollebygd) skulle behövas för att minska antalet barn i grupperna. Det innebär också att det behövs anställas ca 20 pedagoger extra. 3.6 Lokaler I centralorten behövs fler förskoleavdelningar på sikt. Förutom de åtta avdelningarna på Fjällastorps förskola behövs troligen ytterligare avdelningar fram tom 2028. Fjällastorp beräknas vara klart tidigast januari 2022. Modulerna som sätts upp på skolområdet fyller en del av behovet. Bollebygdskolan F-6 behöver nya klassrum senast år 2020-2021 och därefter ökar elevantalet stadigt. Rörande fritidshem i centrala Bollebygd växer även det och behövs startas nya avdelningar. Gamla skolan används till skola, förskola och kulturskola. Bollebygdskolan 7-9 behöver nya klassrum troligen from 2020-2021. Fjällastorpsskolan beräknas vara klart tidigast januari 2022. För Töllsjö råder ett lokalöverskott så där finns inget behov utan möjligheter till att se över resursutnyttjandet. Förskolan i Töllsjö kan komma att avveckla en avdelning under 2019. I Olsfors så har skolan under flera år flera år saknat lokalytor, det är den skola i Bollebygds kommun som har minst kvm yta per elev (9,9 kvm/elev) om man räknar bort de administrativa ytorna där eleverna inte vistas är ytan 6 kvm per elev). Här är läget mycket problematiskt redan i dagsläget. Förslaget på lösning är att grundskolan tar över Sörån och att en ny förskola med 5-6 avdelningar byggs. Behovet av ett nytt LSS-boende är alltjämt angeläget, processen pågår. Lokaler för daglig verksamhet bör kunna inrymmas på Hembygdsvägen, för närvarande pågår en förstudie över hur dessa lokaler kan nyttjas på bästa sätt. Inom några år finns det ett tydligt behov av fler boende för äldre i takt med att allt fler kommuninvånare i åldrarna över 80 år. Bristen på kontorsplatser är alltjämt akut, eventuellt kan någon del lösas på Hembygdsvägen. Denna brist försvårar också etableringen av någon form av kontaktcenter. Personalutrymmena på Råssa är i stort behov av utökning, en preliminär kostnadsberäkning är 3,0 mnkr vilket skulle ge en ökad årlig kostnad på ca 160 tkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen har konstaterat att flera lokaler/ fastigheter är i stort behov av renovering till en kostnad som inte täcks av nuvarande hyresnivå. Verksamheterna inom socialförvaltningen behöver lokaler som är anpassade efter brukarnas behov, samt verksamhetens krav av utveckling, för att det ska resultera i kvalitativa och effektiva insatser för brukarna. Förutom personella resurser behövs till allt detta ändamålsenliga lokaler utifrån brukarnas behov, en upprustning av befintlig utrustning och ny utrustning inte minst på området välfärdsteknik. Lokaliteterna är en utmaning. Tillgängligheten till lokaler behöver ökas allmänt sett för den interna verksamheten. Idag används lokaler på Bollegården för extern verksamhet. Här uppstår behovet att både behålla och utveckla det som redan finns.

Sida 124 av 201 13(25) 3.7 ÖP/Markanvändning Avsaknad av en aktuell översiktsplan gör att det är svårt att hantera övergripande frågor gällande markanvändning. Idag saknas industrimark och frågor aktualiseras var ytterligare handel, kontor och industri skulle kunna lokaliseras i förhållande till befintligt utbud, rådande efterfrågandebild samt olika typer av begränsningar för markanvändningen. Fokus behöver ligga på ett framtagande av översiktsplan för att därigenom kunna förhålla sig till markanvändningsfrågor. Den regionala pendlingen Götalandsbanan möjliggör en ökad regional pendling mellan några av Sveriges mest folkrika regioner. Mellan Göteborg, Borås och Jönköping finns en stor potential för regionalt resande. En utbyggnad av järnvägen för ökad kapacitet och högre hastigheter skapar förutsättningar för en bättre rörlighet och en effektiv pendling. Göteborg Borås har Sveriges tredje största resandeutbyte. Markanvändningsfrågan är därmed central, då förfrågningar om mark ständigt inkommer. Området Buagärde kommer att kräva investeringar i infrastruktur. 3.8 Vatten- och avlopp En översiktlig analys samt kalkyl för anläggande av överföringsledningar för vatten och spillvatten mellan Bollebygds kommun och Härryda kommun pågår. I utredningen ingår att översiktligt dimensionera, projektera och kostnadsberäkna en första etapp av ny överföringsledning för spillvatten från Bollebygd och fram till kommungränsen vid Hindås, Härryda kommun (ett av alternativen). Anledningen är framför allt kapacitetsbrist i Bollebygds reningsverk samt att endast ett tidsbegränsat tillstånd för rening av avloppsvatten kommer att ges av tillståndsgivande myndighet. Bollebygds kommun önskar även att få ökad redundans i vattenledningssystemet genom att sammanbinda ledningsnätet med Härryda kommun varför en ny överföringsledning för vatten översiktligt har dimensionerats och samförlagts med spillvattenledningen. Översiktligt pågår en genomlysning av tänkbara alternativ till omhändertagande av spillvattnet samt förstärkning av vattensystemet. Utredningen syftar till att ge en första bedömning till om alternativet är genomförbart. Alternativ sträckning, mot Rävlanda, har tidigare översiktligt kostnadsbedömts. Inträde i Gryaab sker i mars 2019, men avloppsvattnet kan som tidigast släppas i ledningsnätet mot Gryaab efter år 2022. Parallellt med detta arbete är VA-planen under framtagande. Bollebygds kommun står liksom många andra kommuner inför stora utmaningar för att säkerställa en framtida hållbar vatten- och avloppsförsörjning (VA-försörjning). I takt med ökad urbanisering och ett förändrat klimat ställer lagstiftning och internationella överenskommelser högre krav på hänsyn till miljön. I kombination med en stark befolkningstillväxt ställs höga krav på kommunernas VA-planering. Styrdokumenten som arbetas fram fastställer strategiska vägval, riktlinjer och ställningstaganden som rör allmän och enskild VA-försörjning. Styrdokumenten ska ligga till grund för de beslut som fattas om vatten- och avloppsförsörjningen framöver. Strategisk förnyelse av VA-nät En av de viktigaste VA-tekniska frågorna är hur de befintliga VA-ledningsnäten behöver förnyas och med vilken takt. Det är viktigt att ha en strategi för hur förnyelsen ska gå till så att rätt åtgärd sätts in på rätt ställe i rätt tid. Svenskt Vatten rekommenderar ingen specifik förnyelsetakt, varje VA-organisation måste själv göra bedömningen av vilken takt som är

Sida 125 av 201 14(25) lämplig för tillfället. Takten kan variera över tid, beroende på tillståndet på det befintliga ledningsnätet; vilken ålder det är på ledningarna är ingen parameter som enbart styr behovet av förnyelse. Bollebygds kommun ligger på en låg förnyelsetakt varvid reinvesteringspotten därför inte bör sänkas utan snarare höjas 3.9 Äldreomsorg Visionen för äldreomsorgens verksamheter i Bollebygds kommun är Ditt liv i en verksamhet av världsklass med värdeorden lika värde, omtanke och professionalitet. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2018 så har livslängden i genomsnitt ökat med nästan 2,5 år från 2000 till 2015. 2050 beräknas antalet personer som är 75 år och äldre att ha fördubblats jämfört med 2015. Bollebygd är ingalunda ett undantag. Beräkningar visar att i ett tidsspann på 10 år fram till 2027 kommer antalet personer som är 80 år eller äldre att öka med ca 300 personer. Ytterligare utmaningar är psykisk ohälsa, demens, ensamhetsproblematik, missbruk, multidiagnoser, palliativ vård i hemmen ökar. I december 2017 utkom Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom och inom detta område är kompetensutveckling en viktig beståndsdel för god omsorg. I rapporten Vård och omsorg om äldre en lägesrapport 2018 visar utredningen på flera olika viktiga faktorer för att skapa god omsorg för personer med demensdiagnos. Utbildning och kompetensutveckling är ett av sju urskiljbara områden. Den somatiska avdelningen på Bollegården har idag många boende med en begynnande demensutveckling och även med diagnostiserad demens vilket ställer andra och högre krav på personalens kompetens och verksamhetens bemanning. Tendensen är i allmänhet att demensdiagnoser ökar. Utvecklingen inom hemtjänsten visar att antalet ärenden över 120 timmar per månad har ökat rejält från föregående år. I genomsnitt har 7,5 brukare haft mer än 120h/månad under 2018. Det är en tydlig trend att antalet beviljade biståndstimmar ökar inom hemtjänsten medan antalet ärenden emellertid minskar. Det indikerar att brukare med mycket stora behov av omsorg är kvar i sina egna hem i större utsträckning. Många gånger är dessa personer multisjuka och behöver stora insatser från både hemtjänsten och hemsjukvården. Den palliativa vården, som idag utförs allt mer ofta i det egna hemmet, är mycket resurskrävande både vad gäller tidsaspekten men också bemanningsmässigt. Arbetet bedrivs utifrån livskvalité för den enskilde och här behövs en personalstab som är förberedd för det kommande scenariot varför kompetenshöjning i personalgrupperna är nödvändig. Den enskilde ska få bo hemma så länge hen vill med de insatser som behövs. När behovet uppstår ska det finnas plats på lämpligt boende. För att möta ett större antal äldre behövs en utökad förebyggandeverksamhet. Ett exempel på förebyggande verksamhet som redan finns är trygg hemgång vilka skapar trygghet för brukare och minskar insatser för övriga verksamheter. En förebyggandeverksamhet given större omfattning, med exempelvis uppsökande insatser, resulterar i att framtida potentiella brukare påträffar kommunens verksamhet innan de blir aktuella för biståndsbeviljade insatser. De förebyggande insatserna bidrar till en fördröjning av biståndsbeviljade insatser från äldreomsorgen. Psykisk ohälsa är ett växande problem som inte bara ökar bland de yngre utan även hos äldre. Ensamheten är ett mer vanligt förekommande problem för äldre människor och alkoholmissbruk kan vara resultatet av det vilket även det ökar hos äldre i stort i samhället enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2018. Den här typen av problem kan en utbyggd förebyggande verksamhet motverka.

Sida 126 av 201 15(25) 3.10 Funktionsnedsättning På hela området funktionsnedsättning syns en ökad volym vilket förväntas fortgå. Daglig verksamhet är inget undantag. Många hör av sig till kommunen innan de söker insatser vilket ger viss vägledning i frågan. Verksamheten ser en ökning av ungdomar som blivit så kallade hemmasittare från skolan och som har olika typer av NPF-diagnoser 1, och som behöver stöd. För att möta deras behov kommer, förutom utökning av personalstyrkan, även behövas kompetensutveckling för befintlig personal. Kompetensförsörjning- och utveckling till, gagn för brukarna, kommer vara en stor utmaning i allmänhet inom område funktionsnedsättning, i takt med ett ökat antal brukare och med ett ökat antal av specifika diagnoser såsom autism, NPF, förvärvad hjärnskada och demens. I syfte att kunna erbjuda personer, med diagnos inom autism-spektrumet, boende i hemkommunen beslutades 2015 om att uppföra ett gruppboende speciellt för den här målgruppen. På längre sikt kommer fler gruppboendeplatser att behövas även för andra diagnoser, i samma syfte. 3.11 Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen upplever på hela området ett ökat behov av deras insatser för medborgarna. Det är en förväntad situation med den växande befolkningen. Området kommer behöva en utökning av sin personalstyrka på alla områden för att möta medborgarnas behov på ett kvalitativt och säkert sätt. Det är inte ett ökat antal ärenden som gör sig gällande utan snarare en tydlig tendens till mer komplexa ärenden som därför också är mer resurskrävande tidsmässigt och kompetensmässigt. På området barn och unga ska arbetet med fler familjehem på hemmaplan fortsätta och till det krävs kompetensutveckling för befintlig personal för att säkra kvalitet. Ett jourhem förberett att på mycket kort varsel ta emot barn kommer att vara nödvändigt i denna utveckling. När personalstyrkan utökas kommer verksamheten att växa ur sina lokaler. Behov finns att utveckla utförandeverksamhet inom socialpsykiatri och missbruk. Idag finns små möjligheter att få stöd vilket många gånger resulterar i att små problem växer och kräver större insatser, det ger ökat personligt lidande och blir även mer resurskrävande. Arbetsmarknadsenhetens kärnverksamhet och huvudsakliga uppdrag är ökat arbetsdeltagande och att aktivera, stärka och vägleda mot sysselsättning. Majoriteten av arbetsmarknadsenhetens målgrupp och deltagare står långt ifrån arbetsmarknaden bland annat beroende på utmattningssyndrom, funktionshinder och psykisk ohälsa. Även i syfte att minska missbruk av olika slag i synnerhet bland unga behövs insatser på när håll vilket idag saknas. Minimaria kallas ett projekt inom Västra Götalandsregionen i samarbete med kommunerna i Västra Götaland var man även har fattat beslut om att detta ska införas. Det syftar till att samordna tidiga insatser mot missbruk av substanser och spel om pengar bland unga. Bollebygd kommer ingå via kommunerna i Sjuhärad och projektet är behäftat med en årlig prislapp för kommunerna. Ytterligare insatser för att stärka omsorg om barn med särskilda behov kommer startas i form av projektet Tidiga upptäckt, tidiga insatser. Det handlar om att samordna vårdkontakter och kommun för föräldrar till barn med misstanke om NPF-diagnos i syfte att förkorta utredningstiden och snabbar sätta in rätt insatser. Inom område integration finns ett lagförslag på regeringsnivå som innebär att det ska skapas asylmottagningar i kommunerna. Om förslaget blir verklighet behöver Bollebygds kommun ta höjd för det. 1 Diagnoser inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Sida 127 av 201 16(25) 3.12 Bemanningsenheten Bollebygds kommun behöver ta ett samlat grepp kring bemanning. Bemanningsenheten behöver förstärkas med en personalpool bestående av fastanställd personal som kan ge service med hög kvalité på flera enheter. Det skulle bidra till att överbrygga rekryteringsproblem, minska timavlönad personal och sjukskrivningar. Genom att samla kraften inom Bemanningsenheten skapas en helhet för kompetensutveckling till exempel genom vård- och omsorgscollege, marknadsföring av kommunen, rekrytering för alla verksamheter. Genom att säkerställa kvalité i bemanningsområdet ökar medarbetarnas status. 3.13 Anhörigstöd Behov föreligger av att utveckla anhörigstödet i kommunen så att alla grupper innefattas. Enligt SoL 5 kap 10 ska kommuner erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående som har funktionshinder eller är äldre vilket innebär att behovet finns i alla verksamheter.

Sida 128 av 201 17(25) 4 Ekonomi 4.1 Befolkning Nedan presenteras den senaste befolkningsprognosen för Bollebygds kommun 2018-2022 som togs fram i april 2018 enligt det så kallade 50 % alternativet, dvs hälften av de planer som planerades skulle realiseras. I den första kolumnen redovisas aktuella befolkningssiffror per 1 november 2018. Bollebygds kommun har i beslutad vision angett att målsättningen gällande invånarantal är 12 000 invånare 2030. För att uppnå detta krävs en årlig ökning av invånarantalet med ca 200 invånare. Tabell 3 Befolkningsprognos 2018-2021 Åldersklasser 1/11-18 2018p 2019 2020 2021 2022 1-5 603 629 632 684 717 744 6 118 116 149 140 143 158 7-15 1 173 1 166 1 190 1 211 1 283 1 317 16-18 322 309 344 354 381 387 65-79 1 504 1 497 1 547 1 615 1 637 1 649 80-89 385 377 388 403 414 457 90+ 64 68 74 84 85 82 Tabell 4 Prestationer 2018-2021 Prestation Prognos/ Budget 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 utfall 2018 Förskola 540 575 580 610 Fritidshem 530 563 590 610 Förskoleklass 127 133 144 141 Grundskola inkl 1 156 1 173 1 213 1 275 särskola Gymnasieskola 330 343 366 385 Hemtjänstärenden 199 220 230 235 Särskilt boende 84 86 88 92 Boende unga, LSS 0 3 3 3 Boende vuxna, LSS 19 21 22 23 Daglig verksamhet 25 27 30 32 Prestationer för äldreomsorg har omarbetats och stämmer inte helt med tidigare uppgifter. Förväntad volymökning är beräknad efter de nya uppgifterna. 4.2 Ekonomiska konsekvenser av volymförändringar I och med styrmodellen kompenseras inte nämnderna direkt av volymförändringar. Detta innebär att det är ännu viktigare att prognoser och bedömningar är så tillförlitliga som möjligt. Befolkningsprognosen som presenteras i tabell 3 grundar sig på 50- procent alternativet, d.v.s. att 50 % av ej fastställda detaljplaner verkställs. En ny prognos kommer beställas under våren vilket kan innebära att siffrorna ovan behöver justeras.

Sida 129 av 201 18(25) Förväntad förändring mellan 2019 och 2020 har multiplicerats med det belopp som fastställts i resursfördelningsmodellen avseende pedagogisk verksamhet och måltider. Lokalkostnader och eventuell ökning av administration kompenseras inte under volymförändringar. Förskola, 30 45 timmars vistelsetid per vecka år 3-5 Förskoleklass, samma belopp som i modellen Grundskola, åk 4-6 Fritidshem, åk F 3 Gymnasiet, riksprislistan Kategori Volymförändring Belopp Effekt av volymförändringar Förskola + 5 84 405 420 000 Förskoleklass + 7 42 908 470 000 Fritidshem + 27 27 951 750 000 Grundskola + 40 59 275 2 370 000 Gymnasieskola + 22 104 000 2 400 000 Hemtjänstärende + 10 170 000 1 700 000 Särskilt boende +2 585 000 1 170 000 Boende unga, LSS 0 0 0 Boende vuxna, LSS 1 1 000 000 1 000 000 Daglig verksamhet 3 250 000 750 000 Summa 11 030 000 Exempelvis 59 000 kr för en extra lågstadieelev är en relativt hög kompensation, men beloppet ska även täcka en kostnad till eventuell friskola på 85 000 kr samt att några av eleverna går på särskola. Inom äldreomsorg förväntas antal hemtjänstärenden öka i och med allt fler äldre, även fler boendeplatser beräknas tas i anspråk. 4.3 Effekter fattade beslut Fiber Enligt riktlinjer från Rådet för kommunal redovisning anses bidrag till fibernät inte som en investering, därför kommer fr.o.m. 2020 detta redovisas som en driftskostnad. Pensionskostnaderna förväntas enligt prognoser från KPA öka de närmaste åren, anledningen är att allt fler anställda kommer över 7,5 basbelopp (ca 38 000 kr per månad). Detta innebär att pensionen blir förmånsbestämd för allt fler och att kostnaderna för pensioner kommer att öka. Därför föreslås att ytterligare 1,0 mnkr läggs som pensionskostnad under finansförvaltningen. 4.4 Bollebygds ekonomiska förutsättningar 2020 I detta material läggs fokus på det första året i planperioden (2020). Av tabellen nedan framgår de senaste prognoserna som finns att tillgå avseende skatteunderlagets utveckling de kommande åren. Av dessa är det Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser som används i kommunens budgetarbete. SKL:s senaste prognos (2018-02-15) pekar på en

Sida 130 av 201 19(25) ökning av skatteunderlaget med 3,2 procent mellan 2018 och 2019. Det är denna bedömning som ligger till grund för antaganden om skatteintäkter i detta material. Tabell 5 Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021 SKL dec 2017 4,8 3,5 3,2 3,4 3,9 ESV nov 2017 4,5 3,1 3,7 3,4 3,2 SKL sep 2017 4,4 3,4 3,5 3,8 3,9 Reg sep 2017 4,8 3,4 4,0 3,9 Intäktsprognosen utgår från att Bollebygd har 9 084 invånare 1 november 2017. Detta innebär en ökning med 333 invånare jämfört med 1 november 2015. Allt fler invånare genererar även mer skatteintäkter och utjämningsbidrag, mellan 2017 och 2018 förväntas skatteintäkter och bidrag öka med 6,3 % för Bollebygd, mellanskillnaden mellan 6,3 och 4,8 % beror främst på ökningen av antal invånare. Kommunen befinner sig i en period med stora investeringsutgifter. Bakgrunden till detta är volymökningar i verksamheterna generade av befolkningsökningar med behov av fler lokaler som följd. 4.5 Intäktsprognos Nedan presenteras en intäktsprognos för 2019-2022. Intäkterna avser skatter och generella statsbidrag. För att göra prognos används uppgifter och en beräkningsmodell framtagen av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Tabell 6 Intäktsprognos 2019-2022 Belopp i tkr 2018 2019 2020 2021 2022 Skatteintäkter 434 194 462 635 470 570 488 922 508 479 Inkomstutjämningsbidra 71 377 68 256 69 415 72 112 75 012 g Kostnadsutjämning -18 3 930 1 346 1 359 1 371 Regleringsavgift/bidrag 1 454 6 603 10 552 10 587 7 838 LSS-utjämning -5 258-3 720-3 756-3 792-3 828 Prel slutavräkning -1 899-6 018 Fastighetsavgift 18 110 18 801 19 483 19 483 19 483 Summa 517 960 550 487 567 610 588 671 608 356 I tabellen ovan ingår inte det generella statsbidrag som fördelas efter antal mottagna nyanlända, de så kallade välfärdsmiljarderna, Bollebygd kommer erhålla 1,9 mnkr 2019. Detta tillskott kommer successivt bli alltmer generella (fördelas per invånare) dock förväntas ca 1,5 mnkr 2020. De utlovade ökningen av statsbidrag har SKL översiktligt beräknat och lagt in under regleringsavgift/ bidrag som därför ökar 2020. Avseende kostnadsutjämningen räknar SKL att kommunen inte ska erhålla medel för tillväxt 2020 eftersom de räknar med samma befolkningstillväxt för samtliga kommuner. Sannolikt kommer Bollebygd även 2020 uppnå kriterierna för detta tillskott vilket motsvarar ca 200 kr

Sida 131 av 201 20(25) per invånare eller ca 1,8 mnkr. I tabell 7 är därför skatter och statsbidrag uppräknad till 570,0 mnkr, detta förutsätter dock en fortsatt befolkningstillväxt och medel från välfärdsmiljarderna. 4.6 Preliminära driftsbudgetramar Bollebygds kommun har sedan ett flertal år tillbaka en etablerad budgetmodell vilken hanterar effekter av fattade beslut, befolkningsförändringar, indexering av kostnader mm. Med utgångspunkt i aktuella budgetramar framgår de förändringar som modellen genererar inför 2017 i tabell 10. Tabellen redovisar beräknade nettokostnader ställt mot prognostiserade intäkter i form av skatter och generella statsbidrag. Tabell 7 Preliminär driftsbudgetram 2020, belopp i tkr Aktuell Eff fattade Befolkn S:a exkl Index S:a inkl Pol S:a exkl Förändr S:a inkl Budgetram budg 19 beslut förändr index index priori. faktor uppdrag faktor Kommunfullmäktige -1 417-28 -1 445 Jävsnämnd -70-70 Revision -816 25-16 -807 Valnämnd -180 130-50 Överförmyndare -780-20 -800 Kommunstyrelsen -55 342-600 390-55 552 Utbildningsnämnden -258 917-6 410-2 100 1 330-266 097 Socialnämnden -165 468-250 -4 620-600 850-170 088 Samhällsbyggnadsnämnden -36 602-1 000-100 264-37 338 Summa -519 592-1 095-11 030-3 464 2 834-532 347 Ofördelad budget -20-2 000 Lönerörelse 2019-9 000 Lönerörelse 2020-9 500 Pensioner -5 000 Räntenetto -3 000 Summa --560 847 Skatter & Statsbidrag 570 000 Resultat 9 153 Resultat i procent 1,6 % I ramen ovan ingår effekter av befolkningsförändringar, 11,0 mnkr ökade pensionskostnader, 1,0 mnkr samt övriga effekter som redovisas under p 4.3. Index är uppräknad med 2,0 % exklusive personalkostnader. Förändringsuppdragen är beräknade till 0,5 % för bildnings- och omsorgsnämnden samt 0,7 % för samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen.

Sida 132 av 201 21(25) Till ett resultatmål på 3 % saknas 7 900 tkr. 4.7 Investeringar Investeringsutrymme Investeringsutrymmet beräknas genom att addera det budgeterade resultatet och avskrivningar. Det utrymme som uppstår kan användas till investeringar, minskning av lån eller olika placeringar. Om volymen budgeterade investeringar överskrider investeringsutrymme måste dessa lånefinansieras. Upptagande av lån leder till ökade räntekostnader vilket minskar mängden resurser att bedriva verksamhet. Tabell 8 Investeringsutrymme med budgeterat resultat 2019 2020 2021 Budget Plan Plan Budgeterat resultat 12 228 12 000 12 000 Avskrivningar 23 000 24 000 25 000 Summa investeringsutrymme 35 228 36 000 37 000 Investeringsbudget/plan 102 130* 238 050 223 900 Lånebehov -67 000-202 000-186 000 *preliminär Bollebygds kommun är sedan ett par år inne i en period av stora investeringar. Investeringarnas sammanlagda storlek medför att kommunens finansiella ställning försvagas. Investeringsbudgeten inklusive exploateringar uppgår under åren 2019-2021 till 564 mnkr Kommunens investeringsutrymme under perioden, det vill säga den andel av investeringar som kan genomföras med egna medel, uppgår till 108 mnkr. Det innebär att det under dessa förutsättningar finns ett lånebehov på ca 455 mnkr. Konsekvenser av investeringar Som tidigare konstaterats befinner sig kommunen i en period av stora investeringar och följande lånefinansiering. Den ökade låneskulden försvagar kommunens finansiella ställning bland annat genom en sjunkande soliditet. En ökad låneskuld medför att kommunen exponerar sig för risk i form av räntehöjningar. En räntehöjning med en eller två procentenheter får med planerad utlåning betydande påverkan på kommunens ekonomi och förutsättningar för att bedriva verksamhet. Kostnadsmässiga konsekvenser av räntehöjning redovisas i tabellen nedan. I och med att exploateringsredovisningen förändras kommer försäljning av tomter (efter avdrag för kostnader för arbeten på tomterna) från och med 2017 redovisas som intäkt i resultaträkningen när tomterna avyttras. Emellertid kommer avskrivningar för övriga arbeten vid exploateringen löpa under flera år, det är därför rimligt intäkterna från tomtförsäljningar nyttjas som ett alternativ till upplåning.

Sida 133 av 201 22(25) Tabell 9 Påverkan räntehöjning med planerad upplåning (tkr) Kostnad vid ränteökning 1 procent (tkr) Kostnad vid ränteökning 2 procent (tkr) År Låneskuld 2018 213 000 2 130 4 260 2019 273 000 2 730 5 460 2020 473 000 4 730 9 460

Sida 134 av 201 23(25) Tabell 10 Investeringsbudget Objekt 2019 2020 2021 totalt Park, fritid Tingshusparken 2 800 Gata Kommunala gång & cykelvägar 1 500 1 500 1 500 GC- väg Brandshed 6 000 Fartdämpande åtgärder, Olsfors 200 Fastighet Ny skola, förskola, idrottshall 10 000 140 000 140 000 350 000 Strategiska mark- och fastighetsförvärv 25 000 25 000 25 000 Iordningsställande Hembygdsvägen 8 000 Kommunkansli IT 2 000 1 500 1 500 5 000 Reinvesteringar 600 600 600 Digitalisering 1 000 1 000 1 000 Utbildningsnämnden och socialnämnden Inventarier utbildningsnämnden 800 800 800 Inventarier socialnämnden 800 800 800 Inventarier LSS-boende 400 Samhällsbyggnadsnämnden Fiber 800 800 800 Årligt anslag reinvesteringar 800 800 800 System- och uppgraderingskomplettering 300 Elljusspår Rinna 3 000 Tillgänglighetsanpassningar 600 600 600 Ungdomsråd, Multiarena 500 Delsumma skattefinansierad verksamhet 55 700 173 800 173 400 Renhållning Åtgärder Råssa ÅVC 1 430 13 900 VA Reservvattenförsörjning Bollebygd 1 000 7 500 6 500 15 000 Ny vattentäkt och verk Töllsjö 2 000 5 000 7 000 Övervakningssystem VA-verken 500 Reinvesteringar VA-nät 2 500 Överföringsledn mot Rävlanda 750 Överföringsledningar 2 500 40 000 100 000 Exploateringar Exploatering Prästgården 5 000 5 000 10 000

Sida 135 av 201 24(25) Exploatering Prästgårdsgärdet/Fjällastorp 7 000 13 000 10 000 Exploatering Bergadalen etapp 2, VA 3 000 3 000 6 000 Exploatering Bergadalen etapp 2, Gata 5 000 4 000 9 000 Exploatering Getabrohult/Grönkullen 5 000 15 000 20 000 Malmgården 5 000 Malmgården GC-väg 250 250 500 Malmgården, Gästgivarvägen 3 000 3 000 Järnvägsutredning, resecentrum 1 500 Exploatering Forssa 5 000 5 000 15 000 Diverse plankostnader 1 500 1 500 3 500 Summa exploateringar 38 250 46 750 1 500 Totalsumma 102 130 238 050 223 900

Sida 136 av 201 25(25) 5 Fortsatt planeringsprocess Enligt kommunens styrmodell är det mål- och budgetförutsättningar som är det första underlaget som tas fram i den årliga planerings- och budgetprocessen. Mål- och budgetförutsättningar tas fram kommungemensamt och behandlas i kommunstyrelsen i början på året. Därefter ska respektive nämnd upprätta förslag till ett underlag som beskriver hur nämnden avser att ta sig an målen samt konsekvenser av den preliminärt tilldelade budgetramen. I maj förs en första dialog mellan nämnderna och den politiska ledningen. Nämnderna ska i underlagen behandla följande: - Beskriva konsekvenserna av preliminärt tilldelad ram - Formulera förslag på mål utifrån de övergripande målen - Kompletterande information/specificering av förändrade behov Den fortsatta planeringsprocessen: 25/2 Mål- och budgetförutsättningar behandlas på KS Mars-april Nämnderna utvärderar förutsättningarna 6/5 Respektive nämnd presenterar budgetläget för budgetberedningen, innehållande de punkter som framgår under p 5. Medverkan av fackliga representanter. 27/5 KS behandlar preliminära mål och budgetramar för 2020 slutet på augusti* Respektive nämnd presenterar konsekvenser av de preliminära ramarna, förändringar i t ex volymer, skatteprognoser etc. Medverkan av fackliga representanter 1/10 Majoriteten presenterar definitivt förslag till Mål- och budget 2020-2022 9/10 Samverkan budget 28/10 Budget 2020-2022 behandlas i KS 14/11 Budget 2020-2022 behandlas i KF *Datum fastslås 6 maj.

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-31 1 (1) Sida 137 av 201 Kommunstyrelseförvaltningen Svante Cras Ekonomichef 033-430 55 11 svante.cras@bollebygd.se Dnr :118256 Kommunstyrelsen Mål och budgetförutsättningar 2020-2022 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer mål- och budgetförutsättningar 2020-2022 enligt förslag daterat 2019-02-06. Ärendet Enligt kommunens styrmodell är mål- och budgetförutsättningar de första underlaget som tas fram i den årliga planerings- och budgetprocessen. Den innehåller omvärldsanalys, strategiska kommuninterna frågor som syftar till att visa på eventuella förändringar i verksamheter och öka kunskapen om vilka förutsättningar som gäller för verksamheterna. Därefter ska respektive nämnd återkomma med en beskrivning hur de avser ta sig an målen, konsekvenser av tilldelad ram samt ytterligare omständigheter som inte tas upp i dessa förutsättningar. Beslutsunderlag Mål- och budgetförutsättningar 2020-2022 Skickas till Samtliga nämnder BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Svante Cras Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 138 av 201 8. Ansökan om kommunal borgen till Ömmern-Östra Nedsjöns fiber KS2018/117

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 1391 av 201 1 6 KS2018/117 Ansökan om kommunal borgen till Ömmern-Östra Nedsjöns fiber Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att avslå ansökan om borgen från Ömmern-Östra Nedsjöns fiberförening med hänvisning till kommunens borgenspolicy. Ärendet Ömmern-Östra Nedsjöns fiber ekonomiska förening har ansökt om kommunal borgen för ett passivt nät för fiberkommunikation i Alingsås och Bollebygds kommuner. Projektets potential är ca 1 000 fiberanslutningar med ca 50 % i respektive kommun. Inledningsvis var tanken att projektet skulle finansieras fullt ut med ett bidrag från länsstyrelsen på 40 % samt föreningens medlemmar. Kostnaden beräknades till ca 27 mnkr, under projektets gång har det visat sig att markförhållandena i vissa lägen varit med svårgenomträngliga än förväntat vilket har inneburit en förväntad kostnadsökning på ca 3,0 mnkr. Föreningen har därför vänt sig till båda kommunerna med en borgensansökan på totalt 3,0 mnkr vilket borde innebära 1,5 mnkr för vardera kommunen. Alingsås kommun beslutade vid sitt fullmäktigesammanträde i november 2018 att avslå ansökan om borgen från fiberföreningen. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå ansökan om borgen från Ömmern-Östra Nedsjöns fiberförening med hänvisning till kommunens borgenspolicy. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Ansökan om kommunal borgen Till Ekonomichefen i kommunen Ursprungligt beslut om stöd 301116 från Länsstyrelsen Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sida 140 av 201 Till: Kommunledningskontoret, Bollebygd Att: Ekonomidirektören Datum: 2018-05-29 Kommunal Borgen önskvärd Ömmern-Östra Nedsjöns fiber ek.för. bygger ett passivt nät för fiberkommunikation i Alingsås och Bollebygds kommuner. Områdeskarta finns på länken: fiberkartan.se/2236 Projektet omfattar potentiellt strax över 1000 fiberanslutningar fördelat med ungefär 50% i resp kommun och finansieras fullt ut av föreningens medlemmar samt ett bidrag om 40% från Jordbruksverket/Länsstyrelsen. Arbetena påbörjades hösten 2017 och i dagsläget är ca 35% färdigställt. I samband med en potentiell fördyring av fiberbygget (passiva nätet) undersöker föreningen möjligheten för att finansiera fördyringen med upp till 3 miljoner kr (ca 10%). Anledningen till fördyring är främst den stora förekomsten av svåra eller mkt svåra markförhållanden i delar av vårt område. Dessa kräver extra skyddsrör, arbete samt i en del fall extra transporter och massor för att vi ska kunna förlägga kanalisationen på ett tillfredsställande sätt. Parallellt med att minimera schakt kostnaderna så mkt som möjligt i sig själva, så arbetar vi ihop med entrepenören för att hitta alternativa förläggningsmetoder, som tex luftledning och sjökabel, där det är lönsamt. (I detta sammanhang kanske kan påpekas att kommunen även kan hjälpa till för att göra tillståndsprocessen så smidig som möjligt) Enligt prognoser tillsammans med vår totalentreprenör ser vi en möjlig kostnadsuppgång till 29,7 miljoner för det ursprungliga området, (en mindre utökning för att ta med ca 60 ytterligare anslutningar har gjorts under 2017 men dessa påverkar inte budgeten/anslutning negativt), jfrt med senaste budgeten på 27 miljoner. Exakt hur mycket budgeten blir överskriden i slutändan är omöjligt att säga idag beroende på att markförhållandena inte är kända fullt ut förrän hela entreprenaden är slutförd, samt avhängigt antalet hushåll som väljer att ansluta sig. Det senare är dock mkt lovande då vi redan ligger över 70% anslutningsgrad, folk vill ha fiber idag.. I samband med detta behöver föreningen kommunal borgen för att kunna uppta ett banklån för finansiering av kostnadsökningarna, ca 3 miljoner kr,, tänkt att börja amorteras med start vid upptändning av nätet. Vi hoppas kommunen vill hjälpa oss med detta och står till förfogande för ytterligare information. Med vänliga Hälsningar, Ömmern-Östra nedsjöns fiber ek. för. Magnus Gustavsson Ordförende Bifogas För föreningen gällande registreringsbevis och stadgar Kopia på beslut om bidrag från bidragsgivande myndighet Ekonomisk kalkyl över fiber investeringen

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-2812 1 (3) Sida 141 av 201 Kommunstyrelseförvaltningen Svante Cras Ekonomichef 033-430 55 11 svante.cras@bollebygd.se Dnr :KS2018/117-6 Kommunstyrelsen Ansökan om kommunal borgen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå ansökan om borgen från Ömmern-Östra Nedsjöns fiberförening med hänvisning till kommunens borgenspolicy. Ärendet Ömmern-Östra Nedsjöns fiber ekonomiska förening har ansökt om kommunal borgen för ett passivt nät för fiberkommunikation i Alingsås och Bollebygds kommuner. Projektet potential är ca 1 000 fiberanslutningar med ca 50 % i respektive kommun. Inledningsvis var tanken att projektet skulle finansieras fullt ut med ett bidrag från länsstyrelsen på 40 % samt föreningens medlemmar. Kostnaden beräknades till ca 27 mnkr, under projektets gång har det visat sig att markförhållandena i vissa lägen varit med svårgenomträngliga än förväntat vilket har inneburit en förväntad kostnadsökning på ca 3,0 mnkr. Föreningen har därför vänt sig till båda kommunerna med en borgensansökan på totalt 3,0 mnkr vilket borde innebära 1,5 mnkr för vardera kommunen. Alingsås kommun beslutade vid sitt fullmäktigesammanträde 2018-11-28 att avslå ansökan om borgen från fiberföreningen. Ekonomiska förutsättningar Ett borgensåtagande innebär alltid en risk för borgensmannen, annars skulle inte borgen nyttjas som säkerhet. Enligt kommunens Policy för kommunal borgen kan kommunen kräva säkerhet i olika former, i denna typ av borgensåtagande är det svårt se någon sådan säkerhet vilket delas av andra kommuner som beslutat om liknande åtaganden. En ekonomisk förening är också den grupp som tillhör den största riskgruppen enligt SKLs (Sveriges Kommuner och landsting) riskgruppering. Övergripande kalkyl: Insats 25 000 per medlem 17 500 000 Bidrag länsstyrelsen 12 000 000 Beräknad kostnad - 31 000 000 Summa - 1 500 000 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-2812 2 (3) Sida 142 av 201 Enligt föreningen finns det osäkerheter i både länsstyrelsens bidrag och i den beräknade kostnaden som har inneburit att borgensansökan ligger på 3,0 mnkr. Föreningen planerar en nätavgift på 100 kr/ månad vilket ger en intäkt på 840 000 per år ifall 700 ansluter sig. 2018-09-30 hade 60,0 av 128,2 km grävts och iordningsställts. Enligt föreningen skulle ett lån på 3 mnkr kunna återbetalas över tio år genom att ta ut 35 kr i extra nätavgift. Med en stabil intäkt i form av nätavgifter bedöms risken för ett borgensåtagande som relativt liten. Alternativet för föreningen är att ta ut ytterligare anslutningsavgift motsvarande förväntad fördyring delat med 700. Beslutsunderlag Enligt borgenspolicy ska vissa kriterier vara uppfyllda för att borgen ska beviljas: Kommunens borgensåtagande får inte äventyra eller fördyra kostnaden för den egna upplåningen Investering som ligger till grund för borgensansökan ska inte påbörjas innan ansökan inkommit till kommunen. Borgensteckning får endast ske om för lån till investeringar i organisationer med säte i kommunen om det inte föreligger särskilda skäl för annat. Investeringen ska bidra till positivt till en stor andel av kommunens invånare. Nyttan bör inte vara alltför geografiskt eller demografiskt begränsad. Enligt borgenspolicyn är denna ansökan mycket tveksam, punkt 2,4 och 5 uppfylls inte, punkt 3 delvis eftersom föreningen visserligen har sitt säte i Alingsås men omfattar även verksamhet i Bollebygds kommun. Emellertid har kommunfullmäktige angivit som mål att andel hushåll och företag med möjlighet till bredband med minst 100 Mbit ska uppgå till minst 95 % vid utgången av 2020. Ett beviljande av borgen skulle vara positivt och underlätta att detta mål uppnås. Enligt kommunens bredbandssamordnare finns det i nuläget inga andra fiberföreningar som skulle vara aktuella för en ansökan om borgen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-2812 3 (3) Sida 143 av 201 Skickas till Ömmern- Östra Nedsjöns fiber ekonomisk förening Ekonomiavdelningen BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Svante Cras Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 144 av 201 9. Inträdesavgift till Gryaab AB KS2017/69

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 1451 av 201 1 10 KS2017/69 Inträdesavgift Gryaab AB Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att anskaffa 103 aktier i Gryaab AB á 9 621 kr styck, totalt 990 963 kr enligt Gryaabs skrivelse den 8 februari 2019, 52. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i april 2017 att Bollebygds kommun ska ansöka om delägarskap i Gryaab eftersom VA-verksamheten stod inför stora utmaningar att kunna klara den snabba expansionen. I september 2018 tillstyrkte kommunfullmäktige Gryaabs rekommendation om att erbjuda Bollebygds kommun andel av aktierna motsvarande Bollebygds kommuns andel av det totala antalet invånare per den 31 december 2017. Genom att ställa sig bakom aktieägaravtalet beslutade fullmäktige även att ställa sig bakom de kostnader som uppstår då avledande avloppsvatten sker till Gryaab. Den kostnaden som då uppskattades för delägarskapet visade sig inte stämma. Gryaab AB har i skrivelse angett ett substansvärde per aktie vid nyemission till 9 621 kr per aktie. Substansvärdet i bolaget uppgår 2018-12-31 till 87,5 mnkr, Bollebygds andel år 1,13 %. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anskaffa 103 aktier i Gryaab AB á 9 621 kr styck, totalt 990 963 kr enligt Gryaabs skrivelse den 8 februari 2019, 52. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Inträdesavgift Gryaab Skrivelse från Gryaab AB om beslut med underlag om inträdesavgift för Bollebygds kommun Substansvärdering av Gryaab AB Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sida 146 av 201 2019-02-08 1(2) Karin van der Salm Gryaab Skrivelse om beslut med underlag om inträdesavgift 52 Övriga beslutspunkter c) Bollebygds kommuns ansökan om delägarskap VD redogjorde för bakgrunden till frågan samt för hur en anslutning av Bollebygds kommun skulle påverka Gryaab AB beträffande mängder, slamkvalitet samt om en anslutning är förenlig med Gryaab AB:s kapacitet, Bilaga D. VD föreslog därvid - att styrelsen skulle fatta ett principbeslut innebärande att en rekommendation om anslutning av Bollebygd ska sändas till delägarkommunernas kommunfullmäktige efter att samråd skett i Gryaab AB:s ägarråd, - att rekommendera ägarna att erbjuda Bollebygd en andel av företagets aktier motsvarande Bollebygds andel av det totala antalet invånare i de anslutna kommunerna per 2017-12-31 samt - att rekommendera ägarna att erbjuda Bollebygd en suppleantplats i styrelsen från och med att kommunen blir delägare. Styrelsen beslutade i enlighet med VD:s förslag, varvid det antecknades att Catrin Björkman avstod från att delta i beslutet. Beräkning av Andel / Befolkning per 2017-12-31 Ale 30 223 personer Partille 37 880 personer Lerum 41 510 personer Härryda 37 412 personer Kungälv 44 110 personer Mölndal 66 121 personer Göteborg 564 039 personer Summa 821 295 Tillkommer Bollebygd 9 262 personer Summa 830 557 Antal aktier Andel Bollebygd 1,13% Motsvarar 103 Gryaab AB, Box 8984, SE-402 74 Göteborg, 031-64 74 00, gryaab.se R:\Ekonomi-administration\3. Arkiv\A\A13\Styrelsemöten\Årsmöten\2019-03-11\Skrivelse om beslut med underlag till tillträdesavgift.docx

Sida 147 av 201 2019-02-08 2(2) Aktieägaravtalet 4 Ny aktieägare Delägarna är ense om att endast tillåta kommuner inneha aktier i Bolaget. När så är lämpligt skall ytterligare kommuner med ändamålsenliga förutsättningar inbjudas att bli delägare i bolaget. Enighet skall råda mellan delägarna innan någon ny kommun bjuds in att bli aktieägare. Den tillträdande kommunen tecknar aktier till ett antal som motsvarar den tillträdande kommunens befolkningsandel bland de kommuner som biträtt detta avtal och till en kurs motsvarande bolagets substansvärde. Bundet eget kapital Antal aktier Nominellt belopp Summa aktiekapital Aktiekapital 9 100 1 000 9 100 000 Reservfond 9 100 11 100 000 Summa bundet eget kapital 9 200 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat 4 305 421 Årets resultat - 70 623 Summa Fritt Eget kapital 9 100 465 4 234 798 Summa eget kapital 13 434 798 Obeskattade reserver 94 290 063 Avgår latent skatt 21,4% - 20 178 073 Egen andel av obeskattade reserver 9 100 8 145 74 111 990 Substansvärde 9 621 87 546 788 Beräknat pris för vid nyemission Nominellt värde 9 100 1 000 9 100 000 Övrigt bundet kapital 9 100 100 000 100 000 Fritt eget kapital 9 100 4 234 797 4 234 797 Obeskattade reserver 9 100 74 111 990 74 111 990 Summa 87 546 787 Substansvärde per aktie vid nyemission 9 621 Beräknat enligt befolkningsmängd per 2017-12-31 103 aktier Bollebygd tillträdesavgift: 990 914 kr Gryaab AB, Box 8984, SE-402 74 Göteborg, 031-64 74 00, gryaab.se R:\Ekonomi-administration\3. Arkiv\A\A13\Styrelsemöten\Årsmöten\2019-03-11\Skrivelse om beslut med underlag till tillträdesavgift.docx

Sida 148 av 201 Karin van der Salm Gryaab AB Norra Fågelrovägen 3 418 34 Göteborg Substansvärdering av Gryaab AB Introduktion 1 Gryaab AB ( Bolaget ) är ett regionalt aktiebolag som ansvarar för avledning och behandling av avloppsvatten från anslutna kommuner i Göteborgsområdet. Bolaget ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. 2 Under 2019 planeras anslutning av ytterligare kommuner till verksamheten, vilket i praktiken sker genom att kommunerna som ansluts köper in sig i verksamheten genom en riktad nyemission i Gryaab AB. 3 Enligt gällande aktieägaravtal sker teckning av aktier i samband med anslutning av nya kommuner till en aktiekurs motsvarande Gryaab AB:s substansvärde, varpå Grant Thornton har fått i uppgift att beräkna Gryaab AB:s substansvärde per senast tillgängliga bokslut, vilket per datum för denna rapport är 2018-12-31. Teori 4 Substansvärdering är en grundläggande värderingsmetod, som härleder värdet av ett företag genom att estimera värdet på företagets nettotillgångar. Anskaffningsvärdet för företagets anläggningstillgångar justeras för respektive tillgångs förbrukningstid baserat på schablonmässiga livslängder, varefter dessa värden slås ihop med övriga tillgångar för ett totalt tillgångsvärde. Från detta subtraheras samtliga utestående skulder, inklusive 21,4% av eventuella obeskattade reserver, för att landa i ett värde motsvarande det aktuella företagets justerat eget kapital. 5 Det resulterade värdet motsvarar värdet på företagets ursprungliga ägarinsats, aktiekapitalet, plus företagets ackumulerade vinster med avdrag för de utdelningar som gjorts över dess livslängd. Här ingår även den vinst som av skattemässiga skäl avsatts som obeskattade reserver.

Sida 149 av 201 Substansvärdering per 2018-12-31 6 Nedan presenteras en sammanställning av Gryaab AB:s balansräkning per 2018-12-31. December TSEK 2018 Immateriella anläggningstillgångar 4 993 Materiella anläggningstillgångar 1 489 437 Finansiella anläggningstillgångar 2 530 Summa anläggningstillgångar 1 496 960 Kundfordringar 1 596 Fordringar till koncernföretag 948 Skattefordran 1 303 Öv riga fordringar 3 649 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 529 Kassa och bank - Summa omsättningstillgångar 11 025 Totala tillgångar 1 507 985 Eget kapital (13 435) Obeskattade reserv er, EK (74 112) Summa Eget Kapital (87 547) Obeskattade reserv er, skatteskuld (20 178) Av sättningar (7 992) Långfristiga skulder till koncernföretag (100 000) Summa Långfristiga skulder (128 170) Kortfristiga skulder till koncernföretag (603) Checkräkningskredit (1 247 862) Lev erantörsskulder (24 565) Öv riga skulder (6 067) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (13 171) Summa Kortfristiga skulder (1 292 268) Totala skulder och eget kapital (1 507 985) 7 Per senaste bokslut innehar Bolaget tillgångar till ett totalt värde om 1 507 985 TSEK, varav merparten (1 489 437 TSEK) består av materiella anläggningstillgångar. Dessa är bland annat hänförliga till reningsverket Ryaverket med tillhörande avloppssystem i Göteborg. De materiella anläggningstillgångarna har ett totalt anskaffningsvärde motsvarande 3 073 815 TSEK, vilket minskats med avskrivningar om totalt 1 584 378 TSEK. 8 Övriga tillgångar består främst av rörelsekapitaltillgångar hänförliga till bolagets drift, immateriella tillgångar bestående av programvaror samt finansiella anläggningstillgångar bestående av andelar i en bostadsrättsförening. 9 Bolaget innehar skulder till ett totalt värde om 1 420 438 TSEK, där finansieringslösningarna i form av skulder till koncernföretag samt checkräkningskrediten står för merparten (1 348 465 TSEK). I skulderna ingår 21,4% av Bolagets obeskattade reserver bestående av överavskrivningar.

Sida 150 av 201 10 Grant Thornton har enligt överenskommelse inte beaktat eventuella justeringar av de redovisade värdena i Bolagets balansräkning. Gryaab AB:s substansvärde beräknas därmed uppgå till 87 547 TSEK per 2018-12-31, vilket motsvarar värdet av Bolagets eget kapital inklusive 78,6% av de obeskattade reserverna. Källor 11 Detta utlåtande baserar sig på i dagsläget känd information. Om ytterligare information blir tillgänglig framöver så förbehåller vi oss rätten att ändra vår åsikt. Detta faller dock bortom uppdragets omfattning. Ansvarsfrågor 12 Denna rapport har skrivits för det syfte som redovisats ovan och Grant Thornton accepterar inget ansvar för dess användning för andra ändamål. Faktauppgifter i följande rapport härrör från offentliga källor, liksom andra källor vilka vi bedömt vara tillförlitliga. Grant Thornton kan inte garantera uppgifternas korrekthet eller fullständighet. Grant Thornton svarar således inte för den skada som kan uppkomma till följd av fel eller brist i rapporten som bygger på felaktig eller på annat sätt missvisande information, inte heller för någon indirekt förlust som orsakats som ett resultat av användandet av material från denna rapport. Sammanfattande bedömning 13 Vår samlade bedöming är att substansvärdet på Gryaab AB uppgår till 87 547 TSEK. 14 Då den aktuella årsredovisningen är upprättad per 2018-12-31 bör det också noteras att denna beräkning ej tar hänsyn till eventuella förändringar som påverkat Bolagets balansräkning efter datumet för senaste bokslut. Göteborg den 5 februari 2019 David Wastå Partner, Valuation Services Grant Thornton Sweden AB

Sida 151 av 201

Sida 152 av 201

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-11 1 (2) Sida 153 av 201 Kommunstyrelseförvaltningen Svante Cras Ekonomichef 033-430 55 11 svante.cras@bollebygd.se Dnr :118555 Kommunstyrelsen Inträdesavgift Gryaab AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anskaffa 103 aktier i Gryaab a 9 621 kr styck, totalt 990 963 enligt Gryaabs skrivelse 2019-02-08 52. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2017-04-27 om att ansöka om delägarskap i Gryaab eftersom VAverksamheten stod inför stora utmaningar att kunna klara den snabba expansionen. 2018-09-13 tillstyrkte kommunfullmäktige Gryaabs rekommendation om att erbjuda Bollebygds kommun andel av aktierna motsvarande Bollebygds kommuns andel av det totala antalet invånare 2017-12-31. Genom att ställa sig bakom aktieägaravtalet beslutade fullmäktige även ställa sig bakom de kostnader som uppstår då avledande avloppsvatten sker till Gryaab. Den kostnaden som då uppskattades för delägarskapet visade sig inte stämma. Gryaab AB har i skrivelse angett ett substansvärde per aktie vid nyemission till 9 621 kr per aktie. Substansvärdet i bolaget uppgår 2018-12-31 till 87,5 mnkr, Bollebygds andel år 1,13 %. Ekonomiska förutsättningar Tecknandet av aktier kommer innebära en minskning av likviditeten på cirka 1,0 mnkr. I nuvarande ränteläge påverkar kommunens räntekostnader endast marginellt. Beslutsunderlag Skrivelse Gryaab AB 2019-02-08 Substansvärdering av Grant Thornton av Gryaab AB per 2018-12-31. Skickas till Gryaab AB Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomiavdelningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-11 2 (2) Sida 154 av 201 BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Svante Cras Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 155 av 201 11. Svar på motion (C) om bygglovsfria solceller KS2017/264

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 1561 av 2012 14 KS2017/264 Svar på motion (C) om bygglovsfria solceller Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Motionen är besvarad. Ärendet Fredrik Olofsson (C) föreslår i motion daterad den 22 september 2017, att Bollebygds kommuns hemsidan omgående uppdateras med gällande regler om bygglovsfria solceller, samt att en utredning skyndsamt görs i syfte att minimera bygglov- och anmälningskrav samt kostnader på solcellsbyggnation. Som bakgrund till motionen anges att plan- och bygglagen kräver bygglov på fasadförändringar inom detaljplan vilket innefattar även solpaneler i dessa områden. Utanför detaljplanelagt område står det kommunen mer fritt att inte kräva bygglov. Dessa regler ligger under utredning på statlig nivå men redan idag är det många kommuner som väljer att frångå bygglovskravet på solceller för att förenkla för medborgarna. Enligt motionären finns ingen information om solceller på kommunens hemsida. Kommunfullmäktige remitterade motionen till samhällsbyggnadsnämnden på sammanträde den 7 december 2017, 177. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet på sammanträde den 10 december 2018, 241, och gör följande bedömning: Sen motionen väcktes har reglerna för solceller och bygglov förändrats och från och med den 1 juli 2018 krävs inte bygglov för solfångare eller solcellspaneler som monteras på en- och bostadshus och andra typer av byggnader under förutsättning att de ska monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial, de ska följa byggnadens form, de får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla, de får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret, och att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området. Redan sedan tidigare har Bollebygds kommun inte krävt bygglov eller bygganmälan för installation av solceller på en- och tvåbostadshus utanför detaljplanelagt område. Även om en solfångare eller en solcellspanel inte kräver bygglov kan den kräva anmälan. Det kan exempelvis vara om solenergianläggningen berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden. Under hösten 2018 har samhällsbyggnadsförvaltningen genom energi- och klimatrådgivningen arrangerat en solcellsföreläsning för privatpersoner med drygt tjugo deltagare. Föreläsningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 1572 av 2012 genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan flera energi- och klimatrådgivare i Västra Götaland. Bygglovsenheten deltog med information om de nya bygglovsreglerna kring solceller. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut Motionen är besvarad. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Motion (C) om bygglovsfria solceller 241 SBN Svar på motion om bygglovsfria solceller Motion Bygglovsfria solceller 177 KF Inkommen motion: motion (C) om bygglovsfria solceller Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sida 158 av 201 fsh w Bollebygd 2017-09-22 Motion till Bollebygds kommunfullmäktige Bygglovsfria solceller Plan- och bygglagen kräver bygglov på fasadförändringar inom detaljplan vilket innefattar även solpaneler i dessa områden. Utanför detaljplanelagt område står det kommunen mer fritt att inte kräva bygglov. Dessa regler ligger under utredning på statlig nivå men redan idag är det många kommuner som väljer att frångå bygglovskravet på solceller för att förenkla för medborgarna. Bollebygds kommun är en kommun som arbetat aktivt med miljöfrågorna och vi vill vara ett föredöme Ändå, idag, 2017-09-22 finns på Bollebygd kommuns hemsida finns ingen information kring solceller. MOT BAKGRUND AV OVANSTÅENDE YRKAR CENTERPARTIET FÖLJANDE: Att hemsidan omgående uppdateras med gällande regler Att en utredning skyndsamt görs i syfte att minimera bygglov- och anmälningskrav samt kostnader på solcellsbyggnation. Sandra rtiet Bollebygd ~^A n c ^ Fredrik Olofsson, Centerpartiet Bollebygd ^^ Roland Andersson,/Centerpartiet Bollebygd NÄROOLAD POLITIK Centerpartiet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2018-12-10 Sida Sida 1591 av 2012 241 SBN2017/702 Svar på motion om bygglovsfria solceller Beslut Samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Fredrik Olofsson (C) och Roland Andersson (C) har 2017-09-22 inkommit med en motion avseende att kommunen ska uppdatera hemsidan omgående med gällande regler om bygglov och solceller samt att skyndsamt utföra en utredning i syfte att minimera bygglov- och anmälningskrav samt kostnader för solcellsbyggnationer. Kommunfullmäktige har 2017-12-07 remitterat motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Som bakgrund till motionen anges att plan- och bygglagen kräver bygglov på fasadförändringar inom detaljplan vilket innefattar även solpaneler i dessa områden. Utanför detaljplanelagt område står det kommunen mer fritt att inte kräva bygglov. Dessa regler ligger under utredning på statlig nivå men redan idag är det många kommuner som väljer att frångå bygglovskravet på solceller för att förenkla för medborgarna. Sen motionen lades har reglerna för solceller och bygglov förändrats och från och med den 1 juli 2018 krävs inte bygglov för solfångare eller solcellspaneler som monteras på en- och bostadshus och andra typer av byggnader under förutsättning att: de ska monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial de ska följa byggnadens form de får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla de får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området. Redan sedan tidigare har Bollebygds kommun inte krävt bygglov eller bygganmälan för installation av solceller på en- och tvåbostadshus utanför detaljplanelagt område. Även om en solfångare eller en solcellspanel inte kräver bygglov kan den kräva anmälan. Det kan exempelvis Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2018-12-10 Sida Sida 1602 av 2012 vara om solenergianläggningen berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden. Under hösten 2018 har samhällsbyggnadsförvaltningen genom energi- och klimatrådgivningen arrangerat en solcellsföreläsning för privatpersoner med drygt tjugo deltagare. Föreläsningen genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan flera energi- och klimatrådgivare i Västra Götaland. Bygglovsenheten deltog med information om de nya bygglovsreglerna kring solceller. Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Beslutsgång Ordförande frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ärendets beredning Ärendet har handlagts och föredragits av bygg- och miljöchef Linda Ternström. Beslutsunderlag Motion Bygglovsfria solceller Motion om bygglovsfria solceller 177 KF Inkommen motion_ motion (C) om bygglovsfria solceller Skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-11-26 1 (2) Sida 161 av 201 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tommy Andersson Administratör 033-430 55 26 tommy.andersson@bollebygd.se Dnr :KS2017/264-3 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på motion om bygglovsfria solceller Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Fredrik Olofsson (C) och Roland Andersson (C) har 2017-09-22 inkommit med en motion avseende att kommunen ska uppdatera hemsidan omgående med gällande regler om bygglov och solceller samt att skyndsamt utföra en utredning i syfte att minimera bygglov- och anmälningskrav samt kostnader för solcellsbyggnationer. Kommunfullmäktige har 2017-12-07 remitterat motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Som bakgrund till motionen anges att plan- och bygglagen kräver bygglov på fasadförändringar inom detaljplan vilket innefattar även solpaneler i dessa områden. Utanför detaljplanelagt område står det kommunen mer fritt att inte kräva bygglov. Dessa regler ligger under utredning på statlig nivå men redan idag är det många kommuner som väljer att frångå bygglovskravet på solceller för att förenkla för medborgarna. Sen motionen lades har reglerna för solceller och bygglov förändrats och från och med den 1 juli 2018 krävs inte bygglov för solfångare eller solcellspaneler som monteras på en- och bostadshus och andra typer av byggnader under förutsättning att: de ska monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial de ska följa byggnadens form de får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla de får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området. Redan sedan tidigare har Bollebygds kommun inte krävt bygglov eller bygganmälan för installation av solceller på en- och tvåbostadshus utanför detaljplanelagt område. Även om en solfångare eller en solcellspanel inte kräver bygglov kan den kräva anmälan. Det kan exempelvis vara om solenergianläggningen berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden. Under hösten 2018 har samhällsbyggnadsförvaltningen genom energi- och klimatrådgivningen arrangerat en solcellsföreläsning för privatpersoner med drygt tjugo deltagare. Föreläsningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-12-19 2 (2) Sida 162 av 201 genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan flera energi- och klimatrådgivare i Västra Götaland. Bygglovsenheten deltog med information om de nya bygglovsreglerna kring solceller. Beslutsunderlag -Svar på motion om bygglovsfria solceller - Motion om bygglovsfria solceller SBN 2017/702-1 Skickas till Kommunstyrelsen BOLLEBYGDS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Ann-Charlotte Lind Förvaltningschef Linda Ternström Bygg- och miljöchef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 163 av 201 12. Redovisning av besvarade samt obesvarade medborgarförslag 2018 KS2018/38

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 1641 av 201 1 13 KS2018/38 Redovisning av besvarade samt obesvarade medborgarförslag 2018 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige godkänner redovisning av obesvarade medborgarförslag, samt förteckning över besvarade medborgarförslag under 2018. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 30 ska kommunstyrelsen och nämnderna en gång per år (första ordinarie sammanträdet) redovisa dels de beslut som fattats med anledning av medborgar-förslag, och dels de medborgarförslag som inte behandlats inom denna tid. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat en förteckning över obesvarade medborgarförslag, samt en förteckning över besvarade medborgarförslag under 2018, daterade den 8 februari 2019. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisning av obesvarade medborgarförslag, samt förteckning över besvarade medborgarförslag under 2018. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Redovisning av obesvarade medborgarförslag, samt förteckning över besvarade medborgarförslag under 2018 Redovisning av obesvarade medborgarförslag Redovisning av nämndernas besvarade medborgarförslag 2018 Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sida 165 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING OBESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG Diarienummer Rubrik och motionär Anmält på kf Berednings- och beslutsinstans Anmärkning/övrig information KS2016/323 Medborgarförslag om gatuskyltning 2016-11-10 Samhällsbyggnadsnämnden på Övre Skräddargårdsvägen (dnr SBN2016/535) Sara Kohlström KS2017/31 Medborgarförslag om trottoar på Ekedalsvägen Bo Isaksson 2017-02-09 Samhällsbyggnadsnämnden (dnr SBN2017/121) KS2017/37 KS2017/51 Medborgarförslag om ställplats för husbilar Roland Parneving Medborgarförslag avseende hastighet genom Hultafors samhälle LV 1757 Joakim Ohlander 2017-03-16 Samhällsbyggnadsnämnden (dnr SBN2017/185) 2017-03-16 Samhällsbyggnadsnämnden (dnr SBN2017/186) 1(4)

Sida 166 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING OBESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG KS2017/107 KS2017/115 KS2017/205 KS2018/10 KS2018/81 Medborgarförslag om att bygga trottoar och begränsa hastigheten på Ekedalsvägen i Bollebygd Agnes Nyström Medborgarförslag om gång- och cykelväg från Gulf upp till Ballasjön Elsa Lange Medborgarförslag om Rinnaområdets utformning Sten Persson Medborgarförslag om trottoar och belysning till kyrkan Maritha Gilbert Medborgarförslag om att behålla insatser genom SoL vid överklagan Mathias Carlzon 2017-04-27 Samhällsbyggnadsnämnden (dnr SBN2017/283) 2017-04-27 Samhällsbyggnadsnämnden 2017-08-31 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-15 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-04-26 Bildnings- och omsorgsnämnden Överförs till socialnämnden från 1 mars 2019 2(4)

Sida 167 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING OBESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG KS2018/131 KS2018/170 KS2018/145 KS2018/153 KS2018/178 Medborgarförslag om tydligare markering av handikapparkering Gudrun Karlsson Medborgarförslag om att anlägga konstgjord badsjö i Rinna Andreas Lind Medborgarförslag om utomhusgym i Olsfors Amanda Ekström Medborgarförslag om att Bollebygds kommun upprättar en inhägnad hundrastgård Jennie Åsedal Medborgarförslag om badhus i Rinna friluftsområde Bo Nordqvist 2018-09-20 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-09-20 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-09-20 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-09-20 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-10-25 Kommunstyrelsen 3(4)

Sida 168 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING OBESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG KS2018/174 KS2018/190 KS2018/251 KS2018/243 KS2019/2 Medborgarförslag om en skateboardpark på Höga i Bollebygd Milton Lust Medborgarförslag om skatepark i Bollebygd Elsa Hansson Medborgarförslag om att Bollebygds kommun bör stärka sitt engagemang i klimatomställningen Peter Rydberg, Karin Tuden, Henrik Garbergs, Johan Eklöf, Rose-Marie Grune Medborgarförslag om en ny lekplats i Erikstorp/Bergadalen Josefine Ström Medborgarförslag om ändringar i lokala trafikföreskrifter Christian Nielsen 2018-10-25 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-10-25 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-12-13 Kommunstyrelsen 2018-12-13 Samhällsbyggnadsnämnden 2019-02-14 4(4)

Sida 169 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING BESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG UNDER 2018 Diarienummer Rubrik och förslagsställare Anmält på kf Berednings- och beslutsinstans KS2016/91 Medborgarförslag om utbyggnad av cykelväg mellan Sandared och Olsfors Anneli Ekström 2016-04-28 (Remitteras till samhällsbyggnadsnämnden för handläggning och beslut) Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2018-02-19, 27: Medborgarförslaget är besvarat. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att bygga ut cykelvägnätet, men har inte resurser att tillgodose alla önskemål som finns. Prioriteringar av nya cykelvägar görs och behöver samordnas med Trafikverket som är väghållare. Trafikverket har meddelat Bollebygds kommun att man väntar in en åtgärdsvalsstudie benämnd Noden Borås, som bl a pekar ut behovet av att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 1757, där etapper av sträckningen mellan Sandared och Olsfors övervägs. Trafikverket behöver säkra finansen för eventuell produktion. Det finns inga medel i den nationella planen i den storleken som kan komma att krävs för åtgärden. Trafikverket kommer att föreslå medfinansiering från kommunen till det statliga vägnätet. Medel för cykelväg på föreslagen sträckning finns idag inte i nämndens budget. Trafikverket är väghållare på det statliga vägnätet. Åtgärder som fastställs i de regionala infrastrukturplanerna utförs och administreras, i normalfallet, av Trafikverket. Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie för cykelleder på det nationella vägnätet, som blev klar under 2015. Studien resulterade i utpekade stråk som ska prioriteras för utbyggnad av tillgängliga gång- och cykelvägar. Syftet är främst att främja arbetspendlingen med cykel. Sträckan Göteborg-Borås längs RV 40 är ett av de utpekade stråken. Beslut har tagits gällande att stråket kommer att dras längs parallella vägar till riksväg 40, den gamla riksväg 40. Väg 1757 är således en del av det utvalda stråket. Bollebygds kommun äger inte beslutsprocessen, men kan fortsätta att vara en aktiv part, bl a i dialogen med Trafikverket. Sträckningen Sandared-Olsfors är även en mellankommunal fråga då två kommuner berörs, Bollebygd och Borås. Revideringen av den regionala transportinfrastrukturplanen som startade 2016 pågår fram till den 31 januari 2018, då planförslaget ska levereras till regeringskansliet. 1(5)

Sida 170 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING BESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG UNDER 2018 KS2017/116 Medborgarförslag om Västtrafiks sommarlovskort till ungdomar Gabriel Nordangård 2017-04-27 (Remitteras till kommunstyrelsen för handläggning och beslut) Kommunstyrelsens beslut 2018-02-26, 42: Västra Götalandsregionen kommer att söka medel från Trafikverket för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar under sommarlovet. Medborgarförslaget är med det besvarat. Regeringen föreskriver att den regionala kollektivtrafiken kan söka bidrag från Trafikverket om stöd att främja fri kollektivtrafik för ungdomar. Regionens kollektivtrafiknämnd i Västra Götaland kommer att söka bidrag från Trafikverket för att skapa förutsättningar för att erbjuda skolungdomar att resa avgiftsfritt med linjeförd kollektivtrafik under sommarlovet. Erbjudandet ska rikta sig till alla skolungdomar som är folkbokförda i länets kommuner under en treårsperiod. Västra Götalandsregionen förbereder sig för ett möjligt genomförande sommaren 2018. KS2017/113 Medborgarförslag om bättre information från kommunen Anna Lind 2017-04-27 (Remitteras till kommunstyrelsen för handläggning och beslut) Kommunstyrelsens beslut 2018-04-09, 55: Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat. Bollebygds kommun kommer med start i mars 2018 att samla annonser från kommunen på en fast halvsida i Annonsmarkna n. Där kommer kommunens verksamheter annonsera om en del av det som är aktuellt, till exempel kommunal service och tjänster, aktiviteter, evenemang, möten, invigningar, information till företag och vissa jobbannonser. Det ska förbättra kommunens service och samtidigt göra det lättare att hitta kommunens annonser i tidningen. KS2015/385 Medborgarförslag om utbildning i hbtq för alla anställda och politiker i Bollebygds kommun Lotta Andersson, Emma Missne och Ingela Zetterlind 2015-12-10 (Remitteras till kommunstyrelsen för handläggning och beslut) Kommunstyrelsens beslut 2018-04-09, 56: I Bollebygds kommun arbetar man utifrån diskrimineringslagen och i enlighet med diskrimineringslagen sker arbetet från och med 2018 integrerat i den ordinarie kommunala verksamheten med till exempel dialoger på arbetsplatsträffar (APT), i samverkansgrupper och ledningsgrupper utifrån alla diskrimineringsgrunderna. Avseende utbildning för kommunens politiker står det varje nämnd fritt att boka lämplig utbildning om nämnden så vill. Medborgarförslaget anses med det vara besvarat. 2(5)

Sida 171 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING BESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG UNDER 2018 KS2017/121 Medborgarförslag om att alla ensamkommande barn ska få stanna i Bollebygds kommun under hela asylprocessen Maria Hedin, Ingela Zetterlind m.fl. 2017-04-27 (Remitteras till bildnings- och omsorgsnämnden för handläggning, tillbaka till kf för beslut) Kommunfullmäktiges beslut 2018-09-20, 84: Medborgarförslaget är besvarat. KS2017/108 Medborgarförslag med fokus på hyresbostäder Mathias Carlzon 2017-04-27 (Remitteras till kommunstyrelsen för handläggning och beslut) Kommunstyrelsens beslut 2018-11-26, 149: Kommunstyrelsen delar Mathias Carlzons syn på att kommunen bör fokusera på att bygga hyresrätter, och både Bollebo och privata aktörer har flera projekt igång avseende byggnation av hyresrätter i kommunen. Kommunstyrelsen anser med det att medborgarförslaget är besvarat. Kommunstyrelseförvaltningen gör följande bedömning: De senaste årens samarbete med Bollebo har resulterat i att stiftelsen nu har flera projekt igång när det gäller att bygga hyresrätter i kommunen. Under 2019 kommer det att byggas 16 hyresrätter i Töllsjö, under 2020 kommer Bollebo att färdigställa 24 lägenheter på Odinslund i Bollebygd och under 2021 kommer det att byggas 30 lägenheter på Bergadalen i Bollebygd. Strand AB kommer att uppföra ett 50-tal hyresrätter på Malmgården och det beslutet har kommit till stånd genom ett nära samarbete med kommunen. Parallellt med dessa byggplaner arbetar samhällsbyggnadsförvaltningen intensivt med att ta fram en ny översiktsplan för Bollebygds kommun, en plan som ska ligga till grund för hållbar och långsiktig byggnation i kommunen. 3(5)

Sida 172 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING BESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG UNDER 2018 KS2017/319 Medborgarförslag om öppen förskola vid Krafthuset Martin Björk 2018-02-15 (Remitteras till bildnings- och omsorgsnämnden för handläggning och beslut) Bildnings- och omsorgsnämndens beslut 2018-05-14, 62: Bildnings- och omsorgsnämnden avslår medborgarförslaget. Bildnings- och omsorgsförvaltningen gör följande bedömning: I skollagen framgår det att en kommun får anordna öppen förskola som komplement till förskola och pedagogisk omsorg. Vad gäller lokaliseringen vid Krafthuset är förvaltningen tveksam till att utrymme finns för att bedriva öppen förskola men det är avhängt hur frekvent verksamheten skall ha öppet. Öppen förskola kan bara bedrivas när redan bokade verksamheter dagtid inte finns i lokalerna. Tillgången till lokalerna blir således väldigt begränsat därför är det en olämplig placering. Förvaltningens bedömning är att det finns en efterfrågan av öppen förskola framförallt hos nyinflyttade eller familjer som planerar att flytta in. De önskar en kommunal öppen förskola som de haft i kommunerna de kommer från. Vårdnadshavare framför i kontakt med förvaltningen att de anser att eftersom Bollebygd är en kommun med många nyinflyttade finns det ett behov för föräldrar/barn att knyta nya kontakter och bygga upp ett socialt nätverk. Förvaltningen ser inte att det finns ekonomiskt utrymme inom förskoleverksamheten att starta upp en öppen förskola. Prioriteringen bör vara att skapa plats i förskolan för de som arbetar eller studerar samt att sänka antalet barn i barngrupperna så det motsvarar styrdokumentens krav. KS2017/221 Medborgarförslag om utformning av Rinna friluftsområde Bo Nordqvist 2017-09-21 (Remitteras till samhällsbyggnadsnämnden för handläggning och beslut) Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2018-05-14, 96: Medborgarförslaget är besvarat. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar åsikten om att det finns ett stort behov av att ordna ett rekreationsområde som erbjuder olika aktiviteter både för invånare och besökare. Rinnaområdet är cirka 80 hektar och har med tanke på sitt läge samt kvalitéer goda förutsättningar till att bli ett bra rekreationsområde. Området var tidigare tänkt att bli en golfbana, dessa planer är nedlagda. 4(5)

Sida 173 av 201 2019-02-08 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FÖRTECKNING BESVARADE MEDBORGARFÖRSLAG UNDER 2018 Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen 2015-08-31 att ta fram en ny detaljplan för Rinna-Getabrohult med syftet att pröva om området kan användas som friluftsområde inklusive idrottsplats för många olika intressen såsom fotbollsplaner, eventuell framtida idrottshall, gym, elljus- och promenadspår. Som ett första steg i att påbörja uppdraget tog samhällsbyggnadsförvaltningen under sommaren 2017 fram en förstudie över Rinnaområdet. Syftet var att på en översiktlig nivå kartlägga områdets förutsättningar. I förstudien ingick även en medborgardialog med syfte att ta reda på vad invånarna vill ha i området. Dialogen fick god respons, då cirka 260 personer deltog. Nästa steg i processen är att utifrån önskemål allmänhetens föreslag bestämma samt göra en prioritering för vad Rinnaområdet ska innehålla samt budgetera för detta. Det görs av samhällsbyggnadsnämnden. Därefter kan arbetet med att ta fram detaljplanen fortsätta. Tidplan för när detaljplan ska vara färdig är ännu inte bestämd. I prioriteringsordningen för planuppdrag under 2018, antaget av KS 2017-11-20, 161, har detaljplan för Rinna haft prioritering två av tre. Med många prioriterade detaljplaner och med begränsade resurser har planenheten under våren inte haft tid att påbörja Rinnaplanen. Ny prioriteringsordning av planuppdrag för 2019 ska tas i samband med verksamhetsplan. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser Bo Nordqvist insända material över Rinnaområdet tillsammans med den förstudie som togs fram under 2017 som ett viktigt underlagsmaterial i det fortsätta arbetet med Rinnaområdet. 5(5)

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-08 1 (1) Sida 174 av 201 Kommunstyrelseförvaltningen Suzanna Bengtsson Kommunsekreterare 033-430 55 28 suzanna.bengtsson@bollebygd.se Dnr :KS2018/38-1 Kommunstyrelsen Redovisning av obesvarade medborgarförslag, samt förteckning över besvarade medborgarförslag under 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisning av obesvarade medborgarförslag, samt förteckning över besvarade medborgarförslag under 2018. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 30 ska kommunstyrelsen och nämnderna en gång per år (första ordinarie sammanträdet) redovisa dels de beslut som fattats med anledning av medborgarförslag, och dels de medborgarförslag som inte behandlats inom denna tid. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat en förteckning över obesvarade medborgarförslag, samt en förteckning över besvarade medborgarförslag under 2018, daterade den 8 februari 2019. Skickas till Kommunsekreterare BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Suzanna Bengtsson Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 175 av 201 13. Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun KS2019/29

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-02-14 Sida Sida 1761 av 201 1 3 KS2019/29 Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer uppföljningen av samverkansavtalet avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun och överlämnar den till kommunfullmäktige för information. Ärendet Kommunens folkhälsostrateg har upprättat en uppföljning av samverkansavtalet avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun. Fokus under året har varit barn och ungas uppväxtvillkor, hälsofrämjande livsmiljö, drogförebyggande arbete samt att främja föreningars folkhälsoinsatser. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer uppföljningen av samverkansavtalet avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun och överlämnar den till kommunfullmäktige för information. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sida 177 av 201 2019-01-24 Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2018 tecknat mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun