egen solel se örebros solkarta Intresset för solel ökar! en av sveriges största solcellsanläggningar finns i örebro Läs om företag, föreningar & privatpersoner som satsar på solel egen solel i örebroregionen 1
trendspaning Stefan Andersson, solelspionjär, teknikfreak och egen företagare SER FÖLJANDE TRENDER 1. Intresset för solel bara ökar. Idag är det inte bara teknikfreak som jag som skaffar solpaneler. Idag gör människor det för att spara pengar, samtidigt som de gör en insats för miljön. Många drivs av en vilja att vara fria. Producera sin egen mat, göra sin egen el. Det är tecken i tiden. 2. Anläggningarna blir större och större. I och med att priset sjunker satsar på många större anläggningar som producerar fler kilowattimmar. Solpanelerna blir också större så att färre paneler behövs. 3. Marknaden är långt ifrån mogen. Fortfarande finns många mindre källarföretag som jobbar i liten skala. Men än så länge är det få Sol-IKEA som slagit sig fram i Sverige, eftersom varje anläggning och varje tak är unikt. 4. Kanske får vi se högre fasta kostnader i framtiden. Elbolagen måste hitta nya sätt att ta betalt om fler och fler producerar egen el. Men dit är det nog ganska långt. 5. Kan vi i framtiden lösa lagringen så att vi kan kapa kabeln till elbolagen? Idag kan du klara dig utan att köpa el i sommarstugan om du lagrar i batterier. Men för ett permanentboende finns det begränsningar, framför allt vintertid. Finansiärer Skriften har tagits fram av Energikontoret Regionförbundet Örebro inom ramen för projektet Egen solel i Örebroregionen. Projektet har finansierats av Energimyndigheten, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen Örebro län, Lantbrukarnas Riksförbund. I projektet har också sakkunniga solelintressenter bidragit med sin tid. Redaktör Dag Lundblad, Energikontoret Regionförbundet Örebro Layout Remarc Communication AB, Ulrika Wågelöf Text och foto Aira kommunikation, Thomas Eriksson Tryck Prinfo Welins. MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 236 2 egen solel i örebroregionen
Stort engagemang för miljön och en vilja att bidra till en mer hållbar utveckling Man kan ha olika motiv till att bygga sin egen solcellsanläggning. Men en sak tycks vara gemensam för de snart hundratalet som producerar solel i Örebroregionen ett stort engagemang för miljön och en vilja att bidra till en mer hållbar utveckling. I denna skrift medverkar ett handfull föregångare pionjärer som bidrar i utvecklingen för mer förnybar energi i Örebroregionen. Ännu är utvecklingen av solkraft i sin linda, men i solens ljus finns möjligheterna. Bland allmänheten är solenergi det mest populära energislaget. Priset på solcellssystem har sjunkit rejält de sista åren. Och Sverige har goda förutsättningar. Solinstrålningen i vårt land är lika stor som i mellersta Tyskland, ett land som haft en mycket snabb utveckling av solkraft. Att bygga en anläggning för solel kan fortfarande ses som en smula krångligt och omgärdas av frågor kring teknik, administration och lönsamhet. När anläggningen väl är på plats upplever många att den bara tuffar och går och levererar grön hållbar och förnybar el år efter år, efter år. Vi vill med denna skrift visa motiv, drivkrafter och erfarenheter hos några av länets föregångare och ambassadörer för hållbar utveckling. Vi önskar mycket nöje och inspiration med läsningen! Dag Lundblad Utvecklingsledare Energikontoret Regionförbundet Örebro egen solel i örebroregionen 3
Byn som satsar på sol Det livaktiga byalaget i Latorp satsar på solel. Att spara pengar, eller att kunna vara självförsörjande. Anledningarna att välja solel är många. Eva Overmeer och Anders Holm är två av eldsjälarna i byalaget i Latorp, beläget cirka milen väster om Örebro. De bor grannar och har varsin solanläggning på taket. Anders är teknikentusiasten och kilowattjägaren, intresserad av teknik, effekt och kopplingsmöjligheter. Eva däremot är mindre intresserad av tekniken. Hon vill bara att det funkar så hon kan vara självförsörjande på el. Hon odlar potatis och har eget vatten i brunnen. Det började med att vi hade en kurs i förnyelsebara energikällor i byn, både vindkraft och solenergi. Det var inga problem att få deltagare. Många var intresserade, berättar Eva. Sedan ett halvår tillbaka har hon själv 55 kvadratmeter solpaneler på sitt tak. Idag är vi sju personer som byn som har satt upp solpaneler, fortsätter Anders och fler är på gång. Det sprider sig som ringar på vattnet. Solveteran Anders är solveteran, vilket taket på hans hus vittnar om. Det började med vattenburna solfångare på 1980-talet. Idag finns vacuumrörsfångare i drift förbundna med accumulatortanken och ytjordvärmepumpen i huset. I mitten sitter det senaste tillskottet, 20 kvadratmeter solpaneler som han monterat själv under hösten. Anders har alltid varit intresserad av energi och effektivisering och arbetar Evas panel: 32 paneler som täcker 55 kvadratmeter i sydostläge med taklutning på 27 grader. Effekt 8 160 W. Ska producera omkring 10 000 kwh per år. 4 egen solel i örebroregionen
Solkarta fortfarande med det i eget företag. Nu är panelerna på plats och det är så spännande att gå och titta på elmätaren hur mycket de ger. Nu klurar Anders hur han ska kunna styra huset, så element eller tvättmaskinen går igång när solen skiner. Så visst finns det mer att jobba med, skrattar han. Att installera solel känns naturligt för dem båda. Eva ser det som en pensions- försäkring. Ett sätt att betala för elen i förväg. Anders räknar med att hans anläggning ska betala av sig på 10 år. Det är också ett bra arbetsområde för ett byalag att jobba med. Det stärker gemenskapen i byn och gör det lättare att leva på landsbygden. Nu önskar de sig klara och tydliga regler från statsmakterna och att investeringsbidraget blir kvar några år till, så att flera kan haka på och se hur enkelt det är. Du som bor i Örebro tätort kan gå in och titta på ditt tak och se hur mycket taket skulle kunna producera om det satt solpaneler på det. Du kan se hur många kvadratmeter tak du har, vilket väderstreck, vilken lutning och till och med hur mycket pengar du kan spara varje år genom att producera din egen el. Du hittar solkartan på Örebro kommuns webbplats, www.orebro.se. Flera kommuner är intresserade av att utveckla egna solkartor och kommit olika långt. Bland annat är Kumla på gång. Anders panel: 12 paneler som täcker 20 kvadratmeter i sydläge med taklutning 42 grader. Effekt 3 000 W. Ska producera omkring 3 000 kwh/år. Örebro kommun har som mål i sin klimatplan att bli självförsörjande på elkraft år 2020. Det ska ske bland annat genom en storsatsning på vind- och solkraft. Ur Örebro läns energioch klimatprogram: År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med 2005. År 2020 använder vi energin i Örebro län 20 procent effektivare jämfört med 2008. År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi som exempelvis vindkraft, bioenergi och solenergi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. egen solel i örebroregionen 5
En av Sveriges största privata solcellsanläggningar ligger i Örebro På fyra år sänkte fastighetsbolaget Klövern sin energianvändning i Örebro med 32 procent. Klövern går också i täten i omvandlingen mot mer solceller. I Örebro finns en av landets största privata solcellsanläggningar och flera nya är på gång. På taket till företagets fastighet Vindhjulet 3 på väster i Örebro sitter sedan december 2012 exakt 490 solcellsmoduler monterade. I huset finns bland annat Transportstyrelsen inhysta med ett stort antal anställda. Solcellerna ska producera 100 000 kwh per år, vilket räcker till att producera 30-40 procent av fastighetens totala elbehov. Resultatet har hittills överträffat våra förväntningar, berättar Lennart Lindkvist, som arbetar centralt med energifrågor på Klövern. Vi har producerat över 100 000 kwh varje år sedan vi startade, fortsätter han. Solpanelerna sköter sig normalt helt själva. Med ett webbaserat driftövervakningssystem har Lennart full kontroll över produktionen. Solceller är väldigt driftsäkra och pålitliga, eftersom det inte finns några rörliga delar som kan spöka. Pristagare för nya lösningar Lennart Lindkvist fick Örebroregionens energipris 2012 för sitt engagerade arbete med nya tekniska lösningar för energieffektivering av befintliga lokaler. Att arbeta med befintliga lokaler är spännande och alltid en utmaning, men det finns otroligt många sätt att spara energi på. Det låga elpriset de senaste åren har gjort att det inte varit förmånligt att sälja överskottet från sin produktion. En viktig lärdom, menar Lennart, är att dimensionera storleken på sin anläggning efter hur mycket el som konsumeras i fastigheten. Idag är solceller ett mycket bra sätt att minska vårt miljöavtryck och det blir mer lönsamt, ju högre elpriset blir. Det är en långsiktig investering som garanterar en trygg elförsörjning till fast pris i många år. Vad är det viktigaste att tänka på för en företagare som vill satsa på sol? Ett energiengagemang måste komma uppifrån och kräver en insatt och målmedveten ledning. Att komma så långt som vi har gjort har inte skett genom att vi kastar ut allt och bygger nytt. Vår styrka har varit att vi jobbar med de fastigheter vi har. Vi finns nära hyresgästerna och är engagerade i det vi gör. Hur arbetar ni rent praktiskt? Vi kontrollerar alla driftfunktioner för värme, ventilation och kyla minst ett par gånger per år samt följer upp förbrukningarna varje månad. Arbetet handlar för oss om att leverera energin på rätt sätt ut i husen, men också att tänka utanför ramarna för att hitta kreativa lösningar i vår jakt på kilowattimmar, pengar och miljöbelastning. Vilket är ditt bästa energispartips? Byt en lampa. Om du till exempel byter alla adventsljusstakens lampor till ledbelysning så kommer timern att dra mer ström än hela belysningen, vilket gör att timern blir onödig. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något för att minska vårt fotavtryck i miljön, avslutar Lennart. Klöverns solceller 490 paneler, Elproduktion: 110 000 kwh/år. EON köper överskottet till spotpriset minus 0,2 öre. Ytan på fastigheten är 19 000 kvadratmeter. Klövern fick 2014 det prestigefyllda E-prize från tidningen Veckans Affärer i samarbete med Eon med motiveringen: Stora besparingar i ett spretigt fastighetsbestånd med lika stora mått av innovation och kreativa idéer. Ett systematiskt arbete som bygger på engagemang och målmedvetenhet. 6 egen solel i örebroregionen
egen solel i örebroregionen 7
fakta Stora mellösa & åsbyvikens if 72 paneler med 250W per panel. Toppeffekt 18 000 W. Huset ligger i söderläge med 30 graders lutning. Anläggningen beräknas producera 17 500 kwh/år. Idrottsföreningens klubbhus har direktverkande oljeburna elradiatorer och elburen takvärme i duschar och omklädningsrum. Klubbhuset är uppvärmt året runt. Den stora förbrukningen sker under sommaren för uppvärmning av varmvatten till duscharna. 8 egen solel i örebroregionen
Energikick för fotbollsklubb Idrottsföreningar har mycket att tjäna på att installera solceller. SMÅ IF är troligen först i Sverige med sin anläggning på Tingstadsvallen i Stora Mellösa. Solen lyser på det flacka taket i perfekt söderläge på det röda klubbhuset i Stora Mellösa, drygt två mil öster om Örebro. 72 solpaneler producerar 6 000 W denna dag när vi hälsar på i klubbstugan. SMÅ IF är en av tusentals idrottsföreningar runt om i Sverige som med ideella krafter engagerar bygdens folk. SMÅ IF har fotboll, handboll, innebandy och gymnastik på sitt program och har över 600 medlemmar. Klubbordförande Bo Johansson myser när han trycker på displayen inne i klubbhuset och läser av produktionen. Det blir lätt vanebildande att ta cykeln ner hit och titta på elmätaren när solen lyser, säger han. Men det går väl över, skrattar han. Anläggningen är bara några veckor gammal. minskar elnotan med 90 procent Bosse är en av alla solens eldsjälar och har deltagit i flera utbildningar och seminarier anordnade av Energikontoret Regionförbundet Örebro. Han har i flera år talat sig varm för att klubben skulle satsa på solel istället för en bergvärmepump, som var det andra spåret styrelsen diskuterade när det gällde att minska energianvändningen. Bosse fick till slut med sig resten av styrelsen. Tack vare ett idogt arbete lyckades han också få bidrag till stora delar av investeringen på 300 000 kronor av såväl Örebro kommun som Riksidrottsförbundet. Värme- och elkostnaden för oss är omkring 40 000 kronor varje år, vilket är mycket för en liten förening som vår. Med solinvesteringen kommer vi att minska vår elnota med 90 procent inte bara nästa år utan kanske i 30 år framöver! Det motsvarar många bingolotter, säger Bosse, och syftar på den inkomstkälla som var den största för tio, femton år sedan, men som sedan länge fört en tynande tillvaro. Nu sneglar Bosse bort mot den närbelägna kyrkan. I anslutning till kyrkogården finns ett enormt ladugårdstak i perfekt söderläge. Jag är ju aktiv inom kyrkan också, så det får väl bli nästa projekt, skrattar han. egen solel i örebroregionen 9
Bostadsrättsföreningen som satsar på solel Säkert elpris i många år framöver och en insats för miljön för våra efterkommande. Så resonerar bostadsrättsföreningen Sörbyängen Centrum i Örebro när de monterar 400 kvadratmeter solpaneler på några av sina tak och börjar producera en fjärdedel av sin el själva. Det började på årsstämman 2013. Några medlemmar i bostadsrättsföreningen med 86 lägenheter tyckte att föreningen skulle satsa på solenergi. Fyra motioner om solel kom till stämman. Och så blev det. Styrelsen var med på noterna och ett intensivt arbete inleddes med att ta fram underlag och kalkyler. Under våren 2015 monteras 208 solpaneler på de tak som ligger i mest gynnsamt läge åt söder. Sammanlagt ska panelerna producera 58 000 kilowattimmar per år, vilket motsvarar en fjärdedel av det föreningen förbrukar till drift. Vi fick kontakt med regionförbundets projekt Egen solel och har fått mycket hjälp av dem med att få fram underlag och ekonomiska kalkyler, berättar föreningens ordförande Bernt Karlsson. Vi sitter vid köksbordet och tittar på kalkyler, tekniska beskrivningar och kartor. Bostadsrättsföreningens hus är byggda i olika vinklar och vrår och alla tak var inte lämpliga. Till slut fastnade man för åtta takytor med bäst förutsättningar. Kollektivhus Föreningen passar också på att byta tak på de ytor som ska få solpaneler när man ändå håller på. Huset är byggt 1984 och har firat trettioårsjubileum. Det är ett kollektivhus, där grannarna har gemensamhetslokaler och stora möjligheter till odling i några av de odlingslotter som finns på gården. De flesta av våra medlemmar stödjer tanken att jobba för ett långsiktigt hållbart samhälle och då är solel ett förträffligt sätt att arbeta konkret för att arbeta mot det målet, tillägger hustrun Eva Chrapkowska som ser fram emot att kunna producera egen el och inte behöva vara beroende av varken kärnkraft eller oljeindustrin. Ventilation stora elförbrukaren Föreningen förbrukar omkring 250 000 kwh/år. Framför allt är det husets stora ventilationssystem som drar el, liksom tvättstugor och förbrukning i gemensamhetslokaler och trapphus. Huset värms upp med fjärrvärme. Vi räknar med att investeringen kommer att betala tillbaka sig på 10-15 års tid. Då har vi sedan gratis el i kanske ytterligare 15-25 år, säger Bernt. Föreningen kommer att gå vidare med att arbeta ytterligare med energisparåtgärder för att få ned förbrukningen. Jag rekommenderar alla bostadsrättsföreningar att satsa på solelsproduktion. Även om man lånar beloppet är det en lönsam investering och en mycket klok och konkret satsning på miljön, avslutar Bernt. 10 egen solel i örebroregionen
Bostadsrättsföreningen Sörby centrum 208 paneler, täcker 400 kvadratmeter. Installerad effekt ca 60 kw. Beräknad produktion 58 000 kwh/ år. En anläggning av denna storlek brukar kunna kosta 12-20 kr/w inklusive montering. egen solel i örebroregionen 11
Solelsföreningen i Lindesberg först i regionen med medlemsel Det blir Solelsföreningen i Lindesberg, som blir först i Örebroregionen med att producera el med hjälp av medlemmarnas andelar. Föreningen bildades 2013 och har som mål att genom att sälja andelar för femtusen kronor styck kunna bygga en egen solelsanläggning. Inspiration kom från en medlemsandelsägd solanläggning i Sala. Hösten 2014 nåddes målet med över 100 andelar sålda. Våren 2015 sätts anläggningen upp på Lindeskolans tak. Det ska bli roligt att komma i mål, säger Per Zetterlund, ordförande i Solel ekonomisk förening, som har drygt 75 medlemmar. Tidigt fick föreningen också en supporter i kommunala bostadsbolaget Lindesbergsbostäder som inte ville vara sämre, utan lovade att bygga en lika stor anläggning som föreningen. Vi har ett mycket gott samarbete och får därför sätta upp våra solpaneler på Lindeskolans tak. Den mesta av vår producerade el kommer att gå till Lindeskolan genom att Linde Energi köper elen, fortsätter Per. Föreningen räknar med att investeringen ska betala av sig på 9-10 år, men den kommer att ge el i ytterligare 25-30 år. vem tecknar sig som andelsägare? Våra medlemmar är helt vanliga människor som vill göra en konkret insats för miljön. Solel är så konkret, så nära och så greppbart. Det är också en långsiktig bra investering, betydligt bättre ränta än du får på ett bankkonto. Vad får ägarna för sin medverkan? Vid varje årsstämma kommer vi att besluta vad vi ska göra med årets vinst. Antingen kan vi välja att dela ut den som återbäring i form av pengar, men vi kan också välja att investera i fler solpaneler, så att medlemmarnas kapital ökar. Tror du ni får efterföljare? Ja, det tror jag absolut men det roliga är också att många som varit i kontakt med oss och tänkt köpa andelar sedan bestämt sig för att sätta upp en egen anläggning istället. Så detta sprider sig verkligen som ringar på vattnet. Per Zetterlund är ordförande i Solel ekonomisk förening i Lindesberg. Krematoriet satsar på solel Svenska kyrkan har börjat titta på att sätta solceller på krematoriet vid Norra kyrkogården i Örebro. Vi har länge arbetat aktivt med att bli mer miljövänliga, säger Torleif Öhrn vid kyrkogårdsförvaltningen. Sedan några år tillbaka eldas krematorieugnarna med miljövänlig rapsolja och anläggningen är försedd med en av landets mest effektiva filter för att rena rökgasena från bland annat kvicksilver och andra tungmetaller. Tyvärr drar våra rökgasfläktar och olika reningsfilter mycket elström och vi förbrukar närmare 350 000 kilowattimmar per år, berättar Torleif. Nu pågår en förstudie för att se hur mycket solpaneler som kan sättas upp på det platta taket på krematoriet. För oss är det här en investering som vi räknar med att kunna räkna hem på lite drygt tio år. Får vi solbidrag så blir avskrivningstiden kortare. Sedan kommer vi att delvis ha gratis elproduktion i många år framöver, avslutar Torleif. 12 egen solel i örebroregionen
Lantbruksföretag blir solproducenter Ladugårdstak är som gjorda för att sätta solpaneler på. Tillsammans med en hög elkonsumtion sommartid kan lantbruksföretag och solproduktion bli en bra kombination. Lantbrukare har ytorna. De har ofta stora tak som kan rymma många kvadratmeter solpaneler, berättar Per Halldin, som driver eget företag inom solcellsproduktion. Han har också varit aktiv i regionförbundets solelsprojekt där han fungerat som rådgivare mot lantbrukare. Nyligen har hans företag monterat en anläggning på 150 kvadratmeter utanför Örebro. Den ska producera 20 000 kilowattimmar per år, vilket är omkring hälften av det lantbrukaren förbrukar. Många lantbrukare har en hög elförbrukning sommartid, framför allt till spannmålstorkar för spannmålsproducenter och ventilation för djurhållare. Det gör att elförbrukningen sammanfaller med de månader som har den högsta produktionen, vilket gör att de kan dra mest nytta av sin egenproducerade el. Dessutom betalar de ingen energiskatt. Per är försiktig med att utlova snabba avbetalningstider. Det är svårt att förutsäga elpriset, räntor eller kommande solstöd från regeringen. Samtidigt är lantbrukarna vana. I sitt yrke har de lika svårt att förutse väder och vind som de kan förutse kommande spannmålspriser. De måste vara flexibla och inte lägga alla ägg i en korg. Proppen går ur för solceller 2015? Utvecklingen av solceller har de senaste tio åren varit enorm. Den genomsnittliga tillväxten i EU har varit runt 40 procent per år under 2000-talet*. Senaste åren har priset på solceller fallit med 75 procent. Från att ha varit en investering för miljöintresserade utan lönsamhetskrav, är nu solceller på stark frammarsch över hela Europa. I Tyskland finns omkring en miljon anläggningar. I Sverige finns det drygt ett par tusen anläggningar 2014. Några som redan har solceller på taket i örebroregionen Behrn arena, Mariebergs förskola, Transportstyrelsen Örebro, Naturhuset, Örebro universitet, Örebro läns landstings kansli, Alléskolan, Stora Valla, Karlskoga folkhögskola, Lindeskolan, Vinöns skola, Inge Olssons El Degerfors samt uppskattningsvis omkring ett åttiotal privata fastigheter i Örebroregionen. *) TRENDS IN PHOTOVOLTAIC APPLICATIONS Survey report of selected IEA countries between 1992 and 2011. Report IEA-PVPS T1-21:2012 egen solel i örebroregionen 13
Fyra frågor till... Niklas Jakobsson, solstrateg på Örebro kommun De solcellsägare som du kommer i kontakt med, varför har de skaffat solel? Det finns flera anledningar. Många gör det för att de har intresse för vår miljö och vill bidra till att minska sina klimatutsläpp. En mindre andel tycker att det är intressant teknik som man vill pröva och utvärdera. Men de flesta gör det med motiveringen att det är en lönsam investering som innebär minskade driftkostnader. Är det lönsamt med solel för mig som villaägare? De flesta delar av Sverige har idag en hög solinstrålning och många villaägare har tak med bra förutsättningar för att producera solel. Solel har på kort tid blivit en lönsam investering. Det beror främst på att investeringskostnaden för solel nästintill har halverats under en tvåårsperiod. Ny teknik höjer verkningsgraden successivt vilket också förbättrar lönsamheten. Elpriset i Sverige är idag lågt, men en ökad integrering med Europa höjer elpriset på längre sikt. Därtill är det troligt att pålägg i form av skatter eller andra pålagor kan höja villaägarens totala elkostnader. Hur lång tid tar det för investeringen att betala av sig? Den tekniska livslängden på solceller är 30 år och en villaägare med bra förutsätt- ningar för solel har tillbaka investeringen på mellan 10-15 år. Kan man lita på att bidrag och skatteregler finns kvar? Det här en fråga som är komplicerad och som inte kan besvaras med ja eller nej. På kort sikt så kommer troligen bidrag och skatteregler underlätta för egen elproduktion från solceller. På längre sikt kommer bidraget troligtvis minska i sin omfattning eller upphöra då investeringen redan idag är att betrakta som lönsam även utan bidrag. 14 egen solel i örebroregionen
Tankar om solel Jag vill vara med och påverka miljöförstöringen, tänker på kommande generationer, att något måste göras om det så bara är i liten skala. Alf Nilsson, Stora Mellösa Vi är fyra vuxna i hushållet och försöker använda det mesta av vår solelsproduktion själva. Vi har monterat solpaneler både åt sydost och sydväst, vilket ger solel tidigare och senare på för- och eftermiddagen. Anläggningen förväntas producera ungefär 7 200 kwh/år, vilket nästan täcker vår årliga elförbrukning på cirka 8 200 kwh. Jag tycker det är riktigt roligt att diskutera solceller med folk som undrar hur det fungerar. Det är inte alls knepigt tvärtom. Solelsproducent, Laxå Vi är mycket nöjda med hur det har fungerat hittills, speciellt att det är så pass enkelt och att man inte behöver tänka på något. Bengt Evertsson, Lindesberg I juni 2013 installerade jag 8,25 kw solceller på min fastighet i Örebro. Mest för att jag har ett stort teknikintresse och tyckte att det kunde vara ett spännande projekt. Allt har fungerat perfekt hittills bortsett från ett tidskrävande och dyrt (5.000 kr) bygglovsförfarande. Monteringen stod jag själv för men det som krävde elbehörighet sköttes av Stefan Andersson på Polygress Solution. Tomas Ekström, Örebro Vi bor i en av Sveriges allra vanligaste villor. En 1,5 plans 70-tals villa på 150 kvm med mexitegel och träfasad, utan källare, med direktverkande el och luftvärmepump. Vår förhoppning är att många andra som bor i liknande hus ska inspireras att producera sin egen solel. Jens Ljunggren, Pålsboda Eftersom jag har ett stort natur och miljöintresse jag jagar, odlar, plockar svamp och bär och flyttade ut på landet så tyckte jag att det kunde vara kul att även producera min egen solel. Johan Rizell, Pålsboda Dels för miljöns skull men också för att slippa betala andra för elen. Då är det bättre att producera det själv. Jag räknar med att tjäna in anläggningen på cirka 13 år. Ett stort plus är att det är mycket enklare än jag trodde. Anläggningen sköter sig själv helt enkelt. Mikael Jonsson, Örebro Jag har ett litet fritidshus utanför Nora, som inte har el. Därför köpte jag i april 2012 två solpaneler på vardera 300 w för 22 000 kr. Monteringen skötte jag själv utan problem med hjälp av en enkel bruksanvisning. Jag är mycket nöjd. Det fungerar hur bra som helst. Nu har vi all hushållsel vi behöver. Jonas Jernberg, Nora I februari 2008 installerade vi 5 kw solceller på Lindeskolan i Lindesberg. Dels för miljöns skull men minst lika mycket på grund av teknikintresse och för att kunna visa eleverna möjligheterna med förnybar solenergi. Vi hade lite problem med kvaliteten på montagesystemet, som inte höll den standard som vi är vana vid. Dessutom har vi varit tvungna att byta ut en växelriktare som gick sönder i för tid. Annars har det stort sett fungerat som förväntat kanske något lägre produktion. Rickard Johansson, Lindesbergsbostäder Citaten kommer från http://egensolel.se/vi-med-solel/ egen solel i örebroregionen 15
Hur går jag vidare? Det finns flera möjligheter. Länsstyrelsen ger råd och information om de bidrag som finns att söka. www.lansstyrelsen.se/orebro Energi- och klimatrådgivarna i Örebro län ger oberoende råd om möjligheter att energieffektivisera din fastighet och hur du kan installera förnybar energi som till exempel solkraft. www.regionorebrolan.se/energiochklimatradgivarna Läs mer www.egensolel.se Forum för solelintresserade med mer information om projektet Egen solel i Örebroregionen. Här finns också länkar till solelsproducenter och leverantörer. www.energimyndigheten.se Innehåller bland annat information om stöd till solceller. Där hittar du också din lokala energirådgivare. Projekt Egen solel i Örebroregionen genomfördes under 2013-2014. Syftet var att kraftsamla kring samverkan med olika aktörer för att utveckla solkraftproduktionen i Örebroregionen. En central del i projektet har varit att ge informationsstöd och rådgivning till pilotanläggningar. Projektet har varit ett verktyg för att bidra till att det regionala miljömålet om 5 GWh solkraftproduktion per år i Örebro län år 2020 ska uppnås. 16 egen solel i örebroregionen En samlande kraft!