FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2000 Nr 1244 1252 INNEHÅLL Nr Sidan 1244 Lag om ändring av lagen om hypoteksbanker... 3329 1245 Lag om ändring av lagen om lantbrukets forskningscentral... 3332 1246 Lag om upphävande av lagen om lantbruksekonomiska forskningsanstalten... 3334 1247 Lag om ändring av 17 lagen om försök med alterneringsledighet... 3335 1248 Lag om ändring av civiltjänstlagen... 3336 1249 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning 3339 1250 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om arbetsmarknadsstöd... 3342 1251 Statsrådets förordning om ändring av 3 förordningen om arbetskraftskommissioner... 3343 1252 Statsrådets förordning om upphävande av förordningen om en servicecentral för små arbetsgivare... 3344 Nr 1244 Lag om ändring av lagen om hypoteksbanker I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 23 december 1999 om hypoteksbanker (1240/1999) rubriken för 17 och 17 1 mom. samt fogas till lagen en ny 10 a, till 13 ett nytt 2 mom. och till lagen nya 17a och 17b som följer: 10a Derivatavtal som slutits av hypoteksbanker Derivatavtal som slutits i syfte att skydda mot risker orsakade av masskuldebrevslån med säkerheter i fastigheter och med säkerheter i offentliga samfund eller av de tillgångar som står som säkerhet för sådana masskuldebrevslån skall med iakttagande av 11 antecknas i det register över masskuldebrevslån som avses i 10. I registret skall för varje derivatavtal antecknas åtminstone 1) nummer med vars hjälp avtalet kan specificeras, 2) det masskuldebrevslån eller den säkerhet derivatavtalet hänför sig till, 3) avtalstyp, 4) motpart, 5) start- och slutdag, samt 6) belopp i avtalsvaluta. 13 Fyllnadssäkerheter Beloppet av de säkerheter som avses i 1 mom. får uppgå till högst en femtedel av det sammanlagda beloppet av alla de säkerheter RP 173/2000 EkUB 34/2000 RSv 181/2000 177 2000 400301

3330 Nr 1244 som finns antecknade i registret över massskuldebrevslån. Finansinspektionen kan på ansökan av hypoteksbanken av särskilda skäl bevilja tillstånd att för viss tid avvika från denna begränsning. 3 kap. Tvångsverkställighet 17 Ställningen för masskuldebrevslån med säkerheter i fastigheter och med säkerheter i offentliga samfund vid en hypoteksbanks likvidation eller konkurs Innehavaren av ett masskuldebrev med säkerheter i fastigheter har utan hinder av en hypoteksbanks likvidation eller konkurs rätt att enligt avtalsvillkoren och före andra fordringar för masskuldebrevslånets hela lånetid få prestationer ur de tillgångar som enligt 10 har antecknats som säkerhet för masskuldebrevslånet. De medel som efter likvidationens eller konkursens början inflyter av säkerheterna för masskuldebrevslånen skall antecknas i registret över massskuldebrevslån, och i fråga om dem iakttas dessutom i tillämpliga delar vad som i 11 och 16, nedan i denna paragraf och i 17a bestäms om de tillgångar som står som säkerhet för masskuldebrevslån. Vid en hypoteksbanks konkurs tilllämpas 110 a konkursstadgan (31/1868) på bevakningen av de fordringar som baserar sig på ett masskuldebrevslån med säkerheter i fastigheter. 17a Administrering av säkerheter under en likvidation eller konkurs Efter det att en hypoteksbank har försatts i likvidation eller konkurs skall Finansinspektionen utan dröjsmål tillsätta ett ombud enligt 15 2 mom. lagen om finansinspektionen (503/1993) för att bevaka de intressen som innehavarna av de masskuldebrev med säkerheter i fastigheter och med säkerheter i offentliga samfund som hypoteksbanken har emitterat har och att föra innehavarnas talan. Ombudet skall särskilt övervaka skötseln och realiseringen av de tillgångar som står som säkerhet för masskuldebrevslånen samt betalningen av avtalsenliga prestationer till innehavarna av masskuldebrevslånen. Den som utses till ombud skall ha sådana insikter i finansiell verksamhet och i juridiska frågor som är tillräckliga med tanke på uppgiftens art och omfattning. På ombudet tillämpas i övrigt bestämmelserna om ombud i 15 2 mom. lagen om finansinspektionen, om inte något annat föreskrivs nedan. Boförvaltaren skall på yrkande av det ombud som avses i 1 mom. eller med detta ombuds samtycke sluta derivatavtal som är nödvändiga för att skydda mot risker som härrör från masskuldebrevslån med säkerheter i fastigheter eller med säkerheter i offentliga samfund och från de tillgångar som står som säkerhet för sådana masskuldebrevslån samt vid behov sälja en tillräcklig mängd av säkerheterna för masskuldebrevslånet för att förpliktelser i anknytning till masskuldebrevslånet skall kunna skötas. Boförvaltaren kan dessutom med ombudets samtycke överföra ansvaret för ett masskuldebrevslån samt de tillgångar som står som säkerhet för masskuldebrevslånet på en annan hypoteksbank som avses i denna lag eller på en utländsk hypoteksbank som övervakas på ett sätt som motsvarar denna lag, om inte något annat följer av villkoren i masskuldebrevet. Boförvaltaren kan inte överlåta säkerheter för masskuldebrevslånet förrän Finansinspektionen har beviljat tillstånd enligt 9 3 mom. I fråga om täckandet av kostnader för ett i denna paragraf avsett ombuds verksamhet och för åtgärder enligt 2 mom. iakttas i till-lämpliga delar konkursstadgans bestämmelser om kostnaderna för boförvaltning. 17b Ställningen för derivatavtal vid en hypoteksbanks likvidation eller konkurs Förpliktelser till följd av ett derivatavtal enligt 10 a skall oberoende av konkurs eller likvidation uppfyllas gentemot en hypoteksbank enligt avtalsvillkoren, om inte något

Nr 1244 3331 annat följer av villkoren för derivatavtalet. På medel som till följd av derivatavtal som avses i denna paragraf inflyter hos hypoteksbanken efter likvidationens eller konkursens början tillämpas bestämmelserna i 17 1 mom. om säkerheter för masskuldebrevslån. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Republikens President TARJA HALONEN Finansminister Sauli Niinistö

3332 Nr 1245 Lag om ändring av lagen om lantbrukets forskningscentral I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 30 december 1997om lantbrukets forskningscentral (1395/1997) lagens rubrik och 1 7 som följer: Lag om forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 1 Ställning inom förvaltningen Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi lyder under jord- och skogsbruksministeriet. 2 Verksamhetsområde och uppgifter Till verksamhetsområdet för forskningscentralen för jordbruk och livsmedel hör biologisk, teknologisk och ekonomisk forskning. Inom sitt verksamhetsområde främjar forskningscentralen jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft, produktionsoch livsmiljöns kvalitet, landsbygdens livskraft, jordbruksföretagarnas möjlighet till mångsidig företagsamhet, växelverkan mellan stad och landsbygd samt konsumenternas välfärd. Forskningscentralen har till uppgift att för utvecklande av jordbruket och livsmedelsekonomin samt den därtill hörande företagsverksamheten på landsbygden producera och förmedla kunskap som grundar sig på forskning. Målet är att de lösningar som presenteras skall var etiskt, ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara. Forskningscentralen deltar i utvecklandet av teknologin och överföringen av teknologin till företag i branschen. Den utvecklar företagskalkylerings- och företagsledningsmetoder för landsbygdsföretagarna. Forskningscentralen kan samarbeta med universitet och forskningsanstalter. Jord- och skogsbruksministeriet kan ge forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi uppdrag inom dess verksamhetsområde. Forskningscentralen kan tilldelas också andra uppgifter som lämpar sig för den på det sätt som särskilt föreskrivs i lag. RP 115/2000 JsUB 13/2000 RSv 173/2000

Nr 1245 3333 3 Direktion Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi har en direktion om vars tillsättande, mandatperiod, sammansättning och uppgifter bestäms genom förordning av statsrådet. 4 Mottagande av donationer Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi har rätt att ta emot donationer för sin verksamhet. 5 Ingående av avtal Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi kan ingå avtal om utförande av uppgifter som lämpar sig för dess verksamhet och undersökningar som gäller dess verksamhetsområde samt om samarbete för genomförande av forskningsprogram. 6 Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om organisationsstrukturen, ledningens beslutanderätt och uppgifter, behörighetsvillkoren för och utnämningen av tjänsteinnehavarna samt arbetsordningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 7 Övergångsbestämmelser När denna lag träder i kraft övergår de anställda och överförs tjänsterna och uppgifterna vid lantbruksekonomiska forskningsanstalten med undantag av överdirektörstjänsten till forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi. För överföringen behövs inte personens samtycke. De rättigheter och förpliktelser som baserar sig på lantbruksekonomiska forskningsanstaltens avtal övergår till forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001. Åtgärder som behövs för inledandet av verksamheten vid forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi får vidtas innan denna lag träder i kraft. Republikens President TARJA HALONEN Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä

3334 Nr 1246 Lag om upphävande av lagen om lantbruksekonomiska forskningsanstalten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Genom denna lag upphävs lagen den 5 september 1952 om lantbruksekonomiska forskningsanstalten (315/1952) jämte ändringar. 2 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001. Republikens President TARJA HALONEN Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä RP 115/2000 JsUB 13/2000 RSv 173/2000

3335 Nr 1247 Lag om ändring av 17 lagen om försök med alterneringsledighet I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 22 december 1995 om försök med alterneringsledighet (1663/1995) 17 1 mom., sådant det lyder i lag 1201/1997, som följer: 17 Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och är i kraft till och med den 31 december 2002. Lagen tillämpas på sådan alterneringsledighet i fråga om vilken alterneringsavtal ingås medan lagen är i kraft, om ledigheten tas ut före den 31 december 2003. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 Republikens President TARJA HALONEN Arbetsminister Tarja Filatov RP 195/2000 ApUB 10/2000 RSv 194/2000

3336 Nr 1248 Lag om ändring av civiltjänstlagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i civiltjänstlagen av den 30 december 1991 (1723/1991) 20, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1271/1993, ändras 6 1 mom., 8 4mom., 15 1 mom. 4 punkten, 22 2 mom. och 44 1 mom., av dessa lagrum 8 4mom. sådant det lyder i lag 456/1992 och 44 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag 1271/1993, samt fogas till lagen en ny 15 a och ett nytt 4 a kap. som följer: 6 Ansökan om civiltjänst En värnpliktig kan ansöka om civiltjänst före, under eller efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Ansökan får inte göras före uppbådet. 8 Verkställande av civiltjänst Om tillsynen över de civiltjänstepliktiga gäller dessutom vad som i 8 a kap. värnpliktslagen bestäms om tillsynen över värnpliktiga. 15 Tjänstgöringsställen Civiltjänsten skall fullgöras: 4) i tjänst hos en av arbetsministeriet godkänd finsk privaträttslig sammanslutning eller finsk privaträttslig stiftelse som bedriver allmännyttig verksamhet. 15a Förfarande vid godkännande av tjänstgöringsställe Arbetsministeriet skall innan det godkänner en ansökan från en sådan sammanslutning som avses i 15 1 mom. 4 punkten begära RP 160/2000 ApUB 12/2000 StoUB 1/2000 RSv 206/2000

Nr 1248 3337 utlåtande om saken av delegationen för civiltjänstärenden och försvarsministeriet. 22 Civiltjänstgörarnas arbetstid och fritid samt arbetarskydd På civiltjänstgörarnas arbetarskydd tillämpas lagen om skydd i arbete (299/1958) enligt vad som särskilt bestäms genom förordning. 4 a kap. Civiltjänstgörarnas uppehälle och förmåner 23a Civiltjänstgörarnas uppehälle Civiltjänstgörarna har rätt till fri inkvartering, kost, specialbeklädnad och specialutrustning som tjänstgöringsuppgifterna förutsätter samt till hälsovård liksom även till dagspenning och fria resor. Tjänstgöringsstället svarar under tjänstgöringstiden för det uppehälle och den dagspenning för civiltjänstgörarna som avses i 1 mom. Tjänstgöringsstället får inte betala lön eller arvode till civiltjänstgörare under tjänstgöringstiden. Om kost inte kan ordnas, skall tjänstgöringsstället betala civiltjänstgöraren kostpenning, som bestäms på samma sätt som den kostpenning som betalas för beväringars kommenderingsresor. Kostpenning betalas inte för de hela dygn som civiltjänstgöraren är olovligen frånvarande från tjänstgöringen. Civiltjänstgörare kan utnyttja försvarsmaktens beklädnad enligt vad som avtalas mellan arbetsministeriet och huvudstaben. 23b Dagspenning Tjänstgöringsstället betalar civiltjänstgörarna en dagspenning som bestäms enligt den dagspenning som betalas för tjänstgöring enligt värnpliktslagen. 2 400301/177 Dagspenning betalas inte för de perioder som en tjänstepliktig är 1) olovligen frånvarande från tjänstgöring, 2) på permission enligt 14 2 mom. till den del permissionen inte räknas som tjänstgöringstid, 3) oförmögen till tjänstgöring på grund av skada eller sjukdom som han avsiktligt har åsamkat sig, eller är 4) anhållen som misstänkt för ett brott eller häktad för en gärning för vilken han döms till fängelsestraff. På en civiltjänstgörare tillämpas vad som bestäms om värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner i någon annan lag eller förordning, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 23c Hälsovård Tjänstgöringsställena ordnar kostnadsfri hälsovård för civiltjänstgörarna. Civiltjänstgörarna skall genomgå hälsokontroll inom 14 dagar efter att tjänstgöringen inletts. En civiltjänstgörare har rätt att annars när han så önskar få genomgå läkarundersökning och vid behov få den vård som läkaren föreskriver. På ersättandet av kostnaderna för hälsovården tillämpas vad som bestäms i förordningen om hälsovården inom försvarsmakten (371/1987). 23d Dagspenning och lön för kompletterande tjänstgöring Till den som fullgör kompletterande tjänstgöring betalas utöver dagspenning enligt 23 b lön för kompletterande tjänstgöring, vilken bestäms enligt manskapets reservistlön, som betalas för tjänstgöringstiden till värnpliktiga som är inkallade till reservens repetitionsövningar. 23e Arbetsresor Tjänstgöringsstället svarar för kostnaderna

3338 Nr 1248 för de kommenderingsresor som det har förordnat samt vid behov för kostnaderna för civiltjänstgörarens dagliga resor mellan det inkvarteringsställe som tjänstgöringsstället har anvisat honom och tjänstgöringsstället. Om tjänstgöringsstället inte har ordnat inkvartering för en civiltjänstgörare under hans kommenderingsresa, betalas till honom en inkvarteringspenning som bestäms på samma sätt som motsvarande ersättning för värnpliktigas kommenderingsresor. 23f Fria resor En civiltjänstgörare har rätt till fri resa till tjänstgöringsstället och till fri återresa efter tjänstgöringens slut samt till fri resa när han flyttar från ett tjänstgöringsställe till ett annat. För dessa resor betalas kostpenning enligt 23 a 3 mom. av arbetsministeriets anslag. En civiltjänstgörare har rätt att av arbetsministeriets anslag få fri tur- och returresa under veckoledighet eller permission i Finland samt även vid resa till en annan stat, där han har sitt egentliga bo och hemvist. Genom förordning av arbetsministeriet bestäms antalet fria resor med beaktande av antalet fria resor för beväringar. I stället för fri resa kan en civiltjänstgörare få ersättning för resekostnaderna enligt vad som bestäms särskilt genom förordning av arbetsministeriet. 23g Övriga kostnader för ordnande av civiltjänst övriga kostnader som civiltjänstcentralerna åsamkas av verksamhet enligt civiltjänstlagen och civiltjänstförordningen (1725/1991). På köp av tjänster från centralerna tillämpas inte upphandlingsförordningen för staten (1416/1993). Av arbetsministeriets anslag kan på ansökan betalas ersättning för exeptionella och oförutsedda kostnader som föranleds av ordnandet av civiltjänsten, om dessa kan anses oskäliga i förhållande till civiltjänstinrättningens resurser. 44 Övriga stadganden I fråga om kompletterande tjänstgöring iakttas i tillämpliga delar 1 och 4 7, 9 1 och 2 mom., 10, 11, 13 och 15 19, 21 22, 23 1 mom., 4 a kap., 24 och 25, 26 3 mom. samt 34 och 35. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Denna lag tillämpas också på civiltjänst som har inletts innan denna lag träder i kraft. Bestämmelsen i 23 g 2 mom. om ersättande av exceptionella kostnader tillämpas på kostnader som har uppkommit efter att denna lag träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Arbetsministeriet betalar enligt avtal de Republikens President TARJA HALONEN Arbetsminister Tarja Filatov

3339 Nr 1249 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från arbetsministeriet, upphävs i förordningen den 5 oktober 1990 om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (912/1990) 14 16, dessa lagrum sådana de lyder, 14 i förordning 1792/1995 och 953/1996 samt 15 och 16 i förordning 1480/1992, samt ändras 2, 12, 13, 17, 20 och 25., 27 1 mom., 28, 29 2 mom., 30 1 mom. och 31, av dessa lagrum 2 sådan den lyder delvis ändrad i förordning 813/1994, 17, 20 och 28 sådana de lyder i nämnda förordning 1480/1992, 29 2 mom. Sådant det lyder delvis ändrat i sistnämnda förordning, 25 sådan den lyder i sistnämnda förordning och i nämnda förordning 1792/1995 samt 27 1 mom., 30 1 mom. och 31 sådana de lyder i förordning 1370/1990, som följer: 2 Arbetskraftsmyndighet som anskaffar utbildning Arbetskrafts- och näringscentralerna sköter utbildningsanskaffningarna. Arbetskraftsbyråerna kan göra utbildningsanskaffningar inom de gränser som arbetskrafts- och näringscentralerna fastställer. Arbetskrafts- och näringscentralerna samt arbetskraftsbyråerna kan även sköta utbildningsanskaffningarna gemensamt. 12 Beviljande och utbetalning av förmåner Förmånerna beviljas på skriftlig ansökan av den arbetskraftsbyrå genom vilken personen i fråga söker sig till utbildning. Förmånerna utbetalas av arbetskrafts- och näringscentralen. Förmånsbeslutet skrivs på en blankett för vilken arbetsministeriet har fastställt formuläret. 13 Sändande av besvärsskrift Arbetskraftsbyrån skall utan dröjsmål sända en besvärsskrift som gäller dess beslut och de handlingar som uppkommit vid behandlingen av ärendet jämte utlåtanden till arbetslöshetsnämnden. 17 Ersättning för kostnader för uppehälle och inkvartering då utbildningen ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten Inkvarteringen för studerande som deltar i utbildning som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är avgiftsfri. Till deltagarna betalas 100 mark per dag i ersättning för uppehälle.

3340 Nr 1249 20 Arbetskraftsbyråns skyldighet att lämna uppgifter Arbetskraftsbyrån skall till den som betalar förmånerna lämna uppgifter om dem som inlett, avbrutit och slutfört utbildningen samt om de semesterperioder under utbildningen vilka avses i 19 a 2 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och om annan uppdelning av utbildningen samt uppgift om huruvida utbildningsplatsen är belägen på studerandens hemort eller inom hans eller hennes pendlingsregion. 25 Utredningar om de studiesociala förmånerna För varje kalendermånad och hela det dittillsvarande finansåret skall folkpensionsanstalten före utgången av följande månad till arbetsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet lämna en utredning om de studiesociala förmåner som den har betalt. Av utredningen skall framgå 1) utbetalt grundstöd jämte barnförhöjningar, 2) utbetalda ersättningar för uppehälle enligt 17 1 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, 3) utbetalda ersättningar för inkvartering, 4) utbetalda ersättningar enligt 17 i denna förordning samt 17 3 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Av utredningen skall dessutom framgå de förmåner enligt 1 mom. 2 4 punkten som har betalts till personer som får grundstöd och arbetsmarknadsstöd. 27 Fastställande och utbetalning av förskott Arbetsministeriet och arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar på ansökan förskott på finansieringen till arbetslöshetskassan. Ansökan om förskottet på finansieringen riktas till arbetsministeriet. Förskottet betalas så att det till sitt belopp motsvarar den andel av de studiesociala förmånerna som det beräknas att staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden skall finansiera det året. 28 Utredningar om de studiesociala förmånerna För varje kalendermånad och hela det dittillsvarande finansåret skall arbetslöshetskassan före utgången av följande månad till arbetsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet lämna en utredning om de studiesociala förmåner som den har betalt. Av utredningen skall framgå 1) utbetalda utbildningsstöd så att grunddel jämte barnförhöjningar och förtjänstdel framgår, 2) utbetalda ersättningar för uppehälle enligt 17 1 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, 3) utbetalda ersättningar för inkvartering, och 4) utbetalda ersättningar enligt 17 i denna förordning samt 17 3 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. 29 Ansökan om finansiering Till ansökan skall fogas 1) uppgifter om kassans medlemsantal vid ingången och utgången av året, 2) en förteckning av vilken framgår beloppet av den grunddel som utbetalts under det gångna kalenderåret jämte barnförhöjningar, förtjänstdelen, ersättningar för uppehälle enligt 17 1 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, ersättningar för inkvartering samt ersättningar enligt 17 i denna förordning samt 17 3 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, 3) kassans styrelses verksamhetsberättelse och bokslut samt revisorernas revisionsberättelse jämte utlåtanden. 30 Fastställande av den slutliga finansieringen I samband med bokslutet skall arbetslös-

Nr 1249 3341 hetskassan konstatera det belopp som staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden i enlighet med 30 1 mom. lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning samt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) borde ha betalt under räkenskapsåret. 31 Arbetsministeriets meddelanden till arbetslöshetsförsäkringsfonden Arbetsministeriet skall ofördröjligen meddela arbetslöshetsförsäkringsfonden de förskottsbelopp av stödavgifterna som ministeriet fastställt och förändringar i dessa samt de slutliga beloppen av de stödavgifter som hänför sig till utbildningsstödets förtjänstdel och förvaltningskostnaderna. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter för vidtas innan förordningen träder i kraft. Arbetsminister Tarja Filatov Äldre regeringssekreterare Pasi Järvinen

3342 Nr 1250 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om arbetsmarknadsstöd I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från arbetsministeriet, upphävs i förordningen den 30 december 1997om arbetsmarknadsstöd (1361/1997) 4, samt ändras 3 och 8 som följer: 3 Sökande och betalning av arbetsmarknadsstöd som betalas i form av resebidrag Ansökan om beviljande av sådant arbetsmarknadsstöd som avses i 2 b kap. lagen om arbetsmarknadsstöd lämnas till folkpensionsanstaltens byrå eller till den arbetskraftsbyrå där sökanden är arbetslös arbetssökande. I ansökan skall ingå en utredning om arbetsförhållandets längd, arbetstiden, den plats där arbetet utförs samt lämnas övriga uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av stödet. Till ansökan skall dessutom fogas ett skriftligt arbets- eller läroavtal eller någon annan av arbetskraftsbyrån godkänd utredning. Vid betalningen av arbetsmarknadsstöd som betalas i form av resebidrag iakttas vad som i 1 1 mom. bestäms om betalning av arbetsmarknadsstöd. 8 Utredningar om arbetsmarknadsstöd För varje kalendermånad och hela det dittillsvarande finansåret skall folkpensionsanstalten före utgången av följande månad till arbetsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet lämna en utredning om beloppet av det arbetsmarknadsstöd som den har betalt. Av utredningen skall framgå: 1) arbetsmarknadsstöd och ersättning för uppehälle som har utbetalts till dem som deltagit i arbetspraktik, 2) arbetsmarknadsstöd som har utbetalts till dem som deltagit i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, 3) arbetsmarknadsstöd som har utbetalts till dem som deltagit i yrkesväglednings- eller rehabiliteringsåtgärder, 4) arbetsmarknadsstöd som har utbetalts på grundval av den tid då personen i fråga sökt arbete, 5) arbetsmarknadsstöd som har utbetalts till arbetsgivaren, 6) arbetsmarknadsstöd som har utbetalts i form av resebidrag. Av specificeringen skall framgå antalet personer till vilka eller för vilkas sysselsättning arbetsmarknadsstöd har utbetalts samt antalet dagar för vilka arbetsmarknadsstöd har utbetalts. Denna förordning träder i kraft den januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Arbetsminister Tarja Filatov Äldre regeringssekreterare Pasi Järvinen

3343 Nr 1251 Statsrådets förordning om ändring av 3 förordningen om arbetskraftskommissioner I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från arbetsministeriet, ändras i förordningen den 30 december 1993 om arbetskraftskommissioner (1681/1993) 3 1 mom., sådant det lyder i förordning 1361/1999, som följer: 3 Arbetskraftspolitiskt utlåtande om förutsättningarna för arbetsmarknadsstöd Arbetskraftsbyrån skall ge utlåtanden, som är bindande för folkpensionsanstalten, om hur de arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av arbetsmarknadsstöd som bestäms i2 2mom., 2 a kap., 12 d och 12 e, 12g 1mom., 13 och 14, 15 2 mom., 16 och 21, 25 3 mom. och 26 2 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) har uppfyllts. Bindande utlåtanden om hur de villkor som bestäms i 15 3 mom., 17 20 och 22 lagen om arbetsmarknadsstöd har uppfyllts ges av arbetskraftskommissionen. När det är fråga om huruvida någon skall anses ha varit borta från arbetsmarknaden på det sätt som avses i 20 1 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd, ges det bindande utlåtandet dock av arbetskraftsbyrån. Arbetskraftskommissionen ger även utlåtanden om hur de i 15 4 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd bestämda förutsättningar som anges i 34 1 mom. nämnda lag har uppfyllts. När det är fråga om huruvida någon på grund av utlandsresa, repetitionsövningar, värnplikt, frihetsstraff, sjukhusvård eller annan därmed jämförbar anstaltsvård eller någon annan därmed jämförbar orsak på det sätt som avses i5 1mom. 3 punkten och 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa skall anses ha varit förhindrad att ta emot erbjudet arbete eller ta del i utbildning, även om han eller hon inte har fått en specificerad arbetsplatsanvisning eller anvisning till utbildning, ges det bindande utlåtandet dock av arbetskraftsbyrån. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Arbetsminister Tarja Filatov Äldre regeringssekreterare Pasi Järvinen

3344 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 1252 Statsrådets förordning om upphävande av förordningen om en servicecentral för små arbetsgivare I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från arbetsministeriet, föreskrivs: 1 Genom denna förordning upphävs förordningen den 3 oktober 1997om en servicecentral för små arbetsgivare (914/1997) jämte ändringar. 2 De uppgifter som skötts av servicecentralen för små arbetsgivare samt de ärenden som är anhängiga vid centralen förs över till Kouvola arbetskraftsbyrå. Centralens avtal och övriga förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som hör till dess verksamhet överförs likaså till Kouvola arbetskraftsbyrå. 3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Arbetsminister Tarja Filatov Överinspektör Heidi Nummela Nr 1244 1252, 2 ark OY EDITA AB, HELSINGFORS 2000 HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN 1456-9663