Frågor och svar om barns försörjning

Dokumentbeteckning 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 1(12) Namn på avdelning Namn på avsändare Avsändarens e-postadress Frågor och svar om barns försörjning Familjeekonomiska stöd Vilka regler gäller för folkbokföring? I propositionen Folkbokföringen i framtiden (prop. 2012/13:120) kan man ta hjälp av texter i den senaste lagstiftningen som finns för folkbokföringsregler. Kapitel 9, Vissa särskilda frågor om folkbokföring av barn, behandlar folkbokföringsfrågan. Vem får flerbarnstillägget om barnet är fött före respektive efter 1 mars 2014? Kan man dela flerbarnstillägg? Information om flerbarnstillägg finns i Försäkringskassans Vägledning 2002:10 Barnbidrag. Utbetalning av flerbarnstillägg är beroende av vem som är bidragsmottagare av barnbidrag, se mer information i prop. 2013/14:6 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. Där finns också information om att dela flerbarnstillägget. Varför skiljer sig Konsumentverkets schablonbelopp från Försäkringskassans schablonbelopp (1273 blir som en lägsta nivå)? Underhållsstödet är ett fast belopp som bestäms av riksdagen. Det är tänkt att täcka ett barns halva behov exklusive barnbidraget. Den förälder som mottar underhållsstödet förväntas bidra med lika mycket. Barnets behov bedöms således inom underhållsstödet vara: 1 273 + 1 273 +1 050 =3 396 kr. Får man flerbarnstillägg för flera barn i samma hushåll som är skrivna på samma adress men som inte är syskon? Ja, ibland krävs en anmälan för att räkna samman barnen och ibland sker det automatiskt. Försäkringskassan kan hjälpa till med att förklara hur reglerna fungerar. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 2(12) Kan samma barn få flerbarnstillägg i två olika hushåll? Ja, om utbetalningen av barnbidraget (som grundar rätten till flerbarnstillägget) är delad mellan barnets föräldrar. Men även flerbarntillägget delas i så fall. Är umgängesbidraget (bostad) och det särskilda bidraget avhängigt att man sökt bostadsbidrag? Är det särskilda bidraget ett slags bostadsbidrag? Ja, bostadsbidraget består av två delar; en del som lämnas för bostadskostnader och en annan barndel som lämnas för att det finns barn i hushållet. Barndelen kan lämnas antingen som ett så kallat särskilt bidrag om barnet bor stadigvarande i hushållet. Vid gemensam vårdnad måste barnet också vara folkbokfört där. Om barnet endast vistas tidvis i hushållet kan ett umgängesbidrag lämnas. Med tidvis boende menas minst 30 dagar per år. Det finns med andra ord ingen egen nivå inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis. Vad är tanken att barnbidraget ska gå till? Barnbidrag ska gå till merkostnader som uppstår i hushåll där det finns barn. Se mer text om syftet med barnbidraget i ovan nämnda prop. 2013/14:6 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. Om exempelvis pappa betalar ett högt underhållsbidrag till mamma, kan det göra att han inte är berättigad till bostadsbidrag? Nej, ett civilrättsligt underhållsbidrag påverkar inte möjligheten till att få bostadsbidrag. Underhållsbidrag och underhållsstöd Vad ingår i underhållsbidrag och underhållsstöd? För underhållsbidrag som är civilrättsligt är det föräldrarna själva som avgör/bestämmer det. Underhållsstödet som är offentligrättslig utgår från Konsumentverkets kostnadsposter när det gäller barnets grundbehov (mat, kläder, med mera). Även en kostnadspost för semester finns med i beräkningen samt mobil för de något äldre barnen. Vad ingår i barnets utgifter och behov? Jfr svar ovan

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 3(12) Ingår cyklar och fritidsaktiviteter i underhållet? Det beror på om det är underhållsstöd eller underhållsbidrag. Inom underhållsstödet ingår en schabloniserad kostnadspost om 300 kr per månad och barn som till exempel kan omfatta cykel och fritidsaktiviteter (även umgängesresor, läkemedel, skolresor, glasögon, med mera som är en mer individuell kostnadspost kan ingå i dessa 300 kr). Vad som ska ingå i barnets behov inom ett underhållsbidrag bestämmer föräldrarna själva. Om en förälder betalar standardtillägg, täcks då alla utgifter i det? Det beror på vilken överenskommelse som föräldrarna gör, eller om det är en dom som bestämmer storleken på standardtillägget. Domen är dessutom avhängig av parternas yrkanden i målet (när standardtillägget bestäms genom en dom). Hur förklarar man försörjningsplikt? Försörjningsplikt är ett annat ord för föräldrars underhållsskyldighet som framgår av 7 kap. föräldrabalken. Är underhållsskyldigheten kopplad till när faderskapet fastställs eller till när barnet föds? För barn som föds inom ett äktenskap finns underhållsskyldigheten för föräldrarna direkt från det att barnet är fött. För ett barn som föds utom äktenskap måste man först veta vem/vilka som är barnets föräldrar innan det kan fastställas krav om att betala underhåll för barnet. I de allra flesta fall vet man dock vem som fött barnet och som är dess mor. Modern är då underhållsskyldig för barnet från och med födelsen. Vad händer med underhållsskyldigheten/ekonomiska ansvaret när föräldrar är sambo men endast en är vårdnadshavare och den andra inte tar del av ekonomin gällande barnet? Båda barnets föräldrar är underhållsskyldiga för barnet utifrån den samlade ekonomiska förmågan som dessa har. Underhållsskyldigheten gäller oavsett om en förälder är vårdnadshavare till barnet, oavsett om föräldern bor tillsammans med barnet eller hur mycket eller lite föräldern träffar barnet. Om en förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet och inte bor stadigvarande med barnet kan boföräldern yrka på att det fastställs ett underhållsbidrag av domstol. Då finns även möjligheten att ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan. Underhållsstöd kan aldrig lämnas om barnets båda föräldrar bor tillsammans. Detsamma gäller för underhållsbidrag.

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 4(12) Rättsprocess Vilka möjligheter har föräldrar att driva frågor om underhållsbidrag civilrättsligt? Finns det stöd för juridiska ombud? Det finns mycket små möjligheter att få rättshjälp för tvister om underhållsbidrag. Rättsskyddet inom hemförsäkringen täcker vanligtvis heller inte kostnader som är förknippade med processer om underhållsbidrag. Målen rör barnets rätt till underhållsbidrag, inte förälderns. Behovet av att få tillgång till kostnadsfri rådgivning för frågor som rör underhållsbidrag har påtalats av Särlevandeutredningen (SOU 2011:51). Under 2014 har en departementspromemoria remitterats ut som innehåller förslag om att ge föräldrar sådant stöd, se Ds 2014:27 Ökat stöd för underhållsreglering. Förslagen bereds för närvarande inom Socialdepartementet. Metoder Hur bemöter man föräldrar som inte vill eller kan enas? Vem hänvisar man till? Den primära utgångspunkten är att det är föräldrarna som har ansvar för att komma överens i frågor som rör barnets vårdnad, boende, umgänge och försörjning inte socialtjänsten/familjerätten. Oavsett vem man hänvisar till är det inte någon annan som tar över det ansvaret. Ytterst kan självfallet domstolen avgöra ett mål som rör sådana frågor (dock är det vanligtvis förknippat med kostnader för att få en tvist om underhållsbidrag prövad i tingsrätt). Hur ta upp och resonera med föräldrar som inte vill ge vika och diskutera ekonomi med den andra parten för att det är känsligt? Det finns ingen utredningsskyldighet för socialtjänsten att utreda de ekonomiska frågorna som rör barnet. Den nya bestämmelsen i SoL innebär en rätt för en förälder/föräldrarna att ta upp sådana frågeställningar inom ramen för samarbetssamtalen. Vem ska vara med i samarbetssamtalen? Ska man ta med sig en ny partner? Om föräldrarna vill det finns inget hinder för att ta med andra personer i samtalen om socialtjänsten inte invänder mot det. Om föräldrarna har olika åsikter om

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 5(12) detta kan det dock finnas en risk att det förvärrar en tvist i stället för att föra den framåt. Bedömning måste ske i varje enskilt fall. Subsidiär försörjningsplikt Var i föräldrabalken regleras subsidiär försörjningsskyldighet, alltså försörjningsskyldighet för styvbarn? Regler om detta finns i 7 kap. 5 föräldrabalken som uttalar att: Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån. Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tillsammans med. Om man har försörjningsansvar för sambos eller makes/makas barn, ska i så fall barnets andra förälder betala mindre? Den subsidiära underhållsskyldigheten i 7 kap. 5 FB gäller bara om man är gift eller har barn tillsammans. Den andre förälderns underhållsskyldighet gentemot sitt barn kvarstår dock. Hur räknar man ut underhållsbidrag om man har försörjningsansvar för partnerns barn samtidigt som man ska betala underhållsbidrag för ett eget barn? Föräldern är i första hand underhållsskyldig mot det egna barnet. Om det finns en subsidiär underhållsskyldighet mot maken eller sambos barn kan sådan skyldighet därefter (det vill säga efter det egna barnets underhåll har beräknats), räknas ut på samma sätt, det vill säga enligt reglerna i 7 kap. föräldrabalken utifrån det ekonomiska överskott som då kan eventuellt kan finnas.

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 6(12) Växelvis boende Om föräldrarna inte kan komma överens om ekonomiska lösningar vid växelvis boende är då växelvis boende en lämplig lösning för barnet? Det kan nog ifrågasättas men det finns inte ett enkelt svar på den frågan. En bedömning måste ske i varje enskilt fall. När är det växelvis boende och inte umgänge? Det finns en upparbetad rättspraxis om detta för underhållsstödet. I Försäkringskassans vägledning Underhållsstöd 2001:9 version 8 anges följande: Med växelvist boende avses normalt att barnet vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern (se prop. 1999/2000:118, Underhållsstöd vid växelvis boende, s. 14). I ett avgörande från Högsta domstolen (HD) uttalas att det normalt är fråga om umgänge, och inte varaktigt boende, när barnet vistas hos den ena föräldern endast en tredjedel av tiden (NJA 1998 s. 267). I domen uttalar HD att även om skillnaden i vistelsetider hos de båda föräldrarna är mindre, bör bedömningen ofta bli densamma (det vill säga att det inte rör sig om ett växelvist boende), om det inte finns faktorer som klart pekar i en annan riktning. Sådana faktorer som förutom vistelsetiden kan få betydelse vid bedömningen är enligt HD var barnet var folkbokfört, hur barnets boende är ordnat, vart barnet har sina tillhörigheter och hur barnets försörjning delas mellan föräldrarna. Det saknas vägledande domar från Regeringsrätten/Högsta förvaltningsdomstolen om växelvis boende. Dåvarande Riksförsäkringsverket har emellertid gett ut en rättsfallsöversikt över kammarrättsdomar som gäller växelvist boende och underhållsstöd (RFV anser 2003:3). Kammarrättsdomar som meddelats därefter avviker inte från den praxis som framgår av RFV:s översikt. En tolkning som kan göras utifrån förarbeten och rättspraxis som stöd för den praktiska hanteringen och bedömningen av när ett barn kan anses varaktigt bo hos var och en av föräldrarna vid växelvist boende är följande: Om barnet vistas i genomsnitt färre än 12 dagar (40 procent) per månad hos den ena föräldern ska detta betraktas som umgänge och inte som att barnet bor varaktigt hos den föräldern. I denna situation föreligger alltså inte växelvist boende. Om vistelsen hos en av föräldrarna i genomsnitt är mellan 12 och 13 dagar per månad, kan det eventuellt röra sig om växelvist boende. Det krävs då att det finns fler faktorer än vistelsetidens längd som klart pekar i den riktningen. Sådana faktorer är hur barnets försörjning är fördelad mellan föräldrarna, hur barnets boende är ordnat och var barnet förvarar sina tillhörigheter. Ju större skillnaden i vistelsetiden mellan föräldrarna är desto större betydelse har övriga faktorer. Detta gäller i

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 7(12) särskilt hög grad om barnet till övervägande del vistas hos en förälder som är ensam vårdnadshavare. Var går gränsen för för stor skillnad i föräldrarnas ekonomi? Det är en bedömning som måste ske i det enskilda fallet. I boken Rättvist underhållsbidrag för barn av Johanna Schiratzki finns redogörelser för domar på detta område som kan ge viss ledning. Vem hjälper föräldrarna att räkna ut underhållsbidraget? Är det Försäkringskassan som ska hjälpa föräldrarna att räkna ut föräldrarnas inkomst och situation som underlag till underhållsstöd? Det finns ingen sådan uttalad skyldighet idag, men som nämnts ovan bereds för närvarande ett sådant förslag i Socialdepartementet (jfr förslag i departementspromemorian Ds 2014:27 Ökat stöd för underhållsreglering). Kan man hänvisa umgängesresor till Försäkringskassan för beräkning? Föräldrarna kan själva träffa avtal om fördelningen av resekostnader. Sådana avtal om resekostnader behöver inte godkännas av socialnämnden för att gälla. Nämndens godkännande medför inte heller att en sådan överenskommelse kan verkställas enligt reglerna i utsökningsbalken. Kommunens skyldighet att sörja för att föräldrar får hjälp att träffa avtal om umgänge omfattar även fördelningen av de resekostnader som kan uppkomma i samband med umgänget. Om föräldrarna vänder sig till kommunen för att få hjälp med ett avtal ska de kunna få upplysningar om de principer lagregler, domstolspraxis med mera som gäller för beräkningen. Försäkringskassan har ingen sådan skyldighet att bistå föräldrar att beräkna eventuell fördelning av umgängeskostnader. Det primära ansvaret för resor i samband med umgänge läggs i första hand på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Den förälder som barnet bor med ska dock ta del i kostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter (se 6 kap. 15 b första stycket föräldrabalken). I normalfallet ska dock samma principer tillämpas som när underhållsbidrag till barn bestäms (7 kap. FB). En förälder som saknar förmåga att bidra till resekostnaderna är inte heller skyldig att göra det (se prop. 1997/98:7 s. 72). För att det ska finnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna ska barnet bo tillsammans med

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 8(12) bara den ena av föräldrarna. Om barnet bor i stort sett lika mycket hos var och en av föräldrarna, det vill säga växelvis, är frågan inte aktuell (se prop. 1997/98:7 s. 118). Frågan om resekostnader uppkommer endast i samband med en förälders umgänge med barnet. En förälder med otillräcklig inkomst har möjlighet att söka ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten för kostnader för umgängesresor. Beräkningsnormerna är inte preciserade i föräldrabalken, utan detaljfrågorna har i stället överlämnats åt parterna och rättstillämpningen. Det innebär att föräldrarna alltså fritt kan komma överens om hur kostnaderna ska fördelas. I förarbetena förordas dock att förälderns bidragsskyldighet beräknas med en kvotdelningsmetod enligt samma principer som när underhållsbidrag till barn beräknas (Se 7 kap. 3 FB), se mer i prop. 1997/98:7 s. 71 f). Omständigheterna i de enskilda fallen är emellertid så varierande att ett ganska stort utrymme måste lämnas åt mer fri bedömning av betalningsförmågan. Även andra omständigheter än de ekonomiska kan beaktas vid skälighetsbedömningen. Anledningen till varför barnet och den särlevande föräldern bor på olika orter bör enligt förarbetena normalt inte vägas in i bedömningen. Om en förälder flyttar långt bort utan någon godtagbar anledning kan det emellertid finnas skäl att ta hänsyn till det vid bedömningen. Även i andra fall kan omständigheterna vara sådana att det framstår som skäligt att fördela kostnaderna på ett annat sätt än enligt huvudprincipen. För att kostnaderna ska fördelas bör de vara av någon betydelse. Avståndet bör vara relativt stort; ett riktmärke kan vara att avståndet överstiger tio mil. Hänsyn måste också tas till antalet umgängesresor. Även om kostnaden för varje enskild resa är låg kan antalet resor göra att kostnaderna totalt sett blir betydande. I skälighetsbedömningen ingår också att endast nödvändiga kostnader ska beaktas, till exempel det billigaste färdsättet med allmänna kommunikationer. Av betydelse för valet av kommunikationsmedel är också restiden och den tid som barnet har på sig att umgås med föräldern. Det finns exempelvis situationer då bil kan anses vara det bästa alternativet. Kostnader för hotellvistelse borde kunna beaktas om inga andra boendealternativ står till buds. Bestämmelsen omfattar resor både inom och utom landet (se prop. 1997/98:7 s. 118). Räknar man ut underhållsbidrag utifrån gällande schablonbelopp eller från Konsumentverkets beräkningar? Det är viktigt att tydliggöra att det inte är Försäkringskassan som avgör/bestämmer vad man ska räkna på inom ramen för ett civilrättsligt avtal om underhållsbidrag. Det är föräldrarna som bestämmer vilka schabloner som då ska ligga till grund för beräkningen. Det är inte ett myndighetsbeslut så som underhållsstödet är. Samtalsledarna ska vid samarbetssamtalen dock kunna guida föräldrarna om vad som skiljer i de olika sätten att räkna på (vilket är högre och lägre) samt vad det får för konsekvenser för underhållets storlek, det vill säga ju högre schablon som används desto högre blir underhållet till barnet.

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 9(12) Hur ser överskottet ut? När man beräknar underhållsbidragets storlek ska båda föräldrarnas ekonomiska överskott ligga till grund för underhållsbidragets storlek. Försäkringskassan Hur är det med skulder till Försäkringskassan? När preskriberas skulden? Drar man från äldsta skulden? Att skulden preskriberas innebär att Försäkringskassan inte längre kan kräva betalning för sin fordran.en skuld för obetalt betalningsbelopp enligt socialförsäkringsbalken (SFB) preskriberas årsvis. Preskriptionstiden är fem år från utgången av det år då beslutet om betalningsskyldighet fattades. Försäkringskassan ska delge förälder detta beslut för att skulden ska falla till betalning, men preskriptionstiden räknas från beslutstillfället oavsett om delgivningen äger rum eller inte. Ett underhållsbidrag preskriberas däremot månadsvis och fem år från förfallodagen, och därmed finns en skillnad mellan betalningsbelopp och underhållsbidrag. Detta regleras i 7 kap. 9 första stycket i föräldrabalken. Den äldsta skulden ska betalas först. Finns det skuld för flera barn, så fördelar Försäkringskassan en inbetalning proportionellt mellan barnen baserat på storleken för skulden för varje barn. Detta gäller krav på betalningsbelopp enligt SFB. Reglerna för underhållsbidrag avviker på så vis att det är det löpande underhållsbidragsbeloppet som betalningen ska räknas av på först. Mer detaljerad information om hur avräkningar ska göras när det finns både en skuld för betalningsbelopp och underhållsbidrag kan hittas i Försäkringskassans styrdokument: vägledning 2001:2 Betalningsskyldighet för underhållsstöd. Den hittas alltid på forsakringskassan.se. Vilket underlag baseras Försäkringskassans räknesnurra på? Beräkningen baseras huvudsakligen på de allmänna råd som togs fram av Socialstyrelsen på 80-talet. Dessa råd baserades i sin tur på propositionen 1978/79:12 Underhåll till barn och frånskilda, med mera., men även på rättsfall. Beräknar Försäkringskassan förälderns förmåga att betala till underhållsstödet utifrån förvärvsförmåga eller inkomst? Försäkringskassan räknar i majoriteten av ärendena på den faktiska inkomsten och uppgifterna hämtas från Skatteverket varje år. Men ibland bedömer Försäkringskassan en förälderns förvärvsförmåga. Exempelvis när en förälder haft in-

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 10(12) komst från utlandet eller driver näringsverksamhet med förlust eller låg vinst under en lång period. Räknar man ut underhållsbidrag utifrån gällande schablonbelopp eller från Konsumentverkets beräkningar? Det är viktigt att tydliggöra att det inte är Försäkringskassan som avgör/bestämmer vad man ska räkna på inom ramen för ett civilrättsligt avtal om underhållsbidrag. Det är föräldrarna som bestämmer vilka schabloner som då ska ligga till grund för beräkningen. Det är inte ett myndighetsbeslut så som underhållsstödet är. Samtalsledarna ska vid samarbetssamtalen kunna guida föräldrarna om vad som skiljer i de olika sätten att räkna på (vilket är högre och lägre) samt vad det får för konsekvenser för underhållets storlek, det vill säga ju högre schablon som används desto högre blir underhållet till barnet. Hur gör man med besparingar? Påverkas underhållsstödet? Påverkas underhållsbidraget? Underhållsstödet påverkas inte av besparingar. Vanligtvis påverkar det heller inte underhållsbidraget såvida inte föräldrarna enas om något annat. Om det finns betydande besparingar kan det till exempel innebära att det framställs yrkanden om så kallat standardtillägg på underhållsbidraget. Vad är förvärvsförmåga? Förvärvsförmåga är förälderns förmåga att skaffa sig inkomst: förvärvsinkomst, arbetslöshetsersättning, pension, med mera. Föräldern förutsätts arbeta på heltid utanför hemmet och om det finns en godtagbar anledning kan undantag förekomma. Men utgångspunkten är att föräldern ska använda hela sin förvärvsförmåga för att försörja barnet. Däremot kan exempelvis ålder eller sjukdom påverka förvärvsförmågan. Begreppet öppnar även upp för skälighetsbedömningar, exempelvis för vad en egen företagare kan bidra med till barnets försörjning. Vad kostar egentligen transfereringen av underhållsstöd för föräldrar som betalar i rätt tid (och därmed skulle kunna betala underhållsbidrag)? Enligt de beräkningar som Försäkringskassan själv gjort tidigare (2010 och innan) skulle administrationen av underhållsstöd kunna spara 60-70 miljoner kronor per år om föräldrarna som är fullbetalande och skuldfria (det vill säga de som har ekonomiska förutsättningar) i stället reglerade underhållsskyldigheten civilrättsligt. Vid nyare beräkningar som gjordes i samband med remisspromemorian Ds 2014:27 Ökat stöd för underhållsreglering, bedömdes den administrativa besparingen i stället vara ca 50 miljoner kronor per år.

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 11(12) Riksrevisionen har kritiserat det nuvarande systemet för underhållsreglering för att inte vara tillräckligt effektivt, se RiR 2010:22. Övrigt Finns det några pedagogiska knep som man kan använda för att förklara försörjningsfrågan för föräldrarna? Utgångspunkten är att ett barn enligt föräldrabalken och barnkonventionen har rätt att bli försörjt av sina föräldrar. Det är en skyldighet som finns oavsett om man har rättslig vårdnad om sitt barn och oavsett hur mycket eller lite man bor med eller träffar barnet. Försörjningsskyldigheten som varje förälder har, eller underhållsskyldigheten som det heter i lagtexten, kan fullgöras på olika sätt; 1. I första hand genom en överenskommelse om ett underhållsbidrag. 2. Om den förälder som inte bor stadigvarande med barnet inte har förmåga att betala ett underhållsbidrag eller bara kan betala ett belopp som är lägre än 1 273 kr/månad, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. Den bidragsskyldiga föräldern blir då betalningsskyldig mot staten i stället för den andra föräldern. 3. Underhållsskyldigheten kan också fullgöras genom att barnet bor växelvis och att respektive förälder då betalar för barnets kostnader som uppstår i hushållet när det vistas där. Detta förutsätter dock att föräldrarna kan komma överens om kostnader som barnet har som föräldrarna inte anser är vardagliga kostnader, till exempel mer kostsamma inköp såsom vinterjacka, fritidsaktiviteter, mobiltelefon, semesterresor och liknande. Vad hände med försöken med separationsteam där olika myndigheter samarbetar? Stiftelsen Allmänna barnhuset har beviljats medel från regeringen till en försöksverksamhet med så kallade samverkansteam som till viss del baseras på det tidigare förslaget om separationsteam (se Särlevandeutredningens betänkande SOU 2011:51). Se mer information på Allmänna barnhusets webbplats. Ska jag som samtalsledare informera om barns försörjning, oavsett om föräldrarna begär det eller inte? Lagändringen i SoL innebär främst en rätt för föräldrar att lyfta de ekonomiska frågorna inom samarbetssamtalen, snarare än en skyldighet för kommunen att utreda och lösa de ekonomiska frågorna. Även om de ekonomiska frågorna inte lyfts av föräldrarna kan det vara en fördel om du som samtalsledare gör föräldrarna medvetna om att de även har en skyldighet att försöka komma överens om barnets försörjning. Undersökningar visar att det finns föräldrar som inte vet om detta, utan tror att det helt eller delvis är statens ansvar. Det primära försörj-

SOCIALSTYRELSEN 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 12(12) ningsansvaret ligger hos föräldrarna. Men när försörjningsförmågan brister finns det olika ekonomiska stöd att söka från samhället. Försäkringskassan kan informera om vilka de specifika förutsättningarna är för olika stöd, men det är även en fördel om du som samtalsledare kan lämna grundläggande information om detta.